Legenden om Erik Den hele

Texten är inskriven efter SFSS 7:3 av Lars-Olof Delsing vid institutionen för nordiska språk i Lund. De lakuner som finns i handskriften är supplerade i utgåvan, men dessa suppleringar saknas här i maskintexten.

Sidnummer i utgåvan markeras med '#'.

J Nampn gudhz sigs här mz faa ordh Högborens förste oc ärligx her sancte ericz konogx i swerike opphoff liffuerne oc godha ändelykt.

Han war bördogher aff ädhela kononga oc wälbördogha riddara släkte i Swerighe oc tän tiidh riket war konogslöst tha war han walder eendräkteeligha till konong oc widh wpsala högtidhelica ophögde oc krönter. Ty at han war för sine in födde milheet oc ärlighet liffwerne af gudhi oc härskapena oc allom almoghanom myket käär. Nw then tiidh thenne helghe Herren the helgha trefallogheets dyrkare war til welles kommen ta skikkadhe han allan sin tima i triggia handa maatta prydhande oc fulkompnande sina liifsdagha mz

# 344 eth wärdogt martilse. Ok fölghiande helga kononga äpterdöme som woro i gambla testamenta tha satte han först sina akt til at biggia helgha kyrkior oc at förbätra oc öka guds tjänist. Ther näst til at styra sin almogha oc biwdha lagh oc rätwisa hallas oc sidhan til at örligha för the helgha tro oc oppa sins rikes fienda oc i tesse stykke öffde han sigh manligha. Ty at han först oc främst togh sigh före Wpsala kyrkio, som nw kallas gambla wpsala som forna kononga hans förfädher oc bördhamen funderat haffde oc noghot oppabygt, oc skikkadhe ther til klärca som guds tjänist oppehulle oc fulkompnadhe henna med groffwa ok kösteligha bygning. Sedhan foor han kringom sit rike til sin almogha lagh oc rät hallandis ey wikande oppa höghre sidhona gör gånst eller gawor skull oc ey pa wenstre sidhona for haat eller räddogha skull utan gik rätta wäghjen fram som dragher til hymerike. Swa gjordhe han sämio millan osaata frelsande them som förtrykte wore aff the mäktogha, styrkjande them som i rätwisanna wägh wore, wtdriffwande aff riket omilla oc orätwisa, oc skipande hwariom rät epter laghen. Nw then tiidh allir almogha haffde han alstings käran for thenna oc andra hans dygder oc alle med eendräktogheet wille giffwa tridhiungen af sakören som epter rikesens sidh til hörer rikesens fatevure oc menighe landeno til nytto. Tha gaff han thom som thz honom budha tolket swar Jac later nöghia aat mina, thet idhert är bliffwe friit ty at ma wel ske at idhra epterkomande

# 345 kunna tarffwa thz widher. O hwilken rättviis höffdinga hwilken själlan findz i höghwälde som sigh later nöghia aat sina, ey aastundande mz giri sina wndertana äghodela. Nw äpther thz at skäligheet är at hwar som a sins ämbetes wäghna skal andra styra oc döma honom bör först sikg själffwan rätta oc licamsens begärilse twinga wndir själena skäligheet oc sinne själs astundan altiidh sättja til Gudh som Apostolus Paulus sigher om sigh sielffwan jak näffser min licame oc haffwer han til träldom. Ty war thenne waar helghe konong idke i gudhelighom bönom oc mykla waku oc fasto, warkunsamb i bedröffda menniskjo motegang, miller i almosor til fatigt folk oc twingadhe sin kropp idkeligha mz haarklädhe. Hwilket han a sigh haffde tän tidh han slaghin oc pint war oc gömes thz sama haarklädhe i dagh i Wpsala domkyrkio for helgha doma ty thz wart wät i hans helgha blodhe.
Huru han sigh haffde til sin hemeligha fiende som man i skötit bäär thz maa ther oppa wetas at naar han för fasto tima eller högtidha skuld opta atirhall haffde aff sina hjonalags säng ta pläghade han opta oc jämwel om winter tiidh lönligha badha i eth kalt watukaar driffwandis olofflighan licamsens heta bort mz köld. Nw som för är sagt tha the helgha kirkia war tilsät oc riket welskikkat ta sampnadhe han härfärdh för the helgha cristna troo oc mote sins fienda taghandis mz sigh aff upsala sancte Henric biskopp samastadz oc drogh til finlandz som oppa then tiidh war hedhit oc giordhe storan

# 346 skadha oppa swerighe. tha bödh sancte eric ty folkena anama cristna tro oc binda fridh mz honom oc naar the eynkte thera anama wille tha striidhe han oppa them oc öffweruan mz swärdh hämpnandis manligha cristna manna blodh som the länge oc opta wtgutit haffde. Och sidhan han fik swa ärlighan sigher ta gaff han sigh til gudheligha böner fallandis a sin knä mz gratande tharar som han altiidh haffde milt oc warkunsamt hierta. Tha sporde een aff hans godha men honom til hwi han greet,. äpter thz at thz bordhe sigh heller glädhias för then ärligha sigher som han wan offuer wars herra ihesu christi oc the helgha cristna tro fiende. Tha swaradhe han swa Jac är gladher oc högheligha loffwar gudh at han oss wnte sigher, män thz sörgher jac storligha at swa manga theres siäla förtappadis i dagh. Hwilke som maatte fangit äwerdelighit liiff än the wille anamat cristne tro. Här wtinnan fölgde han thäns godha gudz wen moysi äptirdöme som war aff alla manna then spakasta oc millasta hvilken för guds rätwiso leet dräpa affgudha dyrkara hämpnandis gudz orät oc smäälek oc togh för barmhjertoghet badh han gudh för sama almoghans syndh. Sidhan stempde sancte eric för sigh thz folk som oslaghet bleff i landet oc sätte ther quarran i landet til cristendomsens oppehälle for:de sancte henric som sidhan wart ther kröntir mz martira ära oc skikkadhe ther klärker oc befälte annar stikke som tilhörir cristna tro oc gudz tjänist oc foor swa heem til swerghis mz ärofullan sigher.

