enligt Bureus tryck

Texten är inskriven efter Bureus utgåva från 1632 (nyutgiven i ljustryck av Moberg 1974). Den är inskriven av Lars-Olof Delsing vid institutionen för nordiska språk i Lund. De errata som Bureus anger i en bilaga är införda i texten. Texten är korrekturläst en gång av honom. Sidnummer i utgåvan markeras med '#'.

#1
 

Om Styrilse Konunga ock Höfdinga.
 

BOk thessin är uttakin medh fåm Ordom af thöm Bokum wise mästara hafva giort um Styrilse Kununga ok Höfdinga. Ok hafver hon Balka fyra.
 

I thöm första six/ Hwi almoge thorf Kunung hava/ ok hwem thet tilbör/ rät Kununger at wara.
 

I androm six/ Huru Kununga ok Höfdinga skulu sik sielfua ok sin åthäue styra medh dygd ok äro.
 

I thöm tridhia six/ Huru the skulu styra sitt huardaghsfolk ok härskap/ utan last ok åmälo.
 

I thöm fiärda six/ Huru the skulu styra land sin ok almoga/ sik til lof ok äro/ ok almoganom til fridh och frälse/ ok sämio inbyrdes.
 

#2
 

Här börias Första Balken.
 

ALt thet skapat är ok sik må hafva swå älla annorledh/ til then ända thet är til skapat/ thet torf hawa Styrilse/ älla må thet affskedes gånga/ och sköt förwarda.
 

Nu är Mannen en aff them thingom swå äru skapat/ ok thy hawär Gudh hanom giwit skäl ok samwit/ thöm han må sik medh styra til thet bästa/ ther til hawär han mål fram for al annor Creatur/ at må hugh ok wilia sin lysa/ ok kunnuga thöm han wil/ ok thy hawär Gudh mannenom giort herra iwi alla handa diwr ok fughla ok fiska/ ok alt thet i wärildene är/ at han må äy åt enast sik siälwan ok sin handawärk/ medh sinom skiälum styra ok rådha/ vtan ok alt annat/ thet nu är sakt. Thet vndra David Propheta/ tha han sagde til Gudh swå: Herra Gudh hwath är mannen thes/ at thu hawär giort hanom slika wirdning/ thu hawär han skapat litlo minna än ängla/ ok hawär kronat medh hedher ok äro/ ok hawär han skipat iwi alt tit handawärk/ ok hawär alt lagdt vndi hans fötär/ ok i hans wald/ aldra handa diwr/ ok fugla/ ok fiska/ ok alt thet i wärildene är.
 

Nu är mannen äpte sin naturlik skipelse/ skapader mitt mällen ängla ok wärilzlik diur/ Medh änglom hawär han skäl ok lijf/ ok medh wärilzlikom diurom
 

#3
 

hawär han lif ok likama. Til sina skiäla ok andelik thing/ likas han widh ängla/ ok til sin likama ok likamlik ting/ likas han widh södhe ok wäruldzlik diur.
 

Nu mågom wi mannen threfaldelika understånda: Ena ledh/ swå som han liknas widh ängla/ ok andra ledh swå som han liknas widh södhe/ ok annor wärilzlik diur/ ok thridhia ledh som är nåkot aff sik siälwom/ mällen thessen tw/ til mandom ok manlik åt häwe. Äpte thässum trym mansins skipilsom/ räknas thrigia handa manna lifnadhär här i wärildene.
 

Än then första likas widh ängla lifnadh/ ok thän lifnadh hawär renliwis folk/ the som hawa vidhr saght alt wärilzlikt godz/ ok alla wärulzlika fikt/ ok allan likamans lusta/ ok än thär medh sin ägen wilia/ ok hawa änga akt andra/ utan thiäna Gudhi allan tima i reen liwe sino/ ok huxa änkte utan gudhlik ok andelik thing. Thetta lefuerne hawär styrilse reghlo ok stadhgha sin/ i huario renliwe liuärne/ ther the mågho äy aff gånga.
 

Annat manna liwärne/ är thet/ som likas widh södhaliwärne[*] ok wille diwra/ thet liwärneth hawär thet folk/ som änkte akta/ utan äta ok drikka/ leka ok sowa/ ok filghia allom sinom likama lusta. Thet liwärnet hawer/ huazke dyghd älla skiäl ok ängen godh styrilse.
 

Thet thridhia liuärnet är mällen thesse tw/ nu är saghd/ ok thet är rätter wärulzlikär lifnadhr/ Thet lifuernet hauär thet folk som liwär i rätto hionalaghi/ ok liwär widhr rätfångit godz/ ok widh rätta afling. Thet-
 

#4
 

-ta liwärnet hawär styrilse/ skiäl ok dyghd/ ok rätt samwit/ och skal wara almoghans liwärne.
 

Nu hawa all wärulzlik diwr aff sin naturlik skipelse/ thet the mågho sik medh hylia/ ok wäria firi allo thy them må skadha/ vtan mannen än/ Thön haua hudh ok hår sik medh hylia/ ok the haua horn/ ok hwassa klor/ ok bite/ ok hwassa tändär/ sik medh wäria föri thy thöm må skadha/ ok sum haua warlek ok lättan likamma/ at flya thet thöm må skadha/ Thön haua ok sina födho siälfwäxna tha the widherthorfwa. Än mannen han födhes nakin aff sin eghin skipelse/ ok hauär han aff sik sieluom änkte thet han må sik medh hylia/ han är ok aldär blottär til sin likama/ ok hauär änkte aff sik siäluom thet han må sik medh wäria. Ok alt thet annor diwr hawa aff sijn eghin naturlik skipelse/ thär til hauär gudh giwit mannenom siäl/ ok wit/ thet han må sik thet siälwär gera mädh ärwodhe ok handagärning sinne.
 

Nw är thet ey wäl möghlikt/ at en man giti thet alt wanhuxat/ fånget ok fänkt/ ok giort sik til tharwa/ thär han må sik mädh födha/ ok klädha/ ok wäria/ Ok thy thorff mannen liwa ok wara ibland ok samwaru flera manna/ At hwar hawi aff androm gagn ok hughnadh til widhurskipte/ ok handa gärning thera.
 

Mannen är aff sin naturlik skipelse milder ok thydhelekur fram firi all annor wärilzlik diwr: Ok thi må han wara i samuaru flera manna. Huru måtte han tea älla fulkoma sin mildlek/ vtan han war medh flerum mannom thöm han måtte göra gagn ok hughnadh mädh mildlek sinom?
 

#5
 

Ok thy sigur Salomon vise swa/ bättra är tuem saman liuat än enom ensamnom wara.
 

Ok thy saghde war herra swa/ thå han hafdhe skapat Adam then första man: ey är got mannenum enstaka wara/ gärum hanum hiälp lika sik siäluom/ thön hiälp/ thet är quinnan.
 

Säghur ok then wise Aristoteles/ at mannen är samwistelikt diur/ aff sin naturlik skipelse/ thet ä lyste liua ok wara medh flerom i bland ok samuaru.
 

Thy sigur Dauidh Propheta swå: Se huru got ok mykin glädhi thet är/ byggia saman i samuaru bådhe saman/ then rika ok fateka: The rike mågho hafua hedhur ok gagn fatöka manna godz ok penningom/ Ok thet är almoghans gagn ok glädhe/ swå saman wara medh fridh ok sämio inbyrdis.
 

Nu thär sum många manna samquämdur er/ ther wil huar filghia ok främia wilia sinom/ Ok ther aff kombir missämia ok ilwili manna mällom/ Ok aff missämia kombär dela/ Ok aff delo komber slagh ok dråp/ Aff dråpe inbyrdis kombär deruilse almogans bådhe til lif ok godz/ Ok thy torff almoghe styrilse haua/ the han må styra ok rådha til fridh ok frälse/ ok til godha sämio inbyrdes/ Ok then må ok wäria mädh makt ok godhom rådhom firi ouinum thera ok then hafuer almoghe af ålder kallat KVNVNG ok höfdinga sin.
 

Kunungär hauär nampn aff KYNI sino/ at äy må kunungär vtan af godho kyni komin wara/ ok thy skal kunungär wara äpte byrd ok arf/ som äpte fadher ok föräldre sina/ Then kyn är til godha rådha/ ok
 

#6
 

rönter til froma gärninga. Ok mädh the skäl/ är thät aff ålder kumit i sidhwänio manna/ At almoghe må sik konung wälia thän hånom åsämbär. Än thz är wåghat ok grympt ok ostadhokt/ ok thy är thz flästa stadhi aff lagt.
 

Nu må nokor spiria/ ok mädh skälum leta/ Huad thz är meera almogans tarff/ haua en kunung waldugan/ thän rådha må ok styra landom och almogha/ Älle flere se the ther alle rådha?
 

Ok hittas the thz huxa ok seghia. At bäther står swå almoghans styrilse at flere hånom styra ok rådha. Äpte them skälom. At/ huar flere digdemän saman komo/ the mågho raskara got rådh finna än en eenstaka man/ Vm the ära alle eens wiliande/ Swå som repet är thäs starkare/ at thät är aff flerom thåttom starklika saman* snot. Ok dragha flere män bätter et skip än en man/ vm the äro alle eens wiliande ok hiälpande. Ok mång annor thylik skiäl må man thär til retha.
 

Nu säghia thär åmot alle wisa mästara the som nåkot hafua sakt ok skrifuat af styrilsa ok almoga/ ok swå andre vise män thi rönt haua wärildenna skipilse/ ok säghia/ ok medh fullom skiälom pröua. At mera är almogans gaghn haua en kunung envaldoghan then rådha må ok styra landom ok almogha til fridh ok frälse/ ok sämio inbyrdis/ häldär än flere rådhe thöm ok styre/ Ok suara til thera skäla nu förra sagdh wåro/ um flere manna styrilse. Först ther til sum sagt war/ At raskare mågho flere wise män rätt finna/ än en enstika man/ Thär swaras swå til/ um the haua alle en-
 

#7
 

-na akt och en wilia/ Ok hittas eg thz giärnt medh flerom mannom/ vtan the haua en/ then ther til styre. Vm rep af mångom tottom/ swaras suå: Om thet är af godhom thingom wäl samansnött/ tå må thet wara sant/ ok thz hörö til ens mans act ok hiälp/ at the wälsaman komma. Vm thet flere mågho bäter et skip dragha än en enstika man/ thet är sant/ om the hafua alle ena acht ok en wilia/ oc må ey wara utan ens mans föreakt ok styrilse.
 

Nu pröua the thet medh naturlikom skälom/ ok* suå medh manna skälom ok äptedömom At ens mans rättuis styrilse är almoga bäst/ Swå: En är Gudh/ ther alt skop ok skapadhe/ ok styre ok rådher alt thz til är. En är ok mannen ther styrer ok rådher alt thz til är werilzlik thing i thenna hem. En är ok limber af mansens limom/ then rådher ok styrer allom manzens limmom ok hans likama/ thz är hiertat. En är ok siälina krapter ther henne råder ok styrer/ ok allo thy henne tilhörö/ thz är Skälen. En är konunger ok wise i bisuerme hvariom/ then ther rådher ok styre alt. Ok huad som görs af kånst ok werilzlikom visdom/ thz är thes bättra ok skiälikare at thz mera fylghr naturlikom skipilsom.
 

Nu alt thz til är draghe sik til/ aff naturlik skipilse/ at wara ett/ ok huart äpte sino uphoue/ ok thes mera huatna skils aff Höfdes åldri/ thes mera thz fördärvas/ Ok thy ä/ thes flere rådha thes mere äro the skilde af thy ther alt skal ett wara. Ty at hvar wil fylghia thykkio ok tharf sinne/ och wilia flere wita wild ok
 

#8
 

wilia sin/ än almogans tharue/ Swå som six i gamlo ordquädhe: Hwar är sina wilda win.
 

Nu är aldre manna almoghe kumin aff enom manne/ thz är ADAM/ Ok thy wil han/ äpte sin naturlik skipilse/ liwa ok wara unde eens mans wärio/ ok styrilse/ Ok hwar äy wil swå/ thet gör han/ aff hoghmodhe ok fåwisko sinne ok mote allom godhom skälom/ Ok thz war Adams skuld/ hvi alt wart honom olydhokt/ Ty at han war olydhin thön thär en skal allo rådha ok styra/ Ok thet måghom wij daghlika röna ok sea/ At huar som en wil wara vnder thes lydhno/ han skal hafa opta många geen wärdo firi olydhno ok hogmodhe sina.
 

Ther som ok flere radha vtan ens mans styrilse thär warder siällan wäl rådhit/ Ty at alle wilia rådha/ ok få wel göra/ ok engin ret thola/ vtan kif ok osemio.
 

Nu er ok all dyghd ok all naturlik makt thes starkare ok thes maktugare at hon er all sik saman: Swa er ok almoghe ok hans styrilse thes bettre ok maktugare/ at hon er alder sik saman/ epte ens rettvis mans rådhe ok styrilse/ then hånom halder saman medh fridh ok semio inbyrdes. Thy at thet er almoghans lif ok helsa ok gagn ok gledhi hafua fridh ok frelse ok godha semio inbyrdis: Ok hwar ey haldz thet/ thå er thet oiaflikt almogans fördervilse.
 

Ok pröwas thet medh epte dömom/ At betre er landom ok almogha ens retuis mans styrilse/ en flere manna/ Thy at huar som flere rådha/ ther wil huar
 

# 9
 

witta ok främia vild sina/ ok sinna wina/ som för är sakt/ Ok the äru få ther huxa almoghans gaghn/ ther wilia ok alle rådha ok engin rätt göra utan ivir armt folk/ Än bryta the rike/ ther må engin vm tala/ vtan hafuer huar skadhan som liuther/ Ok wil nokor rätta anner them lika är/ thå komber ther af slagh ok bardaghi inbyrdis/ Thy at ingin wil androm wäghia then mera förmå/ Ok thz röna daglika the Land ok the stadhi/ ther ey haua höfdinga älla kunung envaldugan ther rätta må ivi brut manna/ Swå sum wi måghom see medh ROMAROM/ ok allom thöm landom ok städhom ther ey haua kunung eller höfdinga enualdughan/ the liua aldre eigh vtan missömio ok stridh ok bardagha inbyrdis/ Ok thz är thera fördärwilse ty at släkt stridhe widh slächt oc hvar vil andra fördärva. Nu the sum ey haua kunung älla höfding enwaldughan/ hafua the gripit til sidhwänio/ at welia en wittran man af androm landom eller stadhom/ then um ett år må them styra ok radha/ ok han må aldre landom styra än et aar/ ok sidhan mago the han af settia ok annan wälia.
 

Nu må huar man ther skäl hauer/ thz wita ok vnderstanda/ at han hvazka förmå göra älla döma vtan thz the wilia/ ther mästa makt haua i stadhom älla landom thöm.
 

Nu män thz skal wara endelika almoghans tarf/ at haua kunung enwaldugan then allom må styra ok rådha/ ok rätta ivi hvar then är brytur widh annan/ Tå spiria wise män ok medh skälum leta/ hvat thet är mera almoghans tarf/ at haua kunung äpte byrd älla
 

#10
 

wäli almoghans. Ok huxa thet nåkre män/ ok säghia: At betra är hafua kunung äpte weli almogans än äpte byrd ok arf/ Thy at tå maghe the welia/ then wittur är ok rönter til mandom ok godha rådha/ Än thå än the skulu kunung haua äpte byrd ok arf/ thå måge the opta få barn ok owir magha til kunung then ther hauer ey til/ mandom älla witt ok snille/ Ok thz är almoghans skadhi ok förderwilse lagha och landa. Nw sighia ther mothe alle wise män/ the nokot haua sagt ok skriuit åt styrilse landa ok almogha/ at haua kunung älla höfding äpter byrd ok arf/ än äpter weli almogans/ Ok wissa the medh mångom ok fullum skälum/ Ty at äpti naturlikum skipilsum then kununger the hauer kununglikt wald medh ärfda rådh/ swå sum sunr äpthe fadhr ella föräldra sina/ han hafuer thes mera kärleek til almogha ok sinna vndidåna/ At the haua thiänt ok lydhuge waridt fadher och föräldre hans: Ok swa hafuer ok almoghe thes mera kärleek ok godh wilia til sin kunung/ At the äru upfödde undi lydhno ok wärio fadhurs ok föräldra hans.
 

Nu kan nokor seghia thet uåghat ware/ Ty at tå kunno barn ok ugur magha kununga warda/ ok thet är almoghans skadhe/ än the skulu landom styra/ Nu må ther swå til svaras: Hulken kunungr vngan sun hauer äptr sik/ han huxa görla medh fulle forakt/ huem han sätter i hender sin sun ok styrilse landa/ ther til/ hans son må landom ok almoghom styra ok rådha/ Thz kan ok ey wara/ at thz barn hauer ey frender älla hylla vili äpte fadhur sin/ the thz barn ok styrilse Lan-
 

#11
 

-da mågha taka i sina werio/ ther til thet komber til sin lagha ålder/ Thå än then kununger kan döa/ ther äpti wali almoghans är til wälde kumin/ Tå kumber görna missämia ok stridh manna mellom ok forderuilse almogans/ Ty at hvar sum mäst förmå/ han wil tå til wälde kuma/ ok dele ta slächt widher slekt/ ok styra ok illa lata/ Ty at huar wil tha sik älla sin slektaman nokrom til kununglikt wald komma. Kan ok then kununger döa ther af Almogans wali är til welde kumin ok hauer barn ok ärvinga äpte sik/ thå skipa han i sinna dagha medh alla sinne makt/ At hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh/ ok skal äntiggia thå fremias/ ellar warder missämia ok stridh landa ok manna mellom ok förderuilse almoghans/ ok thy äru thön land ey opta vtan stridh ok osämio/ ther konung wilia haua äpte wali alla manna/ Thå än the skulu ok kunung welia/ thå äru männene opta wildoghe/ ok welia swå opta barn ok ughur magha som rönta män. Ok thet är mera skadhi landa ok förderuilse almogans at welia barn ok ughur magha sik til kunung/ än hafua thet barn til kunung ther medh ärfda rät är til thz wald kumith/ swasum thön land haua rön i handom/ som thz wårda: Thy at ther wil huar rådha/ ok thuinga land ok almogha/ äpte thy huar mäst förmå/ Ok thy säghia wise män/ at the land äru säll/ ok liua medh fridh ok frelse/ ther kunung haua äpte ärfda rät sum äpte fadhr ok foräldra sina/ Ok mågo sea ok röna alle the nokot wita ok widha vm werildena fara/ At the land haua rikedoma ok fridh ok frelse/ fram för annor land/ thön ey haua tha sidhuänio.
 

