Haqvin Spegel: Dagbok

Texten är tillkommen ca 1680. Maskintexten är inskannad från S Hildebrands utgåva Haqvin Spegel: Dagbok Sthlm 1923. Den är tillkommen inom ramen för projektet "Bidrag till en nysvensk textbank på data". Mats Thelander har ansvarat för inläsningen. Den är inläst efter Hildebrands utgåva.

Texten är från början inläst i IBM-format och var då försedd med ett stort antal markeringar för förkortningspunkter, kursiveringar, rubriker, citat m m. Texten i denna databas har av Lars-Olof Delsing överförts til Macintosh-format. Vid denna överföring har specialmarkeringarna tagits bort. Något enstaka ovanligt tecken kan fortfarande dröja kvar i denna textversion.

#1
Stoormächtigste Konung, allranådigste Herre.
Effter Eders Kongl. Maij:tz befalning hafwer iag giort een liten begynnelse af thet Journal, som utj framfaarne krijgs-tjder korteligen af mig upteknat är, warandes ej så pertinent och fulkomligit som Eders Kongl. Maij:tz många glorieuse actioner meritera och krigetz otallige och remarquable händelser fodra, utan så owist och confust som iag af thet almenna rychtet, hwilket utj lägret manna-mellan spargerades, hafwer kunnat inhempta; thet iag sedan medh the tyska, hollänska och engelska diarier, hwilka utaf fiendernas partiale relationer äre sammansatte, hafwer collationerat och, så wida mig hafwer kunnigt warit, thet sannaste therutaf utsökt; thet iag nu underdånigst submitterar Eders Kongl. Maij:tz höga omdömme, hwilken så mykket nogare weet och ihogkommer alt hwadh i thenna tiden passerat är, som Eders Kongl. Maij:tt både medh dhes dyra person och hela dhes rike hafwer therutj warit allramest intresserad. Men om något af thet ringa, som iag på thetta sättet upteknar, synes kunna lenda til någon uplysning utj then illustre historien, som skall eengång stella Eders Kongl. Maij:ttz heroiske actioner och welsignade regiment posteriteten till een admiration, tå will iag med all underdånig fljt och hörsamhet thetsamma continuera; bediandes med allradiupaste devotion, thet Eders Kongl. Maij:tt, som stedse med all nåd hafwer anseet min ringa tienst och med många kungeliga wälgerningar feliciterat mit tilståndh, will framgjnt förläna mig sit nådiga beskydd samt wärdigas hafwa om mig then milda persvasion, at hwadh iag hertils giort hafwer är skeet af it trogit hierta och een underdånig wälmeent intention, och alt dhet iag hädan efter göra eller lefwa will, skall, nest Gudz ära,

#2 wara devoverat til Eders Kongl. Maij:tz beröm, tienst och behag, så at iag med alt mit arbete och alla mina böner skall oaflåteligen främja och åstunda thet som länder Eders Kongl. Maij:tt både till odödelig gloire och jemwäl till een nådig försäkring, at iag utj hiertans trohet och eenfallighet hafwer warit och stedse förbljfwer
Eders Kongl. Maij:tz min allranådigste Konungs och Herres underdånigste och troplichtigste tienare Håkan Spegel.
Stockholm d. 6 Jul. A. 1680.
ANNO 1675.
Octob[e]r.
Den 18." Reeste Hans Kongl. Maij:tt ifrån Stockholm, ämbnandes genom Gudz bijstånd afwärja thet infall, som Gyllenlöw tenkte till at gira uti Båhus lähn, emedan han reda hade dragit något krijgsfolk tilhopa och posterat sig wid Qwistrumsbro, ther Generalen Aschenberg låg til mota honom och i acht taga hans desseiner.
21." Kom Hans Kongl. Maij:tt til Kungsöhr och drögde ther på några dagars tjdh, mönstrandes medlertjd några troupper som skulle marchera til Wänersborg.
22." Kommo the bedröfwelige tidender, at rijksens anseeliga flotta, som war med stoor bekostnad utrustad och til the pommerska hambnars protection destinerad, war med oförrettad saak kommen tilbaka i Dalarna och at the fleste skeeppen hade ej lenger hjnt än til Gotlandh, hwarest the under Carls öjar hade legat ohngefähr 14 dagar. Desemellan hade fuller

#3 Ammiral Ugla med några skeep gåt förut och lykkeligen kommit in emoot Ölandh; men när RijksAmmiralen Steenbock skulle med hela flottan föllja efter och war reda under segell, hende then olykkan, at it ankar losnade och föll i siön med een sådan force, at the på trjdie dagen arbetade, innan the fing[e] thet op igen, emedan the ej wille kappa af ankartoget, tykkiandes thet wara fir kostbart och omisteligit. Imidlertjd wende sig wädret, stormen reeste sig, kölden tiltog, folket siuknade, flottan skingrades, så at Ammiral Ugla nödgades sökia rijksammiralen igen och tilljka medh honom aldeles gå tilbaka åt skiären.
28." Brööt Hans Kongl. Maij:t up ifrån Kungsöhr och reeste på trjdie dagen til Jöneköping, hwarest Hans Maij:t firade söndagen och alla Helgondag; förnimmandes medlertjd med nådhigt behag, at een förljkning sammastädes skeedde emellan Assessoren Påwel Rudbeck och Vice Præsidenten Falkenbergh, hwilke hade warit utj een swår träta sammanweefwade, förorsakad af it tilfälle, thet Hans Kongl. Maij:tt hade hafft stora skiäll til at ijfra, såframt man ikke hade heller welat främja begges wälfärd än eenderas förderf.
Novemb[e]r.
Den 2." Reeste Hans Kongl. Maij:tt ifrån Jöneköping öfwer Fahlbygden igenom Fahlköping och the gamla herresäten Ulfstorp och Forstena uti Westergötlandh.
4." Kom Hans Kongl. Maij:tt lykkeligen til Wänersborg och fan samma stadh och des tilhörige skantz besatt med ohngefär 300 knechtar och 70 stykken.

#4
7." Reeste Hans K. M:tt til Götheborgh, hwarest borgerskapet war utj gewähr och giorde 8 compagnier men gvarni¶onen 4 comp[agnier]. Samma tjdh war Henric Falkenbergh landzhöfdinge och Öfwerst Steegman commendant i bem:te stadh.
14." Kom RijksRådet Her Lorentz Creutz til Hans Kongl. Maij:tt och giorde berettelse om flottans tilståndh sampt förslag, huru thensamma kunde med thet foorderligaste å nyo utrustas; dy wardt honom thet werket effterhanden förtroot.
18." Kom een jacht ifrån Engellandh, som hade breef til Hans Kongl. Maij:tt ifrån Ambassadeuren Sparre.
23." Reeste Hans K. M:tt ifrån Götheborg och kom
24." till Wänersborg igen, hwarest Hans Kongl. Maij:tt med stoor flijtt och umsorg bestelte om festningens reparation, troupparnas march, magazinens inrettning, hafwandes intet annat tjdzfördrjf än dageligt bekymmer, huru then förestående expedition wäll skulle företagas och the reda begynte olykkor redresseras.
26." Kom Feltmarschallen Hr. Gustav Baneer til Wänersborg, förordnad till at gå Hans K. M:tt til handa med rådh och dådh uti förestående expedition.
Decemb[e]r.
Den 8." Kom GeneralGouverneuren Hr Fabian von Fersen ifrån Malmö och berettade så om samma stadz som om hela landetz tillståndh.
12." Reeste han bort igen, hafwandes med sig the ordres, at landsåtarna skulle (til at undwjka hwarjahanda skadelig händelse,

#5 som man i krjget måste befruchta) flyttia sin egendom in i festningarna såsom och all spannemåhl och andre victualier, thet schånska adelen ogerna giorde.
13." Kom Jöran Krabbe til Wänersborg och uppehöll sig ther hoos Gen.Maj. Mortaigne utj några wekur, welliandes sig een sådan tjd til at sollicitera, som föll mångom suspect; dock wederfoors honom af Kongl. Maij:tt åtskillig nåd, idy han fik friherre-titul, tilsäjelse på första vacante embete, som honom anstoodh, och försäkring om it och annat godz, som tilförene war honom klandrat.
15." Kom Secretairen Rosenmark ifrån Pomeren, berettandes then stora olykkan, at Wismar war intagit af Konungen i Danmark och Carlsburgh af Biscoppen utj Mönster samt åtskillige andra skantzar och importante pass wore af commendanterna öfwergjfne och i fiendernas händer komne, så at Hans Kongl. Maij:tt, retsom fordom keijsaren Theodosius then andre, förnam thet wara swårt at hafwa sådane tienare, hwilke man ej lärer kienna utan med sin skada och förlust.
22." Ankommo Gen.Maj. Ghise och Öfwersten Buckwalt ifrån Pomeren, bekreftandes the förre bedrifwelige tidender om fiendens success och landetz ruin men förtigandes genom hwars wållande then pomerska arméen, hwilken bestood af så utwaald[t] och genomöfwadt folk, war råkad i sådan decadence; ty så hender gemeenligen, at när illa gåår, will ingen hafwa skull, och man menar, at konungarnes iron äre allenast skapade til at höra klagomåhl och ingen sanning.
23." Berettades, at RijksRådet Emund Gripenhielm war dödh utj Stockholm.

#6
27." Reeste bem:te Ghise bort och fick solent afskeedd utaf Hans Kongl. Maij:tt, efter han fruchtade, thet hans godz skulle elliest utaf fienden caduceras; men lofwade theremoot, at han åår och dag wille sittia utj Hamburg och afsee krjgetz fortgång och ingalunda taga tienst hoos K. Maij:tz fiender. Samma dag reeste och Buckwalt bort, sedan som han hade fått character af gen.-major med många andra nådestekn, som skulle obligera honom til ståndachtig trohet och tapperhet.
Thet öfrige utaf julehelgen tilbrachte Hans Kongl. Maij:tt utj stoor stillhet och andacht, wisandes till allas förundran it sådant sit sinnes temperament, at ingen kunde utaf Hans Majestet merkia någon blödighet, omskönt så många onda tjdender och hendelser wore dy noogsamt kunnoge, eij heller kunde man see någon otienlig lust, dher dock unge regenter, äfwen som keijsaren Honorius fordom, pläga meera bekymra sig om sin egen wellust än om hela rjketz skada.
Herjempte lätt Hans K. M:tt författa åtskillige goda ordningar, som skulle observeras utj tilstundande campagne, särdeles een nyttig qwarter- och togh-ordning för the trouppar och officerare, som skulle marchera utj landet.
ANNO 1676.
Januarius.
Den 5:te. Berettades, at Feltmarschallen Mardefelt hade om liusa dagen låtet storma för Wolgast, hwilket hans egen swärson, ÖfwerstLieut. Blixen, hade kort tilförene öfwergjfwit til brandburgarne; men then fiendtlige commendant Alart, som låg

#7 therinne, försummade intet it så got och ögonskeenligt tilfälle, som tå gaafs, till at förswara sig, så at wåra nödgades efter een och annan attaqve gå therifrån, förlorandes onhgefär 160 man, iblant hwilka war Öfwersten Grefwe Thure Oxenstierna, Capit. York, Swanfelt, Mardefelt, feltmarschallens ene son, unnantagne the som worde blesserade, hwariblant war bem:te Blixen, som med någre andre fåå hade bestegit muren, williandes med een ny bravour försona then förra skadan.
14." Kom Hans Excell. Grefwe Benct Oxenstierna till Wänersborg at inhempta Hans Kongl. Maij:tz ordres och instruction, huru han sin ambassade uti Nimwegen skulle förretta; hwilket alt Hans Kongl. Maij:tt hade med hela rijksens Senat wäll öfwerlagt och communicerat, wetandes, at såsom it stoort skeep måste drjfwas genom många segel, så bör it stoort och wichtigt werk befremjas och slutas genom många rådh.
15." Är RijksRådet Her Thore Bonde ankommen til Wänersborg at upwachta Hans Kongl. Maij:t.
21." Kom Secretairen Lillieroot ifrån Stockholm till at göra Hans Maij:t een underdånig berettelse om affairerne.
22." Wardt Capitain Siöbladh för dhen förfarenhet skull, som han hade uti navigationen, och the goda preuves, som han hade wijst utaf sin conduite och tapperhet, hedrad med titul och commando som ammiral-lieutenant.
28." Lät Hans Kongl. Maij:tt, som stedse och idkeliga lät sig wårda om rijksens defension och betenkte alla orters nödtorft, fira 6 grofwa jernstykken til Eda schantz samt med behörig ammunition.

#8
29." Kom Grefwe Axell Oxenstierna til Wänersborg och tilböd sin underdåniga tienst, betygandes jempte een stoor redebogenhet een särdeles modestie, idy han wille begynna af dhet ringaste employ, som Hans Kongl. Maij:t tektes nådigst förtroo honom.
30." Berettades genom gazetterne, at the tyska förstarna samptligen alarmerades emoot Swerige, williandes alle hielpas åt at skada then, som hade hulpit them alle til frihet.
Februarius.
Den 1." Ankom Grefwe Gustav Carlson ifrån Pomeren och giorde een omständig relation, huru Wismar hade warit attaqverat, hwad han sielf såsom commendant ther i staden hade giort till defensionen sampt hwarföre FeltMarschallLieut. Johan Wrangel hade omsider öfwergjfwit een så herlig festning. Therjempte berettade han, at GeneralMaijoren Woldemar Wrangel war död utaf een hitzig feber.
Samma dag hafwer een gammal man, benembd Gripenwall, hwilken hade warit commissarius utj förra danska feegden, med een pistol skuthit sig sielf ihiel utj Uddewalla.
3." Reeste Hans Kongl. Maij:tt til Forstena at besee sina handhestar, thet Hans Maij:t mehrendeels giorde hwar lögedag till at hafwa någon liten recreation efter hela wekans stora och trägna beswär.
7." Reeste Hans Maij:tt til Lidköping at mönstra een bregade af sit gvarde, som nyys war djt kommit.
8." Utsprijdde fienden utj sine adviser, med hwilke han stedse sökte till at giöra Sweriges undersåtare kleenmodige och confuse, at then ryske Knesen Cowanski hade på Cancelerens Artemons

#9 tilskyndelse samlat een stoor armee emoot Swerige, jemwäl och at Churfursten i Brandenburg hade af Hertigen uti Curland begärt frj march igenom hans landh til at föra een armé in uti Ljflandh.
17." Kommo Grefwe Gabr. Tureson Oxenstierna, Öfwersten Tungel, Lenard Mörner til Wänersborg.
19." 20." Gick eendeel utaf Hans Majestetz artillerie med des behörige ammunition til Malmö.
22." Lät then danske hifwidsman på Fredrics Hall, benembd Christian Hwitfelt, utgå åtskillige placat, genom hwilka han wille både lokka och truga undersåtarne i Båhus lähn til at upsäija Hans K. M:tt sin trohetz plicht och falla til Konungen i Danmark; men General Aschenberg lätt slå it exemplar theraf på een galga och schref ut andra mandatorialer till almogan.
29." Brööt Hans Maij:t up ifrån Wänersborg, ämbnandes sig til Stockholm.
Martius.
Den 3." Kom Hans Kongl. Maij:tt lykkeligen til Kungsöhr.
4." Besökte Hans Maij:tt sin Fru moder Enkedrotningen på Strömsholm och blef ther till den
8." tå Hans Kongl. Maij:tt med Högstbemelte sin Fru moder kom til Stockholm.
9." Förspoordes, at Storfursten utj Muscow, Alexeij Michaelowitz, war död och hans son, som war 17 år gammal, skulle succedera honom; dhet rjket, som man gjssade, til fögo froma, emedan han sades wara både wanskapt och eenfallig. Men thet är Gudh och intet menniskior, som gör regenter.
10." 11." etc. Then öfrige tjdh utaf thenna månaden anwende Hans Kongl. Maij:tt till rijksens angelägne ärander at bestella, biwistandes esomofftast Senatens consultationer, huruledes kriget, som fik dageligen både swårare och widare utseende, kunde genom Gudz nådiga tilhielp med een önskelig success anten lychtas eller fulföllias.