# 347 Nw ta thiende aarit hans rikes inne war oppa thz at then rätwisa mannen skulle forsökias mz motegang oc een godh sädh skulle tess fructsamara war at hon i iordhena nidher tryktis. Tha reeste menniskiona gamble fiende dyäffwolen mote honom een fiende som heet magnes konogxson aff danmark hwilken sigh hannadhe riket til a sit mödherna wäghna mote rikesens sidhwänio som ey tilstädher wtlänska men regera oc styra i swerighe. Hwilken til sigh hylladhe een mäktoghan man i riket oc andra wrangha oc orätwisa men som han lukkadhe til sigh mz gawom oc storom löfftom oc the samfelte oc besworo sigh oppa konogsens aarghasta oc dödh oc sampnadhe lönligha een häär konongenom owetandis oc eynkte ont sigh aff noghrom formodhandis oc drogho mote honom mz stora makt intil öster aaros som nw kallas upsala. Oppa sama daghen war helgha torsdags högtiidh inne, oppa hwilken dagh thenne werdoghe herren skulle opfara äpter wan herra til hymerikis ära. Then tiidh tenne helghe konongen oppa sama dagh hördhe gudz tidher oc mässo i the helgha trefalloghetz kyrkio oppa berghena som tha kalladhis wars herra bergh ther som nw staar domkyrkian ta kom een aff hans tiänara budhandis honom at fiende ware kompne for stadhen oc radh ware gripa til wärio oc möta them. Tha swaradhe han swa, lathin mik mz maak höra til oc ända tessa stora högtidhis tidhegjärdh jac hopas til gudh at staar här noghot aff hans tjänist igeen thz skulom wi andrastadz högtidhelica

# 348 faa höra. Oc epter tänne ordhen gaff han sit maal i gudhs wald oc slogh thz helgha korss for sigh oc lagde harnisk oppa sigh oc sina [tiänere] ändogh at the ware faa oc mötte manligha sinom fiendom oc fiendena wnfingo han til stridz skikkande sin häär mäst mote konongen oc slogho han nidher til jordhena huggandes oc stingandis saar oppa saar oc jämmerligha pinte han nw halffdödhan oc wanwärdheligha affhuggo hans werdogha hoffwodh, oc swa foor han mz sigher bort w örlegh oc til äwerdelican friidh bytande säligha wärldsrike i hymesrikis rike. Tha skeedde ther thz iärtekn som war een opbörian til hans järtekn at oppa thz rwmet som hans blodh först nidher kom sprak opp een springande kella som än bliffwer til wisordh til hans hellgha martilse. Nw tha fiende waro sin wägh farne oc konongsens liik lagh a sama rwme som han halshuggen wart, noghra faa aff konongsens men som bliffwo oslagne baro liket in i ena fatighe änkia heman som ther nämast war oc ther bodde een fatigh qvinna som länge hadhe warit blind hwilken som togh mz handena oppa then helgha licamen oc strök sin öghon mz hans helgha blodhe oc fik genstan sina klara syyn igen loffwandis gudh i thän helgha martirleren sancte eric. Annor stykke aff hans helgha liffwerne oc hwru hans helgha doma fördis aff gambla upsala til nya wpsala ther han nw hwiles oc the wnderligha järtekn som gudh gjordhe oc än i dagh gör för hans helgha forskyllan oc böön som här nw ekke sigx thz finnes andrastadz

# 349 scriffvat. Thenne helghe konongen sancte eric tolde dödh aar epter gudz byrdh Mclx i maj manadhe adhertande dagh tha alexander tridhie waar pawe i room wars herra ihesu christi styran i hymerike hwilkom ware loff hedher oc ära ä forwtan ända. Amen.


Här sigx aff noghor iärtekn som gudh giort hawer for sancte ericx helgha förskullan oc först aff een bonda som wart rasande

En bonde aff attundalandh i hwsaby sokn i maby han heet olaffuer oc hafde a sigh eet got rykte oc dygdeligha vmgängilse han wart swa willer oc affsinnogher wordhen aff gudz lönligha doom oc tilstädhilse oc hans wenir haffde stora wakt oppa han at han ej skulle göra sigh eller androm skadha. Een dagh wndslapp han owarligha aff theres händer och lopp til skogs oc tha han saagh at folket lopp epter han oc wille han atirtagha ta togh sin kniff oc stak sigh i brustit widh hjärtadh gräseligh fem döds saar, ther kom hans son oc flere mz honom oc sagh tänne önkeligha synena oppa sin fadher tha spordhe han sine wener til radz hwadh han skulle göra. Oc the radhe honom göra löffte for sin fadher til sancte eric oc han giorde swa oc ropadhe innerligha til sancte eric oc wtan dwala saagh gudh miskunsamligha til then arma mannen. Ty at taa han lagh swa andalöss oc

# 350 som een dödher man ta syntes honom een härleghen man i konongx klädher hawandis eena crona –––

[ett blad fattas]

# 352 ––– hans herre raadde honom akallandis sancte erics hjelp och klädde sigh til messo oc gik til altaret oc then tiidh han skulle läsa til altaret Confiteor ta fik han röstena i geen swa at the som när honom stodho hördhe oc forstodho han wel, oc naar han kände at gudh haffde gjort mz honom the naadhena swa gaff han opp röstidh oc sang mz claara röst messona aff sancte eric som forre kunne hwazske läsa eller tala. Gudh som altidh är wnderligher oc ärafwller i sinom helghonom fornyar swa oc gamwl iärtekn som fordhom lussadhe tungona oc leet opp munnen a zacharia wars herra prophete som oc war dumbe wordhen.

Hwru een bonde rasande fik sit sinne igeen.
En bonde som heet andres i aarista i waxalla sokn mz androm soknamannom föra

# 353 steen til bygning oppa prestabolit oc aff guds lönligha doma wart han braat rasande oc ropadhe faseligha swa at hans wenir togho oc bunde han som tän som aff dyäffwolen befaangen war, tha giordhe the löffte til sancte eric för honom oc baaro han til kyrkiona oc han wart strax frelstir aff dyäffwolen oc fik sina helbrygde for sancte erics forskullan och helgha böön, thz järtekn lyste han oppenbarligha oppa sancte erics dagh allom thöm bärandis honom witne som näär woro oc sogho thz iärtekn.

Item aff een dräng som styrte wti een brun
En dräng som heet andres oc tiänte her ingewald aff soland aff gudz lönligha doma wart swa aff sinnogher oc aweta at eentiidh tha han skulle hämpta watn til stekarehusit ta styrte han sigh siälffwir stupa nidher i brunnena, ther lupo the andra drängena til oc drogho han op liiflosan oc baaro han in i eth hwss, ther laagh han i twa dagha oc ena nat som een dödher wtan alla rörilse eller sinne, ta gik hans herre ingewald oc saagh tesse önkeligha synena oppa sin pilt, han giorde löffte för han til sancte eric oc beddis gudz nadh för sancte ericx bön skuld oc genstan böriadhe han röras oc fik sinne igen oc leet opp sina öghon oc beddis script oc ta han war scriptadher ta wart han strax aff dyäffwolen oc allom siwkdom frälstir. Nw tän tiidh wi som ransakadom thz iärtekn thz bäzste wi kwndom

# 354 spordhom aat hwat honom widherfoors i the tw dygnen ta han lagh swa i dwala som een dödher man, ta sagde han at monge swarte gofhla som andra korpa flugho aat han oc wille dräpa han. Thz iärtekn kungiorde han sielffuer oppenbarligha tom närwarande oc tilstandande som när waro för mangom ahörandom klerkom munkom oc almogha.

Hwru een pilt fik liiff.
I loghöö lopp een siw ara gamal pilter oc leekte mz andra pilta oc wart swa braat siwker at han baars liifflööss in i sins fadher gaardh oc swa laagh han i try dygn wtan sinne oc rörilse, modhrene oc frändom til sorgh oc graat, ta wmsidher kom fadheren heem som waar borta staddir i sina ärende oc aff naturlighan önkan foor til grabrödhra i stokholm oc beddis aff them raadh hwadh han skulle göra oc te raadde honom at han skulle mz allo hiärta oc ödhmiwkt fly til sancte eric oc loffwa honom noghot lyffte, swa giordhe oc han oc strax han haffde lyfftet giort swa wart oc pilten heell oc helbrygde för sancte ericx forskyllan aff hans makt som gaff oc antwardadhe modherenne igeen sin eenda son som han opreeste aff dödha, som the helgha läst sigher oss wtaff.