#12
 

Thön andre Balken.
 

NV är Kununger til Landa kumin Tå skal han try enkannelika huxa ok främia äpte makt sinne/ ok
 

Först/ Huru han må sik sielvan ok sitt liuärne styra medh dygd ok äro.
 

Annat/ Huru han må dygdelika sitt hvardaghs härskap halda/
 

Thridia/ Huru han må styra land ok almogha/ swa at han haui sieluer firi gudhi ok mannom hedher ok gangn ok glädhi/ ok hans vndidåna måghe liva medh fridh ok frälse ok sämio inbyrdes.
 

#13
 

Huru Konunger må sigh siälvan ok sitt lefuerne styra.
 

NV sigher swå then wijse man/ At thön äru try/ manne torf widher/ ther til at han må sik sieluan ok sit liwerne wäl styra. Han skal flyia alt thet illt ok odöghdelikt är/* ok elska ok idhka alt thet godt är/ medh höueskom ok dyghdelikom åtheuom. Han skal ok gerna höra godhra manna äptedöme ok thöm fylghia medh alle sinne makt. Medh thy första/ Göme han sik firi thy ilt är. Medh thy andra/ Göre han thz godt är. Medh thz tridhia/ Aldor han sigh gerna til alt thz godt och dyghdelikt är.
 

Nu mågom wij/ swåsom för är sakt/ trefaldelika vnderstanda Mannen äpte hans naturalik skipilse/ Först/ äpte thy at han hawer nokor skipilse medh södhom ok werilzlikom diurum/ til sit lif ok likama. Annat/ äpte thy at han hafuer nåkor skipelse medh Änglom och andelikom Creaturom til sijn skäla ok vnderståndilse. Än tridhia/ thet mågom wij förstanda äpte hans manlikom Skipilsum/ swasum han är nåkot um sik til sin eghin manlik skipelse. Och äpte thy hava wijse män prövat thriggia manna liwerne: Ett är thet som likas vidh söda liwerne/ och thet hafuer thet folk som änkte achte vtan äta ok drikka/ leka ok sowa/ ok fylgia allom sinom likamalosta som söde ok wille diur/ Ok hulkin man swa liwer/ han likas mera södhe än manne. Annat er thz at likas widh engla liwerne/
 

#14
 

och thet hauer thet folk som fly ok försägher werilzlik godz ok äro/ ok allan likamlikan lusta/ ok haver änga acht vtan tiena gudhi ok huxa thz gudi ok siälinna tilhörö. Tridia liwernit är mit mellom thessa tväggia/ ok thet är ret werilzlikt liwerne/ ok thz hauer thz folk som liwer medh dygd ok mandom ok medh hofsämio i maat ok dryck/ ok sympni ok i waku/ ok i ordom ok i gärningom/ ok klädhom ok i allom manna åthävom.
 

Nu skal kunung thz wita ok hoxa/ at han är ey åtenast man/ utan är ok mera än man ok minna än Gudh i thesse werld/ Och thy at han är man til sijn naturalik skipilse/ thy skal han liva medh dyghd ok mandom/ Ok thy at han är mera än man/ af thy at han haver mera wald af gudhi än andre män hawa/ af ty skal han gudhi mera tiena ok liva gudhlikare ok manlikare/ än huar annan man/ Ok ty at han är gudz sysloman/ i thesso werild satter til at döma ok plågha ok pina ilgerninges män/ ok näfsa thöm för thera brut/ Ok skal ära ok fridha ok främia godha män the sum liva medh dygdh ok mandom ok semio/ Ok skal han sieluer liva medh dighra reddugha/ ok göma sik i allom sinom åthäuom/ för gudz ouinskap/ ok hans hämd vm han gör nokot thz gudhi är å mot ok gudz winom ok hans tienisto mannum. Ok höre thi thet kununge til/ at wita ok förstanda thesse triggia handa liuerne/ ok flya thet ogudhlikt ok omanlikt är/ ok fylghia thy sum gudhlikt ok manlikt är/ i allom dyghdelikom lifnadhe suå sum wäl söme kunungliko walde/ Ok änkte göra thet han uiste gudhi a mote wara. Ok ty sagde ok kände then
 

#15
 

wise mestaren Aristoteles sinom herra Alexandro kununge/ at han skulde sik göma i allom sinom åthäuom/ at han skulde änkte thet göra han wiste gudhi åmot wara. Thi at suå* är skriuat: Huar sum gudhi är lydhogher hånom lydher alt thet hånom skal wara til lydhno: Huar som är gudhi olydhr hånom warder alt olydhet/ thet hånom skulde til lydhno wara. Thi at thz är rettr gudz domber ok naturalik skipilse/ at huilkin kununger ella höfdinge ella annor walsman/ ey achta gudh ok sannind sina ok sina siel i sinom domom ok athäuom/ han skils gärnt medh blygd ok sorgh ok ille ändalykt vidh sin wald ok werilslika äro. Nu äro thetta thön ord ther Aristoteles kände sinom herra/ mikla Alexandr kununge. Vise män the af gudhi sieluom lärde våro/ haua saght: Thet är heder kunungliko walde/ Först/ at lydha gudhelikom ret/ ok skipa sin lagh ok stadhga äpte gudhlikom ok gamblom laghum/ Ok huarghin mothe thöm göra ok ey lata sik wara gudhlikan i ordom ok å sinom munne/ ther han är ey swå i hugh ok åthäuom sinom. Ty at almoghe kan sköt at finna/ åt hans åthäuom*/ huad han redhis gudh alzwaldande ella ey. Ok finna the thet han rädhes gudh/ ok är honom lydhen/ ok ärar han/ medh sinne makt/ Thå taka alle män rädhas ok i wirdning haua sin konung ok höfdinga. Än sea the at kununger eller höfdinge later sik gudhlikan ok retuisan wara/ ok är ei sva i hugh ok athäuom sinom/ ok finnas hans gärninga illa ok vgudhlika (thi at thz må ei lenge wara/ at almogen får ey wita åthäue hans.) Ok then kunungr sua är/ han är för gudhi o-
 

#16
 

wärdoger kunungr wara/ ok af almoga få han olydhno ok sävirdning/ ok hans gerninga warda ofräghda/ ok hans wald ok hedher skal minskas ok brot för warda. Thet må ok sköt rönas i athäuom kununx/ huat han är witur älla ouitur/ Thi at huilken kunungr kännis medh ordom ok gerningom sik wara gudz vndidåna/ medh lydhno ok gudhelikan ret/ Han är wärdugher länge wald ok äro haua: Än huilkin kunungr älla walzman/ gudz ret försmå ok fördriuer medh sino walde ok lagom sinom/ hans wald ok ära skal försmås ok sköt forgånga. Ok sua sum han försmå gudh ok gudz budhord ok gudhlikan ret/ Suå wardr ok han ok hans budhord/ ok thet han vmwårder/ försmåt af vndidåna hans/ ok wardr åt ängo/ wåld ok ära hans.
 

Än withur kunungr/ han skal suå skipa sin ord ok åthäue/ at han haui sannelika fullan godhuilia ok ey falsan af vndidanum sinum/ Ok thet får han giärna af thy/ at han wär thöm för allan orät/ ok haldr thöm i fridh ok frelse/ Ok giui almoga ängin ämpne til at tala illa vm han älla hans åthäue/ Ty at gudh giuer opta sit thol ther til at almoghe fördärwar ok sätr af alle äro ok walde/ kunung älla höfdinga sin/ firi hans onda lifnadh ok odygdelika gärninga. Ok ty är kunungligh ära ok tarf/ at haua fullan ok sannan kärlek af vndidånom sinom.
 

Thet är ok bådhe tarf ok ära/ at haua trona ok vitra ok hemelika rådhgiua ok ey många/ thöm han må hämelika opinbara/ ok fulkomlika i lius lata alt sit hierta och hemelik ting. Thy at suå är skriuat/ Radhgiui
 

#17
 

se thik ey en i tusand/ then tu skalt opinbara alt tit hierta.
 

Än vm rikesens ärande ok skipilse/ ok vm thön mål ther wårda land ok almogha/ Tå är ä thes bätur at flere witre män sen i rådhe kununx: Ty at ther är godh rådh at finna rådh/ ther månge witre män ok rönte vm wåla ok åt spyrias. Ok thy standa thön land wäl och thy städhi/ ther haua många witra ok rönta rådh giärda män/ Ok görs änkte vtan thera rådh ok spurdagha.
 

Thy at suå är skriuat: Huar sum äru mång rådh ok opta/ ther är mykil snille: Ok ther sum engin rådhr älla styrer ther forwarder almoghen.
 

Nu män kunung skal flya alt thz odyghdelikt är/ ok liva i allom sinom åthäuom dyghdelika/ swåsum är saght/ Ty skal han wita hvadh dyghd älla odyghd är/ at han må wita hvadh han skal fylghia ella flyghia.
 

Nu är dyghd ok odyghd huarin andre åmote/ suå sum het ok kalt/ huit ok suart/ Ty at/ suåsom säghia vise mästara/ DYGD är faghr skipelse/ ok godh styrilse manzens til hans hugh ok vilia huru han må rådhlika liua. Engin må illa liua ther dyghd hauer/ Ty gudh sieluer han giuer ok fulkoma dyghd mannenom ok främber hona i hans skiälum ok athäuom medh sinom nådhom. Och ther åmot är Odyghd il ok oren ok thet ther omanlikt ok ogudhlikt är i manzens hugh ok åthäuom/ Ok ther til styrer mannenom wärilzlik fikt ok fäghrind ok likamens luste ok owinsins rådh ok lukkan medh alle hans makt.
 

Nu äru dyghde månge ok mångskina: Thre äru
 

#18
 

the ther sighias wara gudhlika dyghde/ ok äru iui al manzens skiäl: Thet är Hop Tro ok Kärleker/ the äru iui manzens skiäl/ At han hopas tro och älskar thet han aldrigh få/ ok thet han gitr ey gripit medh sinom skiälum ok vndistandilsum/ ok thesse trea Dygde haua sik å manzens wäghna til gudh ok andelik ting.
 

Nu äru andre tolf dyghde/ the sik haua til manzens sidhi ok åthäue/ ok the äru summa i manzens skälum suåsum witerleker/ thän må höta Föreakt/ Ok summa äru i manzens hugh ok wilia/ suåsom är Rätuisa/ ok andra thylika dyghde/ Än andra alla äru i manzens sidhom ok åthäuom ok hans naturalikom skipilsom. Nu af allom thöm är ey sighiande nu åt sinne/ vtan af thöm dygdom enkanlika skulu kunung ok höfdinga haua ok älska. Hvi skulu the ällas wara herra ok iwir män almoghans/ vtan the liua dyghdelikare ok gudhekikare[*] än andre män af almoghanum.
 

Nu må nokor spiria/ huadh är DYGHD? Ther suara wise mästara sua til ok säghia/ Dyghd är godh ok faghr skipilse i manzens hugh ok wilia ok hans åthäue/ huilka ledh mannen må wäl ok redhlika liwa.
 

Ok af allom dyghdom tå äru fira the sum äru howudh dyghde/ ok hua som ey hauer thöm/ sua sum wise mästara säghia/ thå hauer han änga dyghd fulkumlika: Ty at hvarn thera hauer nokot samband medh andra/ suå at ängin thera må vtan andra wara.
 

Thön första howdh dyghd är Forhuxan/ ok hete hon Prudentia å Latino. Och är thz thön dyghd som kan skudha ok skilia huat som är got ällr ilt/ Ok thy
 

#19
 

hua thessa dyghd hauer/ han gör enkte vtan forhuxan/ wäghr alt thet görande är älla latande/ medh sinom skiälom huat thet är betra giort ella latit.
 

Annar howdh dyghd är huxens starkleker/ Ok six then hugher wara starker/ som hardr är böghia/ ok ey är skynthr til at blötas/ ella minskas/ vtan medh fullum skiälum. Ok är thera handa huxens starkleker thön dyghd/ ther hård ok gen wärdlik ting må medh skiälum thula. Ok säghia suå wise mästara/ At starkleker huxens är then dyghd ther skudha ok thul uådha ok genwärdo/ ok må thula lankt aruodhe vtan allan reddugha.
 

Tridhia Howdh dyghd är Hofsämi i hugh ok åthäuom manzens/ Ok thön dyghd hetr Temperamentia å Latino. Ok thön dyghden är en styrilse i manzens skiälum/ ther han styrer i lusta weruldlika tinga/ til thes hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde. Älla må suå sighias: Hofsämi är thön dyghd ther forbiudhr ok återbrytr i mannenom allan huxens ok likamens girughan ok oquemelikan lusta. The dyghd haua the ther Hofsämi haua i mat ok drik/ i sympn ok i waku/ i glädhi/ ok klädhom.
 

Fierde howdh dyghd är Retwisan. Ok suåsom säghia vise mästara: Retvisan är thön dyghd ther gömer ok saman haldr manna samhelde/ ok huar sum hon är. Falskhet är engin rättr ella iämnadhr manna mellin/ vtan ther är häldra aldrahanda orättr. Retuisan är thön dyghd/ ther stadhugh är i manzins wilia/ til at lata huariom thet hans är.
 

#20
 

Ok tå hauer man samlika alla thessa dyghdana/ tå han haldr ok göme starklika thöm epte thera rettom skipilsom: Ty at til huars dughr Forhuxan/ vm hon är ey stadhogh/ ella huat dughr Retuisan vm hon är ey hofsam? Ty at thet är rät Retuisa ther styris medh houe. Suåsom sighr en vis man: At thz är rät Rätuisa/ hielpa armom mannom til rådh ok til sannind. Ok vitir Forhuxan är varna sik för förrädhilsom ok allom wådha. Styrkleker huxens är i thy/ än mannin vmbär thulmodhlika alla gen uärdo. Än hofsämi är i thy/ at mannen forstyrer sik af ondre giri ok odyghdelikom lusta/ Thy at alt thz dyghdelika görs/ thet skal göras medh vitre forhuxan/ retvijslika stadhlika ok hofsamlika.
 

Af thessom fiurum howdhdyghdom skriuar en vis man Seneca, ok sighr suå: The äru fira dyghde ther mannen styre til at liua vislika/ thz är Forhuxan/ Starkleker/ Hofsämi ok Retwisa. Ok huar thöm göme/ thå göra the wälsidhoghan man.
 

Och/ sighr han/ vm tu wilt witerlika medh forhuxan liua/ tå skal tu thz wite at thu liuer tha medh rättum skiälum vm thu alt forhuxa thz thigh må til koma/ ok wird ey werulzlik ting fram för dygdelikan lifnat ok åthäue/ Thy at the äru farande ok komande ok huargen stadhlik/ vm tu rättelika huxe vp å thera naturalik skipilse/ Ty at mångt är thz sum tykkis wara got ok är ey/ Ok mangt är got/ som ey synis got/ Ok ty skal tu ey halda thz för mikidh thz tu hauer af werulzliko farando godze vtan nytia thz thik til tarua män thz
 

#21
 

är i tino walde. Wil tu witerlika liua/ tå skal tu tik ä samuledh halda huadh tik kan til koma glädhi alla genuärdo/ Ok skipa tit åthäue serlika epte ty som åldr ok time kunno sik skipa/ Ty at thz hörö til witrom ok före huxande manne medh skiälum wägha thet han skal göra ella lata/ ok ey troa afbrat thz som fals må wara.
 

Timanda tingom skal man sik ey vp å noket fästa/ ok änkte ther vm wist at döma/ Ty at ey är alt thz sant ther sanno är likt/ ok ey är alt thet fals/ som ey tikkis genstan wara trolikt. Ty at opta tikkis thz sant wara sum fals är/ ok thz fals som sant är. Swå som opta/ then som sandr win är/ han tee oblit anlite/ ok han sum är falskr ok flikrar/ han the blit ok glat änlite.
 

Wilt thu vitr warda/ tå skalt tu alt firi huxa/ ok lata alt firi hugh thin/ thet til må koma/ Suå at änkte må tik bradhlika tilkoma/ thz tu ey hauer forhuxat. Ty at huar sum witur ok forhuxande är/ han sighr ey/ Iak wänte ey at thetta måtte tilkoma: Ok han tuäkar ey vm thz warda må/ Vthan han bidhar at thz kumbr/ at warna sik thrföre medh thi han förmå/ Ok huadh som tilkombr/ tå huxa han hui thz til kom/ ok huru thz må ändas. Ty skal han änkte thz byria ok til taka thr stadhlikt är/ ok lastlikt länge at halda.
 

Witur man ok forhuxande han wil ey annan suika/ ok han må ey af androm swikin warda. Huxa änkte thet som fåfenkt är/ ok göm at tin huxan se rät ok stadhugh/ ok gånga huarkin af thy sum sant är/ Ok tala änkte thz sum onyt är/ ok loua warlika ok lasta warlikare/ Ty at thet må koma/ at tu wil thet lowa tu
 

#22
 

hauer förra lastat. Ty at suåsum annat tikkis wara slikert/ suå tikkis annat wara iluili.
 

Tu skalt ok bära vitna sanning ok ey winskapi. Huxa huad tu loua/ Ok fulkoma huat tu louat hauer. Äst tu witir/ tå skipa tin tima tarflika: Skipa wäl ok vitrlika thz som tå är/ Ok huxa ok warna thz som warda må/ Ok mins thz som warit hauer. Ty at huar som ey huxa thz som warit hauer/ han liuer medh lifz wådha/ Ok huar som ey huxa huadh warda må/ hånom kombr alt owarandis til. Ok huxa thy at bådhe ilt ok got warda må/ At tu måghe tik göma för alt thz ilt är.
 

Tå tu hauer änkte sysla/ Tå huxa ok idhua i hugh tinom thz got ok dyghdelikt är: Ty at vitur man ok dyghdelikr/ han är aldrei fåfängr. Tå han hauer likamens rodha/ Lägger han sin hugh ok sina akt til at huxa ok skipa/ huru han må wäl ok dygdelika skipa sit liuerne ok åthäue/ Ok huxa huru han skal huatuitna til taka.
 

Tu skalt ok ey akta huadh manne thet är/ um han räthr tik tin hedhr ok tina taruer.
 

