Legenden om Sankta Joleida
Texten är inskriven efter SFSS 7:3 av Lars-Olof Delsing vid institutionen för nordiska språk i Lund.
Sidnummer i utgåvan markeras med '#'.
Blad i handskriften markeras med 'àà'.
# 448
Här äpther skriffwas aff the hälga iomffrwnna hälga liffwerne sancta yoleyda
En wärdogher doctor kalladher thomas brabantius äpther thy som nakre mena, han skriffwar til aminnilse äptherkommandom, hwru fordhom höghborna iomffrur mykyt astwndadho komma til iomfruliket renliffwes liffwerne, försmaandes alla wärlzlikhet, som owermer sakt är, om the hälga iomffrwna sancta iakelina, swa skriffwar han nw framdeles om ena högborna oc häloga iomffru som kallas yoleyda, greffwans dotter aff vienna, ¶ Nar tässen wälborna jomffrun entidh hördhe predikan aff enom sancti dominici ordinis brodher som kallades valtherus, han rördhe mykyt i sinne predikan om iomfrwliket liffwerne, oc thäs natwrlika äddelikhet, oc hwru höghelika thz täktes gudhi, Tha opptändhes the iomffrun mykyt hetelika til renliffnat, stadhfästandhes i sith hiärta, at hon aldrigh skulle sik tillbindha manne, androm än herranom ihesu cristo, oc thz kwngiordhe hon oppenbarlika sinne modher, aff hwilko hon wart ganzska bedröffdh, standandes
# 449 mothe sinne dotter, henne straffandes högelika at hon nakontidh wille the smälikhet göra sinne ädhla släkt, Än hälga iomffrun gaff engha akt oppa modhrennas wredhes ordh, wtan bleff stadelika i sinne gudlike akt, Modhren betänkte sik granlika, huru hon matte thz ärandhet förstyra, oc haffde radh mz wener oc frändher, som waro mäktoghe, oc manghe badhe konwnga, härtogha oc greffua, oc gaffuo the radh, at modhren skulle til redha ärleken brölops kost, oc nar han redho ware, willo the komma mz en mäktogan man giffwandhes han iomffrunne til brudhgomma, oc faa the godhe pikonne annat tänkia än thz closters liffwerne til hörde, Oc tha hälga iomffrun fik lönlika wetha oc wndhersta hwat hennas modher haffde bestält oc stämplat mz wener oc frändher, giordhe iomffrun lönliket bodh til enna gudelika abbatissam i eth sancti bernardi ordinis closter som kallas mariedal i treuerensi biskopsdöme, kwngörandhes henne sin helsosamma wilia oc hälogha oppsat, oc badh henne bestella mz systromen, oc all tingh beställa som bodhet henne wndherwiste, oc sagdhe abbatisse daghen oc timan, oc daghen nar modhren oc siälff iomffrun waro kommandis til clostrit, Oc händhe tha ey lankt ther äpther, at modhren mz dottrenne kommo tith, Tha skyndadhe jomffrun sik snarlika affsidhes fran modhrenna asyn lönlika, oc sökte strax systranna capetals hws, hwar hon tha fan [àà 25r] för sik abbatissam oc alla systrana sampnadha äpther thy som förelakt war, oc fik iomffrun
# 450 closters ällar ordinis klädhebonat oc allaledhes theras abitum, oc giordhe högtidhelika sina professionem, fulkomlika oc laghlika, wtan förordh ällar swekful hiälparädhe, Oc siälff begynnadhe hon sywnga responsorium, Regnum mundi, oc conuenthet äptherfölgdhe sywngandes responsorium til ändha, Grewinnan modhren hennas war nw strax jnstighin i kyrkiona, fik hon höra at systrana swngho sa högtidhelika oc gladhelika, wart hon wndrandhes hwat thz tydhe, oc sändhe til them bodh, wiliandhes wetha hwat ther war affärdhom, Bodhet kom snarleka i gän, sighiandis, at iomffru yoleyda stodh i iomffru koren, klädh i closters hampn, ällar abitum, ¶ Tha grewinnan thzta hördhe, bögdhes hon som halff dödh nidher oppa iordhena aff hiärtans sorgh, oc nar hon omsidhe opplyfftes, war hon som en will människia, oc bödh sik ledha til sinna dotter, oc nar hon saa henne, tha wart hon likare grymo leone, än mille modher, springandhes oppa henne, riffwandhes oc slitandhes oc kinpustandhe, som en wetlös människia, oc bödh sinom tiänarom dragha pighona wt aff clostrit, Oc nar abbatissan oc conuentet förbudhu henne thz widher ban, skötte hon engxsens ordhom, wtan laat gripa oc bindha sina dotter, oc fördhe henne jn oppa vienna sloth, haffwandhes ower henne strangha waktara at hon ekke skulle lös wardha ¶ Jomffrun ffäste sith stadhelika hopp i gudhi, oc bleff widh reglona, thz nästa hon kwnne äpther sinom tilfällom, Oc märkes hennas stadughet i thy, at engen kwnne henne komma til at ätha andra ledhes, wtan som
# 451 the atho i clostreno, hon war oppfödh i thz closter, oc thy wiste hon wäl en storan deel aff theras sidhwänio, oc ther äpther lagadhe hon sina maltidh oc sin sömpn oc alla annor stykke, Sidhan lät modhren aff dragha henne owerwällelika closters abitum, oc iförandhes henne i purpura oc silkes klädhe, äpther the sidhwänio hon förra pläghade, oc tilkalladho mangskona folk, som iomffrwnna högh omwändha skullo fran the godhe aktenne hon före sik takit haffde, ther kommo manghe biskoppa prelata abotha oc prester, oc jämwäl closter folk badhen köns, huilke gaffwor haffdho therföre takit, somlike lokkadho oc somlike trughado, somlike spadho henne onth, oc mangha andhra lister swiklika baros för iomffruna, alt oppa thz at hon skulle omskiffta sina godha aakt, Aff tolke orolikhet twingadhes iomffrun daghlika i try aar, oc ä bleff hon stadogh i sinne akt, stydhiandhes sik widher the ordh som apostolen paulus skriffuar sighiandis, bliff stadhelika widh thz thu äst tilkalladher, Oc nar föräldrane, wener oc frändher sagho iomfrwnna stadoghet, dirffdhos the ekke meer henne twingha, rädhandhes gudz hämdh, oc latho henne i gän komma til clostrit wördhelika, hwar iomffrun sik öwadhe i alzskona dygdhom oc mykle häloghet, giffuandhes [àà 25v] hälokt äptherdöme i ordhom oc gärninggom i mangh aar, oc är nw gudhi tilfögdh i hymerikes äro, oc bliffwer wtan ändha, Til henna äpther dödhen at komma, wnne os allom ihesus cristus aff sinne store miskundh