Aff eene krompne pigo.
En piga aff helsingialand waar krompen wordhen swa at hon ekke formatte gaa wtan

# 355 armligha kunde krypa, hon wart karsk oc färdogh för sancte ericx böön ty at hennes föräldra loffuadhe henne til sancte eric oc henne saagh allir almoghen rätta oc färdogha gangande om laurensmesso.

Aff eet dötföt barn
Gudh alzmäktogher gaff oc eno möbarne som döt wart föt liigg oc modhrena frälste han aff dödzsens wadha för sancte ericx förskyllan oc bön oc the sama pigho saaghom wi mange helbrygda oc karska

Aff enom grabrodher.
En brodher aff sancti francisci orden som war custos i swerighe een dandes oc gudhelighen man oc nampnkunnogher, haffde i alla sina lidher swa hardha sot oc werk at han eyngaledhis formatte röra sigh aff sängena ther han laagh, han akalladhe gudheligha tänne ärafulla helgha marteleren sancte eric oc wart strax helbrygde oc quitter the hardha sottena som han siälffvir oppenbarligha lyste för allan almoghan ta han prädicadhe om ericxmessona.

Aff eenne dödha quinno.
För na dödha quinno waar kläpt siälaringningsom sidher är oc kyrkioherren waar kalladher til at wighia liket oc hennes wener kalladhe innerligha pa gudh oc sancte eric oc hon fik liiff i geen för sancte ericx forskullan

# 356 som then sama presten oc andre the som när woro oc thz sagho tilstodho för oss.

Aff eenne dödha pigho.
Een wng pigha som nw syntis dödh oc war lagd oppa golffvet til at swäpas som liik plägha hon fik liiff igeen täntiidh hännes föräldre gudheligha akalladhe sancte eric oc tätte iärtekn kungiorde hännes föräldra oppenbarligh för alla.

Aff enom borttagnom man.
En man war hardheligha befangen aff dyäffwolen oc oppa andra sidhona allir hallffuer borttaghen swa at han oppa the sidhona raadde eyngom sinom limmom oc the som när honom wore ropadhe innerligha til gudh oc sancte eric för han oc swa fik han för sancte ericx helgha förskyllan sina fullo helbrygda igeen som han siälffuer oc alle the som när woro tilstodho oc sanneligha witnadhe.

Aff enom som drunknadher waar.
En som litet til forenne drunknadher war oc bars dödher i eens manz hwss fik sit liiff igeen for sancte ericx skuld. Swa hawer oc gudh för sancte ericx skuld. Swa hawer oc gudh för sancte ericx akallan frälst bya oc hwss aff storan ellz wadha som äghandena hawa för oss witnat som thz oc til syna oppenbarligha waar om ekeby.

# 357
Aff storm oc giinwädher.
Aar epter gudz byrdh Mccciij brodher pädher aff sancte dominici orden priare öffuer provinciam dacie haffde halledh capitulum mz sina brödher i skänninge oc wille fara offuir wätir til skara oc tha han war widh alwastrom tha kom swa stoor storm och ginwädher at han nöddis ther länge dwälias, ta kalladhe han sancte ericx hielp oc genstan mote allas ther hopp wart lugn oc bliit wädher aff gudz makt oc nadh som biwdher wädhrene oc haffwena oc the lydha honom oc swa fik han mz godhan wädherleek wtan wadha oc wanda koma offuir sion hwilket togh syntes munkomen oc androm omöghelighet oc thz sagdhe fo:de brodher for sina brödher.

Hwru dötföt barn fik liiff.
––– [ett blad fattas]

# 359 --- i margha menniskior som aff dyäffla befangne ware hwilkom sancte eric förre hulpit hafde, ty radde han thom at ropa innerligha til sancte

# 360 eric oc loffwadhe for henne noghot löffte oc swa giordho te oc strax at the haffde loffwadh a henne wäghna tha war gudz miskund milleligha komen offuir henne Ty at the sama quinnan som til forenne engen sompn kunde faa fik een litzlan dwala oc sompnadhe oc ta hon opwaknadhe oc leet op öghonen ta haffde hon ena lywffvare oc bätre opsyn swa at wel kunne merkias at hon wart widh dyäffwolen qwit som henne qwalde oc swa iämerligha pinte ty at til forenne hafde hon swa faseligha opsyn at eyngin kunde twäka ther om at dyäffwolen war wist i henne, täntiidh kyrkyoherren oc andre som ware närstadde sagho tänne omwendingena oc godha tekn i henne ta wndradhe the oc gladdis, togh dyrffdes te än ekke lösa hennes händer hwilka som atta men näppeligha orkadhe halla til forenne ta sotten kom aat henne Ta gik for:de kyrkyaherre til henne oc sagde dotter är tu fräls worden aff thinom siwkdom takka alzwelloghom gudh som tic frälzste för sancte ericx bön oc lät oss ther mz wnderstaa at tu är fräls worden at tu lyppt opp thiin öghon opp til hymelen, oc swa giordhe hon som prestin henne bödh oc gaff thom tekn som hon kunde at hon war fräls. Och licawel war hon än bunden om händir oc fötir som för oc haffde kafflan i munnen oc ta the thetta sagho ta löste the hendirna hennes Swa taladhe kyrkiaherren annan tiidh til henne oppa thz han wille wara wissare oppa thetta iärtekn Dottir lägh saman thina hendir och lyppt opp tom badha i sändir oc öghonen til gudh i hymerike oc takka han

# 361 for tina helso, hon giorde och genstan swa oc saagh opp genom windöghet til gudh som henne halp. Sidhan löste the föterna oc togho bort kafflan w munnen oc sagho in i henne mun oc funno genstan eeth stort iärtekn at tungan som hon haffde alla swnder bitit swa at hon war all sarghat oc blodogh at blodhen flööt aff henne wart strax swa heel oc reen wordhen at ther syntes hwazske saar ellir äär epter som henne sakat til forenna oc swa wart the quinnan fulleligha heel oc helbrigda til sinne oc skääl som hon til forenne war wtan at hon bleff dumba oc maallös swa got som i eth halfft aar aff eenkanneligha gudz raadhe oc doom ther wi ekke wetom utan för then skuld at gudh wille än ytermeer bewisa sancte ericx ära i henne. Sidhan ta sancte eric bidhiandis ödhmywkeligha at swa som gudh gaff henne sin sinne oc skäl igen oc läkte hennes tungo aff allan werk oc saar swa wille han oc wärdoghas för sancte ericx bön skul giffwa henne sit maal igen, oc ta hon thetta giordhe swa lossadhis strax hennes tungabandh oc hon taladhe frilegha takkandis oc loffuandis gudh som miskunsamligha halp w swa mangahanda oc stora wanda för sancte ericx bön skuld. Thz iärtekn oppenbarligha försöktis oc kungiordis i prestamoot näst komande i Upsala Domkyrkio.