#10
Imidlertjd blef Hans Kongl. Maij:tt samt des Senat och HofRätt mykket beswärat och importunerat utaf thet eenfalliga folket, som een long tjdh hade warit firskrecht utaf the faasliga impressioner och almenna rychtet, som war utsprijdt om trulkohnornas kraft, hwilka sades kunna föra hwem the wille bort utj the onda andars samqwäm, ja lära thet ena meenlösa barnet til at således wålldfira thet andra; förthenskull yrkiade man med stoor nijtt theruppå, at åtskillige personer, som för samma trulwäsende wore mest berychtade, motte utan nådh och drögzmåhl blifwa straffade, hwilket och efterhanden skeedde på åtskillige orter, tildes man omsider fick större uplysning utj then förborgade saken och förmerkte, at then onde anden, som gerna will hafwa alla menniskior ödelagde, will helst liuga ljfwet af them.
Aprilis.
Den 1." Kom FeltMarschall Helmfelt ifrån Engellandh til Stockholm.
9." Hende then olykkan, at thet sköna skeeppet, som kallades Westerwijck, genom it ringa tilfelle af een båtzmans wårdzlöshet kom i brandh och, efter eelden hinde utj kruutkammaren, språng i stykken, hwilka flugo wida omkring och skadde många menniskior, i synnerhet een ung herre, benembd Åke Sparre, som blef theraf ihielslagen.
13." Dödde Her Gustav Posse, Sweriges rjkes rådh och præsident utj Göta Hofrätt.

#11
14." Kom eelden löös utj Reeparebanan eller Tyghuset på Skeepsholmen, och efter taket war spånslagit, brende thet hastigt af tilljka med een deel takkell och segell, men sielfwa huset hade fögo skada; hwilken brandskada äfwen som och then ofwanbemelte månge hölle före omineus, ja somlige wore så fördiupade uti superstition och inbilningar om thet spargerade trulwäsendet, at the torde bådhe säija och troo, thet samma eeldzwåda war besluten i Blåkulla och des fulbordan förut wjst och ögonskeenligen seed uti trulfolketz phantastiska församling. Men omskönt historierna witna, at the onde andar kunna weta något af the naturliga ting, som henda skole, och understundom uppenbara sine tienare sådant; ty thet sägs, at samme andar hafwa låtet then tyrannen Sylla firstå, thet Capitolium utj Rom skulle brenna och han skulle öfwerwinna Marium och Mithridatem; lijkwel är rådsamt, at christne förkasta hins ondes uppenbarelser, wetandes, at thet är it faasligt lius, som mörkretz ande hafwer, hwilken underwiser ingen utan then som är otrogen och lätttrogen.
20." Reeste Hans Kongl. Maij:tt från Stockholm til Kungsöhr och blef ther några dagar.
26." Förspoorde man, at Feltmarschall Wurtz war dödh utj Hamburg, hwilken, omskönt han hade wunnit både sin största egendom och förnemsta experience utj Sweriges tienst, war han ljkwel så otaksam, at han utan orsaak öfwergaaf then samma, och therjempte så ostadig, at han sedan wardt snart then ena, snart then andre potentatens tienare; ty huru skulle then med redelighet tiena menniskior, som håller sig för klook til at tiena Gudh.
27." Brööt Hans Maij:tt op ifrån Kungsöhr och reeste med it litet föllie neder åt landet.

#12
29." Kom Hans Maij:tt til Wänersborg och besåg hwad utj des frånwarelse war förrettat.
Majus.
Den 1." Effter alt war stilla på norska sidan och fienden sellan lätt see sig, aldrig tenterade något, wille Hans Kongl. Maij:tt ej dröja lenge uti Wänersborg, utan reeste strax til Götheborg.
Samma dag hafwer den danske Ammiral Nills Juul, genom then anledning, som han fik af någre förrädelige bönder, giort een descent på Gotland och utan mootstånd fått in slottet i Wisby, emedan Commendanten Scultz begärte strax accord, hwilket Vice Gouverneuren Gabriel Oxenstierna ej wille afbida utan tilljka medh Hopmannen Malmenio gaaf sig på een liten fahrkost therifrån. Borgerskapet uti Wisby blefwe såsom gamle wenner wäll handterade och hägnade, men the swenske, som dher funnes och hade fått försäkring om samma protection, blefwe utan skoonsmåhl utplundrade. Ja, SuperIntend. Brodinus sampt med sin hafwande hustru och många små barn wardt omsider utj kalla wintertjden twert emoot utgjfwit parol wåldfört til Köpenhampn och ther lenge såsom een fånge omildt tracterat.
Äfwen på bemelte dag hafwer och then danska flottan förfölgt twenne utaf wåra skeep, som salverade sig uti Steenshampn

#13 men hade der ej heller longwarig säkerhet, ty thet ena toog fienden bort, thet andra stak Capitain Eeneberg sielf i brandh, kommandes strax theruppå til Hans Kongl. Maij:tt at beretta och uhrsechta samma olykka.
7." Reeste Hans K. M:tt från Götheborgh och i wägen besåg alla lägenheter, som wore tienlige til defension, sampt förordnade uti Warberg, Halmstad, Lagaholm, huru commendanterna skulle sig framgjnt wid hwarjahanda tilfälle förhålla.
18." Ankom Hans Maij:tt til Helsingborg, hwarest GeneralGouvern. Fersen och månge andre cavaillerer mötte, och Commendanten Hesko giorde stora löften om sin trohet.
20." Reeste Hans K. M:tt til LandsCrona, låtandes med all flijtt informera sig om festningens tilståndh, hwilken Commendanten Lindeberg förplichtade sig til att holla och förswara till thet yttersta, helst effter ingen mangell fans hoos honom, anten på manskap, ammunition eller vivres.
22." Blef Hans Kongl. Maij:tt fägnad uti Malmö och förnam dher, at Lorentz Creutz såsom general-ammiral war utgången i siön med een ståtelig flotta, bestående ohngefär af 56 stora orlogskeep, förutan mykket annat fahrtyg som fölgde med. Fiendens flotta fick han i ignsichte widh Gotlandh, men

#14 then samma gik genast unnan, och Lorentz Creutz fölgde ofördröjeligen efter.
Midlertjd hafwa åtskillige caprer, them Churfursten i Brandenburg sades hafwa utrustat och af Ostende och Duijnkerken hyyrt, tagit bort några skutor, som wille från Lijflandh til Stockholm.
26." Råkade Her Lorentz Creutz tillsamman med then danska flottan eij långt ifrån Bornholm, och omskönt nestan twenne hela esqvadrer wore ifrån honom separerade, efter the eij så wäl segla kunde, fechtade han ljkivel tappert och lykkeligen några timar med fienden och jagade honom in emoot Falsterboo reef.
27." Drog Hans Kongl. Maij:tt til Scanör och Cimbrershampn, hwarest H:r Hans Wachtmester, som tå commanderade it skeep, upwachtade högstbem:te Hans Maij:tt och giorde een utförlig relation om flottans goda tilståndh men somlige des officerares ringa conduite, hwilke med sin försummelse förmeentes hafwa hindrat, at ikke segren then gången levererades Hans Kongl. Maij:tt i händer.
28." Kom den danske GeneralAmmiral Tromp, conjungerade sig med then danska flottan in under Lijmhampnen och seglade samma dag, som war een söndag, enda up åt i Östersiön, och Hans Kongl. Maij:tt kom tilbaka till Malmö, djt

#15 Feltmarschall Helmfelt reda kommen war, hwilken war utwald och förordnad til at gå Hans K. M:t til handa uti påstående krijg och nest Hans Maij:tt föra thet högsta commando.
Junius.
Den 1." Kom Hans Kongl. Maij:tz flotta andra gången ihoop med fiendens under Ölandh och hade i förstonne lowen, men Tromp understoodh sig gå närmare up under landet än wåra och fick dherigenom advantagen, begynnandes therföre it skarpt fechtande, som ej lenge påstodh men lychtades ljkwel med wår skada; hwilken förorsakades ingalunda utaf fiendens tapperhet (som han skryter utaf) utan af andra olykkeliga händelser, ty (1) kom Hans Kongl. Ma:j:tz flotta intet til at rangera sig uti sina wissa esqvadrer; (2) lupo åtskillige skeep på grund, tå the alt för när under landet wille wenda sig; (3) gen.-ammiral-skeeppet Stora Kronan, uppå hwilket Creutzen war och tenkte til at fechta med Tromp, gick i sank dherigenom (som man sade), at seglen, takkel och tyyg intet ret regerades utj wenningen, förän thet hade fått något skott; och omskint thet ömkeligen undergik, ja tilljka medh thet it stort och dråpeligt manskap, iblant hwilket war H:r Lorentz Creutz sielf, Öfwersten Steegman, Ammiral Biörnram, Ankarfieldh etc., (ty efter skeeppet först sank och sedan språng i luften, kunde ej många med ljfwet undkomma, dok worde någre af fienden, någre på annat sätt sauverade, hwar iblant wore Sparfelt och Rosenbergh); lijkwel war thenna olykkan hwarken it så owaanligit omen som månge

#16 utropade, ty keijs[ar] Caroli Qvinti ammiral-skeep sank på samma sät uti hampnen i Cantabria, eij heller war thet någon egentlig orsaak til at wåre miste victorien, emedan sal. Ammir[al] Ugla fechtade sedan på trjdie timan med Tromp och twenne andra fiendtlige skeep så manligen och redeligen, at om han hade haft något stirre biståndh och een hollandsk brennare hade ikke entrat honom, då hade han förmodeligen uti sit sönderskutna och aldeles reedlisa skeep hemburit segren. Men effter han såg, at han nödwendigt moste lembna samma skeep, nemlig Swerdet, eelden til byte, tå, på thet fienden skulle ej få något theraf, gaaf han och Bielkenstierna sampt månge andra sig utj watnet, wiliandes helst förtroo sig thet element, med hwilket han lengst hade giort sig bekandt och genom hwilket han är och bör stedse wara nampnkunnig, så at fienden utj then stora siö-battaglie (som han kallar thet) både fechtade litet och wan litet, ty han fik uti sit wåldh allenast 4 skeep, Saturnus, Jernwågan. Nya Solen och Neptunus, och then öfriga Hans Kongl. Maij:tz flotta samlade sig efter handen utj Sweriges hampnar.
2." Kom FeltMarschallen Mardefelt och Gen.Major Stahl til Ydstadh och hade danskt pass, men the admitterades intet til audience hoos Hans Kongl. Maij:tt utan wjstes til Stockholm, ther at göra sin declaration för thet commando, som hwar dhera wid pomerska arméen fördt hade.
3." Berettades, at Peter Griffenfelt, hwilken utaf een gemeen studioso war först blefwen Frederici 3:tij bibliothecarius, sedan

#17 secretaire du Cabinet, therefter rijks-canceller, grefwe och riddare af begge ordrer, Elephanten och Danebrogh, war för åtskillige sine feel och eenkannerliga för sin odrägeliga ambition skull, genom hwilken han hade disgousterat alle andre ministres i Danmark och förskuttit thet giftermåhl, som hans konung Christianus V:tus tilbid honom med princessan af Sunderborg, lagförd och dömd ifrån all sin dignitet, godz och embete, och des utan ifrån sielfwa ljfwet, warandes så när til at mista thetsamma, at han reda låg på knä för bödelen, som hade sönderslagit hans wapn och insignia för hans ögon. Men i dy kom bodh, at hans konung wille benåda honom med ljfwet, hwilken nådh bem:te Griffenfelt höll mykket swårare än sielfwa döden, emedan han skall sittia uti it stedzwarigt och hårdt fengelse på Castellet uti all sin ljfstidh: lärandes altså med sit exempel alla andra favoriter, thet han sielf hade förgiätet, nemlig at thet är swårare kunna behålla een stoor lykka än finna henne och at konungar ijfra ingen ting högre, än thet at een tienare will wara them lijk utj myndighet, hwarutinnan så margfallige hafwa felat, at thet är under, favoriter ikke wandra waarligare, emedan the see så månge liggiandes i wägen för sig, som hafwa warit högt uppe och fallet diupt neder, såsom Sejanus hoos Tiberium, Stilico hoos Honorium, Plautianus hoos Bassianum, Stauratius hoos Irenem, Bellizarius hoos Justinianum etc.
6." Hende then olykkan, at thet stora skeeppet, som kallades Äplett, hwilket war undkommit uti senaste siö-bataille, lopp på een klippa utj Dalarön genom förseende (som man meente) utaf Commandeuren Boije; men alla metall-stykken, hwilka til een stoor deel wore trofæer, blefwe efter handhen uptagne af Marc. Chronström.

#18
15." Förnam man, at Ammir.Lieut. Siöbladh, som war med några skeep beordrat till at undsettia Stade och skaffa proviant och ammunition dijt in, war med oförrettat ärande kommen tilbaka til Götheborgh, emedan Swinger schantz war dagen för än han hinde djt intagen af Biscoppen uti Mönster; men 16 priser hade han fått uti siön, af hwilke störste deelen genom stormwäder skingrades ifrån honom, men någre kommo honom til nytta.
18." Om söndagen lätt Kungen i Danmark til at kungöra sin victoire till siös canonera utaf Köpenhampns wallar, castell och flottan utj tree fulla timar, ty så är then fåfengeliga ostentation, som skeer för menniskior, mykket större och wijdlöftigare än then skyldige tacksäjelse, som borde skee för Gudh.
25." Giorde Gen.Ammiralen Tromp medh 13 ï 14 örlogskeep och ohngefehr 100 små fahrkoster landgång utj Ydstadh, hwilket 8 compagnier utaf LjfRegimentet sampt några compagnier dragoner och knechtar sikte til at hindra och afwärja förmedelst it tappert och oförskrecht mootstånd, men måtte omsider wika, effter the många skeeppen så heftigt canonerade och man hwarken hade något nödwendigt brystwärn för sig eller thet ringaste biståndh utaf schantzen; dy fulbordade fienden sin descent och intog stadhen, finnandes någon provision ther, som til wår flottas behoof war insamlad. Wårt folk fattades intet mood utan lägenheet til at fechta, och Major Gyllenpatron och Rytmester Gyllenpistol sampt 80 ï 90 gemene måtte settia ljfwet till

#19 ej uti någon reél drabning, som kunde gjfwit them ljka revenge men för stykkekulorna, them the ej kunde göra mootstånd.
29." Brööt Hans Kongl. Maij:tt up med hela des armee och marcherade ifrån Malmö igenom Lundh, settiandes sig om aftonen wid Gedinge broo, på hwilken lilla march man noogsamt rönte, at nya soldater fögo weta af then gamla krijgs-disciplin och at keijsaren Alexander måste hafwa haft stoor möda, innan han kunde göra knechtar så seedige och rättrådige som cvirites.
30." Lätt Kungen i Danmark sin armee stiga på schånska landet emellan Barsebek och Råliung, hwilken sades bestå af 24 regimenter til hest och foot. Konungen war sielf med utj egen person sampt hans brodher Printz Georg, hafwandes desse generaler: Feltmarsch. Hertigen af Plön, Feltmarsch.Lieut. Weijer, 2 Arensdorfer, Rantzow, RosenCrantz, Dunkam, Meerheim, Lewitzow, Hertigen af Croij etc. Samma dag fattade fienden posto för Helsingborg och fick strax stoort tillop af landetz otrogne inbyggiare, och gemene man hugnade sig såsom öfwer een besynnerlig förlosning, fägnandes med glädie åtskillige danska placat, som befalte (1) at utj alla kyrkior skulle bedias för Kungen i Danmark såsom Schånes arfwekonung; (2) at proviant och contributioner skulle firas till danska lägret; (3) at almogan och besynnerligen unga drengiar skulle gripa til gewähr och altså fira afwog-skildh emoot sin retmätiga ifwerhet; (4) at

#20 adelen skulle hålla sig til danska armeen och leverera sine jordebökker från sig; (5) at schånske ständerna i gemeen skulle hylla Konungen i Danmark förmedelst een solen eedh och underdånig förplichtelse: hwilket alt monge med stoor redebogenhet effterkommo, anseendes med it bedrägeligt hop then stora macht, hwilken han genom månge potentaters biståndh hade samlat, ty hans armé bestod utaf keijserlige, holländske, brandenburgske, mönsterske, hessiske, lyneburgiske etc. trouppar; men theremoot hade Hans Maij:tt wår allernådigste konung intet annat än swenske män at tilgå.
Widh samma tjdh blef Malmö utaf fienden berendt och stedse hållit blocqverat.
Julius.
Den 2." Kom Hans Kongl. Maij:tt til Christianstadh medh des armee, brukandes then maxim, som Tourenne och andre store capitainer, hwilke hafwa steget något litet tilbaka, på thet the kunde göra des större språng sedan.
4." Ankom HofRådet Lindensköldh til Hans Maijestet med allahanda ärander ifrån Senaten, ty des goda betenkiande hafwer Hans K. M:t altjdh welat både inhempta och wel ansee.
Samma dag hafwa the danske intagit Helsingborg efter een ganska kort belägring, utj hwilken the lijkwel miste något folk och förnemliga Gen.Major Rosencrantz, som wart skutten med een stykke-kula. Commendanten Hestsko upgaaf festningen

#21 uppå got accord men fick fögo niuta utaf thetsamma, ty han tilljka med sit folk wardt fört til Riga och leed mykken skada och olägenhet, innan thet hinde til Swerige.
5." Rychte Konungen i Danmark något närmare för LandzKrona.
10." Spoordes FeltHerren Carl Gustav Wrangel wara dödh utj Stralsund med äfwen samma lykka som andre store hieltar, ty när hon hafwer lenge fölgt them utj theras ungdom, tå tröttas hon widh them uti ålderdomen, emedan hon will flyga och the orka nappast gåå.
It danskt partie öfwerföll någre utaf wåra, hwilke skulle utur Lundh föra proviant til Malmö, och efter the samme wore allenast få, måtte the wika för fienden, som sades wara 800 hestar stark men giorde dock ingen större effort än at han toog någon boskap bort, som gik i beet utom Malmö.
13." Togo the danske in LandzKrona stadh förutan något mootståndh af thet tilfelle, at ÖfwerstLieut. Metstack och andre officerare wore ute och recognoscerade, hwilket när någre af the danska trouppar, som stodo förtechte, blefwe waarse, fölgde the effter och trengde sig in igenom staadzpoorten, så at then ringa wacht, som war i stadhen, måtte retirera sig på slottet.