Tu skalt ok ey huxa medh huru mångom/ vtan medh huem tu byndr tin hemelika winskap.
 

Far äpte ty tik är möghelikt få/ Ok nim thz tik är quämelikt kunna.
 

Läg tik ey i the ting som tik äru ofhögh iui tina makt/ ok tik är ey rådhelikt medh fara. Thön är tighiande ther wunnen är/ ella åtrgång få i sinom åthäuom/ tå är ok best rådhelika fara ok tala. Tå mannenom wäl gångr/ tå skal han sik suå koma som han se i hö-
 

#23
 

-ghom wådha: Ty at thz är want at wita huru wäruldin kan sik widh han skilia.
 

Vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan/ Tå må tu liua medh mykle tröst/ fri ok gladhr ok oräddr. Hauer tu mykin hugh stadhugan/ Tå skalt tu aldrei akta hua tik försmåilse gör/ Ok tu må säghia tinom owinom: Tu hauer mik änkte skadt/ utan tu hafde vilia mik skadha ok genuärdo göra Ok tå tu see at tu hauer wald vm tin owin/ Tå skal tik tikkia at tu haui fulla hämd iui han/ at tu måtte hämnas vm tu wilde. Ok vit at thz är dighr ok hedrlik hämd/ at tu förlatr ouinom thera brut/ Tå tu hauer wald ok ämne at hämnas äpte wilia tinom.
 

Tu skalt ey gärna höra taslan ok åmäle vm annan/ huat han är win ella owin.
 

Ok haf ey stridh ella delo mote nåkrom medh suik ella flärd: Ty at thz är thera sidhr ok naturalik skipilse/ sum äro wanmäktughe.
 

Tu skalt ok uarlika läggia tik i nokrom wådha/ ok huatwitna redhas. Ty at then är gerna räddr/ sik wet brutlikan wara.
 

Wilt tu liua medh hofsämio/ Tå skalt tu alt lata thet iuirvåtes* är/ Ok späk tin lusta ok fylgh ey tinne giri/ Ok huxa medh tik huat tu torft til naturalik vphälde tins lifz/ ok ey huat ofgiri ok ondr luste kräuer. Ok äst tu hofsamr i liuerne ok åthäuom tinom/ tå latr tu tik nöghia/ än tu hauer tina lifz tarue. Ty at ha sik latr nöghia at sinom taruom han är rikr/ suå som han wåre föddr medh allom
 

#24
 

rikedome. Tu skalt ey fylghia alle tinne giri ok likamlikom lusta. Ok läg alt thet af/ ther iuir mätes är ok iui naturalik tarf. Ät tik mättan ok ey fullan/ Drik tik otyrstan ok ey druknan. Tin födha se fångelik ok fögelik. Tu skakt[*] gånga til tin mat ok ey til iuir mätes lusta. Hungr skal wäkia tina goma/ ok ey många handa mat täfia. Släk tin lusta medh höuiskom tingom/ Ok lat tik ther åt nöghia/ vm tu gitr han släkt.
 

Halt tik ey för mera man än tu äst. Ok hauer tu litit til/ Tå haf thz ey orenlika/ Ok huru litit tu hauer/ Lif ther af gladhr ok osörghiande. Ok lasta ey thz tu hauer/ Ok halt ey förmykit thz annars är. Fly alt thz orenlikt är ok oquemelikt. Ok tro at alt är tolande vtan fyliskia ok oren lifnadr. Halt tik af fulum ordom/ Ty at thön göra man ledhan ok osidhughan/ Ok tala thz sum höuist ok tarflikt är/ ok nokro säte/ Ok blanda stundom skämtan medh aluore tinne/ ok tho föghelika vtan mans bliughd ok åt löghe. Tu skalt flya ofmykin ok oföghelikan låtr/ Ty at han gör man otikkan ok i sidhom omanlikan.
 

Tin skämtan ok röst se vtan al oföghelik ord. Glädz huarn tima tu äst otäkker ondom mannom/ ok olydhr thera åthäuom/ Ok ä tå onde män lasta tik/ halt thz tik för dighert lof. Köp änxins mans winskap medh thy at tu flikre ella faghert late före hånom/ vm tu hauer annat i tinom hugh ok vilia. Fly alt thz lastlikt är/ Ok hör ey gerna annars mans laste/ Ok spyr ey äpte thöm. Vm tu näpse ella snybbe nokrom för odyghde hans/ Tå gör thet medh houe ok fullan kärlek.
 

#25
 

Tå nokor tala/ tå tigh ok hör han. Ok spyr nokor tik åt nokro/ Tå suara hånom blidhlika. Trät ey giärna/ Ty at ther kombr giärna missämia ok owinskaper. Ok ta tu tala gladhr ella wredhr/ Tå göm at tu haui ey vndrläte i röst ella åthäuom tinom. Ok war stadhughr i ordom tinom/ Ok ey enträten.
 

Huar tu vmgångr medh iämningom tinom ella minnom mannom/ Tå försmå ängin medh höghmodhe ella vndrlatom tinom. Ok liuer tu rättelika/ Tå torf tu ey rädhas iuirmän tina. Tu skalt ey förgäta androm wirdning göra/ ok änga wirdning af androm bedhas medh ordom ella åthäuom. War allom blidhr/ ok ängom ofmykit til låtughr/ ok fåm hemelikr. War hårdare i dome än i ordom tinom. War miskundsambr i ordom ok åthäuom ok ey grymbr.
 

Tu skalt ey loua tik sieluan/ ok rosa sieluer af gerningom ok dyghdom tinom/ Ok ey afunna androm lof ellr godha fräghd firi godha gärninga ok dyghdelik åthäue hans. Tu skalt ey wara mykit troen i tidhindom vm ofräghd annars/ Ty at then föras optare medh afund ok iluilia än medh rätte sannind. War seen til wredhe ok skynthr til nådha. War stadhughr i gen värdo/ Ok ödhmiukr tå tik alt wäl gångr. Tala fått/ ok war tulinmodhughr i annors ordom.
 

Rätvisa är naturalik skipilse i manzens hugh ok wilia/ funnen til hielp ok samband manna samwaru.
 

Wilt tu wara rätvis/ Tå skalt tu först älska gudh/ at tu måghe älskas af hånom. Tå älska tu gudh/ tå tu fylghia hans wilia ok rådhom/ ok haar tu thes hugh
 

#26
 

ok wilia/ ok fulkoma thet medh gärningom tinom/ at tu se allom til hielp ok tröst/ ok ängom til skadha/ Tå äst tu rätuis man/ Ok halda män tik fire rätvisan/ ok fylghia tinom åthäuom/ ok älska tik ok hedhra medh alle makt sinne. Ok vm tu wilt rätvis vara/ Tå skalt tu ey at enast ängom skadha göra/ Vtan tu skalt ok wärna ok för biudha/ at ängin androm skadha göri/ Ty at thz är ey ful rätvisa/ ey androm skadha göra/ Vtan thet är et afhald/ ey göra thz orät ok oloflikt är: Vtan thet är ful rätvisa haua fullan hugh ok wilia ängom skadha/ ok uarna at ängin androm orät ella skadha göra: Ok hua sum androm för skadha ok orät/ Tå rätte thz medh fulla hand/ Ok byria rätvise af sieluom tik. Afhänd ängom thet hans är: Ok thet nokrom är af hänt lat han thz medh rät åter få: Ok näfs suå röuarom ok ilgerninges mannom/ At andre måghe rädhas ok vidher see ther thylika gärninga göra/ Ok sät ängi vrsäkt/ vtan tu fullelika förstånde sannind/ ok af huat wilia huatna giort är. Ok gör tu suå/ Tå må tu sikr wara/ ok gladhelika liua ok sikrlika tina ändalykt bidha.
 

Nu six af thöm dyghdom thr kununga ok höfdinga skulu enkannelika haua the thr rätlika wilia sinom waldom styra/ suå at the haui sielue lof ok äro/ Ok tera land ok almoghe haui fridh ok frelse ok fullan hughnadh. Thz är thön förste ok höxte dyghd kunungr skal haua vitra för huxan i åthäuom sinom/ Ok thz är thön dyghd ther rådhr allom androm dyghdom/ Ok styre til thz got är.
 

#27
 

Nu thön dyghd wi kallom witra förhuxan i åthäuom/ thet är vit ok godh skipilse i manzens hugh ok vilia ok i hans förståndilsom/ thön ther rättar ok styrer allom hans åthäuom til thz got ok dyghdelikt är.
 

Nu är triggia handa got / thr manzens hughr ok hierta står äpte/ Thz är got lustelikt/ got tarflikt/ ok got ärlikt.
 

Nu til huilkit thera i manzens hugh faldr/ tå må han sik förgripa ok vildrfara vm han hauer änkte thz hånom må retlika styra til thz got han haua vil.
 

Nu är thz thön dyghd ther wi kallum vitra förhuxan/ ther hans hugh ok åthäue må rätlika styra medh dyghd ok skälum/ til thz got han haua wil.
 

Nu är thz kununglik ära/ at han se vitir/ ok haui vitra förhuxan/ i allom sinom åthäuom/ Ok mäst til triggia handa saka the kununga mäst tilhöra.
 

Han skal först huxa ok warna/ at han se rättr kunungur/ ey åt enast åt namneno/ Vtan ok medh allom konunglikom åthäuom/ Ty at huilkin kunungr ey är vitur/ Ok ey hauer vitra förhuxan/ Han är ey sanlika kunungur/ vtan åt ensamno namneno/ Ty at suå sighr vise mästaren Aristoteles: The äru vitre ok snille/ thr tik ok andra män kunna rätlika styra til thet got ok dyghdelikt är i allom åthäuom/ ok hälst i trångom ok uådelikom sakom.
 

Kununglikt namn/ suåsum thz hauer tydha å Latin/ Tå är thz takit af styrilse. Ty at kunungur/ skal styra/ ey åt enäst sik sieluan/ Vtan han skal ok styra sina vndidåna til thet rät ok dyghdelikt är/ Ok thz
 

#28
 

må ey wara vtan myklo ok vitre förhuxan. Ok skal kunungr wara witr at han hauer mångom rådha ok styra. Ok är thy vitur förhuxan i manzens skälum ok åthäuom/ suåsom thz ögha ther ledhe wäghfarande man i hans wägh tit han hauer sik huxat. Ok thy then kunungr ey är vitur ok ey hauer vitra förhuxan/ Han må aldrei styra sin land ok almogha til godha ändelykt. Ok sighr en vis man/ At ovitur ok orättr kunungr likas with fals mynt thz som synis wara rät mynt ok är ey/ Suåsom fals peningr som hauer rät mynt ok är änkte wärt.
 

Annat är ther kunungr skal haua/ At hans Herradombr/ ok hans wald se naturlikt. Ty sighia vise mästara/ At sumi män af sin naturlik skipilse äru träla ok vndidåna/ Ty at the haua ey vit ok snille ok ful skiäl til at dyghdelika styra sik ok sin åthäue/ Ok sumi män äru herra af sin naturlik skipilse/ ty at the haua vit ok snille ok högh skiäl/ Ok kunna ty wäl ok dyghdelika styra bådhe sik ok andra män til thet got ok dyghdelikt är. Ok ty må ängin kunungr wäl styra land och almogha/ vtan han se vitur/ Ok ty är mannin herra af sin naturlik skipilse iui al werilzlik diur/ At han hauer skiäl ok vit ok snille/ Ok thet medh kunist til at göra thz hånom är åfåt.
 

Thet tridhia är thz/ At kunungur skal huxa ok mäst warna i allom sinom åthäue/ At hans wald skiptes ey i röuara ok ransmanna åthäue. Ty at huilkin kunungur sum wardr girughr å sina vndidåna godz/ Han är likare röuare än konunge/ ok gångr burt af skiä-
 

#29
 

lum sinom/ ok af aldre dyghd ok snille/ Ok lika sik ey åtenast vith onda män/ suå som äru röuara ok rånsmän/ Vtan likar ok sik vidh grym ok fwl diur/ suåsom äru biorne ok ulua/ som riua ok slita alt thet the få wald vm/ allom mannom til sorgh ok skadha. Ty sighr Salomon wise suå: At girughr ok grymbr höfdinge är riutande leon ok swltin biorn iui sit fatökt folk/ Ty at suå ok ängin suara ella giänstanda girughom ok grymum höfdingom. Ok ty sighr än Salomon wise: Tå girughe ok grymi hofdinga få wald/ Tå syrghi ok gråtr almoghen. Han sighr ok: At rätvis kunungr rätte up sit land/ Ok then girughr är han förderua thz.
 

Nu må nokor spyria: Hui mun kununga ok höfdinga warda girughe up å werulzlikt godz the thet haua ympne? Thet waldr thera mikla sielfs wald/
 

Tå mannin må som han vil
 

Tå gör han som han är til.
 

Tå han rädhes huazke gudh älla män/ ok aktar ey siäl ellr sannind/ Ok ey dyghd ella skiälum: Tå förgriper han sik mote dyghd ok skiälum ok fylghr allom sinom wilia/ ok ty honom tikkie got wara . Ok ty at han huxa ey af allo hierta thet almoga är got ok tarflikt. Ok thet huxa han änkte wara vtan werulzlikt godz/ Ok ty wardr han ther å girughr/ af allo sino hierta.
 

Nu hauom wi thes äptedöme at girughe ok odyghdelike* kununga ok höfdinga få giärnt illa ändelykt/ ok skilias medh sorgh ok skam vidh sin wald. Ty at thz är rättr gudz dombr/
 

#30
 

Alt thet man medh syndom få
 

Thet skal medh sorghom förgå.
 

Ok thy är thz ey vndr at almoghe af ånger ok sorgh ther han hauer af ty/ at han hauer medh wald ok orätto mist sit godz ok fridh ok frelse/ Ok hauer sik för ängom kära/ Wardr ok mykit harm slaghin/ Ok byria thes kunnngz[*] fördäruilse medh förgärningom/ ella förrädhilsom ok medh alle sinne makt. Ok thes hauom ympna äptedöma bådhe ny ok fornt/ At almoghe hauer förderuat girugha ok orätta kununga ok höfdinga sina.
 

Thet sex af enom girughom ok orättom höfdinga ther huazke räddes gudh ella män/ ok han tröste suå sinom fastom husum/ at han änkte reddes sin almogha: Ty plåghade gudh han suå at mys wärdes å at skadha hans likama/ Huath han war wakin eller souin/ at han wiste sik änga wärio. Vtan for i et skip ut å et dyghert vatn ok lå ther vidh ankara/ Ok tit summo myssena til hans/ ok skåro sik in i skipit/ ok åto han til döz ok thön medh hånom wåro. Ok thy är thet kununga hedhr ok tarf/ at the liuin wäl ok dyghdelika medh sinom almogha: Thy at tå haua the sannan sämia kärlek ok hulla tienist af sino folke/ ok mågho sikre wara bådhe vm lif ok äro.
 

Nu skal kunungr rätvis wara bådhe i domom ok åthäuom sinom. Han skal ängom skadha/ huazke medh orättom domom elle wålzgärningom/ Han skal ok wara allom til tröst ok hughnat thön undi hans walde äru. Han skal ok halda ok styrkia thön lagh ther godh ok gammul äro. Gudh ok rätvis lagh the för-
 

#31
 

biudha alt thet odyghdelikt är ok skadhelikt ok genvärdogt är manna samhälde.
 

Nu är thet tuäggia handa rätvisa/ thr kunungr skal enkannelika haua: Thet är rätvisa i laghen ok i lagha domom. Han skal ey wara wildoghr i domom sinom ey före winskap ella owinskap nokors mans/ ella nokra handa saki/ Ok tå är han bådhe täkkr gudhi ok mannom.
 

Annor rätvisa är thön han skal haua/ thz är rättr jamnadhr manna mellom/ huat thz är i domom ellr androm åthäuom/ Lat huarium haua sit eghit/ ok huarium thz hånom bör til rätta/ Spakum mannom fridh ok frelse/ fromum ok dygdelikum mannom hedhr ok äru/ Tiuuom ok ilgiärninx mannom skam ok förderuilse äpte brutum tera.
 

Wise mästara the lika ok almanna samhälde widh manz likama/ Ty at suåsom likamen hauer hierta thz sum styre allom likamens limom ok åthäuom/ Ok han hauer huwdh ok främbr alt hans styrilse: I höfdom är hiärne ther hauer try styrilse*. Then första lutren af hiärnanom han väkkr up hugh ok åthäue likamens. Then anra wäghr medh sik sieluom ok dömer huat är görande ella latande som huxat är. Then tridhi är äptarste luteren/ han minniz thet huxat är/ ok medh skälom gripit ok wäghit:
 

Suå skal godhr kunungr huxa huat almoghans tarf ellr skadhi må wara/ Han skal ok thz wägha medh fullum skiälum/ huru görande är ella låtande. Han
 

#32
 

skal ok minnas thz almoghans gaghn ella skadhi hauer warit ella warda må.
 

I höfdino äru ok öghon then ey åtenast sea sina tarf/ vtan the sea ok huat likamen skal göra ella flya: Så skal ok godhr kunungr sea medh förhuxan sinne huadh almoghanom må wara tarf ella skadhi. Ok suåsom blindr likame/ then ey hauer öghon/ han må koma i margfaldan wådha/ vm han hauer ängan then han ledhe ella göme: Suå är ok then almoghe sum hauer then kunung eller höfdinga/ ther änkte kan förehuxa ella warna thz almoghanom må warda tarf åt ella förderuilse.
 

I höfdino äru ok öron/ the höre ey åtenast huat thöm är medh ella mote/ vtan göma ok likaman medh thy/ Suå skal ok godhr kunungr höra ok göma huat almoghan wårda.
 

I höfdeno är ok mundr ok tunga all likamanom til tarua/ Suå skal ok godhr kunungr/ haua mun ok mäle til almoghans tarua.
 

Ok ä män likamen hauer sit huwdh helt ok helbrighdo vtan last ok lyte/ Tå må han wäl liua: Suå ok almoghe the kunung ok höfdinga hauer rätvisan ok helbrighdo til sinna skiäla/ Tå må han sikr liua.
 

The tridhia dyghd ther kunungr ok höfdinge skal haua är thz at han se stadhugher i hugh ok ordom ok i åthäuom sinom.
 

Han skal ey skipta skaplynde sit vidh huart ord/ ok huatna thet hånom kan tilkoma.
 

