Legenden om Sankta Felicula och Petronella

Texten är inskriven efter SFSS 7:1 av Lars-Olof Delsing vid institutionen för nordiska språk i Lund.

Sidnummer i utgåvan markeras med '#'.

Blad i handskriften markeras med 'àà'.

# 331 Här äpter star sancte felicule hälga liffwerne oc sancte petronille.

Sancte pädhar appostolus haffde ena hälogha dotter hennas nampn war petronilla, oc äpther sancti petri wilia war hon paralitica, thz är nwmmen ällar halffuir horttakin, i hännas hws plägadhe sancte pädhars kännesena samnas, oc faa sik ther ätha oc drikka, Thz händhe at en aff känneswenomen, som kalladhes tytus, sagdhe til sancte pädhar, alt krankt folk som tik komber, faa sina helso, hwi tilstädher thu at petronilla ligger krank Appostolen swaradhe, hänne tarffuas bäther wara krank än helbrigdha, än oppa thz at ey nakrom skuli synas omöghelikit, at hon aff minom ordhom maghe helbrigdha wardha, Tha sigher iak tik petronilla, i ihesu cristi nampn stat opp oc thiäna os, oc iämsköt stodh hon opp, helbrigdha, oc tiänte them, Oc nar ämbetet ällar tiänisten war fulkompnat, bödh sancte pädhar hänne gaa til sywka sänghena igän, Oc nar sancta petronilla war fulbordhat i gudz räddogho, tha wart ey at enast hon siälff helbrigdha, wtan iämwäl manghe andre för

# 332 hännas gudelika bön, skult, fingho sina helso igän, aff margskona krankdomom, än förtänskul at petronilla war ganzska mykyt faghor oc wän, tha kom til hänna en mäktogher grewe, myndogher oc karsker man, haffuandhes mz sik sith riddarskap, menandhes hänne strax bortföra, oc haffua hänne sik til hustru, Thänne mäktoghe greffwen heth flacchus oc taladhe han mykyt myndhelika om sith ärandhe til sanctam petronillam ¶ Nar iomffrun hört haffde greffwans ordh, swaradhe hon säfflika sighiandis, hedherlike herra, i kommen här til mik ena blotta pigho mz manghom wänktom riddarom, än är thz idart alffwara, at i wilin mik til idhra hustru haffwa, tha kommen igän äpther iij dagha, haffuandhes mz idher höffwiska iomffrur, oc flere hedherlika dandhe qwinnor, at iak mz them matte hedherlika komma til idhart palacium, widh saadana ordh gaff greffwen sik allaledhis wäl tilfridz, Oc i tässom förelagdhom thima som war tre dagha, bleff hälgha iomffrun stadhelika i gudhelikom bönom fasto, oc waku, oc miskundhsamlikom gärniggom bidhiandes gudh jnnerlika at hon matte komma til honom, som är iomffrunna son, mz iomffrulikom renlek, ok aldrigh tilbwndhin wardha them hedhniska greffwanom ¶ Äpther farandes mz storom skara aff prydhelikom iomfrum, mz mäktoghom frughom, Oc om samma daghen, war til hälga iomffrwnna kommen sanctus nichomedus prester, oc haffde han högtidhelika mässo, för sancta petronille, oc nar mässan war ändat, oc wälsignilsen giffwin, oc hälga iomffrun haffde mz höxsta gudelikhet anamat wärdogasta ihesu cristi likama,

# 333 nidherbögdhe hon huffwodhit wndher klädhen i sänghenne, oc opgaff gudhi sina siäl, Oc wart tha swa giort, at thän iomffruskaren, oc mäktogha frughor som komna waro at fölya sancte petronille til högtidheliket brylloppe, the wordho tha hänne äptherföliandes til graffwena ¶ Sidhan mäktoghe herran greffwe flacchus saa sanctam petronillam wara framlidhna, mz dödhen, wändhe han sin hogh oc hiärta til enna wälsläktadha, oc wänasta iomffru, som kalladhes felicula, Tässen iomffrun war cristen oc gudelik människia, til hänna taladhe flacchus greffwe sighiandes, tw wilkor lägher iak tik före, wt wäl huilket tik täkkes, Antiggia at thu bliff min hwstru ällar offra warom gudhom ¶ Sancta felicula swaradhe, thin hwstru wardher iak aldrig thy iak är ihesu cristo til wigdh, ey häldher skal iak gudhomen offra, thy at iak är cristen människia, tha grepp flacchus hälga iomffruna, antwardandhe hänne sinom wndhe greffua, oc läth hänne jnnelykkias i mörko hwse, wtan alla födho, ällar math i vij dynghn i hwilken vij dynghn, gömarannas hustrur gingho idkelika til iomffrunna, sighiandis til hänna, O aldra kärasta oc wänasta iomffru hwi wtsäl thu swa smälekan, oc wärsta dödh, tak häldher wälbornan man rikan oc mäktoghan greffua, tik til brudhgomma oc bondha, han är wngher oc karsker oc kesarens wen Sancta felicula thzta hörandes, gaff them enghen annor swar, wtan sagdhe Jak är cristi iomffru, oc enghen annan skal iak taka mik til brudhgomma, tha wart sancta felicula fran them wt skwten mz smälekhet oc ledhes, til greffwans iomffrwr huilka han flere haffde, oc bleff mz