#22
16." War Ritmester Tysk tilljka med Ritm. Grefwe Axel Oxenstierna på parti och fick 7 danska fångar, iblant hwilka war een lieutenant och een kungelig dansk drabant, then man dagen effter oskadd tilbaka sende med all sin montering.
Samma dag lätt Hans K. M:tt utgå it alwarsamt placat, med hwilket han förmaante inbyggiarenar utj Schåne, Halland, Bleking, Båhus lähn och Jemptelandh, at the ingalunda skulle lyda thet edict, hwarmed Konungen i Danmark wille lokka them til meenederj, uproor och rebellion emoot sin retta öfwerhet.
17." Blef then domen kunnog, som af kungel. Commissionen war feld öfwer RijksAmmiralen Steenbock, at, fördy han hade försummat sin föresatte resa åt Pomeren och utan någon nytta låtet kronans proviant förtäras på flottan, skulle han refundera skadan medh ohngefär 200,000 dlr s:mt, hwilket straff är iljkamotto utj fordom tjdh öfwergångit een venetiansk ammiral, Nicolao de Cusallis, fördy han försummade at undsettia then öön Corsica, tå hon anfechtades af turkarna.
18." Sades, at Tromp gik åtter til siös igen med dhen danska flottan och een stoor mykkenhet af smått fahrtyyg.
23." Rychte Hans Kongl. Maij:tt med des armée ifrån Christianstadh. ämbnandes draga sig något bettre up emoot grentzen och dher förbida then succurs, som utur Finlandh komma skulle och war högstnödig, innan man kunde hazerdera någon hufwud-action.

#23
24." Stodh Hans K. M:t utj een by, kallad Nårje, uti hwilken bönderna under thet skeen, at the wille förswara sin egendom, skutte åtskillige ryttare och knechtar ihiel, thet och andre dheras landsmän, både utj Gammalstorp och flere omliggiande soknar, effterfölgde och sin arghet thermed röjde.
25." Sloog Hans Kongl. Maij:tt sit läger emellan Asarum och CarlsHampn på een ganska lustig oort ut medh een rivier, hwarest god och streng disciplin wardt påbuden och åtskillige exempel statuerade på them, som någon wåldsamhet föröfwade. Therifrån gik Gen.Lieut. Scultz förut til Wexii med infanteriet.
27." Förnam man, at Gyllenlöw hade belägrat Båhuus, och effter han alzintet mootståndh befruchtade, hade han wågat sig till at plundra och brandskatta några häraden utj Daal och Westergötlandh, wetandes wäll, at ther är minst fara med, när man förer krjg emoot the wäärlöse.
29." War lieut:n fir Drabanterne, H:r Gideon Gyllencloo, på partie och fick jemte andra twenne danske trumpetare fångne, hwilke berettade, thet GeneralMajor Holk och Sanbergh stode

#24 wid Christianstadh uti Färlöff med 1,4- ï 1,500 hestar. Förthenskull fan Hans Kongl. Maij:tt med des generalitet rådsamt at skynda sig dijt med de trouppar, som best beridne wore; men emedan Commendanten WulfCloo utj Christianstad hade låtet ruinera een deel af Långa broon, så at man ej kunde komma igenom staden, blef dhet goda anslag hindrat, och fienden fick tilfelle till at draga sig unnan. Men Hans K. M:t gik til To[r]sebroo och lätt upbrenna dhensamma, jagandes tädan een hoop danska dragoner, som ther höllo wacht, af hwilke någre blefwe slagne och twenne fångne.
Augustus.
Den 1." Fik man utj wårt läger förnimma, at Gyllenliw, sedan han hade intagit Wänersborgs schantz, ströfwade kring uti landet, skingrade the bönder, som hade stelt sig til mootwärn, och repousserade sal. Öfwersten Drake med 200 ï 300 man af Adelsfanan, effter han ej wardt utaf wederböranden tjdigt secunderad.
Samma dag wardt berettat, at StoorCancelleren utj Muscow, Artemon Sergiewitz, war afsatt ifrån sit embete och såsom gouverneur bortskikkad til Wergaturien ej långt ifrån Ziberien. I hans stelle kom een, som för hade warit dummi diak, kallad Larrivon Ivanowitz, hwarigenom Swerige miste een stoor owen, then ther altjd hade tilskyndat alt ondt men (som gemeenligen skeer) fik utaf sin stoorfurste på endalychtene liten tak therföre.

#25
3." Gaaf Öfwersten Lindeberg LandzKrona slott öfwer, sedan som ÖfwerstLieut. Metstack war skutten men des utan fögo folk i festningen förlorat.
Accordet blef å wår sida sluttit utaf Major Krefelt, Gerfelt och någre andre officerare, som förmeentes hafwa derutinnan förseet sig och ingåt alt för swåra wilkor, ty gvarni¶onen til hest och foot blef först förd ut på Ween, ther strengt hållen men sedan långt omkring til Ljflandh och omsider til Stockholm.
6." Gick Kungen i Danmark för Christianstadh, finnandes allstädes utj landet stoort biståndh til at fulföllia sine anslag, ty somlige bure honom tjdender och kunskap, månge förde proviant och contribution, andre gofwo anledning, huru een och annan ort beqwämeligst kunde attaqveras; och på thet sätt är lätt at föra krijg, när man hafwer sins fiendes undersåtare til trogne wenner.
7." Kom een officerare, benembd Rosenbielke, til Hans Kongl. Maij:tt och berettade, at Her RjksCancelleren hade samlat mykket folk ihopa och obligerat Gyllenlöw til at aldeles qvittera Westergötlandh; dok warade belägringen för Båhuus alt framgjnt och giordes owaanlig starka batterier utaf fienden.
9." Kom Hans Kongl. Maij:tt til Wexiö, och trouparne qvarterades theromkring. Och omskönt högstbem:te Hans Maij:tt ganska ogerna giorde någon retirade, eenkannerliga så long och

#26 widlöftig, warandes aldrig thertil sinnad, ljkwel, efter generalitetet fan thet rådsamt, lätt Hans K. M:tt thet skee.
11." Kom Her Peder Sparre Larson ifrån Engellandh, efter han hade tilbracht een lång tjd både dher och i Holland och i Cöln uppå mediations-werket. I hans föllje war och Nills Bielke, Nils Baneer, TörneCrantz, Öfw. Welling och flere cavaillerer, hwilke hade reest eller tient utj fremmande landh.
13." Reeste Hans K. M:tt ifrån Wexiö med alla troupparne, hafwandes then underrettelsen, at een deel af fiendens armee stod wid Halmstadh och hill then tracten utj contribution.
15." War GeneralAdjutanten Ramswerd ute på parti och fick een lieut[ena]nt med twenne hans drengiar fångne.
16." Kom Hans K. M:tt til Knäre men kunde utaf presten ingen wis kunskap få, anten fienden stood qwar eller ej; förthenskull hill man honom suspect och lätt honom föllia med armeen, hwilken marcherade hela natten och kom
17." om morgonen emellan Halmstad och Laholm, hwarest Hans K. M:tt utaf des waanliga försichtighet hade reda låtet

#27 afbrenna broon och således förmeent fienden all undflycht, hwilket när thensamme twjflzutan förmerkte, droog han sig öfwer passet wid Fyllebroo och beredde sig til at fechta. Hans Kongl. Maij:tt (som aldrig begynte något utan böön) lät hålla chorum på feltet och avancerade sedan med cavalleriet förut, hafwandes een sådan ardeur til at gå fienden under ögon, at infanteriet hade stoor möda med at föllia; ty innan alle breguader wore framkomne, stode the danske utj full bataglie, något meer än 4,000 man starke, hwilke commanderades utaf Gen.Majoren Dunkam, Öfwersten RosenCrantz, Trop och Bibow etc. Men the kunde intet uthärda drabningen öfwer een fierdels tima, emedan wåra feltstykken giorde them stoor skada och elliest hwar och een officerare med sin troup bewijste stor tapperhet, särdeles the wid Kongl. Maij:tz gvarde, som skutte neder hwilken af the fiendtlige officerare som the syftade åt. Förthenskull nödgades

#28 Dunkam och Trop accordera och begära cvarter, leggiandes sine wärjor til Hans Kongl. Maij:tz fötter som skikkade sig utj then stora lykkan så mildeligen som han utj faran hade stelt sig frimodig och oförskrecht lembnandes officerarne deras bagage i alla måtton orubbad, hwariblant Trop hade een anseelig post penningar, them han i Hallandh af undersåtarna pressat hade. På wallplatzen, hwilken war ganska incommod och full utaf tufwor, blefwe utaf fienden ohngefär 1,000 man förutan the förnäme officerare, RosenCrantz, Lützow, Alefelt, Wernerstedt, Ranzow etc., utaf wåre blefwe neppliga 100 slagne, iblant hwilka wore allenast twenne officerare, een ritmestare och een Lieut. Carl Ribbing; men General Aschenberg, Öfwersten Christoff[er] Gyllenstierna och någre få andre blefwe blesserade, dock utan någon fara, ehuruwäll fienden utsprijdde, at the och månge fleere wore döde. Hans Kongl. Maij:tt reeste efter thenna erhåldne lykkosamma victorien in utj Halmstadh och lätt jemwäl införa trophaeerna på slottet, neml. 34 fanor och estandard[er], 11 sköna metal-stykken och 3 mörsare; och såsom Hans K. M:tt tilschref Gudj allena thenna och all annan hielp, hwarigenom fiendens macht och mood blef bruten, så böd Hans K. M:tt, at een offentlig taksäijelse skulle hållas, och biwijstade sielf thensamma uti Halmstad kyrkia, låtandes sedan the löpe-grafwer kastas igen, som fienden hade giort nestan intil poorten.
19." Fick man kunskap, at Christianstadh war intagit af Konungen i Danmark, omskönt han ej hade haft något batterie

#29 therföre eller giort någon trenche, utan på någre fiskiares anledning, som wjste, hwar grafwen och wallen war lettast til at öfwerkomma, lätt han 4 öfwerstar storma, hwar dera med 1,000 man; och efter wår commendant wiste intet af fiendens ankomst, förän han reda war på wallen, så war och fögo anstalt eller tjdh til at göra mootståndh, thet ljkwel een och annan capitain, såsom Gyllenadler och Styltehielm, med stoor redelighet giorde och ej qviterade sin post, förän the hade giort fienden stoor afbrech och fåt it honorabelt accord. Ljkwel worde the tilljka med alle officerare och gemene tagne til fångar och staden sköflad, hwilket skeedde then 13 Augusti. Commendanten WulfClo fik tillåtelse at resa til Hans K. M:tt uppå cavalliers parol, at han innan år och dag skulle sistera sig igen eller utwexlas med een annan öfwerste.
23." Gick Hans Kongl. Maij:tt utur Halmstadh med sin armée och drog sig öfwer passet Closterbro ej långt från Warberg, dok ganska långsamt, på thet man måtte des bettre merkia, hwad Kungen i Danmark wille sig företaga.
24." Kommo åtter olykkelige tidender, at the allierade, som förde oretmätige wapn emoot Hans Kongl. Maij:tt, hade intagit Stade och at FeltMarschallen Henric Horn, som hade utståt een långivarig belägring, war gången til Hamburgh.
Samma dag fördes Dunkam, Trop och andre danske officerare up åt

#30 landet, jemwäl och the gemene, som woro in emoot 3,000, at förwaras på åt...
25." Wardt berettat, at Tromp sökte til at göra een descent uppå Rügen och altså facilitera ChurBrandenburgs werk, som han utj Pomeren förehade, ty then ene halp then andre at Swerige skulle ju blifwa ruinerat.
26." Kom Her Johan Gyllenstierna till Hans Kongl. Maij:tt.
28." Drog Hans K. M:tt in i Falkenberg och logerade armeén theromkring, låtandes thensamma hwila något, efter ther begynte siukdom inrita utaf longlig march och mykken fatigue.
Lät någre danske trouppar see sig för Halmstad, warandes nyfjkne til at beskåda sine cameraders kyrkegårdh.
Sende Hans Kongl. Maij:tt LandzHöfdingen Sperling och Öfwersten Kruse in utj Halmstad at the samptligt skulle defendera staden, såframt fienden wille göra något anfall, hafwandes 1,400 man utj gvarni¶onen jempte alt annat, som widh sådant tilfälle betarfwas.
31." Dödde ArchieBiscoppen Doct. Lars Stigzelius utj Upsala.