#33
 

Han skal wara stadhughr ok ey huinkande i ordom ok rådhgärd sinne. Han skal ok ey loua thet han wil ey halda/ ella han förmå ey halda. Ty at thz är ok odyghd ok omänska ey halda ord ok louan sina. Ok är bättra minna loua ok tala/ ok bäter halda.
 

Then fierda howdh dyghd ther kununga ok höfdinga skulu haua/ Thz är Hofsämi i mat ok dryk ok allom åthäuom/ som för är sagt. Huilkin kunungr ella höfdinge sik göme ey för ofåta ok ofdrikkio/ Han wardr otäkkr af allom godhom ok witrom mannom/ Ty at thz är orent ok udyghdelikt liverne. Han må ok ey suå haua al sin ful skiäl som han ällas hafde/ vm han renlika ok hofsamlika lifde. Thöm lastenom fylghe giärnt en fulare lastr/ At man fylghr of mykit sinom kötlikom lusta. Ok huilkin kunungr ella höfdinge sik göme ey före thöm lastenom/ Han få huazke täkka ella hulla tienist af undidånom sinom: Ty at the rädhas at han göri thöm last ok blyghd vm husfruor ok systir ok dottr thera. Ok gör han thz/ tå wardr han giärnt förderuadr åt lif ok äro. Nu sem wi wäl at al renfärdogh diur ok fughla haua ok älska huart thera sin maka ok blandas ey medh androm til sin kiutlika lusta/ Ok wita sin tima/ Ok blandas ey saman vtan the wilia ok mågha fostr afla ok födha: Vtan mannen ther hauer skäl ok siäl ok samwit/ ok skal wita huat dyghdelikr ellr odyghdelikr lifnadr är/ Han förgripr sik mote dyghd ok skiälum/ ok liuer fulika ok odyghdelika i sinom orenom lifnade. Ok huilkin man suå liuer/ Han är wärre än man/ ok wärre än nokot renfärdoght diur/ ok är likare södhe än manna.
 

#34
 

Thön femta dyghd ther kunungum ok höfdingom mäst til höre/ thet är Mildlekr. Ty at huilkin kunungur ella höfdinge ey är mildr af godz ok penningom sinom/ Han få aldrei fullan kärlek ella godha fräghd/ af sinom vndidånom. Ok ty at kununga ok höfdinga stånda mykit äpte godha fräghd/ Ty förgripa the opta sik i sinom gåuom/ warda flere urgythia än dyghdelika milde. Ok ty skulu the wita huat rättr ok dyghdelikr Mildlekr är.
 

Suå sighia vise mästare: Al dyghd är mit mellen tuäggia udyghda. Nu är Nidhskapr odyghd/ vm man haldr alt kuart huat som giwande är: Suå är ok Vrgytia annor odyghd/ vm man giuer alt huat ey giwande är: Ok thär mit i mellen är rättr Mild lekr[*]/ Tå man giuer thet giwande är/ ok haldr thz kuart som ey är giwande/ Ok huxa Huat Huem ok Hui han giwa wil. Ok thy/ huar som wil älska rättan mildlek/ Han skal huxa om thet han giua wil/ vm thz är hånom quämelikt ok skadhalöst/ thylik ting giua thöm thz bedhas/ Ok än hånom se quämelikt som bedhes tylikt ting af suå manne tiggia.
 

Thet six af enom wisom kununge at en biddare badh han sik nokot giwa. Ok kunungen spurde/ huat han wilde haua? Biddaren saghde: Thet höre idhr wäl til enom rikom konunge at giwa mik hundradha markr silvers. Kunungen suarade: Thet är sant/ Mik höre wäl til giwa sua mykit ella mera/ än ey suå manne som tu äst. Tå sagde biddaren: Giwin mik tå en pening/ thz iak är wan tiggia. Kunungen sua-
 

#35
 

-radhe: Thz sämer ey mik suå litit giwa/ Ok wijt thz tik sieluom at tu owislika bedhes.
 

Nw skal ok witur man huxa at han giwi ey å rosom ella häggoma luf/ Ty at thz är alt tapat suå gifs.
 

Thet sighia ok wise ok helgha män: Thet är ey bätra lowas af fulum mannom ok ondom skalkom/ än lowas före onda ok fula gärninga.
 

Nw vm kununger kan warda antiggia nidhingr ella vrgytia/ Suå är vrgytia bätre än nidhingr: Ty at hånom må peninga ok godz at winnas huru han thöm hälzt förgör/ medh dyghd ella last: Än thz är otholande at kunungr ella höfdinge se nidhingr/ Ty at thz last är ok blyghd ok mykil ofräghd. Thz är ok dighr hedhr ok ära kunungum ok höfdingom haua faghran ok renan kost/ Ok faghra ok witra försea/ Af thy få the lof ok godha fräghd/ ok kärlek thera medh thöm vngånga.
 

Thet sömr ok wäl kununge ok höfdinga/ wara ödhmiuke i ordom ok åthäuom sinom: Ty at suå är skriuat: Thes mere man tu äst/ thes häldr skalt tu ödhmiukr wara i allom tinom åthäuom.
 

Nu skal kunungur thz warna/ at han se ey suå ödhmiukr ella ofmykit hemelikr allom mannom at han wardr försmådr/ Ty at suå är skrivat: Ofmykil hemelikhet gör giärnt olydhno ok försmåilse. Ty är Ödhmiukt thön dyghd/ ther mit är mellen hughmödha ok försmäelse. Nu är hughmödha en howdh lastr/ ther man haldr sik suå godhan i hugh ok hierta ok i åthäuom sinom/ Ok försmå andra man ok thera åthäue/
 

#36
 

Sina jamninga holdr han för änkte/ Ok sinom iuirmannom wil han jämnas ok iuir thöm rådha: Ok thy är hughmödha änkte annat vtan at man haldr suå höght i sino samuiti sik sieluan ok sine åthäue/ at han wil thz synas han ey är medh sanno. Ok ty sighr en wis mästare: At höghmödhogur man försmå annars åthäue/ Ok sin äghin åthäue haldr han för vndrlikt ting. Ok gör han nåkra godha ella froma gärning/ Tå huxa han thet ängin hauer tylikt giort. Thz är ok ena handa hughmödha at han haldr sik firi gudhlikan ok ödhmiukan ok rätvisan i manna åsyn/ Ther han ey är suå i hiertano/ Ok bär ty werre ok fulare klädhe än hånom tilhöre/ At han skal ödhmiukare ok gudhlikare synas ther han ey suå är medh sanno. Thet är ok en dighr lastr/ hua sik forhauer sieluan ty at han är missmänna/ ok then är likare södhe än manne/ then änkte akta sin hedhr ella mandom.
 

Nu är ödhmiukt ther i mellen/ thön dyghd ther os styre medh skälum ok haldr us åtr/ at vi höghin os ey mera än skiäl säghia/ Ok thet är rät ok dyghdelikt ödhmiukt/ Ok suå som sighr Aristoteles: Hua som ey hauer ödhmiukt/ Han hauer änga dyghde. Thy höre thz kunungom ok höfdingom wara ödhmiukom/ ok suå mykit stånda äpte hedhr ok äro som skiäl sighia/ ok thöm är quämelikt ok ey mera.
 

Kununga ok höfdinga skulu ey afbradhe wara i hämdom sinom/ tå the wredhe äru/ om nokor hauer brutit widh thöm ella thera wini. Ty at suå är skriuat: Duäl hämdena thr til wredhen är iui gångin
 

#37
 

Ty at thul ok forhuxan fylghe dyghd ok snille. Suå sighr wise mannin: Thet är stund ok time tå man skal wredhr wara/ ok ey af sinom skiälom gånga. Brytr ok nokor vs mote sieluom/ thz må aldrei suå litit wara/ at wi haldom thz ey for mera än thz är/ Ok tå i wåre wredhe wiliom wi mera hämnas än wärdukt är äpte ty skiäl säghia/ Ok at wredhen driuer mannen af sinom skälom. Ty skulu ey kununga ella höfdinga giärnt wredhe warda.
 

Thet är ok kununga dyghd ok ära/ haua stadhughan winskap medh thöm the sin winskap medh binda. Ty at suå sighr wise mannen: Man skal haua få ord ok stadhughan winskap medh wini sinom. Godher win är senfången/ ok han må medh litlo tapas.
 

Winskaper binz ok haldz medh dyghdelikom ordom ok åthäuom/ ok giär huar androm hedher ok gaghn medh helom hugh. Ok thy är änkte annat winskapr vtan dyghdelika ok rätlika liua ok vmganga medh mannom/ Ok skipa sin ord ok åthäua/ huariom til hedhr ok hughnadh/ äpte ty huariom tilhöre. Ok ty sigher en wis man: At sannr winskapar i allom tingom ok åthäuom/ är samband medh fullom godhwilia ok kärlek. Nu skal vitur man thr at göma/ at han haui suå winskap medh nokrom manne/ at han huxe ok/ at the måghen owini warda: Ty at huar som män warda vini firi tarua skyld/ Tå haldz suå lenge vinskaperen sum taruin fylghe: Ok ty skal man warna huem han må säghia sin hemelik ting.
 

Nu huar som wil medh mannom winlika liua ok
 

#38
 

vmgånga/ Han skal wara rättelika ok hofsamlika gladhr ok hemelikin i ordom ok åthäuom sinom/ skal ey tee sik ofmykit gladhan/ ok ey ofmikit hemelikan/ ok ey enlåtughan i ordom ella åthäuom sinom: Ok thet skulu mäst kununga ok höfdinga warna/ Thy at män göma mäst åt tera ordom ok åthäuom/ huat thön äru godh ella il. Ok skulu the huxa ok åtgöma/ medh huem thön vmgånga: Medh märom ok wisom mannom är annor kunst talande ok liuande än medh almogha/ Ok annor kunst medh gamlom ok röntom mannom än medh vngarom: Thet är ok annorledh talande ok liuande mz renliuis mannom än medh wärilz mannom.
 

Nu män the män som wilia saman wara ok liua/ skulu wara winlike ok hemelike thera mellin: Tå skulu kununga ok höfdinga thet warna ok huxa/ at the warin ey huariom man ofmykit winlike ok hemelike/ At the ok thera kununglika wald ok hedhr/ warda ther af huazke förminzkat medh försmåelse ella olydhno.
 

Ok ty skulu kununga ok höfdinga sik sidhlika halda i allom sinom åthäuom/ medh minnom mannom ok merom/ Älla få the giärnt olydhno ok försmåelse af thöm mannom the medh vmgånga.
 

Nu är thet naturlik skipilse/ At änkte må thz länge helbrykt wara/ ther ey hauer stundom ro älla nådhr: Suåsom likamen tå han är möddr af myklo äruodhe/ Tå skal han haua sympn ok ro/ Älla må han sköt förwarda: Thy sama är vm manzens hugh ok hiärna. Ta mannen hauer ey makt at huxa ok göra/
 

#39
 

Tå warder han ther af möddr ok dröfdr til sin hugh ok sina skiäla. Ok ty torf han haua stundom skämtan ok glädhi i sinom hugh ok hiärna til ro ok styrilse. Ok ty torue kununga ok höfdinga haua stundom lekara ok andra fröghdelika skemptan/ thöm til glädhi ok hughnadh äpte marghfalde huxan ok mödho the haua i styrilse landa ok almogha.
 

Nu/ som för är sakt/ kununga ok höfdinga the äru ey at enast män/ vtan the äru ok än nokot mera än andre män/ ok suåsom nokor gudh iui almogha i thenna hem/ I ty gör almoghen thöm hedher ok tienist lydhno ok wirdning. Ok ty skulu the liua ok wara dyghdelikare ok gudhlikare än huarn annor man/ Ty at almoghen se ok skudha ok vndra thera åthäue. Ok gripa gärna sik thera vndidåna äpte thöm i ordom ok åthäuom/ Ok halda thz alt för rätferdokt ok dyghdelikt the sea ok höra i tera ordom ok åthäuom. Nu män kununga ok höfdinga skulu haua suå mykin hedher ok lydhno ok wirdning af allom mannom/ Tå sömr ok thöm/ at the haui dyghd ok snille ok godhlek fram för andre män/ At huar som se tera åthäue/ mågha sea sin speghil ok äptedöme/ huru han skal rätlika ok dyghdelika ok gudhelika liua/ Ok thet får ängin fulkomelika/ vtan enkannelika af gudz nådhom: Ok ty skulu kununga ok höfdinga wara gudhelike/ ey åtenast i åthäuom sinom/ vtan the skulu ok flya alt thz fult ok ogudhelikt är i thy the tala eller sea/ Ok bedhas innerlika gudz nåde til at the sik ok sijn land ok almogha wälstyra/ gudhi til lof ok äro/ sik sieluom til hedhr ok hugh-
 

#40
 

-nadh/ ok almoghanom til fridh ok frelse ok godha sämio inbyrdis.
 

Thön tridhie Balken.
 

NV six huru kunungr ok höfdinge skal skipa ok styra sit hus ok huardagz Härskap
 

THet höre konungom ok höfdingom til/ at the ey åtenast sielue äru godhe ok dyghdelike af sik ok sinom åthäuom/ Vtan thz är ok tera hedher ok äru/ at the hauin rätfärdugha ok dyghdelika syslomän. Ok ty är ok kununga lof ok äru/ at the kunnen wäl skipa ok styra sit hus ok huardax härskap.
 

Nu som för är sagt/ Mannenom är mångt åfåt til uppehäldis sins lifs/ thet annor diur haua af sin naturlik skipilse/ Ok thet må han ey få vtan flere manna samväru. Han torf hus sik wäria för räghn sniö hita ok kulda/ ok sikrlek sins lifs ok likama: Ok ty han är dyrastr af allom creaturom/ Ty torf han dyrare ok kräselikare födho ok klädhe än annor diur/ Ok ty at han hauer sik wäria för mannom ok aldrahanda diurom the hanom mågho skadha/ Ty torf han marghfåld wapen/ bådhe sik medh wäria/ ok ovinom skadha. Hånom är skapat skiäl ok wit/ ok marghfålde-
 

#41
 

-lika dyghde fram före al annor diur/ äpte ty han lärder warder af witrom ok röntom mannom. Nu må han änkte af thesso få/ vtan i samhälde flera manna/ Ok ty är flere manna samwara ä bättre ok tarflikare/ at the samman äru/ at huar måghe androm hielpa i thy han förmå.
 

Nu skal ty kunungr ok höfdinge haua före sik ok sit härskap/ al tarwa hus/ thr han är medh waru sinne. Ok är thz digher hedhr kununge ok höfdinga haua faghran sal/ thet är thön hus han skal äta ok drikka i medh sit härskap. Nu skal thet hus af siäll syne gärning/ witt/ liust/ rent ok lustelikt innan wara/ Ty at månge koma ther in/ ok huar sighr af ty han se/ Ther skal wara bord bonadhr kununx til mat ok dryk ren ok faghr ok dyr äpte ämnom hans.
 

Thet är ok kununx hedhr ok ära/ haua vitra ok rönta syslomän i huarre syslo. Ok six af enom wisom kununge/ at han aldrei wilde vtan trång skipta vm syslomannom sinom/ Tå spurde en vitur man han ther åt/ Hvi han suå giorde: Tå suaradhe han/ Thes optare iak syslomannom skipte/ ty mera skadha hauer iak ther af/ ok så huarin sysla. Ty at huar tå han förstår at han skilias widh nokra syslo/ Tå ödhe han ok draghr alt vndi sik ok sina wini thz han iui rådhr/ Ok tå skal iak å nyo alt få thet syslonne åfåt är/ Ok saghde*: Thet war en man ther hafde et ilt sår/ ok lå ofös i solenne/ Ther komo flughur ok fylte alt hals sår/ Ther kom gångande en man/ Ok tå han thz så/ tå bar han widh warkunsämi/ ok wilde burtköra flughuna
 

#42
 

af såreno/ Tå öpte hin såra/ ok saghde: Gör ey suå/ The äru nu alla fulla ok mätta i såreno sitia ok sughu maklika/ köre tu thöm af tå koma andra grådhugha/ ok sugha sårlikare ok haluo mera.
 

Nu skal kunungur huxa/ huru han skal sit folk medh ärom födha ok klädha. Til födho höre fiura handa idhkan. Thet är en/ At samka samman af fä ok boskapi/ thet manna födho tilhöre. Annor är thön/ at idhka wedheskap af wille diurum ok fughlum. Thz tridhia är fiskning i haui ok i androm watnom. Fiärde är köpskaper/ köpa ok sälia ok skipta et godz i annat.
 

Ok skal han skipa ok akta/ at hans män hauin renan kost ok föghelikan/ Thy at ther af warda the lätte ok lustughe til andra åthäua.
 

Thet är ok hedher ok ära kununx ok huars ens hofdinga/ at hans vngara ok andra män sen sidhughe ok dyghdelike vidh thera mat ok drik.
 

Nu sighia wise mestare siäx laste ok odyghde wara/ ther huar Höfdingzman skal flya vidh sin mat ok dryk.
 

Thet är lastr ok odyghd/ Huar som brådhr ok slidhzkr löper i sin mat ella dryk/ Thet skadha bådhe hans skiäl ok likama: Thy at huar then wana hauer/ Han halda alle vitre män firi ovätughan slukara/ ther huazke hauer thul ella skiäl. Ok then mater ella drykr suå tax/ Han wardr hånom giärnt til ohälso: Ty at han wardr opta ey wäl smältr.
 

Thet är ok lastr ok odyghd ofmikit äta: Ty at huar som mera äter än han torf til sin naturlik skipilse/
 

#43
 

Thz är dröuilse til hans skiäla/ ok tunge til hans likamlik åthäue.
 

Thet är ok lastr ok odyghd/ at taka sin mat ella dryk orenlika/ ok fylska ther af sik sieluan* ella sin klädhe/ Ok the thz göra the mågho sik wita owätugha slukara.
 

Thz är ok lastr ok odyghd/ akta ella göma huazke tidh ella tima/ Thet är likare södha lifnadhe än manna: Ok huar the sidhvänio hauer/ Han må aldrei haua sin fulla skiäl ella dyghdelikt åthäue.
 

Thet är ok lastr ok odyghd/ än man girnas ofmykit äpte krasmäti ok dyran mat/ höghra än hans ämpne ella hans stadhge tilsighr.
 

Ok må lastr ok odyghd wara vidhr mat/ vm man läggr ofmykla dyrkan ok äruode å sin mat/ mera än hånom söme: Ty at huar thz idhka/ Han wil thes liua at han måghe äta/ Ok ey äta til thes at han måghe liua.
 