# 362
Aff enom siwkom pilt.
Thz hände i willabergha sokn i gryllaby at een pilter siguastir wart siwker oc nalkadhis dödhen, ther war när staddir hans frände kyrkiaherren samastadz, tha lyppte piltens föräldre han opp millan händerna oc kunne ey merkia i honom noghot liiffstekn oc ey syntes ther antighe aande sinne eller rörilse eller wärme Te loffwadhe eth löffte sancte erike för han oc fiks widher oc wart helbrigde som för.

Hwru een som dödhir syntes fik liiff.
En man i Aarus i Her Wilkens köpmans hwse wart hardheligha siwk til dödz swa at han wart maalloss lagh mz atirlyktom öghom wtan anda oc sinne oc rörilse som een dödher een dagh wtöffuir oc ta the som när stodhe meente at han war dödher tha sändes äptir hans ärffuingia at the skulle skikka om liket oc syälaryktena som til bordhe. Swa loffwadhe hans wärdh her wilkin eth löffte til sancte eric för honom oc tän tiidh te gingo in til then dödha om morghonen ta funno the han liffwandis ther the loto som dödhan oc saat oprättir i sängena oc taladhe til folket oc takkadhe Gudh som honom atirkalladhe aff dödzsens port för sancte ericx helgha Herrens bön oc forskyllan. Thz järtekn kungiorde oc witnadhe for:de Her wilken köpman oc flere som när waro i upsala domkyrkio oppenbarligh baadhe for klärkeriet oc almoghan.

# 363
Aff enom rasande manne miraculum
En man i waxald sokn wart brat badhe aweta ok dumbe oc swa rasande at han wille dräpa sina äghna hustru oc giorde henne gräseligha saara, hans wener togho han oc bundo oc fordhen til sancte ericx kyrkio oc ta han haffde noghra stund leghat ther tha gaff gudh honom sit sinne oc skäl igen togh bleff han dumbe. Swa bleff han quar ok badh til gudh oc sancte eric giffuandis fraa segh liudh tiwtande oc laatande som dumba plägha, wmsidher oppa sancti iohannis baptiste nat ta Te deum sangs i kyrkionne fik han sit maal igen talandes redheliga oc färdogt som wi hördhom som näär stodhom. Thz iärtekn kungiorde han siälffuir daghen epter som war sancti iohannis dagh i Upsala kyrkio oppenbarligha för alla, oc witne til thz iärtekn är allir almoghen sampnadher i the högtidhena.

Hwru een quinna wart blind
Een quinna födh i dala heet lina hon haffde til sidh at göra sina syslor och ärffuodhe om sunnedagha oc actadhe ekke tän daghen meer än andra, hon wart för syndagell maske braat blind oc saagh alz inkte, hon sökte maang helg rwm at hon matte faa sina syn igen. Wmsidher ta hon hörde sighias mykit aff sancte ericx iärtekn kom hon oc til upsala oc dwaldes tär nogra stund oc fik inga bötir, swa gik hon bort

# 364 tädhan oc naar hon war i wäghen stadh ta wart hon manadh i sompnenom at hon skulle gaa igen til upsala oc ta instundadhe sancti laurentii höghtiidh som är patronus i Upsala domkyrkio oc waar ta tiwghunde aar at the fatigha quinna blind wart, ta kom hon oc laagh för sancte ericx helghadoma om sancti laurentii nat war graatande oc sörghiande oc bidhiande innerligha til sancte eric. Swa hende thz oppa sancti laurentii [dag] at sancte ericx skriin ther hans helghadoma hwilas wti bars in processione för messona som sidher är oc sama quinnan war stadt widh kyrkia dörrena ther som skrinet genom bars och ropadhe innerligha mz gratande öghom til sancte eric oc strax ypnadhis henne öghon oc litit aff blodh sprak först wt aff töm oc ropadhe hon oc sagde sigh see claarligha alt thz ther war oc först sancte ericx skriin Thetta iärtekn saagh allir almoghen som til the helgha högtidena sampnadher war som saagh at quinnan war til forenne blind oc strax seande oc loffuadhe alle gudh oc sancte eric for thz iärtekn swa oppenbarligha giort war. ok wi mz waro capitulo mz flere klärca oc reenliiffues män ransakadhom thz iärtekn thz grannasta wi kunnom oc bärom alle sannindena witne at swa waar.

Aff enom diäkna.
Aar epter gudz byrd Mcclxxvij giordhe gudz miskund thz iärtekn i sancte ericx ära oppa paascha dagh ta eth slogh i upsala domkyrkio

# 365 een diäkne aff hellsingalandh som siwker waar fra sancte marins dagh til tän tima swa at eyngen wänte honom boot tha raadde hans hwsbonde honom at han skulle lata sigh bära in i domkyrkiona oc swa wart han oc inburin, tha han kom in om dörena ta fik han sina helbrigda som han noghan tiidh förr haffde.
Item för sancte ericx bön oc forskyllan gaff gudh eenne quinna aff girista sokn sit maal igen som war maallöss och dumba i tw aar.

De sancto laurentio.
Hanning af Ekeby laagh maallöss i fäm dygn oc eyngen wänte honom liiff, han saagh i ena syyn sancte laurentius komande til sigh som han hadhe een tabardh gralittan oc sagde han til thom siwka tu skal wardha heelbrigde oc strax böriadhe tän siwke tala allom ahörandom oc innan stakkottan tiidh ta bleff han heelbrigde oc kom til Upsala oc offradhe för sina helso een hest.

Item de sancto laurentio.
Kadhrin aff irista sokn haffde een foot wisin ok een deel aff benena samaleds swa at alt hwlledh waar borta oc eynkte syntis widh benen wtan skinnet oc tänne siwkdom haffde hon i try aat swa at hon formatte eynkte ärffwodha göra, hon loffwadhe sina pelagrimsfärd oc offer til sancte laurentius i Upsala oc ther fik

# 366 hon sina helbrigd igen oc til täs iärtekns wisordh offradhe hon eeth been och foot aff wax giort oppa sancte laurentii dagh.

Huru Her Magnus fik bötir.
[W]elbördogh man Her magnus iohannis angeli son wille fara til upsala aff stokholm oppa wara fru dagh som kallas nativitatis, swa wart brat siwker swa at han matte liggia oppa sängena i sin gaardh nääss tre dagha, taladhe i hoffwudh willa oc wiste ey hwadh han sagde oc the andra tre näst fölghiande dagha ta fik han sith sinne oc skääl igen oc ta war han maallöss oc taladhe eynkte oc i alla te sex daghana kom uti han hwadzske waat eller tort. Nw tha hans wenir sagho eynkte hopp til hans helso oc reedde til thz som skulle tiäna til iordhena oc hans siälarykt oc begengilse. Ta loffwadhe brodher israel hans systerson oc her hakon hans cappellan oc knwt hans smaswen at te wille gaa barföte fraan flötesund til upsala om gudh werdogadhis för sancte ericx skul giffwa thöm siwka som the eynga liiffswaan sagho til swa mykla nadh at han kunde noghat faa tala oc skikka om sit siälagagn som honom wardadhe oc genstan ther epter sompnadhe then siwke oc waknadhe lithet äptir oppa sätte daghen sidhan han swa haardheligha siwker wart oc te hälte litet waat i munnen hans oc han gath swolghet thz nidher ok fik strax maal swa at the som när honom stodhe kunne weta hwat han meente. daghen äptir som