#31
September. Den 1." Dödde D. Nills Rudbeck, biscop utj Westeråhs.
3." Berettade wåra partier, at en gammal härjesman, benembd Swen Pålson, låg i Knäre prestegårdh med några 100 snaphaner, hwilke gofwe sig ut för dragoner, men presten sammastädes gaf ingen kunskap therom.
4." Ginge 25 ï 30 skeep förbj Falkenberg, af hwilka somlige lade sig emellan Nya Elfsborg och Götheborg, the andre ginge åt Norge.
8." Stelte Kungen i Danmark sin armee för Halmstadh och giorde mine, at han wille attaqvera thet.
9." Gick Hans Kongl. Maij:tt från Falkenberg och satte sig 1 1/2 mijl på andra sidan om Warberg, hafwandes hufwudqwarteret utj Syllinge, på thet man så mykke[t] bettre måtte kunna på samma ort observera både hwad Kungen i Danmark wille begynna för Halmstadh, jemwäl och hwad then fiendtliga flottan, som dageligen hotade med landgång, skulle utretta, des utan, huruwida Gyllenlöw kunde reüssera för Båhus, hwilket alt Hans Kongl. Maij:t med oaflåtelig sorgfällighet och waaksamhet i acht tog, låtandes medlertjd fliteligen skantza och intaga alla fördeelar, på thet at armeen måtte wara thes säkrare för hwarjehanda anfall.
10." Hafwer Hans Kongl. Maij:tt med anseelige donationer regalerat Feltmarschallen Helmfelt och Generalen Aschenberg, i dy at thenne fick tilsäijelse uppå Rappin i Ljfland, then andre på friherskapet Lindesberg utj Hallandh, hwarmed Hans Maij:t

#32 see lät, at han fechtade för andras nytta och ej för sin egen och at han wäl wiste, thet månge bewekas til dygd, när een och annan blifwer för sin dygd skull belönt.
Förmerchte man, at Tromp, som hade utsprijdt, at han wille angripa Rügen, låg eij långt ifrån Christianopel och brandskattade the små öjarna, trugandes them med sina stora skeep, och omskönt han ther offta undsade, at han wille leggia sig för Calmar, blef ther ljkwel intet meer utaf, än at han wende om til Köpenhampn igen; och sådana fåfenga undsäjelser hörde man margfallige utj samma dagar, eenkannerliga lät the danske genom presterna, som dok borde allenast wara Gudz herolder, utgå thet spargement, at ryssen wille gå in i Ljflandh med 40,000 man, så framt han ikke strax finge Kexholm och Ingermanlandh igen.
11." War Hans Kongl. Maij:tt borta och besåg hela lägret, hwilket war mykket wjdlöftigt, på thet folket med des bettre commoditet kunde logeras i byiarna, och samma möda giorde Hans K. M:tt sig nestan hwar dag, besökte alla wachter, reed omkring hela passet, förmaante them, som på åtskillige orter arbetade, förordnade sielf alla partier samt alt annat, som wid armeen skulle bestellas. Man hafwer uti tyska kriget förundrat sig öfwer Kung Gustav Adolphs stora vigueur, at han, omskönt han hade een stark och resig krop, kunde utstå så margfalligt arbete, stedzwarige fatigver och snart onaturligt wakande; men thet war större under, at Hans Kongl. Maij:t, som war ändå så ung och af een så tender constitution, förmåtte uthärda äfwen thet samma och i så långan tjdh.
15." Tog fienden bort 4 utaf wåre qwartermestare med någre fåå ryttare, hwilke skulle skaffa proviant och fouragie utj lägret.
Samma dag sades, at it stoort danskt parti hade warit in under Warberg men oförtöfwadt wendt om igien.

#33
17." Fick man weta, at Anclam war intagit af Churfursten i Brandenb[urg] och Commendanten Gen.Maj. Sagnitz war med got accord utgången.
Kommo til Hans Kongl. Maij:tz armee 150 wäl wäpnade ryttare, hwilke utaf åtskillige Hans K. M:tz betiente wore friwilligt utrustade i Stockholm.
Samma dag war och SkeepsMajoren Rosenholm utj lägret och giorde Hans Kongl. Maij:tt relation om des flotta, som låg wid Götheborg, samt berettade om fiendens force på then orten, hwilken ej war så redoutable, som rychtet utsprjdde.
18." Kommo 350 man utaf the nyschrefne ifrån Smålandh, hwilke blefwe lagde på Warberg slott.
19." Kommo een stoor hoop bönder ifrån Marks härad, hwilke tilbude sin underdånige tienst, om then skulle behöfwas utj lägret, men Hans K. M:tt berömde theras trohet och redebogenhet och tilstadde them gå heem igen.
20." War GeneralLieut. Mörner hoos Hans Kongl. Maij:tt.
Samma dag reeste Her Johan Gyllenstierna och Her Öfwersten Dahlberg ifrån lägret til at förretta oppe i landet några angelägne ärander.
The danska skeeppen ginge och then dagen ifrån Götheborg, ther the (Gudj skee lof) alzintet hade utrettat.
21." War Cancelleren ifrån Brehmen, Her Puffendorf, och AssistentzRådet Gerthenberg ifrån Riga utj lägret, berettandes, at Konungen i Frankrjke hade ruinerat then holländska

#34 armeén, som belägrade Mastricht, huggit neder 11- ï 12,000 man, eröfrat 41 canoner och altså giordt Princens af Orange stora dessein til intet; iljkamåtto, at the allierade keijserlige, spanske etc. hade uphäfwit och öfwergjfwit then belägring, som war för Philipsburg.
25." Reeste Hans Kongl. Maij:tt til Götheborg at sielf besee, hurudant tilståndh sammastädes kunde wara, och kom strax andra dagen tilbaka igen, sedan Gen.Lieut. Mörner war förordnad til gouverneur på then orten och Siöblad, Rosenholm och Rotkirch wore til högre charger på flottan befodrade.
26." Syntes några danska skeep med allahanda smått fahrtyg wid Kungsbacka; förnam man, at Konungen i Danmark hade satt eeld utj sitt läger och gått ifrån Halmstadh med oförrettad saak, ämbnandes settia sin armee emellan Christianstadh och Helsingborg utj winternwarter.
30." Kom RijksAmmiralen Steenbock til lägret.
October.
Den 1." Fick RijksAmmiralen audience hoos Hans Kongl. Maij:tt.
Berettades, at een scotsk caper, som war utreedd af Götheborgs borgare, hade fått twenne wäll-lastade islandsfarer til byte och fört them til bem:te festning.

#35
2." Hörde man åtskillige relationer, at Konungen i Danmark, sedan han hade satt sig utj Schåne, sökte på alt sätt at draga inbyggiarenar til sig, lokkandes them med stora löften, at, om the fölle ifrån Sweriges krona och til honom, tå skulle the hafwa all then frihet the wille önska sig, hwilket förökte mykket then onda benägenheten, som de desutan hade til at förföllja the swenske; ty the lätt utaf Stheen Brahe och andre fördela sig utj wissa hopar, stode på wacht wid alla pass och broar, toge danskt gewär och giorde sin eed, och margfallige både unge och gamle slogo sig til snaphanernas styggeliga parti, tilfogandes ej allenast swenska män, utan och wärlösa qwinnor och theras oskyldiga barn all then skymf, skada och wedermöda, som någon barbar skulle kunna uptenkia men neppeligen föröfwa, så at alle utj Schåne anten wore tå danske utaf hiertat eller måtte utaf rädhoga stella sig såsom danske.
3." Såg man utaf gazetterne, thet Konungen i Frankrjke hade stoor framgång utj Sicilien och hade inkrechtat hela rjket, unnantagne the twenne festningar Panormo och Sarragousa.
6." Fan Hans Kongl. Maij:tt med des krijgs-råd nyttigt at ryckia op med lägret ifrån then orten, efter man war nogsamt försäkrad, at hwarken Götheborg eller Halmstadh hade någon fara then wintren; förthenskull, at Hans K. M:tt beqwämeligen kunde conjungera sig med the trouppar, som lenge wore wentade och omsider ankomne ifrån Finlandh, tecktes Hans K. M:tt stella marchen åt Öresteen, Tranemo, Olmstadh, Wärnamo, Markary.
9." Kom Öfwersten Drake och Öfw. Budbergh hwar med sit regiment til armeen utj Örby.
11." Hafwer Secretairen Swanhielm upwachtat Hans Kongl.

#36 Maij:tt, som altjd genom sådana senningebodh plägade communication medh Senaten.
Blef refererat, at Kungen i Danmark sampt medh Printz Jörgen och Hertigen af Plön wore reeste åt Köpenhampn.
12." Kommo tjdender, at Gen.Maj. van der Noot hade öfwergjfwit Demin åt fienden, efter han för åtskilligt trångmåhl skull war incapabel til at förswara thet lenger.
13." Kom eelden genom wåda löös utj een bondegårdh och förbrende een lada, i hwilken några och trettio knechtar af Öfw. Jernskölds regim[ente] låge och sufwe.
16." Hafwer Grefwe Wittenberg infunnit sig igen widh armeen, effter han een tjdh hade warit utj Pomeren.
17." Gaaf ÖfwerstLieut. Hårdh Carlshampns schantz åt fienden genom it ganska oförsichtigt accord tilljka med alla stykken, ammunition och proviant; hwartil efter han ej kunde bewisa sig wara necessiterad, blef han sampt med capitainen arresterad och krjgsrätt underkastadh.
20." Befans wår armée efter longliga önskan och åstundan wara wäll förstärkt, ty ther wore efterhanden på wissa orter ankomne Gen.Lieut. Galle, Öfwerste Lickton, Mellijn, Borkhusen, Gyntersberg, Chronhiort, hwar med sine underhafwande trouppa[r]; förthenskull skyndade sig Hans Kongl. Maij:tt des meera at komma med fienden tilhopa och förmena honom thet regiment, som han sig utj Schåne tillmätte och öfwade.
23." Hinde armeen fram til Markary, hwarest och åtskillige cavaillerer och volontaire[r] infunno sig och stötte tilsamman, såsom

#37 förnemlig Hr Hans Wachtmester, Gustav Paijkul, Mårten och Hans ReuterCrantz, Nills och Carl Baneer, Claas Horn samt andre swenske och ljfländske adelsmän, hwilke meerendels alle förmedelst then H. absolutionen och natwarden bereedde sig till at utstå och lida thet yttersta för sin konung och sit fäderneslandh.
25." Avancerade armeen til Bellinga och
26." till Oderliunga, i hwilken sokn både presten och åhörare wore billigt mistenkte för otrohet och feloni, ty een stoor deel af bönderna wore då til skoogs och funnes sedan brotzlige til många moord och misgerningar; eenkannerliga hade både the och andre utj Fagerhult etc. hulpitz åt at fella igen wägarna med mykken bråte, then wårt folk medh stoor möda måtte rödia, och reparera alla broar.
27." Sedan wj wore inkompne utj Schåne igen, thet inbyggiarena hade aldrig tenkt skulle skee, finge wj weta, at Hertigen af Plön hade tagit afskeedh ifrån danska konungen och upsagt sin tienst; jemwäl och, at FeltMarschall Weijer war blefwen sootdödh, så at fienden hade therigenom mist twenne goda generaler, the ther ej hade haft liten part utj the danskas förre success.
Samma dag hafwer Konungen i Danmark, som litet tilförene war kommen ifrån Köpenhampn, oförmodeligen alarmerad utaf Hans Kongl. Maij:tz marche, dragit sin armee tilsamman på Åby slett och giort sådan parade, som wille han förbida os och fechta ther på platzen.

#38
29." Men tå Hans Kongl. Maij:tt kom dijt, skyndandes thet mesta mögeligt war, hade fienden dragit sig unnan, och omskönt han offta tilförene hade önskat, thet han måtte få see the swenske, hade han ljkwel tå ingen lust thertil; doch fan man hela wägen (i hwar by nestan) någre af den danska armeen, som wore blefne effter eller utj winterqwarteren hade seent fåt weta de andras hastiga upbrott, hwilke lembnade efter sig prester, qwinnor, siuke och allahanda bagage, thet wåre hopetaals samlade och attraperade, besynnerliga widh Krop och de omliggiande byar.
30." Stelte Hans Kongl. Maij:tt sin armee för Helsingborg, och efter ingen af stadsens magistrat eller borgerskap lät sig tå finnas så redebogen til at fägna Hans K. M:tt och præsentera nykklarna eller bedia om nåd och beskydd, som the giorde, när Konungen i Danmark kom, utan the sutte stilla och styfwa och commendanten canonerade starlkt utaf slottet, blef Hans Kongl. Maij:tt något otålig och lät några comp:r ryttare samt een och annan bregvade af footfolket gå in och göra sig it litet byte utj staden, hwilket snart war öfwerståndit. Medlertjd blefwe någre ihielskutne och blesserade utj wår armé, särdeles Major Schönman, som miste then ene foten och dödde theraf, och Ritmester Fägersköldh, som miste een arm men kom sig sedan före. Men som dhet war intet Hans Kongl. Maij:tz dessein at förhala tjden eller employera sit stora conduite för een så liten festning, utan at sökia fienden och företaga een hufwut-action, gik Hans Kongl. Maij:tt foort
31." och satte armeen omkring och utj een by kallad Borslöf, hwarest

#39 månge utaf wäta och oreenlighet, i hwilken the campera måste, samlade sig siukdom.
Samma dag fik it af wåra partier een good deel fångar utaf Öfwerst Sitzenows regim., them Ofw.Lieut. Lode inbrachte.
Om aftonen talade Gener[al] Aschenberg med then danske Öfwersten Sehested, hwilken a la mode trugade och prålade med stora ord, eenkannerliga med thessa, at han och the andre hans camerader wille rida omkul och trampa neder wår armé; men Konungen i Danmark, äfwen som Darius, förnam, at the som hade hotat Alexander, när the sutte til bordz, lupo för honom när the komme i felt.
November.
Den 1." Stelte Konungen af Danmark sin armé utj bataglie på andra sidan om passet gint emoot wårt läger
2." och giorde mine, at han wille angripa os; men när Hans Kongl. Maij:tt hade låtet hålla bön och rangerat sine båda flyglar, förswan fiendens ijfwer och drog sig tilbaka uti sit läger.
4." Lät fienden retta 9 swåra stykken gerad uppå Kongl. Maij:tz hufwudqwarteer, som war utj Borslöf prestegårdh, och

#40 sköt 9 kulor in utj huset, hwilka giorde likwel (Gudj skee lof) ingen annan skada, än at een bonde therigenom miste ljfwet.
6." Blefwe någre utaf wåra öfwerfalne af it fiendtligit parti, så at 14 eller 15 worde fångne och någre få ihielskutne.
7." Kom Rosenfelt til Hans Kongl. Maij:tz armé med 500 knechtar.
8." Drog fienden sig lenger tilbaka, på thet han måtte hafwa LandzKrona till een närmare tilflycht; förthenskull fölgde Hans Kongl. Maij:tt ofördröjeligen efter, och både armeérne satte sig, hafwandes passet Flammanswaadh emellan sig. Hans Kongl. Maij:tz cvarteer samt generalitetets war utj Lilla Harg och Benstorp, allenast General Aschenberg logerade på herregården Örtofta til at des bettre taga passet i acht.
11." Blefwe någre af wåre foragierer, efter the wore aldeles okunnige utj lande[t] och gofwe sig för longt bort i byarne, tubbade utaf otrogne bönder och antwardade the fiendtlige partier i händer.

#41
12." War Major Weinholtz ute på partie och råkade i hoop med fienden men kunde ej göra så valliant mootståndh, som han wäl wille och plägade, efter the nykompne finnar ej wore förfaarne utj thet handwerket och kunde altså intet retteligen secundera, dy blefwe någre fångne och neder hug[ne].
13." Efter kölden begynte blifwa streng och ther war it flakt felt, ther wädret hade stoor kraft, befalte Hans K. M:tt, at folket skulle göra sig jordhyddor och således conservera sig. Imidlertjd syntes ikke någon skånsk adelsman, bonde eller borgare utj wårt läger, utan hwar och een wille tå wara neutral och afse[e], hwilket parti ther skulle beholla marken, hwarigenom wår armée begynte lida nöd, emedan man ej hade bröd närmare än thet som skulle föras från Markary; någon boskap blef fuller indrefwen i lägret af wåra partier, men salt war intet at finna, ej heller drikka: i thet stellet then danska armeen hade dagelig och öfwerflödig tilförsel, ty så stelte inbyggiarena utj landet sig, som skulle Hans Kongl. Maij:tt tå först wunnit Schåne och aldrig för warit des rette herre och öfwerhet. Dock wijste Hans Kongl. Maij:tt sig mykket tålig och genereux utj al dy, hafwandes fast annat sinne än keijsaren Rudolfus sägs hafwa haft, hwilken ej kunne resa eller wistas någor stedz med mindre han hade så stoor pomp, at 100 boordh dukades för honom och hans föllje; men Hans Kongl. Maij:tt äfwen som then tappre Trajanus war så nöjachtig och måttelig som een undersåte och så magnanim som någon kung.
13." Lät Hans Kongl. Maij:tt beswara fienden ex jure canonico för then owaanliga helsning, som sjdst skeedde utj des hufwudqwarter, och stella några stykken nedre wid passet, som passades åt det danska högqwar[ter]et utj Hoby och jagade somlige uhr sengen, somlige uhr husen, ehuruwäll och starkt the wore bewakade.