Ofdrykia ok drukinskap är ok lastr ok odyghd/ Ok thz skadha bådhe manzens skiäl ok hans likama/ Thet dröue manzens hierna ok minska hans skiäl ok förderua hans hälso/ Ty at huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torua til likamens uppehäldes/ Tå wardr han giärnt trutin ok bulghin ok lyttr til sin likama. Suåsom wi sea måghom thz trä som ä flyter i watne/ thz wardr blöt ok bulghit/ Ok må ey länge wara/ ok är ey fallit til nokot thet got är: Suå är ok thera manna likama/ ok helst vngkara the mykit slås i ofdrykkio/ Them förwarda thera skiäl ok likamlik hälsa/ ok mågho ey länge liua. Thet sighr en wis
 

#44
 

ok hälaghr man Augustinus: Drukinskapr är modhr ok ophof åt allom odyghdom/ Howuzins dröuilse/ ok förvändilse hux ok skiäla/ tungona stormbr/ ok likamens bylghia/ söt synd ok naturina fördäruilse. Thet gör manzens änlite lyt ok afskapat/ ok minzka wit ok skiäl. Thet gör likamenom siukdom/ ok hughenom giäld. Ta yppinbara lönlik ting ok driuer mannen til träto ok bardagha/ ok låter mannen sik utsättia mote skiälum til alla odyghd ok wådha. Ok huar som drukken är/ Han rådhr huazke sik sieluom älla sinom skiälum.
 

Nu six/ at en wis mästare kom af östirlandom til Rom/ then ther lat skriua å steinmur ok läggia meth gylta bokstaua/ thässe siu torpara ok siu höuisk åthäue.
 

Torpara åthäue äru thessin: Thet första är/ Tala mykit i samdrikkio manna.
 

Annat/ Förgäta the godhgiärninga thöm äru göra.
 

Tridhia/ Ofmikil dirue ibland okunnoghe män.
 

Fierda/ Höghmödha i bland wini ok kompana.
 

Fämte/ Försmåilse tera thr fateke warda i misfällo.
 

Siätte/ är enhärde mote sinom skiälom ok tarflikt rådh.
 

Siunde är enhärde mote sinom eghnom taruom.
 

Siu höuisk åthäue äru thessin: Första är/ At han se hofsamber i dryk ok åthäuom sinom ther han är hemelika.
 

#45
 

Annat är/ At han se gladhr ther han är opinbarlika.
 

Tridhia är/ At han tali föghelika ok hofsamlika ibland okunnugha män.
 

Fiärdi är/ At han wari godhvilioghr ok ödhmiukr ibland winom ok kunnughom mannom.
 

Fämta är/ At han wari gladhr ok stadhughr i alle genvärdo.
 

Siätta/ At han se war ok witur ok stadhlikr i gäuum sinom ibland flikrarom ok otökkom mannom.
 

Siunda är/ At han haui stadhughan ok tulinmodhöghan hugh/ Huath wärilz ting hånom gånga meth ella mot.
 

Nu sighias ok wara tolf oärlik åthäue/ the som äru bådhe mot skiälum ok mandome.
 

Första är/ vm Witur man är dyghdalös ok liuer vtan godha gärninga. Suå är ok then utan är skenfaghr som annat tee medh ordom ok annat i sinom åthäuom. Huem war herre giuer mera wit ok snille/ Han wil af hånom haua mera godhgärninga ok dyghdelik åthäue/ Älla wardr han starklikare plåghadhr för sina glömsko.
 

Annat oärlikt åthäue är thz/ vm Gamul man liuer ogudhelika: Ty at suå som ällis alla krapt/ Suå skal ok hånom ällas aldr lekamlikr luste ok alla odyghde: Ok ty skulu gamle män thes gudhelikare liua ok renlikare/ at likamens kraptr ok fäghrind mera thöm förlatr/ Ok ty skulu the wäl huxa ok skudha huath skipil-
 

#46
 

-som ok åt häuom tera ålder til höre/ Ok thz göra them må wara vtan last i tera äptersta tima.
 

Tridhia oärlik åthäue är vngkara olydhen ok fåfängr/ Ok ty är thet gamalt ordquädhe:
 

Then må aldrei warda godhr herra ella husbonde/
 

Then fåfängr ok olydhen liuer i sine yngsko.
 

Ok ty sighr Augustinus/ At suåsom thz är omöghelikt at nåkot må wenta godha frukt af ty trä aldrei kom blomstr å: Suå är ok thz omöghelikt/ at nåkor må meth rettom sakom få hedhr i sinne älle/ ther fåfängr ok olydhen liuer i sinne yngsko.
 

Fiärda oärlikt åthäue är thz/ vm Riker man liuer vtan almoso gärninga ok mildlek. Ty sighr Augustinus: Huar ofmikit spar ok göme jorderikes godhz/ Thet är wärdoght at han miste ävärulzlikt godhz ok hughnadh. Ok huilken riker man samka ok göme godhz ok rikedoma/ Han må änguledh ensamin thz nöta ella niuta: Ty at ens mans natura hauer ympno af föghelik ting. Ok ty sighr then wise mannen Seneca: At änkte godhz må man mz glädhi ägha thz han ey mz winom skipte. Ok ty sighr Augustinus: Huru må mera folska finnas medh mannom/ Än älska suå werilzlikt godhz ok äro/ At the förgiäta ok tapa thrföre evärdelikt lif ok äro.
 

Thet femta oärlikt/ är Kona vtan blyghd. Ty at suå som witur förhuxan göme af manzens wäghna
 

#47
 

godha sidhi ok åthäue: Suå göme ok wärne blyghd af quinna wäghna dyghd ok godha sidhi i ordom ok åthäuom.
 

Thet siätta/ Är Herre vtan dyghd. Ty at thz är ängin ära thöm wara herra/ ther dyghdelös är.
 

Ok ty sighr en wis man: At huar som wil wara retter herra/ Han skal haua tessin fiughur: Af sik sieluom skal han haua Wit ok Dyghd/ ok af sinom vndidånom Kärlek ok Lydhno.
 

Suå sighr Salomon wise/ at witur man skal haua styrilse andra manna.
 

Thet är ok gamult ordquädhe.
 

Natskäua wit ok räsunga kostr äru odrygh
 

Är ok ilt taka dyghd ther ängin är.
 

Ok huilkin herra ey hauer kärlek ok lydhno af sinom vndidånom/ Hans stadhge ok budhskapr försmås ok wardr åt ängo.
 

Meth blidhom ok mildom åthäuom ok gäuum må han wäl manna kärlek få. Af rätvisom domom ok hämdom äpte godhom ok gamblom laghom/ redhas han ok hedhra alle män.
 

Thet siunda oärlikt åthäue tå är thz/ Vm Christen man älla ren liuis man dele gärna ok träte vtan skiäl ok nödh. Ok al träta kombr af ty/ At man älska nokot sit eghit ting mera än skiäl sighia/ Älla girnas han meth orättom sakom thz annors är/ Ok later sik haua rät före mannom som han hauer lönlikan ilvili å i
 

#48
 

hugh ok hiärta. Ok ty kombr trätta ok dela manna mellom af ängo andro/ Vtan huar wil haua wilia sin/ huath han må medh rättom alla orättom sakom.
 

Thet Attunda är vm Fatekr man är höghmödhen Then änkte hauer til/ haldr sik höghmödhelika i hugh ordom ok åthäuom. Huath må mera dårskapr wara än at then ey hauer godhz ella werulzlikan hedhr/ Han ok suå tapa medh sinne hughmödho evärilzlika glädhi ok äro. Thet mågho ok rike ödhmiuke män / (the wäl ok dyghdelika skipa ok skipta sit godhz) höta fatöke män/ Äpte ty at suå är skriuat: Thet är rikr man then ymno rikedoma hauer/ Then är wäl fatughr i myklom rikedomom/ sum hauer mykit godhz/ ok är ödhmiukr ok mildr i hugh ok hierta. Ok then änkte är hauande/ wil likas thöm ther riker är/ Thet är höghmödughr fatökr man/ Then hauer hugh ok wilia til godhz ok höghmödhe. Ty är fatikom mannom huxande huath the äru/ Ok hauin ey hugh ella höghmödhe til wärilzlik ting thöm the kunna ey få.
 

Niunda är/ Kunungur orättr ok odyghdelikr i walde sino. Ty at huru må han andra näpsa firi osidhi ok ilgärninga tera/ ther ey göme sik sieluan firi osidhom ok åthäuom.
 

Ty sighr Salomon wise: I kununx rätviso höghis kununx wald ok ära/ Ok fästes almoghans styrilse.
 

Ok sighr Augustinus/ At thet är kununglik rätvise ängin vretlika tunga medh sit wald/ Rätlika döme manna mellom vtan alla wild/ Wäghfarande man-
 

#49
 

-nom enkiom ok fadhrlösom barnom ok fatökom mannom wara huldr/ Ära wäriande/ Förbiudha rån ok tiufnat/ hordom ok alla ilgärninga/ ok plåga thöm ther illa göra/ Ok ey höghia ella ära thöm orät ok illa göra/ Ok ey elska ok födha löddara ok / fåfänga ok höggoma män/ Mordara ok dräpara ok ilgärninx män ey lata liua/ Alla kirkiu fridh ok quinna fridh halda/ Fateka män födha af almosom sinom/ Rätvisa man skipa iui rikesins ärande/ Ok duälia sina wredhe/ thr til hon är iui gången/ Wärna sit rike meth makt mandom ok rätvise mote owinom sinom/ Ok haui gamla witra ok rönta män ok hofsama rådhgiua. Höghe huargen sin hugh ella åthäue/ tå werilzlik ting hånom mz löpa/ Ok wara tulughr i allom genvärdom/ Ok tuli sinom suenom änga ilgärninga/ Ok äti ey ella drikki otimelika. Ty at suå är skriuat: Wee är ty lande/ barn hauer til kunung/ Ok suå ti lande the höfdinga hauer thr arla äta.
 

Almoga ok landa fridhr ok frälse/ hughnadhr ok hälsa ok allr stadhlekr/ hauer sik äpte kununx lifnadh. Ok är kunungr orättr/ Tå är thz ändelika wist/ At hans il ok odyghdelike åthäue/ ofräghda ey åtenast han ok hans rike/ Vtan ok hans barn ok barna barn/ Ok the mågha ey giärnt koma til wald.
 

The ther älska ok slama vndi sik ilgerninx män/ the skulu thöm haua i androm hem/ iui sik ther til at the skulu thöm plågha i äwärulz pine.
 

Tiunda är glömskr Biskoper/ then ibland wärulzmannom/ wil haua wirdning ok äro/ Ok förgäter
 

#50
 

ämbite thet han är tilsattr å gudz wäghna/ at gyma ok styra i gudhlikom skipilsom/ lifnath ok siälarökt klärka ok cristna manna/ Ok änkte thz göra i sinom athäuom thöm må wara til äpte döme. Ty at suå är skriuat: Suå mång il äptedöme biskuper eller annar förman/ later sinom vndidånum/ Suå månge dödhelike plågher han wardr gömen/ Ty kerir gudh å glömske biscupa/ meth prophetanom ok sighr: Många biscupa ok strånga[*] ödha mit folk/ ok födha i engom sakom vtan sik sielua.
 

Ällipta är thet/ Vm Almoghe liuer vtan näpst ok styrilse/ ok akta huazke gudh ella män/ Ok idhka sik i ängom gudhelikom åthäuom: Tå mågho the rädhas/ at the reta gudh åt sik til såra hämd. Godh åthäue almoghans är faghr ok rätfärdogh skipilse i sidhom thera/ Ok the änkte görin mote thöm godha skipilsom/ gamble witre män haua stat ok skipat til gudhz hedher ok fridhsämio manna. Suåsom sadhe Isaias propheta til almoghan. Laten af illa göra/ Ok nimin göra thz got är. Ok tylikt sighr David propheta: Lat thz ilt är/ Ok gör thz gut är.
 

Tolfta oärlikt åthäue/ Är thet Christit Folk gör ella liuer mote gudhz budhordum ok gudhelikan rät. Ty tå the försmå ella förgäta liua äfte gudhz budhordum/ Tå leta huar sik nokron vtvägh til at wäria sina willo ok olydhno. Suå som sighr Salomon wise: Månge wägha äru the almoghanom tykkias wara rätte/ thz thöm ledha til euärulzlikan dödh. Ty at ängin wäghr ligger til himirikis/ vtan ten äne/ At mannen
 

#51
 

halde gudhz budhord. Suå som skriuat är: Wil tu koma til ä wärulzlikt lif/ Tå halt budhorden.
 

Nu är sakt/ At tienistomän kununga ok höfdinga skulu wara höuiske ok hofsämi i mat ok dryk/ i ordom ok allom åthäuom. Ok driuer naturlik skiäl ok kärleker kununga ok höfdinga/ at styra ok rådha sinom eghnom barnom til faghra ok dyghdelika sidhi i thera opfödho. Ok suå som sighr Aristoteles: Thes ädhlare menniskian är af sin naturlik skipilse/ Thes skyntare ok thes heldr wil hon sik halda ok skipa til dyghdelik ting. Ok toruo höfdingabarn hälst i sine yngsko ok upfödho haua godha ok dyghdelika rådhind. Ok suå som siälin är mere ädhla än likamen/ Suå torf mannen mäst i sinne yngzko mere styrilse ok fulkummilse til sina skiäla/ än til sin lekama: Ok ty skulu kununga ok höfdinga/ giua sik ther um mykla akt/ at thera barn warden dyghdelika styrd ok rådhen i thera yngsko ok födho/ Ty at suå är skriuat: Huar en man haldr giärnt the sidhi ok thön wana the gripa i sinne yngsko. Ok ty är thz hedher ok ära ok wis åthäue kunungom ok höfdingom leta ok få sinom barnom godha ok witra tyktomestara i thera upfödho.
 

Ok ty at kununga ok höfdinga/ skulu umgånga medh klerkdom i mångom sakom at leta skriua ok tydha bref ok mångfald ärande ok räkninga/ ther the mågho ey utan wara i styrilsom landa ok almogha: Tå är thet mykin hedhr ok tarf/ at the kunnen sielue läsa ok tydha/ ok wäl förstanda sin bref ok rekninga/ Ty at tå må ey giärnt förwendas thera akt/ ella ord ella tera
 

#52
 

louan the medh breuom göra ella taka/ Ty at opta komber wande ok skadhi af ouarlike breua skript ok tydhning.
 

Nu sem wi almännelika/ at fadhr af naturlikom skipilsom ok fadhrlikom kärlek/ rökta sinom barnom medh alle sinne makt/ wärilzlikt godhz töm til vphälde lifs ok likama i themma hem: Thes mere skal äpte sann skiälum rökta sinom barnom äverulzlikt uphälde ok fulkummilse til tera siäl ok samuit/ Thet är/ dyghd ok snille ok godh ok faghr sidhi til thera åthäuo. Ty at thet warder thöm äuerldlik gözka til tera siäl ok äuerulz lif. Ok thz är mykil landa ok almogha tarf ok hughnadhr/ at thera höfdinga barn warda vitur ok dyghdelik i åthäuom tera/ Suåsom Salomon wise säghr: Vitur son är fadhrins ära.
 

Nu som för är sakt/ Huadh barn nimma i tera yngsko/ thz halda the ok älska giärnt tå te warda älder/ Ok ty lika Aristoteles barna skiäl ok näme/ widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å. Suåsom thön tafla taker ok haldr tilika skrift ther å skriuas/ huath hon är godh ella il/ fagher ella ful: Suå nima ok barn i sin förståndilse/ ok halda i sino minne / huath the nimma ilt ella got .
 

Ok suåsom then nokot ting hauer/ thz han mykit älska / ok wil låta wäl skriua/ Han leta slöghan ok röntan mästara til thön skript: Ty skulu ok suå göre witre kununga ok höfdinga/ the sin barn wilia låta nimma dyghd ok snille/ The skulu thöm leta godha witra ok dyghdelika mästara/ the wäl mågho tera
 

#53
 

barnom känna medh ordom ok åthäuom dyghd ok snille: Ok äru thön try enkannelika ther godhr kännefadhr skal haua af sik sieluom/ Ok hälzt then kununga ok höfdinga barn skulu känna wisdom ok dyghdelik åthäue. Han skal wara wäl kunnande til sit bokwit/ Snieldr ok rådhughr til sit manwit/ Röntr ok dyghdelikr i godho liuerne ok faghrom sidhom. Han skal tön Herra barn hånom setias i rökt ok göma/ lära dighd ok wisdom Ok göma thöm ok wärna för allom osidhom ok odyghdelikom gärningom/ i mat ok dryk/ i sätu ok gångo/ i sympni ok waku/ i ordom ok öghnalatum. Ok mäst skal han göma thöm för syndelikan lifnat / ok af ont ok orent selskap*. Vngara tå te koma til sin åldr/ tå skulu the ängaledh fåfänge wara. Ty at huar som liuer fåfängr/ Han wardr tunger ok olustughr ok ofannoghr til al likamlik skipilse/ Ok odyghdelikr til hugh ok åthäue: Ty skulu vngara mz lek ok skämtan ridha ok ränna hästom/ löpa å fot/ ok flöghia fram ok åter / Ok idhka medh lek ok skemptan al thön* åthäue/ män plägha i stridh medh hästom ok fotgångarom halda. Ok skulu the sik wänia widh aldrahanda thön wapn the skulu i stridh haua til slagh ok wäria. Ok skulu the idhka skiuta medh armbyrst ok handbugha. The thz förmågho the skulu ok medh lek ok skemtan göra sik hus ok fäste/ ok tilstorma medh makt ok konst sinne. The skulu ok sik wänia skapt skiuta ok sten kasta/ Ok al åthäue idhka the män plägha i stridh annan vmgera ok sik wäria medh.
 