# 367 war lögherdaghen leet han ledha sigh i sit capell oc hördhe war fru messo oc fik sidhan än bäter tala, togh ekke än fullkompneligha som han wille. daghen äpter som war sunnedaghen gik han til wllatuna oc oppa manedaghen som war helgha korssdagh foor han sina pelgrims färdh til upsala oc förnempde brodher israel her hakon oc knwt hullo sit löffte som te loffwadhe oc her magnus steegh opp w skippet widh grabrödhra tighelhwss som waar langt fra kyrkionne oc han som man trodde ekke at han orkadhe litet rum ledhas wndir annars händir. gik siälffuer oleeddir oc barföttir til sancte ericx helghadoma oc fölgde honom öffuer xx swena samaledis barfötte oc ther fik han fulkompligha sit maall i gen oc offradhe sancte erike eeth baldekin. Thetta iärtekne skeedde aar epter gudz byrdh Mccxciij.

Aff enom som haffde storan hoffwodwerk.
Här marten kyrkioherre i lösta sagde hwru een hans soknaman olaffuer haffde fangit affmykin hoffwodh werk fraa pascha til olaffsmesso oc han loffwadhe sina pelagrims färd til sancte eric oc sancte olaff än the wille bidhia gudh för han finge sina helbrigda igen, ta syntes honom i sompnenom oppa sancti olaffs nat een härlighen man ok sagde til honom See nw är thu helbrigde, ty skal tu gaa til sancte eric oc offra ena örtogh som tu hawer, ta han waknadhe ta kände han sigh fulleligha helbrigdan oc fulkompnadhe

# 368 mz gudheligheet sit löffte som han haffde loffuadh Thetta iärtekn skeedde aar epter gudz byrdh Mccxciiij
Item
Dama Her martens uxe styrte til iordhena swa at folket tänkte han dödhan wara oc eynkte lijffstekn syntes i honom wtan at han blictadhe litet annat öghat, ta waro drängena til mz knifwana oc wille stinga oc flaa uxan at han skulle bliffua matnytter oc slaktadher oc ekke sotdödher, ta sagde her marten latin wara kan han liffua ta wil jac giffua han sancte erike, drängena hullo oppe oc uxen rördhe sigh starklegha oc war helbrigde liten stundh ther epter oc wart offradher sancte erike i laurenzmessona epter.

Hwru een skaar sigh strupan sunder.
En man rasande i wala sokn wart swa galin at han mz sina äghna hand skaar sin strupa aff i twärt. Ta komo hans granna ok frändir oc sagho tesse faseligha oc önkeligha synena pa han oc fooro til werdoghan herra her fulka ärchebiscopp i Upsala spöriandis honom til raadz i tässo ärende som oppa sama thiid war ekke fiärre hwadh the skulle göra aff kroppenom täss arma manzsens, ta önkadhe then godhe Herren sigh öffuer som han waar alz tings barmhiärtogher och spordhe än ther war än noghot liff i then arma mannen oc te sagde at thz war alztings litedh ty han aandadhis allenast genom saaredh, ta raadhe tän werdoghe herren at the

# 369 skulle loffua han til sancte eric at gudh wille miskunda sigh offuir tän som laagh i sit ytersta oc haffde eynkte oliffwadh för sancte ericx bön oc forskyllan oc biscoppen gik genstan in i sit böna hwss oc badh gudh oc sancte eric för han loffwandis at wordhe tän fatighe mannen nywtande sit liiff ta wille han sionga högtidheligha sancte erike ena messo oc ta thz war giort fik mannen siin ful sinne oc skäl igen oc innan stakkotan tiidh fik han oc sina fulkompligha helbrigda oc kom helbrigde til upsala domkyrkio oppa sancte ericx dagh oc baar eth wist tekn til thz iärtekn ty at äredh war kringom hans strupa som een rödher traadh gudhi til loff oc hans helgha martire sancte eric

Hwru en pilter wart färdogher.
Sama aar hände thz at een pilt i iämptalandh fyra eller widh fäm ara gammal lopp om somaren barföttir oc een hwass stikka lopp in i foten wndir fotabladhet oc op in i beenläggen swa at foten oc benet swall stoort oc rotnadhe swa at köttit full bort oc benet oc synonar syntes oc piltenom syntis eynkte staa fore utan dödhin oc ingen läkedom fanz som honom kunde hielpa, ta loffwadhe modhren at finge hännes son sina helbrigde igen tha wille hon gaa sina pelagrims färdh til Wpsala, oc pilten fik boot oc wart alzstingx färdogher oc karsker oc modhren fulkompnadhe sit löffte oc kom til wpsala skärdaghen

# 370 oc offradhe eth been aff silffuer til aminnilse täss iärtekns oc tänne tu iärtekn wordho lyst i domkyrkione oppa sancte ericx dagh, ther waro när stadde Högboren förste Konung magnus oc hans drötning mz mykit herskaapp oc almogha aar epter gudhz byrd Mcclxxij, oppa sama dagh kom oc een beskedhelighen man til wpsala oc fördhe mz sigh twa fötir aff wax giordha som han han offradhe for sancti ericx helghadoma oc han sagde sigh wara frälstan aff omykidh storan fota sulma.

Aff enom sjwkom diäkna
Israel Ärlanzson gik till skola i lynköpung oc fik ther hardha skiälffwa sot som kallas quartana i half fiärdhe aar, tha han foor aff öster götzlandh til sina wänir ta kom han til her folka sin modherbrodher som oppa then tiidh war ärkediäkn oc sidhan wart ärkebiscopp i upsala, then werdoghe herren war gudhelighen oc haffde srdelis sancte eric i wörning oc ära, han böödh sinom systerson israel ärlandzson at han skulle gaa til gambla upsala ther sancte erics helghadoma hwiltes oppa then tiidh oc at han skulle offra ther eet waxliwss i sancte erics hedher, swa fik han oc honom ena läsning aff sancte eric antiphonam versiculum et collectam som han skulle ikkeligha läsa, tenne for:de diäknen israel giordhe som honom waar budhit oc wart innan faa dagha welhelbrigde hwilken som til forena aff swa stora oc laanga sot war aller förnötter.