#42
14." War Öfwerst Gynterberg på parti och leed någon liten skada.
Samma dag blef Ritmester Gresback fången och snöpligen (emoot alle cavaillerars manier) handterad, ty Gen.Maj. Meerheim toog sielf hans penningar ifrån honom och släpade honom jempte sig widh håret.
15." Berettades af öfwerlöpare, at Gyllenlöw hade warit utj danska lägret och beseet then armeen.
19." Giorde ÖfwerstLieut. Pahl it mykket lykkeligt parti och engagerade sig om natten med fienden[s] patrol, tagandes bort then ene efter then andre, innan som ritmestaren wid danska wachten kunde merkia thet, hwilken therföre giorde alarm men blef doch med hela sin hoop jagad in utj högwachten. I samma skermützell hafwer öfw.-lieut[enanten] förmedelst sit goda conduite giort många neder och fått 13 fångar, iblant hwilke war een norsk adelsman, Frijs, som war lieut[e]n[ant].

#43
21." Satte fienden några byar i brandh, efter han sielf brende utaf bitter wrede och hembgirighet. Samma gång wart och Gref Ponti gårdh Scharholt ruinerad.
24." Kom ÖfwerstLieut. Aschenberg med twenne compagn[ier] soldater til armeen.
26." Behagade thet Gudj, at then odygdige menniskian, som kallades Nils på Posthuset, skulle rymma ifrån fienden, öffwergjfwa sin säkerhet och komma i Hans Kongl. Maij:tz läger at ther ljkasom sökia sit straff, hwilket han förtient hade med thet moord, som han i Stockholm hade bedrefwet; förthenskull lät Hans Kongl. Maij:t honom afljfwas, emedan han reda war i HofRetten dömd fogelfrj och een sådan spilgjfwen Acan kunde förspilla månge andre med sig.
27." Är Öfwersten Baranow med sit regim[ente] til hest ankommen utj Hans Kongl. Maij:tz läger, effter han lenge hade warit wentadh.
29." Förnam man utaf danska fångar, som merendels hwar dag inbrachtes, at Tromp hade fört ohngefehr 1,000 matroser i thet danska lägret och dragit ther ifrån, sedan han hade lembnat them i stilkket.
Samma dag fick fienden någre fångar utaf os, som wore disbanderade på fourageringen.

#44 December.
Den 1." Effter Hans Kongl. Maij:tt oachtad all fara och möda hade dageligen recognoscerat passet och omsider befunnit isen genom then jämbna kölden wara blefwen så stark, at man dheröfwer kunde transportera både armeen och artigleriet, hafwer Hans K. M:tt med dhes generalitet trät tilhopa och samt med Her Johan Gyllenstierna delibererat, om ikke rådsamt wore at gå fienden under ögonen och i förtröstan på Gudz biståndh och een rätmätig saak leverera een bataglie, hwilket somlige tychte swårt wara, men funne dok intet tienligare. Fördhenskull fattades i Herrans nampn then resolution, som sedan lende Swerige til odödeligt beröm och hela Europa till stoor förundring, at een ung konung med sit eget landz folk allena, som genom een lång march, swår campagnie och margahanda trångmål utj it ymbnigt men otrogit landh hafwer angrepit then starka fiendtliga armeen, hwilken bestod utaf the många och stridbara nationer, som fordom giorde romarne så fruchtachjige, at the hafwa alla giort sit testament, förän the ginge med Ariovisto uhr lägret til at slås med them.
2." 3." War ganska stilla utj wårt läger, allenast om aftonen giorde någre danske officerare it temmeligt buller widh Gen. Aschenbergs cvarter, sedan the hela dagen hade drukket couragie uti sig, men tå the kommo ut i kalla luften, sloknade strax then förra ardeur, så at the worde repousserade och lade sig til god roo, som ljkwel snart blef turberad för them; ty

#45
4." klokkan tu om morgonen begynte Hans Kongl. Maij:tt utj största tysthet draga sin armee tilsamman, ridandes til hwar och een troup, förmanandes til tapperhet och frimodighet, gifwandes thetta ord til signal, som altjd brukades: Hielp Jesus / hwaruppå alle giorde it redeligt löfte och med stor lust och hurtighet marcherade fram till passet widh stora Harje, hwarest man hade befunnit then besta beqwämlighet til at gå öfwer. Förthenskull lät Hans Kongl. Maij:t först then högra flygell gå öfwer, som commanderades af H:r Gen.Lieut. Fersen och Gen.Maj. Grefwe Wittenbergh, sedan infanteriet, som fördes af Gen.Lieut. Scultz och Gen.Maj. Mortagne, thereffter artigleriet, öfwer hwilket then gamle Öfw. Askton skulle hafwa inspection; omsider fölgde wenstre flygelen, then Gen.Lieut. Galle och Gen.Maj. Schönleben commanderade. Men Her Generalen Askenberg dirigerade hela cavalleriet och Her Feltmarschall Helmfelt jempte Hans Kongl. Maij:tt hela armeen; hwilken medan man rangerade, wardt fienden först waken och i stoor confusion rustade sig, låtandes sine förtrouppar gå in emoot Lundh, ther och wåra, som fördes af Öfw. Rulshusen, Öfw. Lieut. Lode etc. tappert fölle them an och hölle een hård drabning,

#46 emedan fiendens wore mykket starkare. Imidlertjd, wid solen war upgången, begynte wåre drabanter, them Hans Kongl. Maij:tt sielf bredewidh Öfw.Lieut. Siegrooth anförde, samt hela wår högra flygel til at fechta med fiendens wenstra så skarpt och heftigt, at första salven warade een heel fierdels stundh, då och Kongl. Maij:tz hest, som han reed uppå, kallad Totten, wardt skutten framme i pannan och blef theraf något oregeerlig, så at Hans K. M:tt motte settia sig på een annan, kallad Brillant, fulfölliandes sedan fechtningen utan återhold, warandes altjd fremst utj spetzen; genom hwilken oförskrekte och vigueureuse manlighet, som dok wijstes med it gladt, liufligt och leande ansichte, Hans Kongl. Maij:tt snart forcerade bem:te fiendens wenstre flygel til at wika, helst efter des anförare Carl Arensdorf war för sin blessure skull tilljka med Konungen i Danmark bortreden, tagandes flychten enda til passet, ther wj wore öfwerkomne, djt och Hans Kongl. Maij:tt med sin flygel förfölgde them, huggandes neder så månge man hinna kunde. Utaf the andre fölle åtskillige compagnier neder utj passet och giorde tilljka med een hoop bagage, som äfwen wäll genom then sönderbrustne isen inföll, it sälsynt spectachel. Men mädan Hans Kongl. Maij:tt hade then stora lykkan och somlige officerare it

#47 got byte, tå hade wår wenstra flygel åtskillige hårda combatter med fiendens högra flygel, hwilken mykket starkare war; doch omskönt thensamme een och annan gång pousserade os något litet, efter finnarna med sine matte hestar wore ej snelle til at wenda sig eller göra många caracoller, ljkwel hafwer thet kungeliga Gvardet genom Öfw. Gynterbergs och andre brave cavaillerers secours tappert soustenerat feltet, til des Hans Kongl. Maij:t med des victorieuse flygel kom tilbaka, hwilket, när bem:te fiendtliga flygel kunde blifva waarse, begynte han strax wika, merkiandes wäl, huru des camerader måtte wara affärdade. Men Hans Kongl. Maij:tt med sine 9 ï 10 esqvadroner slog sig mit igenom och treffade några gånger, til thes wår wenstra flygel och infanteriet kunde hinna efter, tå fienden nödgades aldeles taga sin retrait och gå af feltet; men först hade han ljkwel kastat the hollänska matroser och twenne batailloner footfolk in på een kyrkegårdh, ther man een stund motte chargera med them, intil des the alle gofwe sig fångne. Mädan samma senaste demesle warade, tog Swanwedel tjden i acht och smög förbj, på thet han måtte oskadd komma in i LandzKrona med the trouppar, som hade ståt för Malmö. Altså behöll Hans

#48 Kongl. Maij:tt effter een long och glorieux fechtning eij allenast feltet, utan och alt fiendens artiglerie och een stoor deel bagage, som kom wårt folk til nytta; hwilket när man hade samlat, blef swensk lösen skuttit, troupparne dimitterade til at hwila, starka wachtar utstelte, och omsider reeste Hans Kongl. Maij:tt in i biscops-gården i Lund ther at holla måltjdh och taga sig någon roo men förnam, at bredewidh des kammar war een dansk öfw.-lieut[enant] fördold och inlogerad, hwilket gaaf åtskillig mistanka.
Samma dag höll keijsaren bröllop med Hertigens dotter af Neuburg. Så kunna på een tjd oljka syslor skee i werldene /
5." Lät hans Kongl. Maij:tt alle generaler och förnäme officerare församla sig bredhewidh wallplatzen, hwarest the samptligen under öppen himmel på sine knä giorde Gudj een ödmiuk taksäijelse för thet nådiga biståndh, som han utj then öfwerståndnz slachtningen hade them förlänt.
Samma dag hade man wäl ämbnat låta begrafwa the döde, men kölden war så streng, at man ej kunde göra kulor eller grifter i jordene.
Sedan lät man efterfråga, hwadh på wår sida war förlorat, fångat eller blesserat och befans (1) at alla Hans Kongl. Maij:tz

#49 stykken wore behåldne; (2) at någre få estandarder wore i drabningen förkomne; (3) at af the förnäme officerare wore inge fångne, utan Gen.Lieut. Otto Wilh. Fersen, Öfwerst Budberg och Chronhiort, som oförwarandes råkade i fiendens händer; (4) at thesse wore blesserade: Grefwe Wittenberg, Her Öfw. Gyllenstierna, Pehr Hierta, Lickton, Baranof, Rulshusen, Mellin, Gyntersberg, Hans Abr. Kruus, Naschert, Gustav Kruus, Kempenschöld etc., Pahl, Rehebender, Palmqvist etc.; (5) at thesse wore döde: Gen.Lieut. Galle och hans son, Öfw. Borkhusen, Öfw. Mörner, Öfw. Askton, Öfw.Lieut. Siegroot, Öfw.Lieut. Lode, Paykul, Claas Hoorn, Cap[itain] Wrangel.
Therefter lätt man rekna the trophæer, som man hade fått af fienden, och funnes efterhanden 56 stora och små stykken, unnantagne the som låge i passet.
42 fahnor
19 estandarder
ohngefär 80 wagnar och kerror, förutan mykket annat, som war distraherat, i synnerhet gewähr til it stoor[t] taal.
Des utan inkom sedermera een lista uppå the fångne, som wore

#50 2 öfwerstar, Sehested, som dödde i Malmö, och Örs, som dödde strax i Köpenh[ampn]. 4 öfw.-lieut[enanter]. 4 majorer. 2 ritmestare. 22 capitainer, förutan 4, them man sedan fik utj Helsingborg. 4 cap[itain]-lieuten[anter]. 3 cvartermestare. 40 lieut[enanter]. 42 fendrikker och 4 cornetter. 1,365 gemene, med inreknade 9 prester samt under-officerare och andre betiente.
6." Dödde Grefwe Axell Oxenstierna utj Lund.
Samma dag satte Hans Kongl. Maij:tt sig med sin armé utj danska lägret och intog för sin person samma gårdh och stugu, som Konungen i Danmark hade haft, hwilket man höll för it gott omen, at Hans Kongl. Maij:tt skulle jemväl succedera utj alla andra orter, som fienden hade inkrechtat.
7." Kom Grefwe Gustav Leijonhufwud med een bregvade af Uplands regim[ente] wår armé til recruit.
9." Kommo Her Grefwe Pontus och Ebbe Ulfelt til Hans Kongl. Maij:tt med ohngefär 4,000 man, med hwilka the hade twingat the rebelliske bönder och snaphaner och giort een liten ombrage för Christianopel och Carlshampn.

#51
11." Förde Hans Kongl. Maij:tt hela sin armé för Helsingborgh, intog strax staden, hwilken war mest öde och af borgerskapet förlåten, som förmedelst een wrongsint politiqve flydde ifrån sin konung och tog tilflycht hoos sin fiende.
15." Reeste Hans Kongl. Maij:tt sielf ifrån Helsingborg och lembnade Gen.Lieutenant Scultz ther med så mykket folk som behöfdes til at attaqvera slottet. The andra trouppar tog Hans Maij:tt sielf med sig och satte them utj cvarteren, blifwandes sielf på herregården Beltebergh, ther at fira julehelgen utj rolighet.
18." Medan wårt folk arbetade utj een mina under Helsingborgs slott, blef Ofw.Lieut. Mell, som dirigerade samma arbete, något blesserad i foten och andra wåra knechtar skadde.
23." Worde efter thet cartell, som uprettat war, wåra fångar ifrån Köpenhampn och andra orter utwexlade och öfwerförde och the danske theremoot levererade, så at wj finge igen 50 ï 60 officerare och 1,000 gemene, som illa wore medfaarne; men för the hollanske matroser wille Hans Kongl. Maij:tt (utaf stoor genereusité) ingen ran¶on hafwa, utan lät igenom Majoren

#52 von Eysen ledsaga them oskadde til Götheborg och therifrån föra them til Holland.
Kom Feltmarschall Mardefelt til Hans Kongl. Maij:tt, efter han hade giort sin declaration utj Stockholm öfwer thet commando, som han fört hade wid pomerska armeen.
24." Blef berettat, at Generalen Carl Arensdorf war döder utaf sin blessure, sedan armen war afsågad och kall brandh war thertil slagen.
25." Dödde Gideon Gyllenkloo, lieutenant under Kongl. Maij:tz Drabanter, ej af nagon blessur men af een hitzig siukdom.
28." Sedan Gen.Lieut. Scultz hade några dagar flitigt låtet sit underhafwande folk minera, ej achtandes, at både utaf slottet och skeeppen i Sundet heftigt canonerades, droog danske Commendanten Schönfelt rädhoga til sig och sielf begärade accordera om festningens dedition, hwilket Gen.Lieut. Scultz med Hans Kongl. Maij:t underdånigst communicerade och fik befalning til at gifwa bem:te commendant the samma och ej andra conditioner än Hestsko fick, tå han festningen qviterade; hwaruppå accordet slötz och underschrefs d. 30 Decemb[e]r och Schönfelt gik ut med 700 knechtar, gifwandes från sig 12 fanor.

#53
29." Kom Ammiral Klerk then yngre til Hans Kongl. Maij:tt.
30." Wardt Capitainen Axel Pfaltzburgh upsendt til Stockholm med alla eröfrade fahnor och estandarder.
ANNO 1677.
Januarius.
Den 3." Höls öfwer hela rjket een almen taksäijelse för then hugneliga och stora victorien, som Gudh hade förlänt Hans Kongl. Maij:t widh Lundh; hwilken the danske på alt sätt sökte til at förringa och ej allenast öfwertalte folket i Schåne, at thet ej skulle tro, hwad thet ljkwel såg för ögonen, nemlig at Konungen i Danmark hade med sin stora skada måst rymma feltet, utan förbude och, at schåningarna skulle ingen taksäijelsedag hålla.
9." Är Hans Kongl. Maij:tt, som tychte hwar dag wara sig för lång, när han ej kunde utretta något til sit rikes defension, gången ifrån Beltebergh och tog med sig then högra flygelen, skikkandes Gen.Maj. Schönleben med then wenstra til Lundh at maintenera then district, hålla Malmö frj för partier och blocqvade och insamla contribution af landet.
12." Tå Hans Kongl. Maij:tt kom til Wram, fick man några fångar och af them kunskap, at een dansk öfwerste war

#54 gången om morgonen utur Christianstadh med it starkt partj och 200 wagnar til at hempta proviant och contribution neder omkring Owsby, och ehuruwäl strax giordes god anstalt, at Öfwersten Ramsvrerd skulle med några trouppar gå efter, ljkwel, så snart the danske merkte, at wåre wore för handen, wende the om och i fult courier skyndade sig in i stadhen.
Samma dag kom Hans Kongl. Maij:tt til Wä och tog ther ståndhqvarter för några få trouppar, ty alla landt-regimenterna sampt med Gvardet wore gångne up i rjket; dok höll Hans K. M:t ther med then starka Christ[ian]stadz gvarni¶on i twång och fruchtan.
13." Berettades utaf the resande, at Gen.Major Sandbergh war i Köpenhampn arresterad och swårligen anklagad, såsom skulle han warit then förste ther gaaf ryggia utj Lunda slag och thermed brachte confusion och häpenhet utj hela danska armeen; men thet giorde intet han allena, utan först Gudh och sedan någre tusan swenske.
14." Kom Her Johan Gyllenstierna til Wä, efter han mykket lykkeligen hade förrettat sin expedition, men gick åtter utan något drögsmåhl med fögo folk och mindre bruit at intaga både Christianopel och Carlshampn, ther doch både the oorter wore af fienden med starka gvarni¶oner och all annan nödtorft wäl förseedde.