Nu är thz sakt vm vngara ok allom som konun-
 

#54
 

-gom ok höfdingom tiäna/ At the skulu wara höuiske ok haua faghra sidhi ok rena/ Ok haua thz hälzt til hof sidher i lande huario/ thet sidher är medh ädhla mannom i thes kunungzgårde ella landzhöfdinga. Tho äru nokre the osidhi flyande ther ädhla män af åldr haua flyt ok före osidhi haldit. Ty at änkte är annat Höuiska ella ohöuiska/ Vtan at ädhla ok dyghdelike män haua af åldr haldit före godha ella onda sidhi. Ty skulu vngara ok alle doghande män/ the widh kunnungz bord sitia/ ella andra godhra manna/ wara tyste ok wari/ i allom åthäuom sinom/ Ok ey tala utan the warden åt nokro spurde. Ty at suå sighr Salomon wise: Tu skalt ey diruas tala i mykla ok witra manna närwaru/ Ok ther gamble män äru/ skal tu ey mykit tala/ Ok sit tigh ther ängin til tin tala/ Ok ther af wardr tu hafdr i hedhr ok wyrdning. Ok sitr tu ibland många witra manna rek ey först fram tina hand/ ok bödhs ey först drika. Ok tala ey thr tu ey hauer liudh. War ey girughur i mat ella dryk/ Ok för grip ey upå alrahanda mat. Ty at månge äru förderuadhe af ofåto. Ok then hofsambr är å mat han länger sit lif. Thessin al äru Salomonis ord.
 

Thet är ok dyghd ok faghr sidhr/ At man tighr widh sin mat ok hälzt widh herra manna bord. Ok thet pröua wise män medh tuäggia handa skiäl. Först mz thy/ At thet är mot naturlik skipilse/ at man tala mykit widh sin mat. Ty at suå sigr Aristoteles: At tå fulkomnas huat uitna i sin naturlik skipilse/ Tå huatna gör sina syslo. Suå som ögha är skipat til at sea/
 

#55
 

Ok öra til at höra: Suå är ok tungan skapat til tuäggia syslo. Hon skal manz mål framföra/ suåsom thet är i hiärtano huxat/ Ok hon skal täfka i munnenom manz mat/ ok skal röra han ok föra til suälghindina. Nu thessin tu gitter hon ey wäl i sändr giort/ At tala ok röra maten i munnenom/ Ty at suå är skriuat: Huar som takr til at göra tuå syslor i sändr/ Han fulkomna huargha tera wäl: Suå far ok tungonne åt/ vm mål ok mat/ Ty at annor thön syslan må andra hindra. Ok skal tungan först ena syslo göra/ ok ther näst andra/ Ällis gör hon mot naturlik skipilse. Thet pröuas ok medh androm skiälom/ Ty at thet är mote sidhom ok dyghdelikom åthäuom: Ty at tå män äta ok drikka/ Tå hitna thera blodh af starkom ok myklom dryk/ ok hughas the tå ok diruas til at tala mångt thet thöm är ey höuelikt ella tarflikt/ Ok ty haua witre ok dyghdelike män af åldr thz haft til sidhuänio ok hälst kununga ok höfdinga/ At the tala ey mykit iui borde sino. Ok thy haua kununga ok herra fröghdelika lekara ok sångara sik ok sinom mannom til skemtan widh sino borde/ At the ey sik förgripa i onyttom ordom.
 

#56
 

Thön Fierda Balken.
 

NV six huru kunungur älla höfdinge skal styra land ok almogha.
 

HAn skal wäl ok idhkelika thet huxa/ At suå som han är satter i höght werulzlikt wald ok äro fram för alla andra män: Suå skal han ok haua mera akt ok åhugha/ Huru han må wäl ok ärlika skipa ok styra sit land ok almogha/ Suå at han haui lof ok äro ok godha fräghd/ Ok hans land ok almoghe hawi fridh ok frelse ok sämio inbyrdes.
 

Nu sighr Aristoteles/ At thön äru Siw/ huart rike ok landskap widhr torf/ vm thet skal wara i godhom skipilsom.
 

Först skal thet haua vitran ok rätvisan kunung ella höfdinga then thz må wäl styra ok rådha.
 

Ther nest skal thet haua godh skipilse/ almoghanom til tarua.
 

Thernäst skal thet haua godh lagh/ almoghanom til tarva.
 

Thernäst skal thet haua vitra rätvisa ok ovildogha domara.
 

Thernäst skal kunungr ella landzhöfdinge haua vitra trona ok rätvisa rådhgifvara.
 

Thernäst skal kunungur ella Landzhöfdinge haua lydhän ok vilioghan almogha.
 

#57
 

Ther näst skal rikie ok landskap haua wärn ok sikra wärio firi ouenom sinom/ i allom genwärdom ther ouini thet land ouarande skadha.
 

Första Flokken/ om
 

konnungen.
 

Suå sighr Salomon wise i Snille bok: Then skal viter domare wara sit folk skal döma/ Ok alle rädhas witran höfdinga. Ok äpte ty höfdinge hauer sik i domom ok åthäuom sinom: Suå wilia sik halda alle the hans vndidåna ok tienisto män äru. Ok sliker then är som rådhr nokrom stadh/ Slike äru the ther innan byggia. Ok suå som ovitur kunungur tapar ok fördärua sit folk ok landskap: Suå oprettas land ok rikie af witra manna föreseo*. Ok för then orät ok walzgärninga the höfdinga til en annan/ ok wålzman göra almoga ok vndidånom sinom/ Gånga opta land ok rike från enom höfdinga til en annan.
 

Ok ty suå som godhr witur kunungr bätra sit land mz godhe förseo: Suå ödhe ok förderuar girughr höfdinge thet medh allum ålaghum ok marghfaldan orät. Ok ty skal godhr ok rätvis kunungr wärna at han warde ey girughr up å sina vndidåna godhz. Ty at huilkin kunungr ella höfdinge thz gör/ Thz wardr hans deruilse ok hans förgärninga.
 

Nu sighr mästar Egidius i sinne bok/ the han hauer giort vm kununga styrilse: At thön äru tijo godhum kununge til höra/ then rike wil wäl ok wislika styra.
 

#58
 

Först är/ At han skal göma ok wäria gamalt kronona godhz ok gamblan kununxlikan rät/ Ok thet huarghen minska: Ty at thet är laght ok utgiuit af almoghans wäghna kununge ok hans härskap til uphäldes/ ok almoghanom til fridh ok frälse bådhe thöm ok tera godhz.
 

Annat är thet/ kunungr skal weja: At han ey förgiör oärlika älla onyttelika kununglik ingiäld the hånom äru laghd til vphäldes/ Ok rikeno til tröst ok froma/ ok almoghanom. Ok ty skal huar godhr kunungur thz lata sea i walde ok åthäuom sinom/ At han göri nokot thet i sina dagha medh kronona ingeldom ther rikeno må wara til tröst ok froma/ ok almoghanom til hughnat ok ängin tunga/ Ok hånom sieluom ok hans äruingom til lof ok godh äptedöme. Ty at suåsom then fadher illa förgiär sina barna godhz ok fädherne/ han hauer ther af last ok synd: Alt suå then kronona ingiäld illo ok onyttelika förgiär/ giuer thet lekarom ok lyddarom/ slikiarom ok smikrarom/ fåfängom ok häggoma mannom/ the hånom giua later ok ännelof ok halda han sannelika therföre giäk ok dåra.
 

Tridhia är/ At kunungur skal ey tea sik firi almogha ok vndidånom sinom ofmykit grymman ok räddelikan/ Ty at tå hauer han af vndidånom sinom stygd ok ängan kärlek. Han skal ok ey tea sik ofmykit hemelikan/ Ty at tå försmås han af vndidånom sinom. Ok ty skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua suå som hans hedher wäl tilhöre.
 

Fierda är/ At kunungur skal ey vtan trång ok
 

#59
 

högh skiäl koma sik i kif älla delo medh sinom wälbornom mannom/ ok ängin orät thöm göra/ huazke thöm ella thera godhz/ ella thera systrom/ döttrom elle hus fruom: Ty at thr af kombr giärnt missämia/ förgiärninga/ förrådhilse/ hat/ ilvili: Ok thz må kununga mäst förderua.
 

Fämta är/ At kunungur skal älska ok opta hos sik haua sina wärbyrdugha män ok hälst the vitrasto/ ok medh thöm huxa ok rådha rikesins hedhr ok almoghans tarf. Ok skal han biudha ok rådha sinna husfru at hon älske wärborna fruor/ ok heltz tera manna husfruor som mäst förmågho medh släckt ok godz/ ok fromum rådhom: Ty at warda quinna försmådha/ Tå lukka the ok rådha/ ok harm äggia sina husbönder til mångt thet kununge må koma til genwärdo.
 

Siätta är/ At kununga ok höfdinga skulu wara mykit hofsami i mat ok dryk/ Ok ey fylgia ofmykit kötlikan lusta i sambland quinna: Ty at thr af warda the mykit försmådde af allom godhom ok witrom mannom.
 

Siwnda är/ At han skal lata hus ok borghr ok alla köpstadhi wäl ok hedherlika byggia ok tilsätia/ At han ok hans riki haui ther af bådhe hedher ok somä/ ok fullan sikrlek/ huilikin tima han kan hälzt tera nytorua.
 

Attunda är/ At kunungur ok höfdinge skal hedhra ok ära sendebudha/ ok vtlänzka ok okunnugha* män/ the til hans koma/ i sakum ella ärandom tera/ Ty at ther af få han godha fräghd ok winskap manna.
 

Niunda är/ At kunungur gripe ey medh orät
 

#60
 

nokot thz androm kununge älla lanzherra til höre: Ty at/ huar thz gör/ han byria missämio ok långa delo manna mällom.
 

Tiunda ät thet/ At kununga ok höfdinga skulu sik wäl ok dyghdelika haua i gudz tienisto/ ok suå til hans hus ok tienistomanna: Ty at tå almoghen se at kunungur ella höfdinge hawer sik wäl i gudz tienist ok i allo ty gudhi tilhöre/ Tå huxa the at han är godher ok rätvis i domom ok åthäuom sinom/ Ok äru thes häldr til lydhno ok alla wirdning. Ty at suå är skriuat: Alt hauer then i rädzl ok wyrdning ther gudhi gör hedhr ok wirdning. Ok ty sighr Salomon wise: Thön affödha manna skal haua hedhr ok äro som rädhes gudh/ Ok thön släkt förwardr som ey akta gudh ok hans budhord.
 

Nu hawa ey orätte kununga ok ille höfdinga thön åthäue/ Vtan the leggia ödhe gamalt kronona godhs/ ok riua ok röua medh olaghom ok wålzgärningom af spakum mannom thera godz ok fädherne/ Ok wilia hawa ok byggia huarn stath/ i ängiom ok öjom/ i skoghom ok watnom thr thöm tikkie wara wänt/ lustelikt godz ok faghra waru/ suå at ther ängin ände ella återwände är å tera giri.
 

Af thylikom herrom ok höfdingom sighr Salomon vise i snille bok/ Ok sighr ord ok åthäue tera: Niutom os i wårn tima innan werilzlikt godz/ Ätum ok drikkom/ lekom ok hawom allan wårn wilia ok glädhi/ Ok änkte se thet faghert ok lustelikt godz i ängiom ella öghiom/ ella androm stadhom ther ey skal åkoma
 

#61
 

wår häfd ok handawerk i wårre fryghd ok glädhe. Trughom ok ödhom almogha ok spakmände. Hawom thet til lagha ok lanzrät wi sielue wiliom. Aktom ey ella rädhoms gambla män ella rönta. Sparom ey änkio ella fadhrlös barn. Latom alla skadhi synas tekn ok äptedöme af wårre fryghd ok glädhe. Ok wentom os ey mera af wärilzlikt godz/ än wi hawom ok nötom i wårre skämtan ok glädhi.
 

Ok huilkin herra ella höfdinge haldr mera hof ok härskap/ ok förgör mera än hans ingiäld honom förskulda: Han skal armlika sik förborgha/ Ok medh synd ok bliughd riva ok röva af armom almogha/ thet han skal sik ok sit härskap widh födha.
 

Tå vm kununger älla höfdinge warder grimbr ok rivande/ Tå han thessin åt häve/ Suåsom sigher Aristoteles: Han plägha tio lundom vmgära ok vndibryta land ok almogha/ Ok ängin skal toras göra ella lata mote hånom.
 

Först/ Trughar han herra ok wälborna män: Ok/ rädhes han tera makt/ tå taker han af thöm lif ok godz thera/ Ok akta änkte vtan främia sin äghin wilia. Ok ty at mäktughe ok wälbyrdughe herra wilia ey tula trugh ok wålzgärninga hans/ Tå setia the sik medh almogha mot hånom ok hans grymum åthävom: Tå huxa han huru han må töm ok tera lif fördärva/ Ok han akta änkte vtan främia wilia ok wålzgärninga sina/ Ok spar thr til änxins mans lif/ huath te äru brödher ella fränder hans. Han takr til medh wålzgärningom ok illom rådhom/ thera lif förderua huilka ledh han
 

#62
 

förmå/ medh förgärningom/ fördervilsom/ fängilsom/ ok fulan dödh.
 

Annath är thz/ At wita/ hata ok försmå witra män ok rätvisa/ the almoghan mågho styrkia medh ordom ok rådhom/ til at motsäghia yppinbarom olaghom ok allom wålzgärningom.
 

Tridhia är thz/ At han hindra medh alle sinne makt/ At ängin mäghi nima bok ella wisdom/ ella nokat thz wisdome tilhöre/ Ty at han rädhes ä at nokor måghe hans wålskap fördriva.
 

Fiärda är/ At han fördriwer ok afläggr gilde ok samdrykkio manna/ ok al samhälde ok samquämd/ ther manna winskaper ok samhälde må afkoma: Ty at han rädhes at almoghe gripe sik nokora tröst ok wärio mote hans illom åthäuom.
 

Fämta är/ At hawer margha speiara ä huar han wet manna samquämd* wara/ At han fånge wita huath män vm han tala/ Ty at
 

Han wentr ilt åt sik/
 

Som sik wet illa hawa giort.
 

Siätta är thet/ At han ey åtenast hindra ok dröver manna samhäld forn ok gamul/ Vtan han ok hindra huar han må/ at huarghen bindes winskapr manna mellom. Ty at ä män han gitr giort skilnadh manna mellom/ Tå huxa han sik sikran wara.
 

Siwnda ät thz/ At han gör sina vndidåna arma ok fatöka/ medh olättom ålaghom ok marghfaldom tunga/ At the hawin ängin ämpne sik vphävia mote hans grymmom åthäuom.
 

#63
 

Attunda är thz/ At han rökta missämio ok bardagha landa mällom/ at han måge få sinom vndidånom ympno göra medh androm landom/ at han måghe ther medh få siker wara/ ok aktar änkte vthan almoghans tunga.
 

Niunda ät thet/ at han dragher in i sit rike vtlänzka män/ sinom in födhom mannom ok lanzskapi til förderwilse. Ok later sik aldrei sikran wara sins lifz medh sinom mannom/ vthan vtlänske män the han hawer indraghit/ wakta ok göma hans lifz ok likama.
 

Tiunda är thz/ At han rökta skiälnadh infödda manna mällom/ Ok tå han hawer thz giort äpte wilia sinom/ Tå läggr han sik i medh nokrom tera vp å annars fördervilse/ Ok suå komber han thöm til/ at hwar thera inbyrdis annan förderwa/ Ok tykke hånom at han hawer fångit fulla glädhi ok wilia sin/ Tå han hawer missämio kumit inbyrdes tera mällom som infödde äru.
 

Än godhr ok rätwis Kunungur hawer all annor åthäve/ suå som för är saght.
 

Andre Flokken
 

Om Rijkesens skipelse.
 

Ok tij skal witur kunungur huxa ok taka til äpte döme huru Gudh skipa ok styre thessa wäruld. Han hawer hänna skapat ok skipat wislika ok tarflika äpte sin äghin wilia.
 

Thernäst hawer han satt ok skipat sina sijslomän iwi alla wärildenna/ somma höghre ok somma läghre
 

#64
 

syslo ok räkning/ At the skulu hans budhskap ok wilia forda ok främia medh almoghanom/ Ok plågha thöm ther hans winskap ok stadhga/ älla almoghans fridh ok frälse hindra ok bryta/ medh olydhno ok ilgärningom sinom.
 

Thernäst hawer han sat ok skipat lagh ok stadhga/ ther alle män arme ok rike skulu halda: Thet äru hans Tijo budhord.
 

Han hawer ok skipat et rädhelikt myrckit hus ther the män skulu warda plåghade innan/ the hånom äru olydhne/ ok ey wilia halda hans budhord ok fridhsämio mz sinom jamnkrisnom. Thz myrka hws är hälvitis pina.
 

Han hawer ok skapat et glädhis hws/ Thet är Himerike/ Ther han är daghlika innan medh sit härskap: Ok tijt kalla han sina wini ok alla sina hulla tienistomän til högh lön/ glädhi ok äro för vtan ända.
 

Nu som skrivat är i Snille bok/ At kunung är gudz sysloman i tässe wäruld. Alt wald är af gudhi siälvom/ Ok ty äru konunga gudz syslomän/ At the styra ok rådha hans folk. Suå är ok skrifvat i konunga bok: Huar som olydhen är höfdinga/ Han hawer sin dödh förskuldät. Ok ty sighr sancte Pädhr suå: Warin lydhne allom förmannom af gudz wäghna/ Först kununge/ suåsom thöm thr sattr är i höxta wald/ Ok suå hertoghom ok höfdingom suåsom thom thr sände äru af gudz wäghna/ ilgärningis mannom til hämd/ ok rätwisom mannom til lof ok äro.
 

Ty skal witur kunungur äpte döme taka huru
 

#65
 

Gudh* skipa ok städhga sin land ok rike wislika ok tarflika/ allom almogha til tarf/ både thöm som byggia ok boa/ Ok suå thöm som fara inbyrdes äpte tarvom ok ärandom sinom/ Ok suå thöm thet land wilia sökia/ älla täthan torvo fara åt tarvom sinom. Boande mannom skal han skipa ok halda fridh ok frälse/ bådhe thöm siälvom ok tera godz rörlikt ok orörlikt: Ty at
 

Boande män äru landz vppehälde.
 