# 371
Aff konung birghir.
Höghboren Herre oc förste konung birghir Konung magnus son haffde ena haardha oc laanga sot swa at alt hans köt war borttappadh oc iämwell skinnet, oc synoner hwllo saman benen oc eyngen makt waar i noghon tän lim som han atte, tesse siwkdomen bleff eth aat widh han, swa at i hwario stund räddis the at han skulle bliffua dödher, eena nat fik han swa haardh sprang at the som waktadhe oc wakadhe offuir han meente at han skulle taa dödher bliffua Ta saagh konungsens hoffmestar oc tömare Her Karl tydzske som war tän yperste som konungen waktadhe at eyngen wärldz raadh war a färdhom som hielpa kunne, han gaff sigh innerligha til gudhz naadh akallandis oc ropandis til sancte eric oc sancte olaff konunga oc til sancte nicolaus oc loffwadhe pelagrims färdh och offer oc löffte skulle göras til sancte eric eller sancte olaff eller sancte nicolaus oc lotten ful tre resor oppa sancte eric Tha her karl saagh at lotten swa full til sancte eric ta flydde han innerligha til sancte eric oc loffwadhe fornempda offer oc pelagrims färdh för konungen til sancte eric oc strax fik han boot aff the sprangen oc hallen som han haffde oc innan stakkottan tiidh wart han qwitter allan wärk och siwkdome oc wart fulleligha wäl til räka oc helbrigde. hwilkit eyngen haffde kunnet troo eller welnas til forenne Swa

# 372 fulkompnadhe for:de her karll oc twa riddare mz honom sit löffte som han hadhe gjort för konungen oc gik aff stokholm til Upsala til ericsmessona mz kostelighet offer som konongen wtsände oc witnadhe thetta iärtekn oppenbarligha for alla, gudhi oc sancte eric til loff oc ära. for:de her karll witnadhe oc oppa sama thiid oc oppenbarligha bekände at för sancte ericx bön oc forskyllan wart han quitter stora öghna sot oc langlighan wärkt som han wart swa got som blindher aff worden för än han haffde akalladh sancte eric oc beedz hans hjelp oc loffwat honom sit offer.

quomodo quedam domina pepigit infantem absque periculo.
Gudhelighen oc welbördogh quinna fru helgha her röric birgersons hustru sagde för een reenliffwes brodher at henne förfoors barn i liffwene swa at thz ekke fik liiff oc thz widher foor henne twa resor. Tridhie reso hon war mz barn ta räddis hon at thz skulle swa illa gaa som förre, hon baadh innerligha til sancte eric at han wille gudh bidhia för henne at hon maatte mz helso födha liffwandis barn oc loffwadhe sanct eric offra een gyllene än hon finge the nadher af gudhi, oc ta thiidh waar at hon haffde fulgangit mz sit barn ta födde hon twa liffwandis dottir och modhren fulkompnadhe mz glädhi sit löffte.

# 373
Hwru een gaardh wart frälster fra wadha eld.
Aar epter gudz byrdh Mccxciiij widh pingxdagha thiidh wart een stoor skogh eel lööss widh gutteröra kyrkya oc stoor wädher storm dreeff eellen aat prestagardhern som waar fra skoghen näppelegha eet steenkast, ta ropadhe Her nicolaus som tha war ther kyrkioherre innerligha til sancte Eric at han wille rädda kyrkennes huss aff wadha ellen epter thz menniskio rädding kunne eynkte hielpa oc strax kastadhe sigh wädhret oc dreff eellen fra hwsen oc gaardhen bleff oskaddir, thetta sagde her nicolaus oppenbarligha i prestamoteth. Swa oc tän tiidh een stoor deel aff her Linwardz gaardh i norby widh Wpsala war oppbrunnen aff wadh eell ta byriadhe fru margareta her linwardz hustru ropa til sancte eric at han wille hielpa i swa stora nödh och dröffwelse, ta bleeff een stoor deel aff gardhen räddadher oc obrändir sancte eric görande ther oppenbarligha stoor iärtekn som för:de fru margareta witnadhe.

conualuit quidam ex majori infirmitate
Aar epter gudz byrdh Mccxcix Andres aff [Solna] laagh tranande a säng i xij wikur oc ta han haffde loffwat sigh oc sit offer til sancte eric ta war han helbrigde oc strax kom til upsala mz sit offer loffwandis oc takkande gudh oc sancte eric for sina nadher.

# 374
Item annat tolket
Sama aare saxe slotzfogothe oppa stokholm loffwadhe eth liwss til sancte eric aff eth pund wax än gudh wille för sancte ericx bön giffwa honom sina helso epter then stora siwkdom han haffde oc wart helbrigde oc kom mz sit offer til upsala kungörandis hwat naadh gudh oc sancte eric mz honom giort haffde.

Item miraculum
Siderus aff waxall sokn sagde oppa sama aret at gudh för sancte ericx skull oc förskyllan frälste han aff storan öghnawerk oc gaff honom färdogh öghon oc syyn.

Aff enom aweta
Olaff aff huddunga sokn sagde för sanna om sigh siälffwan at ta han waar siw aara ta wart han aweta oc galin i halfft annadh aar, ta loffwadhe hans fadher oc wenir som stora sorgh haffde ther aff at wille sancte eric bidhia gudh for honom at han matte faa sin sin oc skäll igen ta skulle for:de olaff hwart aar swa länge han liffde offra sancte eric ena ortogh päninga oc tha thetta waar loffwadh ta fik pilt strax sinne skääll oc wit igen oc sidhan pläghadhe olaff leggia saman för hwart aar ena ortogh til tess at thetta wart swa mykit at han kunde köpa ena koo oc han offradhe ena koo swa köpta aar epter gudz byrdh Mccc i laurensmesso oc sagde sigh swa skulu göra swa länge han liffde.

Hwru gudh gaff aarswext för sancte ericx bön.
Bönderna aff bäling pikkaby oc akerby gingo til raadz hwadh hedher te wille göra gudhi at gudh wille wnna thöm aarswext tom til födha födhe oc berning ty at i flere aar waar alstingx haardh tiidh oc mange foro illa för hunger skul, ta samfälte the sigh at the wille tree freedagha gaa hwar til sinna soknakyrkio oc bidhia gudh om sina nadher oc at te wille offra sancte eric eet ax aff silffuer forgylt om gudh wille for hans helgha böön oc förskyllan skul giffua torftelighan wädherleek oc aarswext, oc tha the thetta giort haffde ta fingo the sidhan regn som akrana behöffde oc nyttoghan wädherleek oc godhan aarswext.

Hwru een siwk quinna –
Her rawall puke sigher aff at hans hustru fru kadhrin laagh i tolff wekur siwk oc traanande oc war som the menniskia strax siälas skulle swa at te bundo saman tumana oc händerna skulle liggia til hopa widh hon doe oc eyngen tekn eller waan syntes til liifs, ta loffwadhe her rawall at wille sancte eric bidhia gudh for henne at han wille gaa sina pelagrims färdh til sancte eric oc offra eet baldekin oc strax böriadhe hon faas wedher oc wart fulhelbrigda