#55
Samma dag kom och Her Axel Wachtmester til Hans Kongl. Maij:tt, efter han tappert och berömmeligen hade förhållit sig emoot fienden utj Brehmen een långlig tjd och sedermera både med sit courage och conduite mykket halp till at bem:te begge festningar med sådan hast och avantage öfwerginge.
20." Reeste Her Jöran Gyllenstierna til Stockholm igen, hafwandes upwachtat Hans Kongl. Maij:tt ifrån d. 2 dito.
22." Kom RijksMarschallen Grefwe Johan Stenbock til Wä.
25." Brachte wåra partier in een snaphane, berettandes sig hafwa ihielskuttit 5 af then fördömda hopen, som war tå reda så stoor och margfallig, at ingen wäg eller stijg war i hela landet säker för någon swensk man; dy uptenchte man åtskillige medel, både strenge och lindrige, til at dempa theras woldsamma upror medh.
29." Reeste Her RijksMarschallen til Stockholm, Her Johan Gyllenstierna till Smålandh och fransöske ambassadeuren til Malmö.
30." Hafwa H:r Ebbe Ulfelts skyttar infört 6 snaphaner och iblant them een, som war capitain för then stygga banden och kallade sig Ahlefelt, effter han war een oechta utaf then familien, öfwer hwilke och många andre Her Ebbe Ulfelt felde doom och höll ransakning förmedelst een commissorial-rätt, som war förordnad af officerare, prester, bönder etc.
Dödde GeneralMaj. Sagnitz utj Wä utaf een hitzig siukdom.

#56
Fik man weta, at på wallplatzen för Lundh och på marken theromkring wore begrafne öfwer 8,000 döde, hwilket bönderna, som thermed hade at bestella, hade betygat för Landzhöfdingen Leyonsköldh, förutan margfallige andre, som wore omkomne i Lundh och begrafne i samma stadh.
I thenna månaden fan man utj Altenaws aviser många osanferdiga passager, eenkannerliga om Swanwedels lykkelige partier, genom hwilka han sades taga så många fångar och få så mykket byte af swenska armeén, at om wj skulle saknat så mykket, som han sades hafwa dageligen bekommit, tå måste Swerige nestan warit öde nu för tjden. Och thet som merkeligt är, när Hans Kongl. Maij:tt stodh på Belteberg eller i Helsingborg med alla sina trouppar, tå sade the danske, at the finge fångar widh Gedinge bro och at the fölle in i Hans Maij:ttz bagage och finge the piecer, som ej wore in rerum natura.
Februarius.
Den 3." Fick man igenom couranterna the tjdender, at Duc de Creqvi hade öfwerfallet the allierade utj theras winterqwarter och giort iblant them it stort nederlag.
4." Kom Öfwersten Bubbergh tilbaka utur sit fengelse i Köpenhampn.
5." Hafwa några bönder ifrån Ostra Gönge häradt instelt sig utj Wä, begärt Kongl. Maij:ttz nådh och utlofwad mykken trohet, then the ljkwel fögo præsterade.
7." Kom Jöran Krabbe til Wä, menandes sig wilia diluera the swåra mistankar som bådhe han, hans swågrar Tottarne och

#57 flere schånske adelsmän hade dragit öfwer sig förmedelst thet conduite the i nestförledne år hade fört, men til een rätmätig defension behöfdes meer än een mans contestationer, helst efter Cnut Tott sades tå reda hafwa tagit tienst hoos Konungen i Danmark och Owe Rammel war upsåtligen och friwilligt inflytt i Christianstad til the danske, när han förnam Hans Kongl. Maij:tt nalkas.
10." Kom Öfw.Lieut. Gustaf Hårdh ifrån Swerige med ohngefär 400 knechtar.
13." Kom Secretairen Petersen ifrån Pomeren, utskikkadh ifrån Grefwe Köningsmark.
20." Är med Hans Kongl. Maij:ttz nådigste tillåtelse Prof. Stobæus reest til sine landzmän utj Göngehärad at försökia, om han kunde med goda ord och skiäl öfwertala them til at sittia stilla, fulgöra sin underdåniga plicht, aflåta then heemliga communication, som the hade med fienden, och återwenda med thet moord och röfwande, som the föröfwade på wägar och stigar.
22." Kom FeltmarschallLieut. Johan Wrangel och Edward Horn ifrån Wismar eller Pomeren samt een annan Wrangel, som hade warit commendant uti Rebenitz och gifwit samma festning i fiendernas händer.
Sedan begynte man efter någras angifning göra it proof, om ikke watnet kunde så demmas widh Ahuus, at alle siögar och tillop, som falla i Helg-åå, skulle öfwerflöda och incommodera

#58 fienden utj Christianstadh, men the kunde ej för it och annat hinder skull winna then effect, som man ämbnade.
Martius.
Den 2." Wardt Christianopel genom Gudz biståndh och Her Johan Gyllenstiernas stora vigilance och tappra conduite öfwergjfwit af then danska commendanten, som hade 700 man til gvarni¶on inne hoos sig och war allenast blocqverad af 500." tagandes ljkwel emoot it slät accord, ty Commendanten Lützow motte gifwa sig med alt sit folk på discretion och blifwa prisonniers de guerre.
5." Förnam man utaf couranterna, thet holländerna lät kalla sine matroser heem utur alla fremmande potentaters tienst, jemwäl och, at Konungen i Frankrjke föröfwade stoor hostilitet utj Elsas, på thet han therigenom måtte draga the allierade ifrån Brisacs belägring.
9." Effter Her Johan Gyllenstierna war strax gången från Christianopel till Carlshampn at attaqvera thet, sende Meerheim uhr Christianstadh 250 knechtar til succurs, men the samme blefwe så bemötte utj wägen, at 100 worde nederhugne och the öfrige wjdt och breedt förskingrade, eenkannerliga the snaphaner, som sades wara utj fölliet.

#59
Blef berettat, at Öfw. Steen Brahe war dödh, hwilken hade låtet brukat sig utj then noble expedition at göra bönderna i Schåne och Bleking uproorske, at werfwa och samla snaphaner, at hålla conferencer med prester och foogder, huru alla pass skulle besettias och then kungeliga swenska armeen i sin march förhindras.
10." Blef domen ratificerad, som utaf krijgs-retten war fäld öfwer Commend[anten] Hård, som hade öfwergjfwit Carlshampn, at han skulle harqvebuseras.
12." Hafwer H:r Johan Gyllenstierna med önskelig succes fått in Carlshampn igen och therbredewidh åtskillige förmåner, omskönt fienden litet tilförene satte eeld utj staden och afbrende een good deel utaf honom. Fienden lät schrifwa, at gvarni¶onen blef mykket ängstat utaf bomber och granater, men ikke meer än een eendaste blef inkastad, som skrämde them alle samman.
Äre någre unga herrar, twenne marqviser och twenne Malteser-riddare, komne ifrån Frankrjke til Stockholm och hafwa tilbudit Hans Kongl. Maij:tt theras tienst.
13." Blef thet kunnigt, at Öfwersten Tungel hade utj een duel ihielskuttit Öfw. WulfClo, efter the begge hade warit någon tjd tilhopa utj blocqvaden för Christianopel.

#60
14." Gick een dansk capitain, benembd Bödker, utur Christianstadh och sökte protection hoos Hans Kongl. Maij:tt.
20." Kom Her Johan Gyllenstierna tilbaka til Wä, sedan han sig sielf til stoort beröm och Hans Kongl. Maij:tt til it nådigt nöje hade utrettat sin företagne expedition utj Bleking, wisandes med aldy, at han war Minervæ echta son och kunde hantera både boken och wärjan.
24." Fan Hans Kongl. Maij:tt rådsamt at ömsa sit läger. Förthenskull, efter man befruchtade siukdom och ond stank moot wårtjden utj Wä, satte man sig på een högre och sundare ort, benembd Asum, dok så, at man höll fienden utj Christianstadh ljka wäl innestängd och giorde honom med båtar tå och tå någon skada och oroo; hwilken aflägne blocqvade må billigt reknas för it af the remarqvableste ting utj hela krjget, ty Hans K. M:tt stood een half mijl ifrån staden och hade understundom så litet folk när sig, at man skulle tycht thet eij wara noog til it gvarde för des höga kungeliga person, fast mindre tå til at blocqvera een festning, i hwilken låge 3 ï 4 öfwerstar och åtskillige regimenter. Men the giorde sellan något utfall, och så ofta thet skeedde, jagade fruchtan them in igen, förän någon man kom när them. Altså är thet swårt at göra then frimodig, som eengång är worden betagen af rädhoga.

#61
Aprilis.
Den 1." Giorde een af Hans K. M:tz officerare it lykkeligt partie utj Pomeren, gik öfwer Damgartischa passet intil Rostock, ruinerade brandenburgsche wachten och fik stort byte.
4." Brööt Hans Kongl. Maij:tt up ifrån Åsum och lembnade Gen.Lieut. Scultz för Christianstadh, så at thet alt stedse höls blocqveradt på then ena sidan.
Samma dag war it danskt parti in i Helsingborg, giorde fögo skada men stort roop.
5." Kom Hans K. M:tt till Nääs, een herregårdh, som hade hört een af Totterne till, belägen twå mijl ifrån LandzKrona, hwarest Hans K. M:tt meente sig så mykket bettre kunna observera fiendens desseiner och des armatur emoot tilstundande campagne; men then kunskap, som man ther om kunde inhempta, war bådhe ringa och bedrägelig.
Elliest passerade i thenna månaden intet annat, än at thet kungeliga Gvardet kom til hufwutqwarteret ifrån Swerige, ganska wel recruiterat, jemwäl och at Gen.Maj. Sperling kom til Hans K. M:tt ifrån Halmstadh.
Majus.
Den 8." Begynte recruiterne dag ifrån dag komma ifrån åtskillige orter utj rjket. Förthenskull fan Hans K. Maij:tt tienligit

#62 at settia sig närmare under LandzKrona, på thet man genom dageliga partier kunde anten göra fienden någon afbreck eller förhindra hans excursioner utj landet och then skadeliga communicationen, som han hade med inbyggiarenar, låtandes förthenskull upkasta it litet retrenchement omkring sit läger.
11." Om natten hafwer man utj Cöpenhampn seet utj luften it besynnerligit tekn, neml. twenne armeér stridandes emoot hwar annan, then ena kommande uhr wester, then andra utur östan, hwilken tycktes twenne gånger blifwa slagen och således i grundh ödelagd, at ingen syntes öfwerblefwen, utan een person, som satt uppå een hwijt hest och hade een krona i handen.
19." Finge wj igen thet skeeppet, som kallas Carlshampn och war tilförene tilljka med staden, hwilken har samma nampn, af the danske borttagit.
20." Hafwer Swanwedel utskikkat it parti snaphaner eller stråtenröfware, them man kallade danske konungens Frjskytter, hwilke utj een by funne någre wagnar och utj them åtskillige sorter, som hörde til Drabanternas montering, hwilket strax utropades i alla gazetter för een sådan trophé, som hade all Sweriges macht therigenom blefwet ruinerad.
23." Hafwer een dansk caper borttagit een liten skuta, som skulle gå ifrån Halmstad til Malmö med någre ringa perdzedler, them fienden åtter behagade skatta för it rjkt byte.

#63
Samma natt war Swanwedel, som höll med schånske bönderna een förtrolig correspondence, ute och utj een gårdh, som låg ej långt ifrån LandzKrona, toog Gen.Auditeuren Root och Maj[or] von Eysen fången; hwilken boutade omskönt man giorde utj mörkret och i så stoor hast, at man ej lemnade be[m]:te fångar tjd til at kläda sig, så hafwer man dok venterat sig, at thet skeedde i hela swenska lägretz åsyyn.
24." Wardt Cornetten Steenson utaf Swanwedel utskikkadh til at göra it infall utj Lundh, hwarest han genom sine correspondenter hade förnummit, at 14 feltstykken stode utj förspan, som skulle föras til lägret; förthenskull efter the samma ej med något starkt convoy, som the schrifwa, utan medh 16 ï 20 knechtar wore bewakade, fik han them letteligen utj sit woldh, hög neder några personer, tog een och annan fången, som låg på sin seng och war aldeles wärlös, i synnerhet D. Sack, som wardt snöpligen och emoot all raison handterad och bortförd. Men Major Sinklar, then the tå sade sig hafwa ihielskuttit, lefwer ännu och leer åt sljke reciter.
Widh samma tjd hafwer Meerheim giort it utfall utur Christianstadh, genom hwilket han kom in utj wårt retrenchement, som Öfw. Ribbingh hade til at defendera, och omskönt een öfw.-lieut[enant],

#64 Major Piller och någre gemene leed skada, wardt ljkwel fienden med fast större förlust repousserad.
25." War H:r Axel Wachtmester in emoot LandsCrona och chargerade med fienden men wardt ingalunda jagad på flychten, ej heller blef honom armen skutten förderfwad, som de danske hafwa aviserat, utan något litet wardt han sargat i it finger, hwilket intet hindrade honom, at han ikke ljka tappert fechtade.
26." Om aftonen förde Konungen i Danmark sin armee uhr LandzKrona, then han oförmerkt hade samlat och i största trengsle haft innestengd, menandes sig thermed wilia oförwarandes öfwerfalla Hans Kongl. Maij:tt, hwars armée han nogsamt wiste ännu wara swag och många trouppar ifrån Swerige desidererades; marcherade förthenskull i stoor tysthet ut med stranden och drog sig på wenstra sidan om wårt läger, til des han omsider wan högden, och altså
27." wid solens upgång lät see sig uti full bataille, kommandes medh pukor och trumpeter, hwilket Hans Kongl. Maij:tt, som utj waaksamhet och oförtruten travaille alle sine officerare förekom, allraförst blef waarse, gaaf thet therföre sit generalitet tilkenna, befalte hollas bön och sedan troupparne föras i bataille utom retrenchementet, förrettandes sedan sielf sin devotion förmedelst then H. nattwardens deelachtighet, warandes aldeles bereedd til at fechta, ehuru swag des armé war emoot fiendens, som til thet minste hade 13,000 ï 14,000 man, sammansankad af allahanda folk och tungomåhl. Men som fienden war

#65 1 fult werk at rangera sig och syntes willia gå öfwer it ganska litet moratz, tå kom Öfwersten Drake marcherandes med några trouppar, som hade warit på partie, hwarutöfwer fienden hirtade sig, och ehuruwäl han såg Hans Kongl. Maij:tt stå utj full postur och wenta hans ankomst, satte han sig ljkwell strax efter middagen och begynte upslå sine telt, ther dok Hans K. M:tt stood hela dagen på feltet under öppen himmel.
Moot aftonen ginge någre disbanderade utaf begge armeerne och chargerade emoot hwarannan, och omskönt wåra hade gerna welat fechta med slutne trouppar, så hade doch fienden ingen lust thertil, utan med stutzare giorde någon liten skada långt ifrån, hwarigenom Baron Podebusk fik några blessurer och Ritmester Silverswerd iljkamotto.
Medan begge armeerne stodho emoot hwarannan, kom Bar. Johan Sparre med hundrade och någre knechtar, som hörde til Gvardet, hafwandes i föllje med sigh Gr. Carl Stenbock, HofRåd Lillieflycht, Secret. Rosenhielm, Strokirch etc.; och efter the ej wiste fienden wara utgången uhr LandzKrona ej heller finge thet advertissement, som Hans Kongl. Maij:tt genom een och annan courier sende emoot them, råkade the alle utj olykka och blefwe af it starkt danskt partj fångne emellan lägret och Belteberg, fördes sedan alle för Konungen i Danmark, ther han stod på feltet, och sedermera therifrån till LandzKrona och än widare til Köpenhampns castell, lidandes allstädes margahanda tort och sijdwyrdning. Eenkannerliga blefwe twenne prester, som wore i samma föllie (ty at the danske finge samma gång 7 prester, thet är dheras egen rekning) mykket hårdt och smäligen medfaarne, dok omsider efter 14 dagars fengelse utslepte, aldeles usle och utplundrade.