# 334 them i syw dagha, wtan maat oc alzskona födho, thy at the kwnno ey i nakre matto komma hänne til at taka mat ällar nakra födho aff theras handom Tha greffuen thz hördhe, läth han stwpogreffwana, opp hänghia hälgha iomffrwna, opp fran iordhenne mz armana i wädhret jn eculeno, thz är som en lagher galghe, i huilkom hedningane pläghado pina hälga martires, them thär opphängiandis stwndhom mz hareth, stwndom mz armom stwndom mz föthrena, än tha sancta felicula war swa opphängd, tha ropadhe hon mz höghe röst sighiandis, ¶ Nw begynnadhe iak skodha min älskara ihesum cristum, i huilkom min älskoghe är fäster, Tha taladhe aldher näst standande almoghen til hänna, oc iämwäl stwpogreffwane huilke pinadho hänne sighiandis O felicula wänasta iomffru tänk thina ädhlahet, oc neka at thu äst cristen människia, tha math thu wardha lös oc qwit, aff tässe grymme pino som tik bidhar, Tha ropadhe sancta felicula mz glädhe röst sighiandis Jak skal ey neka min älskara, huilken för mina skuldh, wart mathadher mz galla, skänkther mz äthikio, kronadher mz torn oc korsfäster mz spikom ¶ Nar hälga iomffrun war nw langha pinadh mz hugh oc flänghiom, oc wille engaledhes neka cristum, toko the hänne nidher halffdödha, oc hänne til större smälikhet kastadho the hänna likama nidher i eth orenasta priweth, oc ther bleff hon dödh, aff wärste lukt, oc siälen anamadhes oc oppfördhes i hymmelen, mz otalekom änglaskara, hwar hon nw fröghdas oc glädz mz sin söta älskara ihesu cristo ¶ Än nichomedus prester, nar han hördhe hwat giorth war mz sancta felicula, tok han om nattatidh hännas

# 335 likama opp aff orenasta priuethet oc twättadhe han oc fördhe han liket vij walzska milor fran romara stadh lönlika, i them wäghenom som kallas ardiatina, til en aker, ällar iordha mon, som sanctus nichomedus war siälffuer äghandis, oc ther iordhadhe han sanctam feliculam mz störste wördhnigh oc gudelikhet, oc göras thär iärtekn, oc manghe nywta hännas böner aat oc wnfaa sina hälso för hännas häloghetz skuldh än til thänna när warandhes dagh Tha flaccus greffwe bespordhe, at sanctus nicomedus haffde swa wördhelika begangit hälga iomffrwna, tha läth han gripa honom, oc ledhas til affgudha mönstrit, The som han leddo sagdho til honom Thu skalt til bidhia oc ära wara gudha Sanctus nicomedus swaradhe, Jak tilbidher enghen gudh, ällar nakrom gudh, gör mith offer, wtan herranom ihesu cristo alzmäktoghom som styrer i hymerike äwerdelika, än tässom gudhomen, som här staa jnnelykte i mönstrit, som the bwndhne waro, i nakot fangha hws, offrar iak aldrig ¶ Nar sanctus nicomedus haffde talat tässe ordh, oc mangh annor, straffandhes aff gudha dyrkan, lät domaren honom hardelika slaas mz blystöptom käppom, til thäs han gaff opp sina siäl, i hälgas änglas händher, än kroppen dödhan, lät han kasta i flodhena thyrim, huilket en cristen präster saa, han kalladhes iustus, oc om nattatidh, sökte han kroppen opp, i flodhenne, oc fördhe til sin yrthagardh som han äghandes war, wtan widh stadz mwren i wäghenom som kallas nwmentana, oc thär iordadhe han sanctum nicomedem, wördhelika, i huilkom stadh, alle nödhstadde, wnfa hiälp oc lisaa, aff sinne nödh för


# 336 sancti nicomedis martyris bön oc förskullan, huilken pino oc dödh ledh för ihesu cristi tro oc kärlek skuld, honom wari loff oc ära aff all creatur äwerdhelika, Sancta felicula dagher, är tridhia daghen näst äpther sancti barnabe apostoli dagh, thz är xiij daghen junni manadh