Thernest skal han skudha ok städia almanna vägha i rike sino/ the ändelika skulu faras winter ok somar/ landa mällom ok köpstadha/ Almogha til tarf. Å thöm wägom skal han skipa ok städhia köptorp/ ther som ey äru köpstadhi/ wäghfarande mannom til härberghia*/ huat te widh torva/ nat älla dagh/ At the tär fån köpa för sina peninga/ sik ok sinom hästom födho/ ok huat annat wäghfarande män widh torvo. Ty at suå äru skipat al land the wisa ok godha förseo hava/ Ok ther af warda thön land rik suå äru skipat/ ther almanna wägher byggia. Ty at the mågho tå tär sikre sitia ok sälia sit godz äpte wilia sinom. Ok i huilko lande ey äru thön skipilse/ Thär warder folkit fatökt ok landit läx ödhe/ Ok ängin wil ther widh almänna wäghi boa/ Ty at ängin hawer fridh å kistom älla godz sino: Ok ty är thet kununge ok lande godh fräghd ok dijghr ära/ ok almoghans tarf/ bådhe tera som skulu i lande byggia ok boa/ ok suå wäghfarande manna/ at thr se tylik skipilse å almanna wäghom/ som nu äru saghd.
 

Wis kunungur skal ok huxa huar godha hampner äru i rike hans/ ther bådhe mågho wäl til koma vtrikes
 

#66
 

män ok inrikes/ medh goz ok köpskap tera/ Ok skal han giwa ok halda godhan rät/ ok fridh ok frälse/ bådhe thöm ther byggia ok boa/ ok suå thöm ther til koma/ Hwat the koma åt lande ällr watne. Ty at landa widhrskipte vm godz tera/ thet är almoghanom bådhe tarf ok glädhi. Ty at änkte land är thet ey torf annars widh om nokra handa ting. Ok ty huar som äru widh hafsidho godha hampne/ the godha äru sökia/ ok ther män wita sik hava fridh ok frälse ok widhrskipta goz tera/ Tit kombr aldrahanda godz aff androm landom. Ok är thz dighr hedhr ok hugnadhr/ suå kununge som almogha/ hava döraköp hema i lande sino/ vtan mykla walk ok wåghan lifs ok godhs manna.
 

Kunungur skal ok skipa i allom landom ok* köpstadhom sins rikes/ röna ok rätwisa syslo män iwi goz ok ingiäld hans/ the hånom sen wisse ok trone/ göma gods hans ok kununklikan rät/ ok alt thz hans land skulda.
 

III. Flokken Om Lagh.
 

Kunungur skal ok giwa landom sinom ok almogha godh Lagh ok rätwis/ huru the mågho byggia ok boa fridhsamlika huar medh androm. Ok sighr Aristoteles: At godh Lagh skulu hawa thessin try: Thön skal wara rätwis/ tarflik/ ok möghelik.
 

Suå skulu Lagh rätwis wara/ At te se ey mote skälum älla naturlikom skipilsom: Ty at alt thet naturlik skiäl sighia wara görande älla latande/ Thz må ey wara vtan got älla rätwist.
 

#67
 

Lagh skulu ok almogha tarflik wara: Ok huar som giwer älla städhr lagh/ ok äru thön ey almoghanom til fridh älla tarva/ Thet äru olagh och wålzgärninga/ til at riva ok röva spakmändet ok almogha.
 

Ty at suåsom skil åt rätwisan kunung/ ther sit land rätlika styrer medh dyghd ok äro/ Ok girughan wålds man/ then änkte akta vtan riva ok röva vndidåna sina: Suå skil ok åt/ rätwis lagh ok orättan ok ogudhlikan stadhga/ thön almogha görs til mödh ok tunga.
 

Ty sighr Isaias Propheta: We är thöm orät dichta ok städia/ ok akta ther medh tunga i wrongom domom änkio ok fadhr lös barn/ ok arma almogha. Thet är ok gamalt ordquädhe:
 

Ille män Laghom spilla.
 

Then spille Laghom/ thön thr wiker ok wände medh wåld ok klokskap/ äpte wild ok wilia sinom å mote rät ok sannind.
 

Lagh skulu ok wara möghelik/ at män mågho thöm hålda/ Ok quämelik äpte godhom ok gamblom sidhwäniom: Ty at huar som Lagh wil städhia/ han skal görlika huxa tarf ok landsidh tera manna/ thön lagh skulu hålda. Ok sighr Aristoteles: At lagh torf ängin man städhia före godha ok spaka manna skuld/ vtan thön må ey mistas för illa ok ostyrogha manna skuld. Ty at witre ok dyghdelike män/ the wilia ängom manne ofridh ällr orät göra: Än dåra ok ostyroghe män/ thöm skal man späkia medh laghom ok hårdan rät.
 

Ok skulu godh lagh tässin try halda. Then skulu
 

#68
 

biudha fridh ok sämio/ ok förbiudha wåldsgärninga ok åthäue al/ the manna fridh ok samwaru må hindra. Ok thz skulu lagh halda luflikt är. Thz suå är nåkrum tarflikt/ at thz se ey androm skadhlikt.
 

IV. Flokken/ Om Domare.
 

Nu äru thön lagh dödh ok fåfäng/ ther ängin är then thön forda ok fulkoma/ medh dom ok liwandes åthävom: Ok ty six kunungur wara liwande Lagh/ Ok må lagh göra ok* städhia medh döme ok walde sino.
 

Nw gitr ey kunungur huar stadh warit i landom/ ther män torvo dom with: Ty skal han skipa i huart landskap witra ok rätvisa laghmän älla lanzdomara/ ok näpsa illom ok ostyroghom mannom/ thöm spakra manna fridh ok sämio wilia spilla/ ok sannind fördärva.
 

Nw skal ok nokor i huario landskapi ok aff kununge wald haua/ at skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundare huario/ äpte almoghans tarf ok wilia.
 

Nw skulu alle Domare/ huath the äru minne älla mere/ ok huath dom the hälzt haua/ iwi män älla manna godhs/ rätvise wara i domom sinom/ Ok wärna at the sen ey wildughe älla ofbradhe i domom sinom/ Ok thet skulu mäst kununga ok höfdinga warna: Ty at suå sighr Propheten Isaias af wärilzlikom härrom ok domarom/ Ok sighr suå til wärildenna: Tine höfdinga äru otrone ok tiufa kompana. The få som taka. Alle fylghia giärna ty te wänta sik lön före få. The äru tiufa/ androm afhända lönlika sit goz utan äghan-
 

#69
 

da wit ok wilia: Ok te äru tiufa kompana ter til hielpa lönlika för peninga älla nokora wild mot rät ok sannind at nokor miste orätlika godhs sit/ älla sin rät han å medh rätto haua.
 

Ty at suå som sighia ok skriua wise mästara. The äre fiughur ther wille manna doma ok witne/ aff rät ok sannind: Et är rädde/ annat peninga wild/ winskaper ok frändsämi. Månge domare ok witnis män rädhas swå wålzmän/ at te tora ey rät döma älla sant sighia. Ok aff thöm sighr Augustinus: Huasom före nokors manz rädde skuld/ löne sannind älla sighr osant/ Han rete gudh åmot sik ok hans hårda wredhe/ Ty at han rädhes mera wärilzmän än gudh sieluan. Ok ty sighr Salamon wise: Warna at tu warder ey Domare/ vtan tu tröste tik ther til/ at tu måghe fördriua orät ok osannind. Ok göm at tu ey suå rädhes wärulzmanna vpsyn/ at tu få blyghd ok synd före tin dom/ ok lykte tit wald medh skam ok ofräghd. Hwar som döme orätta doma före winskap/ älla fränsämi/ älla före awund/ älla iluili/ älla före nokora peninga wild/ Han fördömi sik sielvan. Ok hua som sighr älla witna fals/ älla löne sannind för peninga/ Han likas widh Iudas/ som sålde wår herra för peninga/ then sannind ok äwärdelika rätuisan är. Ok ty sighr en wis man: At ther må aldrei wara godhr rättr medh mannom/ Ther domare älla wittnesmän äru för peninga fali. Ty at suå är skriuat: Tå fatekr man hauer änkte giua wildoghom domare/ Tå wil ey åtenast ängin han höra/ Vtan han warder ok försmådhr ok nidher öpter i allo
 

#70
 

ty han tala. Ty at peninga wild förwände huar stadh rätt ok sannind*. Ok thär rädhes ängin illa göra/ ther han tröste sin brut medh peningom lösa. Ty sighr Davidh Propheta: The som giärna wäria ok älska orät ok osannind/ Thera händr äru fulla medh gåuum. Ok ty/ hua som wil wara rätwis i domom sinom älla witnom/ Han skal warna at han ey taki nokra gåuu. Ty at suå sighr Salamon: Gåuor göra ok stundom rätuisa män blinda. Ok sighr Isaias Propheta: Then är sel sina händer göme för allom gåuom. Ty at huar som taker nokors gåuo/ Han är aff naturlikan rät skyldoghr hånom hans gif löna: Ok ty äru odyghdelike män skyntare til at vtgiua sannind sina/ än medh sitt godz gif löna.
 

Femte Flokker/ Om Rådh-
 

gifware.
 

Kunungur skal the förste ok wisaste af rikino i sit rådh haua/ ok ther medh flere godhe rätuise witra ok rönta män leca ok lärda. Ok medh thöm skal han akta ok rådha rikesins äranda ok tarua almoghans: Ty at thet är gamalt ordquädhe
 

Ther är got rådh finna/
 

Ther månge* witre män um väla.
 

Ok sighr Aristoteles: Thet rådh warder skintare funnet/ ther spyrs af flerom wisom mannom.
 

#71
 

Nw hauer thet af åldr warit gamul sidhwänia/ Romara ok Franzeska/ At the haua walt vt af sik tolf the första/ the al höghmäle skulu wägha ok röna medh skiäl ok sannind/ Ok äpte tera rådhe skal kunungur älla kesare i allom höghom sakom dom sin fästa: Tho/ som för är saght: Witur kunungur skal höghlika warna/ At han ey före mångom skal opinbara sin eghin hemelik ting. Ok thet är thet Salamon wise säghr i Snille bok: Tik skal rådhgiua wara näppelike en af tusend. Ok tu skalt ey tit hiärta huariom opinbara/ Ty at thet kan then höra tik wil suika/ ok haldr tik för owitran man. Thet sighr ok Seneca: Tu skal ey firi huariom tin hugh lysa/ Ok ey huarn firi hemelikan win halda. Ty at
 

Troen win är gulle bätre.
 

Ok finner tu han/ Tå halt ok älska han af allo hierta/ ok tro suå hånom som tik siäluom.
 

Nw sighr Aristoteles/ At rådh är en spurdaghi i owissom ok iaflikom tingom. Suå six i gamblo ordquädhe:
 

Hwatna är spurdagha wärt.
 

Nw skulum wi rådhspyria ok leta/ vm thet suå älla annorlek[*] warda må.
 

Än vm thet ey må warda/ Älla vm thet ändelika skal suå wara: Ther torf ängin man rådh vm haua. Ok ty at manna åthäue mågho wara ill/ älla godh ok skiälik älla uskiälik/ Thy torua män rådh huxa ok haua vm åthäue tera.
 

#72
 

Nw sighias tön Siex wara/ ther huar godhr ok witur rådhgäui skal akta i rådhom sinom.
 

Först: Vm thet mål han wardr åtspurder/ är fast iauande ok ouist/ ok hauer många vtuägha/ huru thz må wara/ Tå skal han lenge ok wäl sik vmhuxa huru thz mål må hälzt wara.
 

Annat är thz witrom rådhgiwa tilhöre: Han torf ey länge rådha ok huxa vm thz änkte är wärt/ ther ey må mykit gaghn älla skadhi aff warda/ huilka ledh thet kan hälzt warda.
 

Tridhia är thet: At han skal i allom höghom sakom ok wårdande målom akta ok wägha thet hemelika medh androm witrom mannom/ ok ey ofmykit trösta sins ens skiälum ok rådhom i huario måle: Ty at thz må en haua rönt i åthäuom manna/ som ey hauer annar. Ty sighias godh wara gambla ok rönta manna rådh. Ok six at
 

Opta är wåghat ens mans rådh.
 

Fiärda är thz: At godhr rådhgiui skal wara troen ok lönsgodhr/ i allo ty han wardr spurdr til rådha: Ty at mångr man är suikin ok förderuadhr til sina saka/ Af ty at ille ok vtrone rådhgiua haui opinbarat lönlik ting/ thön the äru spurde til rådha. Ok thz är mest warnande i kununx rådh ok höfdinga/ at thera saki ok ärande håldens lönlik. Ok hua thöm opinbara han är owärdoghur nokor tima i tera rådh koma. Ok ty skal troen rådhgiui halda suå lönlikit thet han i tera rådh hörer/ suå som han aldrei hört haui.
 

Femta är suå/ At witre män å rådhe sitia medh
 

#73
 

kununge älla höfdinge/ the skulu sannind sighia ok ey medh flikre fara. Ty at flikrare ok höggoma män/ the plägha änkte sighia älla* rådha/ thera herra åhörande/ vtan thz huxa han giärna wilia höra.
 

Siätta är at godh rådh skal länge huxas ok rådhas ok medh fullom skiälum wäghas. Ok tå teth hauer medh skiälum en ända gripit/ Tå må thz sköt fordas vm suå är tarf ok fal å: Ty skal witra manna åthäue länge ok wäl huart mål huxa ok rådha för än thet fulkomis. Ok tå teth är medh skiälum huxat ok rådhet/ Tå är ä thes bätter/ at teth warder förra fulkomnat.
 

Nw sighr Aristoteles/ At thön äru Fem/ te skulu enkannelika huxa ok warna/ i kununx ok rikesins rådh äru.
 

Et är teth the skulu mykit warna/ At ey förminzkas älla förwarda gamalt kronona godhs älla konunglikt ingiäld: Ty at vm te förwarda/ Tå driuer nödh kunung älla höfdinga/ til at tunga ok ödha arman almogha medh orättom sakom ok allom olaghom. Ty at/ tå hånom minzkas rät kununglikt giäld/ Tå riuer han ok räne af spakmände ok almogha/ ther han må sik widh födha ok sit härskap/ Ok warder tå aff kununge grymbr ok riuande. The skulu ok thet warna/ medh allo ty te mågho/ at kunungur medh sitt wald taki ey älla häfdi sina vndidåna godhs/ medh orättom sakom: Ty at suå är skriuat: Huar som taker älla häfda annars godhs mote almoghans wilia/ Thz är rån älla tiufnadhr/ Hua thet taker äghandanom owitande ok
 

#74
 

owiliande/ Thet är tiufnadhr: Än hua annars godhs taker rörlikt ällr orörlikt/ af rättom äghanda/ hånom witande ok owiliande/ vtan medh rättom laghom ok sannind/ Thz se odyghd/ ther kununga är oquämelik ok ok huariom höfdinga.
 

Annat är thet kununx ok rikesins rådh skal warna/ At ey åtenast kunungur ok hans härskap haui tera födho: Vtan te skulu ok tet huxa ok warna/ at almoghen inrikes haui ok sina födho: Ok tå gudh plågha land ok almogha medh oåran: Tå skulu te tes mere huxa ok rådha/ huru almoghe må sit uphälde haua tå af androm landom/ vm ey är inländes ympno födha til. Ok höre teth rikesins rådhe til/ at the ey warda plåghade medh fals wara ok flärd i köpom älla andra widhurskipte manna medh orättom spannom ok bismarom/ älla huario handa måto älla wäght thet är.
 

Tridhia är thet kunungur medh sit rådh skal huxa ok höghelika warna vm rikesins wärio ok fäste. Han skal ok medh sit rådh warna at ey kumi missämio inbyrdis herra mellom älla andra godha manna inrikis/ Ty at thz må warda rikeno til mykin skadha ok dröuilse. Ok hua som ey wil medh nådhom wara äpte kununx rådhe ok förseo: Tå skal han plåghas äpte sinum* tilgärningom/ At riket må wara i fridh ok nådhom. The skulu ok huxa at rikesins owini vtrikes måghen ey rikeno älla landom skadha: Ty skal kunungur medh sit rådh warna at rikesins borghr ok fäste se wäl satta medh tronom mannom ok fulle hiälp heltz i allom genwärdom/ thr owini mågho rikeno bråt skadha föra. Ok
 

#75
 

är thz warnande/ at rikesins fäste fåns ey i händr utlänzkom* mannom: Ty at thr är opta afkumin suik ok fördäruilse landa.
 

Fiärda är thet kunungur skal akta ok warna medh sit rådh/ at almoghe haui fridh ok frälse ok godha semio inbyrdes. Ok diruis nokor af inrikis mannom göra almoghanom ofridh mz wålzgärningom å godhs älla lif/ älla gör hånom dröuilse/ älla röre han til missämio inbyrdes/ Tå skal vtan alla dualu hård kunux[*] hämd iwi han gånga/ at thr måghe ey mera ilt af koma. Tå än nokor vtrikis man skadha rikeno älla rikesins mannom/ Tå skal kunughur[*] warlika huxa ok rådha medh rikesins rådh/ vm then owin är rikesins makt of starkr. Ok hittes thz suå medh skiälum ok äpte dömom/ Tå är sikrare vmbära nokorn skadha medh winskap ok wise daghtingan ok winlikom åthäuom/ Än upwäkkia mykin wådha ok dröuilse landamällom[*]. Än tå vm owin ok skadhaman är ey rikesins makt iwi starkr/ Tå är bätra bärias än tula bådhe blyghd ok skadha.
 

Fämta är thet kunungur ok hans rådh skal achta ok rådha/ at lanzskap ok almoghe haui rätwis lagh thön te måghe wäl widh boa. Ok kunno nokor lagh älla stadhgr wändas almoganom til genwärdo ok tunga/ Tå skal rätwis kunungur medh sit rådh töm bätra ok wenda almoghanom til gaghn ok hughnadh. Ty at suå sighr Aristoteles: At rätwis lagh äro almoghans lif ok hälsa ok hedher ok styrilse kunungliko walde.
 

#76
 

Siätte Flokker/ Om Vnder-
 

såterne.
 

Nw huart rike thr hauer godh skipilse/ Thet hauer tessa try/ Ridderskap/ Almogha ok Fatökt äruodhis folk. Riddrskap skal land ok rike byggia/ Ok alt få ok fängta thz manna liuerne tilhöre. Thön almoghr äru bönder ok köpmän ok alrahanda gärningesmän. Fatökt aruodhes folk/ är thet ey å jord älla annat wärulzlikt godhz/ vtan skulu the sik födha ok klädha medh sit daghlikt äruodhe.
 