#66
Midlertjd höll Hans Kongl. Maij:tt rådh med sit generalitet, utj hwilket jemwäl Her Feltmarschall[ar]ne Fersen och Mardefelt wore som tyckte tienligast wara at upskiuta bataillen några dagar til des the återstående anseelige recruiter, som reda wore i marche, kunde ankomma, då man tjda noog kunde wåga thet som man ej behöfde, fienden til behag, låta föreschrifwa sig; hwilket (omskönt Hans Kongl. Maij:ttz valeureuse frimodighet aldrig undweek någon drabning) blef ljkwel så wida gillat och samtycht, som thet syntes wara för rjksens wälferd säkrast.
28." Dy lät Hans Kongl. Maij:tt sin armé draga sig tilbaka om morgonen bittida och taga sin wäg öfwer Heslebroo, befallandes Öfwersten Ugla föra arriere-gvarden, thet han några dagar med så got conduite (dok under Hans Kongl. Maij:ttz egen personliga närwarelse och direction) giorde, at fienden, som med sin avantgarde fölgde efter, litet eller alzintet utrettade, ehuruwel mykket dherom blef schrefwet och them frånwarandom inbillat. Om aftonen för gik Fersen in i Malmö och tog med sig den gvarni¶on, som war på Borreby, samt inkallade them som låge i cvarteren widh Ydsted och Trelleborg såsom och på Gedinge schantz, nogsamt merkiandes, at honom förestod een visit utaf fienden.
Junius.
Den 1." Avancerade wår armé utj god commoditet til Rörum, emedan wj hade underrettelse, at hela danska infanteriet samt med artillerie och dragoner fögo moverade sig, och

#67 för Levitzous partj eller Swanwedels frjskytter behöfde man intet mykket hasta sig unnan.
2." Kommo wj till Wester Wram, hwarest Hans Kongl. Maij:tt lät stella een hoop soldater i skogen, som så togo emoot Swanwedel och hans anhang, at han wende sig om och behagade intet lenger wårt föllje.
3." Satte Hans Kongl. Maij:tt sin armé emellan Harriager och Finie utj Gynge härad at hålla ther then H. Pinges-Högtjden. Men Konungen i Danmark, som hade högt åstundat at secundera Christianstadh, frögdade sig, at han kunde thet utretta, och stanade therföre wid staden, blifwandes först beneventerad af Öfw. Langh, sedan af Gen.Maj. Meerheim, som tracterade honom i staden, hwarest een taksäjelse höls för dhen undsetning, som ankommen war; men sine teen- och blypenningar, them Meerheim hade låtet mynta, måtte borgarena alt framgjnt behålla och finge inga subsidier i thet målet. Sedan wende fienden aldeles tilbaka och (som ther sades) moverade sig Pinges-dagen, på thet han måtte komma tjdz noog til Malmö, djt han med fult alwar hade ämbnat sig; och
6." kom, tå man bittida om morgonen såg 8 esqvadroner

#68 nalkas them Gen.Maj. Walters commenderade, och satte [sig] widh Skräflinge, sedan han hade borttagit några hestar och koor, hwilke ej så hastigt kunde drifwas af ägarne in i staden.
7." Kommo än flere trouppar ifrån Lundh, iblant hwilka war och generalitetet, som strax begynte recognoscera alla avenüér widh slottet och Ljmhampnen.
Samma dag sende Gen.Maj. Walter een trumpeter fram til staden, begärandes, utj sin konungs nampn, at fångarna måtte blifwa utwexlade, hwaruppå Hans Excell. Fersen sende it project tilbaka.
8." Flytte Hans Kongl. Maij:tt sit läger til Häridswadh kloster på een lustig och beqwämlig ort, dher man best kunde afbida recruiternes tilkomst.
Samma dag droge the för Malmö ankomne fiendtlige trouppar sig neder til Ljmhampnen, djt flere ifrån Lund församlade sig. Om aftonen satte sig it danskt örlogskeep på Malmö reedh.
9." Kom hela fiendens armé för Malmö, och bestood des infanterie utj 23 bataillons, lägrandes sig emellan Skräflinge och Hyllie.
10." Skööt fienden med 9 stykken sit lösen in utj stadhen och slottet, hwaruppå honom swarades med 4 skott ifrån Malmö bastion.
Emoot middagen lade sig ändå it danskt skeep på reedden.
Om aftonen brachtes en dansk ryttare fången in i Malmö.
Samma dag war Ammiralen Eric Siöbladh med 11 skeep, 3 brännare och något annat småt fahrtyg kommen förbj Nyborg, ämbnandes passera igenom Belt och sedan conjungera sig med Kongl. Maij:tz hufwud-flotta; hwilket efter Konungen i Danmark genom hemliga kunskapare wäl hade förnummit, befaltes Ammiral Juel med een good deel af des flotta lura theruppå, thet han och giorde. Ty sedan han hade låtet upsökia the fahrkoster,

#69 som skulle föra the[t] münsterska folket ifrån Kiel och wore wäderdrefne och til een deel reedlösa, tå begynte han
11." beskiuta wåra, som tappert fechtade meera än it heelt dygn, men efter the eij när wore fienden ljka utj mykkenhet och ammiral-skeeppet Ammiranthe war heelt sönderskuttit, the andre jemwäl förderfwade, nödgades Ammir[al] Siöblad gjfwa sig fången med sit skeep samt med Calmar Castel, Wrangels Palais etc., men twenne kommo in salvo til Götheborg och twenne utj andra hampnar. Genom samma olykka blef och Öfw.-Lieut. Makeler, några capitainer, lieutenanter och gemene fångne.
Samma dag hafwer fienden fattat posto för Malmö slott, jemwäl och för öster och söder poort, öpnandes sine trencheer och byggiandes på alla poster batteri. Medlertjd wart een adjutant utaf thet Croyska regimentet fången införd i staden och litet therefter een mönstersk soldat.
12." Kunde man mykket merkia, huru fienden på alla orter med sit arbete avancerade.
13." Äfwen iljkamåtto, omskönt man med stedigt canonerande sökte til at hindrat så mykket mögeligt war.
14." Continuerade fienden med sit arbete och sökte til at bestiga the belägrades betekte wäg, wore och när under contrescarpen men blefwe med sin stora skada tilbaka drefne.
15." Lät H:r Feltmarsch. Fersen med 150 hestar göra it utfall på them som arbetade, af hwilka månge blefwe nederhugne, men wåra kommo utan all skada och förlust tilbaka.
Des emellan blefwe några granater inkastade utj staden och stykken förde på batterierne både widh söder och öster poort.
16." Lade fienden een redoute widh stranden och besatte om aftonen sine approcher mykket starkare än waanligit war.

#70
17." Arbetades med all macht wid söder poort, tädan och några granater inkastades, men widh slottet och österpoort blef fienden utj sit arbete mykket hindrad utaf ryttarewachten, dy sökte han til at revangera sig med mykket skiutande, som Gudj skee lof giorde ingen skada.
18." Giorde Regim.Qvartermestaren Willensen it utfall med 60 ryttare, som ginge til foot och hade sina pistoler och halfpiqver, hwarmed the slogo fienden uhr sine linier, skutte många neder och togo Major Röchling, Lieut. Bylow och 4 gemena fångne in med sig.
Samma dag blefwe utj slottet och staden 42 granater inkastade och 6 fürkulor, dok utan någon synnerlig effect.
19." Lät Her Feltmarsch. Fersen åtter it utfall skee, thet Öfw.Lieut. Fritz Wachtmester giorde med 250 ryttare och 150 musqveterare, attaqverandes wid öster poort Gen.Major Bibows post, ther the jagade fienden longt uhr sine linier, högge neder öfwer 100 man, iblant hwilka wore månge officerare, tagandes Capit[ain] Röpstorph och några soldater fångne, hwaremoot wåre allenast miste Cap.Lieut. Cratsch, een ryttare och een musqveterare.
20." Kastade fienden många bomber in utj slottet och arbetade medlertjd jdogt i sina påbegynte werk.
Samma dag kom Gen.Lieut. Christoff[er] Gyllenstierna, Envoyén Conte de Rebenac, polske Öfwersten Ribbinski, Resid. Graventhal, Secret. Lillieroot till Hans Kongl. Maij:tz läger.
21." Begynte the danske beskiuta then bastionen, som kallades Malmö, kastandes och 14 granater in utj slottet, som des bettre ingen werkan hade.
22." Wid midnatz tjdh lät fienden skiuta lösen på alla poster och giorde strax med stoor furie anfall på contrascarperne men blefw med sin stora skada tilbaka drefwen; dok logerade han

#71 sig uppå esplanaden för Stockholms bastion och fulfölgde sin linie ifrån traversen it longt stykke på feltet utan för söder poort. Begynte och, så snart thet dagades, at canonera utaf alla batterier och kasta bomber in utj slottet.
Efftermiddagen kommo twenne fransoser öfwerlöpandes, som berettade, at the uppå theras posto hade mist genom samma attaqve öfwer 300 man och at mykket folk blef alla nätter skuttit för the danske; men at thet then gången ej bettre reüsserade för them uhrsechtade the ther med, at the hade ej spadar och annat redskap noog med sig, hwarmed the borde hafwa förwarat och betekt sig.
23." Blefwe om natten 42 och om dagen 32 bomber inkastadhe men ljkasom the förre utan någon werkan.
24." Blefwe 27 bomber inkastadhe och heftigt skuttit utaf batterierne, jemwäl och arbetet widh söder poort med sådan force foortsat, at fienden continuerade sine linier therifrån och intil slottet; försummandes sig ej heller wid öster poort, ther han under Stockholms bastion logerade sig på brystwäret af then betechte wägen och skaar sammastädes in it batterie.
25." Arbetade fienden hela natten för slottet och formerade een ny linie ifrån stranden intil dammen, kastandes in 12 stora bomber. Widh söder poort giordes jemwäl een ny linie fram för högra facen utaf ravelinen. Widh Stockholms bastion såg man fuller intet arbetas, men fienden försterkte ljkwel sina werk och sapperade in emoot grafwen, inkastandes åtter then dagen 20 granater utj slottet.
Om aftonen, tå parolen blef utgifwen, blef Ritmester Norman med twenne kulor skutten igenom hufwudet, så at han strax therefter dödde.
Något senare på aftonen såg man fienden starkt marchera utj approcherna men ingen warda aflöst, jemwäl och owaanlig många fassiner tilföras, hwarutaf Her Feltmarschall Fersen noogsamt kunde sluta, at een general-storm war så mykket wissare

#72 för handen, som Konungen i Danmark oftast hade med thensamme hotat. Ty efter han hade pertinente tidender om wår flottas ankomst och fruchtade, at hans flotta, som särdeles förtröstade på then hollendska utlofwade secours, skulle ej wara suffisant, och altså, om thensamma blefwe slagen, kunde Malmö letteligen warda secunderad och han med hela sit rjke i een stoor fara stelt, resolverade han til at skyndeligast sluta then belägringen med een cruel attaqve, hwilke arcana man ögonskeenligen kunde läsa på sielfwe feltet; och fördhenskull giorde Hans Excell. Fersen een good, försichtig och nödwendig anstalt både i staden och på slottet, at fienden, enär han kommo, måtte tilbörligen blifwa undfägnad. Och sij / han försummade sig intet, ty om midnatz tjd begynte han på otta stellen med alt sit infanteri och sine dragoner angripa både slottet och staden, kastandes midlertjd 42 granater in utj slottet allena. I hwilket stora anlopp fienden war så opiniastre, at han ej återwende för liusa dagen, hwarigenom han occuperade it werk widh Strandpoorten, thet Capitain Mattherne tappert sökte til at förswara och therigenom tilsatte ljfwet. Des utan fattade och fienden posto wid contregarden för Stockholms bastion såsom och på strekwallen emellan Götheborgs och Malmös bastion, ja passerade grafwen emellan Malmös och Norköpings bast[ion], ther någre 100 man bestege wallen och andre för slotz-ravelinen inkrechtade caponieren; äre ljkwel alle allestädes genom Gudz bjståndh, gener.-gouverneur[ens] förnuftiga disposition och soldaternas tappra mootwärn utjagade, nederhugne och omkomne.
Hela general-stormen war fördeelt utj trenne poster, utaf hwilka Hertigen af Croy anförde then ena, Gen.Major Bibau then andra och Öfwerste Büscher then trjdie, men Bibaw hade then störste succés och sades wara kommen så wida, at han wille öpna poorten för cavalleriet. Men ret i dy reserven wille inbryta, brast broon sönder, på hwilken the i stoor mykkenhet hade sammantrengt sig, och störte neder i watnet, hwilket giorde

#73 fienden, som på wallen war, aldeles försaagd, så at officerare och gemene, effter the såge ingen hielp, hofwe sig hufwutkuls utföre igen eller blefwe och nedkastade, så at man om morgonen såg them hengiandes på pallisaderne och theras stegar, pontons och andra instrumenter lembnade på wallarna och annorstädes tilljka med margfallige döde.
26." Lätt feltmarschallen bittida om morgonen bön hållas och i hela soldatesqvans närwaru een innerlig taksäjelse göras för Gudz nådige biståndh och stadsens hugneliga frelsning.
Effter middagen begärade fienden stilståndh och råderum til at få begrafwa the döde, hwilket honom för wissa orsaker blef förwägrat; men hela natten hörde man sedan, at the förde the döde uhr löpegrafwarna samt stykken och annat ifrån posterne.
Samma dag togo snaphanerna bort Öfw.Lieut. Swartz, som hade ämbnat sig til Hans Kongl. Maij:tz läger.
Äfwen tå finge wj och weta, at någre moordbrennare hade stukket eeld på stadhen Riga, så at 260 sköna huus, 20,000 läster rogh, 6,000 faat ljnfrö, 4,000 pakkor hampa wore förbrende; hwilket somlige af samme mordbrennare, som blefwe fasttagne och tilbörligen straffade, bekende sig hafwa giort igenom Hans Kongl. Maij:tz fienders tilskyndan och inrådande.
27." Begärade Konungen i Danmark åtter stilståndh til at låta begrafwa the döde, hwilket Hans Excell. Fersen med wissa conditioner tilstadde, låtandes och lefwerera utu grafwen, ifrån wallen och the betekte wägarna margfallige döde kroppar, iblant hwilke wore månge officerares; men hwad som på sielfwa wallen war blefwet liggiande, thet lät her feltmarsch[allen] begrafwa utj staden. Fienden lät utschrifwa, thet hans förlust war ganska ringa, så at allenast 300 wore döde och 500 blesserade, menandes, at wj giorde summan altför stoor, om wj sade 2,000 wara omkomne, men efter mångas bekennelse kan man säkert säja,

#74 at Konungen i Danmark hafwer til thet minsta utj then stormen förlorat 4,000 man. Theriblant sades wara döde: Gen.Maj. Bibow, Obr. Busch, Keller, Wernstedt, Meldrom och Ramstedt, Öfw.Lieut. Pless och Ellebreck etc. Men dhesse blesserade: Hertigen af Croy, Öfw. Brockenhusen, Schulenburgh, Lunge, Öfw.Lieut. Scack, Fuchs, Vietinghof, Thamber etc.; des utan förnam man, at Printz Jörgens, Wejers, Walters, Schönbergs, Schulenburgs, Bauditzes, Granwilliers, Tecklenburgs regimenter wore meerendels ruinerade, så at utaf 3 battaillons giordes een, hwilket man widh fiendens afmarche noogsamt kunde skönja och förnimma. Men så säker hade fienden giort sig om een victorieux succes utaf thenna stormen, at man om morgonen bittida såg öfwer 60 galliotter, jachter och