# 376 oc han her raghwall hult oc fulkompnadhe thz han hafde loffwadh.

Hwru een prest styrte.
Een prest hetandis her marten föddir i ölandh kyrkioherra i ebohäradhe wille heem til sina kyrkio aff prestamotena som hwllz i upsala aar epter gudz byrdh Mccxciij oc widh han reedh ta snaffwadhe hesten oc mannen styrte hoffwodhstupa oc hoffwodhet ful swa hardheligha widh rothena aff eet trä at toffwa hatten som han haffde oppa hoffwodhet brast synder. omsidher stoodh han opp mz nödh oc foor in til een kyrkioherre nästboonde oc beddes härberghe, ther wart han aff thz fallidh han fik ta han styrte aff hesten willer oc affweta oc laagh i viij dagha wtan maat. ta önkadhe kyrkioherren som hema waar sigh storligha rädhandis at han skulle döö när honom oc ekke til sit heman koma, han loffwadhe gudh oc sancte eric för tän siwka at ville gudh för sancte ericx bön skul giffwa honom sina helso ta skulle tän sama her marten offra eeth hoffwodh aff wax som skulle wägha eeth pund oc skulle gaa pelagrims färdh til upsala aff thz rwmet som han laagh siwker wti oc siälffuer bära fram sit offer, oc strax ta kyrkioherren som hema war haffde thz loffwadh för tän siwka ta stodh tän siwke her marten op helbrigda oc sama qwäl saat til bordh mz kyrkioherran oc aat oc drak oc fulkompnadhe gladher thz löffte som för honom war wtloffwadh

# 377 oc the gaffwo badhe sin eedh ther oppa at swa war i sannindena.

Hwru en pilter wart helbrigda
Aar epter gudz byrdh Mcccvj widh sancte olaffs thidh een pilter som heet bäncter olafs danska oc ingegärde son i wändil i ekeby war opta tilförenna siwker oc opta tyktis faas widher oc haffde ostadhoga helso, han wart omsidher swllen widh sin hemeligh ting op til hans naffla oc skinnet wart wtblaast oc swartnadhe som eeth koll oc tyktis eynkte staa igen utan at han skulle giffwa aandan. i tänne sorghena foor modhren til kyrkio om sunnedaghen som war oppa sancte olaffs apton ty hon gaar ekke warit hema for sorgh skull oc orkadhe ekke see sin son döö som hon meente ta hon heman foor at hon aldre skulle optare see liffwandis Ther kom til kyrkiona her hanes kyrkioherre i gambla upsala oc fik see tänne quinnona sorghfulla oc gratande i sine hwardagsklädhe, han taladhe til henne oc spordhe hwadh henne wlte hwi hon swa greet, ta sagde hon hwadh henne wlte oc sagde aat henne til större ta hadhe hon mist i sama aaret fyra syner oc ij dötter Ta hoghswaladhe han henne oc badh henne trösta til sancte eric oc bidhia han at han wille hielpa henne i swa stora sorgh oc nödh oc at hon skulle loffwa löffte för sin son tän hon gik fraa swa got som hlffdödhan Te fatigha quinnan giordhe epter hans raadh, hon loffwadhe at matte hennes son faa

# 378 liffwa oc wardha helbrigde ta skulle han hwart aar gaa til gambla upsala til sancte ericx graff oc lata sighia ther ena messo aff sancte eric. Ta hon haffde thz loffwadh oc messan war ute ta foor hon heem igen oc ta hon kom i gardhen ta kom pilten löpande moot modhrene i gardhen tän hon leet epter sigh swa som han skulle strax dööt, modhren wart wndrande at hon saagh sin son swa braat heelbrigdan, hon tänkte mz thz förste at han waar aweta oc haffde ekke sinne, hon togh han oc baar in i eet härberghe oc spordhe hwru han fik swa snart bätre, hon lyffte maklegha klädhan op wm han oc saagh at al the rwmen som förre waro wtsullen the waro nw helbrigde oc osullen oc at hwdhen laagh oppa rynkiogh oc krumpen. Ta sagde modhren til sin son hwru är tik gangit, han swaradhe modher nw mz tu waar borta ta fik iac een sötan sömpn oc fik jac see i sömpnenom een man hwitkläddan oc han ströök mik ther iac hafdhe ilt oc strax kände iac bätre oc sulmen oc werken förgiks. Än to at pilten som war vj aara gamall kunne eyngen skääl meer göra aff then hwitklädda mannen, togh menom wi at thz waar sancte eric som syntes piltenom oc giordhe han helbrigdan i sama stundhena som piltens modher ropadhe til sancte eric oc giorde sit löffte til honom för sin son. Ta wart modhren alstingx glaadh oc waktadhe pilten at han ekke skulle noghors redlös swa faara eller falla at han wordhe siwker igen oc innan tre dagha utan alla smörilse oc läkedoom wart the swarta oc skrynkiotta hwdhen hwiit oc

# 379 släät som annorstadz aa hans licama. Swa kom quinnan mz sin son helbrigdan til gambla upsala oppa sancti laurentii höghtiidh oc leet sighia högtidheligha messo aff sancte eric. Al tesse forskrifna stykke i upsala maangom ahörandom ta wi wigdom wendels kyrkio aat epter gudz byrdh Mccx oc thetta iärtekn skedde i wändels sokn.

Quomodo una mulier conualuit
Her iohannes kyrkioherre i gambla [Upsala] sigher aff huru mölnara hustru i hans siwkdome ta hon haffde innerligha kalladh oppa sancte eric oc loffwadh honom sit offer.

Hwru een pilter fik liiff.
Torsten smidh i faringöö kördhe heem aff ängena eth laass höö, ta han kom til gaardhen ta lopp hans son mote honom at fäghna sinom fadher oc han waar triggia ara oc stupadhe widh waghnen oc fadhren körde lasset oc wiste eynkte aff barneno, ta hördhe fadhren eeth liudh at barnet gaffs wedher oc wndradhe hwadh thz waar oc ta haffde tu hiwll gaangandis öffuer barnet, han hwlt quart öken oc saagh til baka oc fik see epter lasset at barnet laagh swnderkrosat oc eynkte liiffstekn wti, taa wart han alstingx illa wedher oc togh barnet i skötit oc baar in i hwset mykit sörghiande som ey waar

# 380 wndir Swa kom honom i hugh at han wille kalla oppa sancte eric epter thz han haffde hört hwru opta han haffde holpet i nödh Swa loffwadhe han löffte till sancte eric för sit barn at thz matte faa liiff oc helbrigda aff gudhi för sancte ericx böön oc forskyllan oc genstan han haffde giort löffte til sancte eric ta liffnadhe pilten oc wart hwlbrigde til alla sina lidher oc liffde sidhan länge. Thz iärtekn skeedde aar epter gudz byrdh Mcccviij oc piltens fadher sagde mik brodher israel oc flerom androm thz for sanna.

Hwru archebiscopp niclis wart siwk.
Aar epter gudz byrdh Mccx gik archebiscopp nicolaus af kyrkio epter natasangen til sin gaardh oppa sancte ericx apton oc böriadhe strax skiälfwa oc skallff iämerligha alla nattena til at solen skulle op gaa swa at han räddis at han aldre skulle liffwandis koma aff Upsala Tän tiidh han wantröste at koma bort w sängena ta loffwadhe han löffte sancte eriche at han wille i alla sina dagha hedhra sancte eric mz ena läsning aff honom epter ottosangen oc apronsangen hwar dagh än han finge swa mykla makt at han ordadhe halla tidhernar oppa sancte ericx dagh som til bordhe oc strax fik han een sompn oc i sompnenom mykit É sw at innan klokkan slogh try ta wart han swa frii oc färdogher at han hult siälffuer hoghmessona sama daghen oc andra tidher oc giordhe alt thz hans ämbete tilhörde oc i sama stund wart han alstingx qwitter

# 381 skiälffuona swa at hon eynkte i the resona kom til han meer. Thetta predicadhe han siälffuer för alla the som ta waro sompnadhe til sancte ericx högtiidh gudhi til ära oc sancte erike.
Swa hände oc aar epter gudz byrdh Mcccxi ta thenne sama ärchebiscoppen war staddir oppa sin gaardh aker widh upsala oc haffde at han wille ekke i the resona koma til upsala til sancte ericx högtiidh oppa hans dagh ta wart han haardheligha siwker oc han märkte at thz war rät syndagäll at han wille ekke koma til sancte ericx högtidh oc siälffuer halla ther tidher som honom bordhe, ta leet han lidha sigh til upsala thz snaraste han kunne oc wart strax quitter siwkdomenom.

