Medeltida författare, översättare och skrivare
Det följande är en anspråkslös lista över medeltida personer som på ett eller annat sätt har eller kan ha föbindelse med de medeltida svenska texterna eller de handskrifter de förekommer i. Personerna står i bokstavsordning efter det svenska namnet. Tillnamn eller latinska namnformer står i kursiv stil efter den svenska namnformen. Listan är främst avsedd för att man ska kunna finna fler texter eller handskrifter av samma person. Den gör inga som helst anspråk på fullständighet. Källorna är uppgifter från SFSS, relaterad litteratur och Vadstenadiariet, kompletterad med uppgifter från uppslagsböcker.
Anna Germundsdotter, Anna Girmundi, invigd i Vadstena kloster 1489, abbedissa 1519-1529, död 1538, systerdotter till kaniken i Linköpings domkyrka,Ingemund Petersson, skriverska av andra halvan (blad 81-156) av Holm A 3, från 1502.
Anna Matsdotter (Karth), borgardotter från Vadstena, som inträdde i klostret 1498 och dog 1524. Hon är troligen skrivare till Holm A 9.
Anna Svensdotter, Anna Swenonis, invigd i Vadstena kloster 1478, priorinna under några år död 1527, skriverska till (delar av) AM 422 och Ups C 475 (Geete 1923-25)
Birger Persson till Finsta, död 1327, storman, riksråd, lagman i Tiundaland, sedan Uppland, far till den Heliga Birgitta. Först en av kung Birger Magnusson anhängare, sedermera betrodd anhängare till hertigarna Erik och Valdemar. Initiativtagare till och medförfattare av Upplandslagen.
Birgitta Birgersdotter, den heliga Birgitta, f c 1303, död 1373, dotter till lagman Birger Persson och Ingeborg Bengtsdotter på Finsta, Uppland. Upphopvsman till "Himmelska uppenbarelser", mer kända som "Birgittas uppenbarelser". Instiftare till Birgittinerorden (godkänd av påven 1370) och initiativtagare till Vadstena kloster (invigt 1384). Hade Mathias Övedsson som biktfader.
Brynof Algotsson, av västgötsk stormanssläkt, studerade i Paris c1266-c1276, biskop i Skara 1278-1317, död 1317, upphovsman till Biskop Brynjolfs stadga 1281, föreslagen av Thorell (1959) som möjlig författare till Pentateuchparafrasen.
Christina Elafsdotter, Christina Elavi, invigd i Vadstena kloster 1510, död 1541. Översättare (från tyska) av legenden om S Gregorius Stylista.
Christina Hansdotter Brask, invigd i Vadstena kloster 1459, död 1520. Enligt Geete (1897-98) skriverska till Holm A 8 (Speculum Virginum), Ups C 508 (antiphonarium) Holm A 38 (Christina Hansdotters bönbok) samt andra delen av Holm A 4 (Gudeliga snilles väckare).
Christina Månsdotter, skriverska till Holm A 80 (Birgitta Andersdotters bönbok) från ca 1520.
Elseby Giordsdotter, Elizabeth Giorderi Larenson, dotter till Giord Larsson, borgmästare i Vadstena, invigd i Vadstena kloster 1481, d 1535, en av nunnorna som 1509 sändes till Nådendal, och återvände först 1514. Hon var initiativtagare till skrivandet av Holm A 3 (1502)
Erik Simonsson, Ericus Simonis, från Lommaryd, Jönköpings län, invigd i Vadstena kloster 1442, död 1464, skrivare (och ägare) till handskriften Upc C 9. Vadstenadiaritet: mycket lär i det latinska språket, och en synnerligen god författare på latin".
Eskil Magnusson, Lagman Eskil, c1175-c1227, son till Magnus Minnisköld och äldre halvbror till Birger Jarl, gift med Kristina Nilsdotter Blake, dotterdotter till Erik den Helige, lagman i Västergötland. Han gästades 1219 av Snorri Sturlason från Island. Enligt lagmanslängden i Vidhemsprästens krönika var han upphovsman till Äldre Västgötalagen.