Nu spyr Aristoteles ok medh skälum leta/ huilkit af thessom triggiahanda folke land älla rike mågha sizt mista. Ok sighr han suå/ At land ok rike mågha almogha mista sidhst/ Ty at han må hälzt saman byggia ok boa/ i godhe ok långe samwaru/ The gita hälzt medh laghom ok sämio/ bot suå/ at huar liwi widh sit eghit. Ok the älska hälzt kärlek ok iamnadh i samwaru sinne. Ok the gita hälzt liuat vtan hat ok försmäilse inbördes thera mällan. The mågho sik ok wäria äpte makt ok försea tera. Än skulden the ensame samman byggia ridderskap ok fatökt äruodhes folk/ Tå gätin töm ey wäl åsamt: Ty at herra ok rikt folk haua fatökt folk giärnt i försmäilse/ Ok te fatöke såen giärnt um/ huru the måten rika manna goz af töm få: Än almoghen han må sik haua bådhe til rika ok fatöka. Ok thz kan ey giärnt warda kärlekr mällen rika herra ok fatökt folk/ Ty at thr är ängin iamnadhr tera mällom/
 

#77
 

Ty at te rika wilia alt rådha/ Ok te fatöka mågho änkte rådha: Än almoghe saman liuer medh laghom ok skiälum. Han skal ty fylghia/ som flerom tikke skiäl wara.
 

Ty skulu kununga suå* skipa ok rådha/ at te hauin mykin ok rikan almogha i landom tera: Ty at ey gitr riddarskap änsamt i landom warit/ Ty at ther må ey godh sämia länge mellom tera wara/ Ty at ängin tera wil androm wäghia/ Ok huar tera wil hälder sit goz medh wålzgärningom wäria än medh lanzlaghom.
 

Nw skal ok almoghe herrom ok höfdingom sinom lydhen ok wälwiliande wara. Ok herra ok höfdinga the skulu älska sin almogha/ Ok halda hånom fridh ok frälse ok godha sämio inbyrdes. Ok hua som wil haua kärlek ok hult hierta af kununge/ älla hvilkom * hälst han tiäna/ Han skal wara hånom tro ok lydhen. Han skal warna at han ey försmåe älla bryta hans lagh älla stadhga*/ Ok göre änkte mote ty han biudhr/ Han skal ok warna medh alle sinne macht hans wredhe ok owinskap: Ty at Herra wredhe han är bådhe rädelik ok wådhelik. Ok ty skal bådhe huar man/ suå aff Ridderskap som af almogha göma sik före kununx wredhe: Ty at tå han är dröfdr/ Tå är änkte vtan dröuilse i rike hans.
 

Nw suåsom thet är kununge dyghr hedher ok ära haua rikan Almogha: Suå är thz ok huariom ädhla ok byrdughom herra dyghr blyghd ok nesa/ heta ok wara stafkarla kunungur. Ok ty skulu kununga ok höfdinga warna/ at the göra ey sin almogha arman medh olaghom. Ty at suå sigher Salamon wise: Riker al-
 

#78
 

moghe är kunungs ära ok tröst landa/ Ok armbr almoghe är kunungz nese.
 

Hua som wil flya kununx wredhe ok hans owinskap/ Warne at han ey hånom mistyrne älla wanäro göri i nokrom sakom älla hans barnom älla syskenom/ frändom älla måghom/ winom älla tiänisto mannom/ ok hindre huarghen älla dröue hans godhs älla konunglikan rät.
 

Wil kunungur älla höfdinge haua lydhin ok wilioghan Almogha/ Tå skal han af sina wäghna tässon try haua: Han skal wara mildr/ gärna giua ok skipta goz ok peninga ok huath han hauer medh sinom mannom ok vndidånom/ Ok ä töm först ok hälzt ther rönas i fromom ok dyghdelikom mans gärningom. Än tå vm han spar widh töm sit goz ok päninga/ Tå må han wänta sik af töm litla lydhno ok ängin godh wilia/ tå han tera mest widhtorf.
 

Han skal ok wara firi töm som herra ok förste i allo ty töm wårda/ Wäria töm firi allan orät ok genwärdo: Ty at tå the sea ok röna at han säter sik manlika medh lif ok makt vt firi almoghans hedher ok tarua/ Tå sätia te ok sik ut firi hans hedher ok äro medh lif ok lydhno ok fullan godhwilia.
 

Han skal ok wara jämn ok rätwis i domom ok räpstom sinom/ e hua hälst bryta kan/ rikr älla fatökr/ kunnogher älla okunnoghr/ Ok låte sik huarghen wildoghan rönas i näffst ilgärningesmanna. Ok halde han tätta/ Tå hauer han aff almogha räzl ok lydhno ok fullan godhuilia.
 

#79
 

Siunde ok yterste Flokken/
 

Om Riksens wärn.
 

Got är i fridhi* boa/ Tho är aldrei fridhren suå godhr at han hauer iu skadhan som liutär: Ok ty
 

Är bätre wara firi war
 

Än äpte snar.
 

Ty Then hauer annan som iwi sitter.
 

Then är sannelika firi war/ ther alt kan huxa ok warna thz han må tima/ Ok ey torf sighia sidhan hanom nokoth timt är: Thet huxadhe iak ey at tätta warda måtte.
 

Nu hörer warnande förakt til/ ther landom ok almogha skal wara til fridh ok ro/ före owinom tera/ Ok suåsom mannen tarf try til sins styrilse/ godh Skiäl/ godh Athäue/ ok sikra Wärn firi ty han må skadha til lif ok likama: Suå torf ok huart rike ok landskap haua tässen try til sin godh styrilse/ Thet är witran Kunung godh Lagh ok sidhwänio som för är sakt/ Ok sikra Wärn firi owinom tera.
 

Nu är tön Wärn tuäskuna: En är godh Riddarskap ok triwin almoghr/ til at wäria land ok rike/ medh stridh ok bardagha/ firi owinom tera. Annor Wärn landa är fast hus ok borghr til at hindra rikesins owini af inkomo tera.
 

Nu sighr Aristoteles: At mera gör i stridh ok bardagha/ witer försea ok godh nänna/ Än styrklekr ok dygher siälde manna. Ok medh wilioghum
 

#80
 

röntom nännoghom ok oräddom mannom/ skal man siker stridha/ ok ey medh räddom dulghom ok twähugha mannom. Ok ty hua som sikr wil stridha/ Han skal thr til wälia wilioght folk ok lytit/ thet want ok könt är i stridh ok bardagha. Ok rädda män ok mismänio skal man ey ther til haua: Ty at en räddr man i stridh han må hindra ok rädda göra hundradha/ medh rädde ok twähugha sinom/ The ällas hafden huxat mandom fylgia. Ok sighr han: Suåsom pris ok ära skal wara dyghdenna lön: Suå skal ok rädde ok odyghd haua skam ok skadha åt sinom lönom.
 

Ok skulu wise kununga ok höfdinga/ thz haua til sidhwänio i stridh ok örlögh/ the sit folk wilia göra wälwilioght/ at hua innan stridh gör froma gärninga/ Han skal haua pris ok äro fram alla sattr/ ok hedhradhr medh godhom gåuom: Ok hua ther wardr röntr i rädde ok odyghd/ Han skal warda nidhradhr medh blyghd ok skadha.
 

Han sighr ok huru wi måghom skudha the män/ wäl äru skapadhe til stridh ok äruodhe/ ok sighr: At the skulu haua mykin hugh ok stadught hiärta/ bret bryst ok härda/ Ok skulu hals ok höwdh rät* halda ok rasklika höra/ The skulu haua liwandes öghon ok raska upsyn/ Stora händr ok hårda knokor/ Stor ben ok lidhamot/ Stora ok harda sinur/ hart kiöt ok litit/ Hua som hauer mykit fläsk/ han må ey mykit äruodha/ Ok hua som blöt kiöt hauer/ Han hauer got nänne ok litla makt til äruodhe ok hård ting.
 

#81
 

Mästar Egidius han seghr ok i sinne bok/ the han hauer giort af kununga styrilse*: At thön äru Atta thöm tilhöra/ thr sik wilia wäl haua i stridh ok örlogh.
 

Thet första är thz/ At the skulu wara wiliande ok moghande/ tula mykin tunga ok äruodhe/ The skulu jamlika i wapnom wara: Ty at hua som ey giter tolt at han jamlika wardi wapnom/ han är onytr i stridh/ Ty at han kan tå hälst warda slaghin/ han waras minzt.
 

Annat är thz/ Te skulu förmagha idhkelika öua limi ok likama/ at tula mykit äruodhe: Ty at hua sik i stridh idhkelika rörer/ Han warder ey giärnt skutin älla stungin.
 

Tridhia är thet/ Te skulu gita tolt litla ok almänninx födho: Ty at thz är dighr tunge föra tung wapn ok kräselika födho. Hua som wil manlika örlögha/ Han skal sik göma för ofåto ok ofdrikkio: Ty at ther af wardr man tungur ok olustoghr.
 

Fiärda är/ At te skulu ey akta blötlika liggia älla sitia/ Ty at the skulu idhkelika i wapnom wara.
 

Fämta är/ at te skulu ey akta sit likamlika äruodhe ok wådha/ fram för then hedhr ok tarue/ the skulu för sit örlögh få: Ty at ärlikare är medh dyghd ok mandom stridha ok döa/ än liua medh skam ok skadha.
 

Siätta är/ At örlöghismän skulu tora sea manna blodh: Ty at thet är quinna åthäue/ ey tora sea sår älla blodh manna.
 

Siunda är/ At te skulu haua konst sik at wäria ok andra slå.
 

#82
 

Attunda är thet/ At godhom örlighis mannom skal wara dighr blyghd flya älla ofräddan warda. Ok sighr Aristoteles: At thär hittas giärnt främi män ok turughe/ Thär te warda äradhe i godhom lönom.
 

I alla manna åthäue är förhuxan godh/ Tho är han mäst tarflik i stridh ok bardagha: Ty at än i androm manna åthäuom warder nokot förgiätit/ älla ey suå wäl giort som thet skulde/ Tå må thet bätras ok bot å rådhas: än i stridh ok storm å haui/ hua sik owarlik tilredhr/ Ther gitr han änga bätring å komit/ vtan wäri sit lif medh mandom älla döe tär han komin är. Ok ty torf wis kunungur älla höwizman i här/ huxa ok warna/ huru han måghe suå stridha with owini sina/ at hånom älla hans folke time ty ofmykin skadhi älla blyghd. Ty at i töm fallom/ i bardagha kunno tima/ thet gitr man ey bätrat vtan medh wise föreakt. Ok ty sighia wise män/ the i stridh äru rönte/ At te äru Tolff/ thr wis kunungur älla förman skal akta ok warna tå han stridha wil.
 

Först skal han huxa ok wäl förstånda/ vm han hauer suå mykla manna makt/ som hans owin/ then medh hånom wil stridha. Ty at thes är win/ at han winne siker/ ther mera folk förmå til stridh Vtan
 

Then lete lith/ thr liten hauer kniwen.
 

Ok hua minna förmå i allom skanzom/ Hånom är bätra wäghi ok fridhsämi leta/ än stridha ok wågha til otarva.
 

Annat är/ At han skal akta/ huarn wäghen flere äru/ the wani äru with stridh. Ty at/ suå som sighr
 

#83
 

Aristoteles: Sidhwänia är huariom suåsom naturlik skipelse. Hua som wan är i stridh ok bardagha/ Han är bäter wan i wapnom/ än i dighra äruodhe/ än han som thes är owan/ ok ty är thes wån/ at then må stridh winna. Mera modh hauer thet folk som want är widh stridh/ Än thes är owant.
 

Tridhia är/ At han skal akta/ vm han hauer thet folk ther tola må hära födha/ Ty at ängin gitr i härfärd huario lustmäti fångit til mat ok drik/ äpte wilia sinom. Ok kombr giärnt/ at män som äru blöte ok quinzke/ gita ey tult mangfallelikan tunga/ then härmän plägha tula/ Ok ty flya te opta tå man torff tera mest widh.
 

Fiärda är aktande/ Vm han hauer te män thr härdughe äru ok stadhughe/ ok tora sea manna blodh/ ok ey rädhas huarn såröka: Ty at blödhe män ok quinlike styggias at te sea manna blodh/ rädhas ofmykit allan saröka/ Ok ty warda te aldrei stadhughe til stridh.
 

Fämta är aktande/ vm han hauer the män främisins lifs äru/ ok föraktugh i åthäuom sinom: Ty at trifne män/ ok wari vm sik/ te stridha giärnt sighr.
 

Siätta är aktande/ Vm han hauer nänogha män ok stadhugha/ Ty at
 

Nänna är half giärning/
 

Ty at thet är gammalt ordquädhe
 

Giärnt fylghe lykka godhre nänno.
 

Siwnda är aktande/ Huarn wäghen flere ok bätra hästa äru.
 

#84
 

Attunda är aktande/ Huarn wäghen te män stridha skulu/ äru bäter wäknte/ ok huarn wäghen äru flere skytta.
 

Niunda är aktande/ Huarn wäghen fulk hauer mera skut ok födho: Ty at opta trifne härmän/ vtan slagt ok sår nödhgas antiggia syrghelika döa af sylt/ älla medh blyghd ok wanäro flya.
 

Tiunda Är aktande skipilse tes stadhs/ stridh skal i wara/ Ty at the haua dighran förmon/ å mera höghd äru stadda.
 

Ällipte är aktande quämelikr time/ Huadh solen skin mote ella medh töm mannom stridha wilia Ok huadhan wädherit bläs ten tima: Ty at tön hindra mykit te män som stridha/ vm solen skin mote töm i tera öghon/ Så ok än wädherit bläs mot töm/ Tå må muld ok sandr/ ter updriwas med wädhr af hästa fotom/ mykit hindra töm/ vm thet bläs mot töm i tera öghon.
 

Tolfta/ Är aktande huarn wäghen te akta sik mera hiälp. Ok är tädh wist at ouini wänta sik mera hiälp/ Tå är thet äntinggia bråt stridande älla bidhande tär til thet är wist huadh hiälp te få.
 

Nu är thet ey wäl möghelikt/ at tässen Tolf al sendr tima/ Tå/ hua som hauer flere af töm Tolf Tå må han dierflika stridha.
 

Annor Landwärn äru Borghe ok godh fäste. Ok sighr mästar Egidius/ huru Borghe ok haldande Hus skulu byggias/ Ok huru man skal töm halda ok wäria före owinom sinom/ Ok huru man må töm bäst winna. Ok sighr: At godhe borgha stadhi skulu wara
 

#85
 

å hårdom berghom ok hälla klintom/ I forsom älla flotmosom/ å utnäsiom widh haf älla sioastrand/ Ther ängin må vndi grundwal grava/ Ok tär ängin må ty huse watn mena.
 

Ok är warnande/ At tär se ängin annor högh suå när/ at tär må eld älla stenkast af blidhom rädhas.
 

Han sighr ok/ At ä täs flere slindohorn wik älla utskäkla borghamur hauer/ Täs fastare är thet hus til alla wärn/ Ok täs mere skadha må få/ te/ bådhe bak ok före/ ter til stridha. Ok täs flere barfridhi tän mur hauer/ jwi allom portom/ hornom ok wikom/ Täs fastare är täth hus/ til alla wärn ok sikrlek. Är ok jord munin suå skapadhr at han må graua älla gropa bredha ok diupa/ ok tär innan påla älla mura medh sten älla tighl/ Ok är täth möghelikt: Tå skal watn ledha i ta gropa. Ok hauer ey borgh älla bårghastadhr watn innan sik älla när at ängin må täth borgharom mena: Tå skal innan i husino stora jord grava göras/ Ok töm medh sten innan byggia/ älla göra stora hälla skrubbo/ (vm suå är til skapat) tär röghn watn må innan flyta ok stånda/ tå reghn koma.
 

Thet är ok aktande/ At firi adhalportanom skal wara stor grop/ ok tär jui windabro/ ter vp må windas hwar tima borghare owini rädhas. Ok vtan adhalport skal wara port luka järnadh/ tän man må vp ok nidh winda medh järn widhiom/ ok å iärnom gångande/ Huseno til wärilse/ för eld ok allan brådhan wådha. Ok jwi portluka skal wara gap å murenom/ tär man må slå watn nidhr at eld släkkia/ vm han wardr åt por-
 

#86
 

tenom burin: Ok mångt göra/ täth Huseno må til wärn wara.
 

Han sighr ok/ Vm suå är jordmun skapadher/ at man torf rädhas/ nokor stadh åt Huseno/ sten kast aff blidhom/ Tå skal göras tän wäghen vtan widh borgha muren/ en annar mur/ at te bådha murana skili nokot rum/ Ok thet rumit skal fyllas vp medh jord/ ok hårdlika medh bukkom saman stötas/ jamhöght bådhom muromen: Ty at wardr tän ytre muren af blidho skaddr älla nidhr slaghin/ Tå wär jord muren tän inre adhelmuren för stenkaste: Ty at huar sten som kastas å tän jordmuren/ tå sionkr han tär i lätlika vthan dighran skadha: Ok suå måghe torn ok barfridhi wäria för blido kaste medh slakum ok fiälom/ ok bulwärke ok mango annorledh/ äpte fångom vitra manna ok föreaktugha borghara.
 

Nu är sagkt om borgha byggning/ Huru te mågho fasta ok ovinnelika wara: Tho är änkte hus älla borgh suå fast aff sik siäluo/ at thet ey nokora ledh winnelikt wara må. Ok sighr mästar Egidius/ At Triggia ledh må man håldande Hus winna/ medh stridh suik/ Vtan watn gitr ängin man länge liuat: Ty at han torf tädh bådhe til dryk ok mat gärning/ Ok ty skulu te män hus wilia winna/ först huxa ok leta huru te mågho watn hindra/ före töm å huse bilaghde äru: Ty at af tyrst mågho te trängias til at giva hus ok wärio.
 

Annat är hungur ok sylt täth bilaghda borghara trängia til at hus giva: Ok ty skulu te hus wilia win-
 

#87
 

-na skudha ok leta alla wäghi huarn te mågho töm bilagde äru/ kost ok födho förläggia: Ty at opta bilaghde borghara fördärua tyrstr suidhi ok hungur/ än hård ok idhkelik stridh.
 

Tridhia ledh må man huxa medh många handa stridh winna. Ok är to mykit warnande/ at te leggia sik ey ofnär huseno/ ty/ te wilia winna at te af huseno måghen owarandes stötande vp å tom koma/ tå te sowa älla äta/ alla nåkora andra sina tarwe göra/ töm at fånga/ alla tera blidhor älla annor wärk bränna älla annorledh förderva.
 

Här lyktas Konunga styrsl.