Hwru een wtsullen fik bötir.
Her Johannes kyrkioherre i gambla upsala sagde hwru een man aff fylm sokn foor til upsala oc i wäghen wart han haardheligha siwker oc byriadhe allir swella swa at eyngen wänte honom liiff, swa wart han buren in til olaff i fulredha oc ther giorde the for honom löffte til sancte eric oc strax fik han helso oc helbrigda.

De incendio.
I fru margareta gaardh i wixstadha sokn kom waadheld i eeth stoort kornherberghe oc lughen widde sigh saara oc annor huss stodho haart näär, ta räddis hon at eellen skulle brenna

# 382 opp allan gardhen oc ssagh eynga rädding, hon ropadhe innerligha til sancte eric oc loffwadhe offra honom een lödhogh mark silffuer än han wille hielpa henne i swa stora nöödh oc genstan wart lughen bortdriffwen fraan hwsen liker wiis som mz makt oc kunne eyngen skadha göra oppa annor hwss. Thetta iärtekn skedde aar epther gudz byrdh Mcccx.

Item unum simile.
Oppa samma aar om sancti ericx nat i laadhunge i kniffsta sokn kom opp en stoor eellir ther boodde een som heet ödhgör mit i byyn, han ropadhe innerligha til sancte eric oc loffuadhe honom sit offer at han wille hielpa honom swa at hans gaardh matte staa i friidh obrunnen, ther bran iämmerligha oc gaardhana brunno oppa badha sydhor oc ödhgörs gaardh bleff oskaddir, som witnadhe oc sannadhe för archebiscoppen oc manga andra her emunder kyrkioherre i odhensarghe.

Hwru een iomfru fik booth.
Samma aar torsdaghen for ericxmesso welbördogh möö iomfru cristin her halz älgs dotter i halkqwi laagh hardheligha siwk oc haffde i x dagha eyngen maat taghit til sigh. Ta the saagho eynga andra waan än dödhin ta leet han kalla til sigh brodher israel priare i sightuna hennes sydzslinge som tha waar staddir

# 393 mz archebiscoppen i fundbo häradhe, swa kom han oc taladhe widh henne oc hon badh han koma aatir til sigh oppa morghendaghen oc höra hennes scriptamaal oc giffwa henne gudz licama oc scriffwa hennes testment, swa kom han oc aatir om morghonen bitidha oc ta han wille gaa in till the siwka taa mötte honom andra pighor som henne tiänte oc greto saarligha oc sagde til priaren Sidhan i foren hädhan i gar ta hyo slogh ta hawir hon eynkte taladh wtan faa ordh wtan sinne oc skäll nw i nat. Ta gik han til hennes säng oc wille försökia än hon kunde nogher ordh tala, oc tiänista möyanar gingo mz oc togho oppa henne oc rörde henne än hon hadhe kunnet noghot tala oc hon hwadzske leet opp öghon eller taladhe än to at the rörde henne fast. Tha waro alle sörghiande badhe at the sagho eynga liifswaan i hänne oc swa at hon haffde ekke fangit sino redho til sina siäl som hon skulle oc ey skykkat om sit testament. Swa gik brodher israel wt i gardhen sörghiande storligha at hon skulle lidha aff werldena wtan skäl oc scriptamaall oc ekke hawa giort si testament oc angradhe honom storligha at han ekke scriptadhe henne oc gaff henn sacramenta oc screff saman hennes testament daghen til forenne ta han waar när henne. Swa wille han genstan farit sin wägh ta han haffde sagt messo oc kalladhe han til sigh fru ragnild her benkt boossons hustru sina modhersyster oc her styrgher kyrkioherra samastadz oc her iacob cappalaprest oc wnderwiste thom hwru

# 384 liket skulle redhas til iordhena oc hwru oc hwarist thz skulle iordhas oc annor stykke som hördho til liiksens wtfärdh. Swa waar een som raade tom at the skulle loffwa for henne til sancte eric at matte hon faa bätre ta skulle hon gaa sina pelagrims färdh til sancte eric oc offra eth baldekin Thetta samtykte fru ragnild oc brodher israel oc ta han wille gaa til at sighia messo ta kom löpande een swen til brodher israel oc badh han gaa in til iomfrunne Ta wart han badhe gladher oc wndradhe oppa swa snara nadher oc gik til henne, hon sagde mz klaart röste Jach hawer nw bätre oc myk lyster äta oc mz gudz hielp iac wardher snart stark, han swaradhe scripta tik för oc tagh gudz licame oc sidhan skal thu faa maat. Brodhren räddis at sotten matte ater braat tagha henne oc hon bliffue braat dödh äpter thz at opta hender at i dödzlomen bedhas the maat som strax döö, ta sagde brodhren jac wil nw sighia messo aff sancte eric oc sidhan höra tina script oc ända annor stykke som siälina rörer oc behöffwer Ta messan waar wte ta scriptadhe hon sigh oc togh gudz licame oc sätte saman testamentet oc fik sigh maat oc innan stakkottan thiidh wart helbrigde. Te sama iomfruen sagde oc at hon hafde skiälffwo som kallas quartana i halff annadt aar oc tha hon haffde loffwat sancte eric eth löffte ta wart hon qwit the skiälffwona. Amen.

# 385
Huru een pilter fik maal igeen.
Aar epther budz byrdh mcdiij a sancte ericx dagh epther jwlen kom til upsala jowan andersson af barkasäter i wikungaker medh sin son som tha waar oppa thiende aar oc sagde for däkenen oc andra caneka at then same hans son waar alstingx maallöös oc dumbe til at han waar oppa sit siätte aar, tha loffuadhe han at wille sancte eric honom hjelpa tha wille han göra sina pelagrims färdh til upsala mz for:de sin son oc sit offer oc strax lossadhes piltsens tunga baandh oc innan eth fiärdhungx aar taladhe hwadh han wille epther sin aallir.

Hwru een fik maall oc hörilse i geen.
Aar epther gudz byrdh Mcdi a sancte ericx apton fik hanes waltersson sit maal oc hörilse i geen tha han waar staddir oppa mora ängh i sina pelagrims färdh til sancte eric som han haffde for the sama saak skul wtloffwat, hwilken hanes haffde mist baadhe maal oc hörilse i halfft annat aar aff een storan siwkdom som han haffde til forenna hafft, oc thetta iärtekn skeedde oppa siwenda daghen sidhan han haffde giort sancte eric thetta löffte.