Hemming Gadh, f ca 1440 i Hossmo, Kalmar län, Sten Stures sändebud i Rom 1479-1500. Biskop i Linköping 1501, död 1520. Ett flertal av hans brev finns i behåll.
Ingegärd Torstensdotter, d t Torsten Bowastsson fr Lödöse, invigd i Vadstena kloster 1502, d efter 1526, initiativtagare till utskriften av Codex Holm. A 1 (MB I B) från 1526. (Thorell 1959)
Johan Hildebrand, Johannes Hildebrandi, son till en Borgare i Söderköping, nämnd som präst i Liknköpings stift 1403, kanik i Linköping 1406, invigd som munk i Vadstena 1417. Trolig avskrivare av Ansgarssagan i Holm A 49 (Nådendals klosterbok) och översättare/kompilator till Barlaam och Josaphat i samma handskrift. Båda arbetena är utförda före 1442 då handskriften överlämnades till Nådendals kloster. Hans hand finns även i Ups C 6. (Henning 1960)
Johan Mattsson, Johannes Mathei, (Jöns Ewangelista) f i Jönköping, utbildad i Rostock (1471-72), vigd till prästmunk i Vadstena kloster 1476, generalkonfessor där 1499-1501 och 1512-14, död 1524. Författare till Förmaningsbrev till systrarna i Vadstena (1515) (SFSS 20). Översättare till Legenderna om S Stefan påve, och S Stefan martyren i Linc B 70 a. Föreslagen som översättare till Jungfru Marie Psaltare (trol översatt under perioden 1510-1524)
Johan Nilsson, Johannes Nicolai Räf, Altarista. Översättate av Sjusovaresagan (i Linc B 70a från början av 1500-talet).
Jöns Budde (Räk), översättare till den korta versionen av Mechtilds uppenbarelser, översatt i Vadstena 1469. Översättare till Själens Kloster, översatt i Nådendal 1480. Översättare till Judits, Esters och Ruts böcker samt Machabeerböckerna, översatta 1484. Översättare och skrivare till Holm A 58 (Jöns Buddes bok), skriven 1487-1491. Sannolik översättare till Suso: Gudeliga snilles väckare, översatt i slutet av 1400-talet.
Katerina Jönsdotter,Katerina Gudmundi, dotter till Jöns Gudmundsson, borgmästare i Vadstena, invigd i Vadstena kloster 1476, priorinna under tre år, d. 1519, skrivare av första halvan (blad 1-80) av Holm A 3, skriven 1502, och första delen av Holm A 4 (Gudeliga snilles väckare).
Katerina Persdotter, från Hånger, f i Dals härad, Östergötland, invigd i Vadstena kloster 1520, död 1564. Hon anses av Geete (1923-25) vara skriverskan till Holm A 2 (Jungfru Marie Psaltare), som avslutades 1534.
Karl Bendictsson, Altarista i S Catherinæ kapell, vigd till prästtmunk i Vadstena 1501, generalkonfessor där två ggr, död 1528. Översättare till sagan om S Bartholomei moder i Linc B 70a från början av 1500-talet.
Lars Elfsson, ej omnämnd i Diarium Vadsteniense. Översättare till legenden om S Emerentia och S Anna, hskr. Linc B 70a (från början av 1500-talet).
Margareta Clausdotter, fr. Söderköping, invigd i Vadstena kloster 1440, abbedissa 1472-86, död 1486. Antas vara dotter till Karl Knutssons halvsyster. Författare till Birgittakrönikan. Initiativtagare till översättningen av Holm A 8 (Speculum Virginum) och utskrivningen av Ups C 508 (Antiphonarium). (Geete 1897-98)
Margareta Nilsdotter, född i Vadstena, intagen i Vadstena kloster 1510, död 1524, initiativtagare till utskriften av Holm A 2 (Jungfru Marie Psaltare) (Geete 1923-25),
Mathias Övedsson, Magister Mathias, född ca 1300, troligen i Östergötland eller åtminstone i Linköpings stift, kanik i Linköping, Heliga Birgittas biktfader, död i Stockholm 1350 eller strax efter. Författare till en rad skrifter på latin: Prologen till första boken av Birgittas uppenbarelser, Copia exemplorum, Apokalypskommentaren m m). Det enda kända verket på svenska utgörs av det s k Julitafragmentet (en kungörelse om Birgittas första uppenbarelse). Nämns av Drar (1980) och Moberg (1984) som möjlig författare till Konungastyrelsen. Nämns även av Klemming och Kraft (1929) som möjlig författare til Pentateuchparafrasen.
Mats Larsson, Mathias Laurentii, kaplan hos Karl VIII Knutsson, invigd som munk i Vadstena 1453, död (vid hög ålder) 1486. Författare till den latinska levnadsteckningen över Petrus Olavi , författad ca 1470 (Schück). Översättare till Speculum Virginum, översatt under perioden 1472-1486. (Geete 1897-98)
Nils Amundsson, Nils Amundi, f i Skänninge, kyrkoherde i Röks sn, invigd i Vadstena kloster 1498, sändebud till Marienkron 1514-15, generalkonfessor 1517-1520, 1524-1525, 1528-1529 samt 1540-1541 (samtliga gånger avsade han sig själv ämbetet), översättare till "Samtal huru korsfäster ihesus liwffliga talar mz enom syndara" i Holm A 4 (Bergström 1868-70).
Nils Ragvaldsson, Nicholaus Ragvaldi, (den äldre), biskop i Växjö 1426-1438, ärkebiskop i Uppsala 1438-1448. Död 1448.
Nils Ragvaldsson, Nicolaus Ragvaldi, (den yngre), troligen född ca 1445, trol från Östergötland (kusin med Anna Nilsdotter fr. Svanhals socken), invigd i Vadstena kloster 1476, generalkonfessor där 1501-06 och 1511-12, sändebud till klostret Mariental utanför Reval 1506-1508, död 1514. Författare till S Catherinæ Translatio (1489) på latin. Översättare till Josua bok och Domareboken (i Holm A 1; Bengtsson 1947)), Översättare till de femton första legenderna i Linköpingslegendariet (Linc B 70a; Amalberga - Servacius) samt Jungfru Marie Örtagård (hskr fr 1510). (Bengtson 1947)
Olof Gunnarsson, Olaus Gunnari, son till syster Sigrid Henriksdotter, kanik i Västerås, invigd i Vadtena kloster 1438, munk i Vadstena, senare biskop i Västerås 1454-1461, giftmördad 1461. Föreslagen av Thorén (1942) som skrivare till Själens Tröst och Barlaam & Josaphat. Se dock Henning (1960).
Peder Månsson, Petus Magni, född i Jönköping, skolmästare och kaplan i Vadstena, invigd i Vadstena kloster 1499, betecknas då som "vir maturus et seriosus" (Smedberg 1920). Utsänd 1507 till Rom för att tillvarata Birgittaordens intressen i Birgittas hus där, åter från Rom 1523, biskop i Linköping 1523-1534, död 1534. Översättare/ författare till en rad vetenskapligt-praktiska texter (utgivna i SFSS 3, SFSS 43 och SFSS 75), bl a Bondakonst, Stridskonst, Bergskonst, Sjökonsulatet och Barnabok. Översättare till en läkebok (nr 9 i SFSS 26). Hans brev på svenska från tiden i Rom finns också bevarade och utgivna (Små skrifter på forn svenska 1).
=====
Okända skrivare:
1. En och samma skrivare har konstaterats till den enda bevarade handskriften av Själens Tröst (Holm A 108) och Arboga Lagbok (Holm B 185). (Beckman 1917, Henning 1960). Henning presenterar hypotesen att skrivaren kan vara finlandssvensk.
2. En och samma skrivare har konstaterats till A-handskriften av Pentateuchparafrasen (Codex Thott 4) och huvudskrivaren (hand 2) i Holm D 4. (Klemming 1848, Noreen, E 1929, Thorell 1951, Kornhall 1959). Kornhall skriver (s 14): "Om inte detta är samma hand, tycks det överhuvud vara omöjligt att identifiera skrivarhänder […]. Mannen är dock okänd". Thorell menar att skrivaren "är att söka i Mälartrakten, sannolikt i östra Västmanland"