#75 annat fahrtyyg kommit ifrån Köpenhampn til at hemta byte men wende snart tilbaka igen.
28." Om natten hördes åtter, huru fienden förde bort sine stykken och huru folket marcherade uhr approcherne för söder och öster poort, lembnandes allenast een wacht widh endan. Men the mönsterske hölle ändå sin post besat, dok utan til at arbeta något widare.
29." Continuerade fienden med sine stykken at bortföra men alt i miug och mörker.
30." Hafwa the mönsterske tendt eeld på sine approcher och qviterat them, men elliest blef sielfwa danska lägret ståndandes; dok lätt Hans Excell. Fersen med all fljt rasera fiendens arbete.
Julius.
Den 1, som war een söndag, war Gen.Ammiral Henrich Hoorn så wjda kommen med Hans Kongl. Maij:tz flotta, at han fick then fiendtliga uti sichte under Falsterbo och begynte strax til at attaquera thensamma. Han sielf förde then första esqvadre, bestående af 16 skeep och 4 brännare, Hans Klerk förde then andra, som bestod af 12 skeep och 5 brennare, H:r Hans Wachtmester förde then tridie, 13 skeep och 4 brennare. Och ehuru wäl wår flotta sades i begynnelsen hafwa haft både winden och lowen, sökte ljkawist fienden genom margahanda wenning at förtaga sådan[t] och therigenom separerade wåra skeep ifrån hwarannan. Dok fechtade the med stoor[t] couragie så många som kunde komma thertil, ty Nills Juels ammiral-skeep, kallat Christianus Qvintus, blef skuttit så reedlööst, at han måtte senda thet til Köpenhampn och stiga på it annat skeep, Fridericus Tert[ius]; men efter fienden hade wälöfwat siöfolk och des utan wiste bettre betiena sig af sit eget fahrvatn än som wåre, blef wår flotta omsider skingrat, någre skeep eröfrade, och 3

#76 stykken lupe på gund wid Malmö. Äfwen mädan combatte[n] warade, kommo the 10 auxiliar-skeep, som wore sende ifrån Holland under Amm.Lieut:s Wilhelm Bastians ronduite; förthenskull begaaf sig Tromp strax til Köpenhampn och utj krjgsrådet inhempte then resolution, at the 3 skeep, som wore strandade för Malmö, skulle attaqveras, hwilket blef befalt Cap. Tiloos och Niclas Bois, så at twenne blefwe upbrende och thet trjdie kom i fiendens woldh. Genom thenna olykkeliga battaillen fik fienden många fångar, iblant hwilka the förnemste wore Obr.Lieut. Wrangel, Rosenfelt, Eric Taube, Dombart, Gyldenadler, Leijonfelt etc.
2." Begynte Gyldenlöw een formell belägring för Marstrand, som bestood af 4 skantzar, Malpert, Gustafsborg, Hedewigsholm och Carlsteen.
4." Lät Hans Kongl. Maij:tt befalla, at broar skulle göras ferdige, så at des armé kunde beqwämligen föras öfwer passet Häridzwadh och Hans Kongl. Maij:tt altså sökia fienden, förän som han genom thet keijserliga och hessiska auxiliar-folket blefwe alt för mykket förstärkt och therigenom mera redoutable til at angripa; hwilken Hans Kongl. Maij:ttz resolution war så mykket meer courageux och på een öfwernaturlig förtröstan grundad, som man reda någorleedes wiste, huru stoor olykka flottan lidit hade och at thet året neppeligen war någon resource til siös mera.
5." 6." 7." 8." 9 etc. Continuerades med alt dhet, som behöfdes til förestående marche.

#77
12." Brööt Hans Kongl. Maij:tt op och gik närmaste wägen åt LandzKrona, marcherandes then dagen 2 1/2 mijl intil Torlösa by, hwarest Hans Kongl. Maij:t och stod stilla den
13." och firade den trjdie store och almenne Bönedagen med stoor devotion och alwarlig åkallan om Gudz nådiga biståndh til thet företagne werk.
14." War armeen utj sielfwa dagningen stelt i bataille af sal. Feltmarsch. Helmfelt, then Hans Kongl. Maij:tt sielf efter sin plägseed öfwersåg, ordinerade och förmante, ridandes troup ifrån troup, låtandes sedan marchen i Herrans nampn gå foort. Tå man hade avancerat een half mijl, inkom kunskap, at fienden hade fattat stånd uppå Sirköpings engiar wid een by, benembd Tirup, och stelt sig baak om een högd utj een daal, så at störste deelen utaf hans force war beteckt och dhesutan med een graf och jordwall försäkrat. Förthenskull, efter man ej kunde ret merkia hans förfatning och postur, reed General Aschenbergh något fram på högderna, och efter han med särdeles conduite wiste at judicera alla advantager af situationen, berettade han för Hans Kongl. Maij:tt och Hans Excell. Helmfelt, thet fiendens stånd war sådant, at han ikke utan stoor hazard stoodh til at angripa: hwilket Hans Kongl. Maij:tt genom des höga prudence så mykket bettre betrachtade, som man wäll wiste fienden genom considerable secourser af ryttare och knechtar wara renforcerad och os mera än een trediedeel utj mykkenhet öfwerlägen, och giorde therföre med hast een förandring utj slachtordningen, låtandes armeén draga sig meer och meer på högra handen om Tirups kyrkia, på thet man kunde hafwa fördeelen utaf winden och jemwäl komma fienden utj flanqven; hwilket alt så wel lykkades, at fienden therigenom nödgades ändra sit ståndh och öfwergjfwa sin förrige innehafde advantage, hwaruppå Hans Kongl. Maij:tt med Gen. Aschenberg toog sielf commando öfwer högra flygelen

#78 och satte Gen.Maj. Bielke utj thes andra treffen. Then wenstra flygell anförtrooddes G.Feltmarsch. Helmfelt och Gener.Maj. Schönleben, men andra treffen skulle Gen.Maj. Kock och Lubekker föra. Infanteriet, som allestädes war meslerat med några esqvadroner til hest, commanderade Gen.Lieut. Scultz utj första treffen, Gener.Maj. Mortaigne och Sperling utj andra treffen, Gen.Lieut. Christoff[er] Gyllenstierna reserven. Sedan, tå thet waanliga och kraftiga ordet eller signal 'Hielp Jesus' war utgjfwet, skiötz dubbelt swenskt lösen twenne gånger, men fienden wille intet swara, utan avancerade så småningom, til des Hans Kongl. Maij:tt med starke can[o]nader begynte göra någon skada på hans trouppar; tå yttrade han först sin jfwer och lät med alla sina stykken spela på Hans Kongl. Maij:tz armé, och thermed continuerades å båda sidor een liten stundh.
Omsider klokkan 10 ï 11 lät Hans Kongl. Maij:tt hela sin armé gå löös på fienden, hwilken och giorde så mykket heftigare mootståndh, som han hade thet til fördeel, at Hans Kongl. Maij:tt med dhes högra flygel måste passera een morastig daal och sedan gå up före een temmelig brant högd, löpandes ljkasom til storm[s] emoot fienden. Men omskönt han i förstonne syntes hafwa stoort alwar till at defendera sig, ty utaf continuerlig salva syntes eeld nestan een half tima, ljkw[el] blef han med sin wenstra flygel twungen til at wjka och altså lembna i Hans K. M:tz händer thet artiglerie, som på then högden emoot wår högra flygel rettad war, tagandes flychten igenom Billeberga til Asmuntorp och omsider in under LandzKrona; ty fast fiendens samma flygel tychtes een och annan gång wilia följa efter, när Hans Kongl. Maij:tt wende sig om til wallplatzen, ljkwel rychte han strax unnan igen, såsnart man giorde mine til at stå, ja sielfwe hans dragoner och knechtar, som lade sig

#79 baak om diken och skutte, warandes således nogsamt förtektelupe sin koos, när the såge någon nalkas. Men desemellan hade Hans Kongl. Maij:tz wänstra flygell större swårhet, emedan fienden war så stark emoot honom, at een af wåra esqvadroner eller battailloner måtte ofta fechta med 2 eller tree tilljka; hwarutaf hende, at någre af Hans Kongl. Maij:tz esqvadroner, som slöto flygelen, blefwe renverserade och lembnade brigwaderne allena, dherigenom een wärmeländsk och een westerbotnsk brigvade tilljka med een och annan esqvadron leed något nederlag. Men Gener.Major Sperling secunderade så tappert och troligen, at somlige af fiendens esqvadroner...
Augustus.
Then störste deel utaf dhenne månaden hafwer Hans Kongl. Maij:tt måst utj mykken oro tilbringa uppå then obeqwäme orten Rönnebergh, hwarest man dageligen såg månge miner utaf fienden, såsom wille han sin förra skada och skymf hembnas, men

#80 han såwel som hans hotelser blefwe ljkwäl inom palisaderna; dock skeedde esomoftast några scharmützler, både emeljan fouragererna såsom och emellan andre braves.
Medlertjd sökte Her Gyldenlöu alla wägar och medel, hwarigenom han kunde bemechtiga sig Marstrand medh thes casteler; ty sedan han den 28 Julij hade beordrat Gen.Maj. Degenfelt til at angripa sielfwa staden, een öppen och wäärlös ort, och endtlig intagit thensamma förmedelst thet anfall, som Öfwersterna Wisburgh och Coucheron giorde uppå norra sidan, Öfw. Wibe på then södra, Öfw.Lieut. Tritschler sampt Gen.Adjut. Mohr på östra sidan, tå tog han sig före at
Den 1 Aug. beskiuta festningen Carlsteen, hwilken han sielf uti många relationer giorde aldeles oöfwerwinnelig, afmålandes alla avenuér mykket swårare, än them Hannibal hafwer förspoort öfwer Alpes.
2." Blefwe utaf 5 mortiers många granater inkastade medh then effect, at toornet begynte rembna.
3." Hafwer fienden begynt canonera utaf 4 batterier, både ifrån Marstrands ö, Malpert och Hedewigsholm, hwaruppå the belägrade hafwa tilbörligen swarat och några timar heftigt skuttit, intildes the utaf the margfallige bomber, som oaflåteligen inkastadhes, blefwo twingade til at sökia sin säkerhet utj hwalfwen. Men tå the danske samlade sig ifrån alla poster omkring festningen och all anstalt war giord til een storm, hwartil ej allenast theras granadiers hade begynt göra wäg förmedelst margfallige granader, utan och constablerne med store brecher utj muren af toornet, hafwa the belägrade, hwilka först skutte månge ihiel med musqveter (ty the danske sluppe intet så egentligen med 3, sit eget lösen, såsom elljest schrjfs) omsider låtet slå chamade, begiärt och fått it ärligt accord, at officerare och gemene skulle marchera åt Eda schantz, men the siuke och qwätzste förplägas utj Uddewall, til des the kunde widare föras.

#81
Effter Her Gyldenlöw hade dhetta utrettat, sökte han, bredewidh sin konungs intresse, lenger til at utstrekkia sit eget beröm, och efter Jempteland hafwer tilförene warit under Danmarkz krona, meente han des inbyggiare skulle snart låta öfwerwinna sig, ja, at gammal inclination skulle wara starkare än ny success och tapperhet; förthenskull hafwer han afferdat twenne öfwerstar, von Hoven och Schultzen, med 2,000 man til hest och foot (så framt the elliest ikke hafwa misreknat sig), hwilke
Den 11 Augusti ginge ifrån Trundheem, förandes medh sig några falqvenette[r] och annat tyyg uti een beswärlig parade öfwer the owäga bergen. Men innan något blef på then orten utrettat, giorde Churfursten af Brandenburgh een stoor och förskrekkelig expedition, wiliandes entelig anten winna eller i grund förhärja Stetin; ty sedan han utj Julij månad hade med 24 regim[enter] belägrat staden och des utan fått 4,000 lüneburger til hielp, uptenkte han hwar dag it nytt sätt til at plåga inwånerna med, ty then
3." begynte Öfwerste Schöningh at beskiuta Lastadien.
4." Hafwer fienden öpnat alle sine trencheér och låtet sine caprer infestera några skeep, som låge utj hampnen, ehuruwel aldeles förgefwes.
5." Är Stiernschantzen inkrechtad men alt folket, som therinne war, salvera[t].

#82
6." Blef een och annan caper ruinerad och i brand stukken genom it behendigt och tappert utfall, som skeedde utaf skeeppen.
14." Hade the brandenburgske, oachtat at stetinerne giorde många utfall med sit mykkla manskap, så wida bracht thet, at the hade 8 batterier ferdige, 2 widh theras eget läger, 2 widh löneburgernas, it på Dammen och 3 på Mühlenberg, af hwilka alle the tå kunde balconera.
Men dhes emellan som Swerige hade margfallige fiender, så hade hwar af them åtskillige desseiner och förfatningar til Sweriges förderf,
1." ty Konungen i Danmark lät sine skeep med hast repareras och sende sedan ut 22 ï 24 af them, med hwilke 9 holländska auxiliar-skeep strax conjungerade sig, the ther fördes af AmmiralLieut. Wilhelm Bastiansen.
5." Gingo the samptlig til segels ifrån Bornholm och togo sin cours till Calmar.
8." Fingo the Ölandh uti sichte, tå Ammiral Juul med 3 skott gaaf teken, at bem:te holländske ammiral skulle leggia sig på södre sidan om landet eller wid söder udd och således hindra swenska fahrkoster (så framt några wore ther) at the ej skulle undslippa åt skiären.
11." Hafwer fiendens flotta kastat ankar för Borkholm slott.
12." Kom Gen.Ammiral Tromp sampt med Vice Ammiral Bielke til the andra, så at the tilsamman wore 34 skeep, hwilke skulle attaqvera och bestiga then orten; men Amm[iral] Juul hade reda afferdat 2 trumpetare til Smålandh, hwilka, bewäpnade med många skarpa hotelser, skulle fodra brandskat, then redelige undersåter ej så wällwilligt kunde eller borde utgifwa, utan bode om nådh och skoonsmåhl. Men sljkt wederfoors them intet, utan

#83 eeld och brandh, roof och sköfling, som omildeligen föröfwades af Öfw. Möller, Wice Ammir[al] Span och Capit[ain] Gedde, the ther efterhanden lade månge byar och herregårdar utj aska. Men trogne underdåner lät heller huus och ägodelar förbrennas och fienden warma sig wid een så grufwelig eeld, än the wille wisa någon kallsinnighet emoot sin kära öfwerhet eller på något sätt gå fienden til handa.
13." Lade danska flottan sig under Skeggenäs.
14." Hafwa the danske stormat Borkholms slott medh 3.500 man, men then tappre Ammiralen Hans Wachtmester hafwer så hindrat them, at the willer gå tilbaka än fram; och omskönt han ej hade meer än 200 ryttare och dragoner, dref han ljkwel fienden ifrån alt sit stormtyyg och ammunition nedher til siön och slog ohngefär 130 neder.
Men theremoot innehålla the danskas relationer, ifrån deras flotta utkombne, at the hafwa inkrechtat een anseelig fortresse, bestående af 7 reguliere bolwerk, alle upsatte af ölandzsteen, men hwarest thensamme hafwer warit belägen söker man ännu efter utj landkortet, emedan fienden säger sig så utj grunden hafwa sleeffat thensamma, at intet merke är lembnat dherefter på jordene.
15." Är cartellet widare förfärdigat af swenske G[en.]Aud. Buschov och den danske Mejer.

#84
Dito." Midlertjd hafwer Churförsten ej försummat sig för Stetin utan låtet Gen.Maj. Schwerin marchera öfwer een bro, som war giord öfwer rivi[e]ren på then sidan åt Gustrou, och intaga then dam som är emellan Blockhuset och Tullschantzen, hwilket Öfwersten van der Noot så tappert afwärgde, at han
16." dreef fienden utu then posto the fattat hade; men efter Blokhuset
17." olykkeligen råkade utj brandh och Her Öfw. Noot fruchtade, at fienden, som hade hwarken mangel på folk eller inventioner, skulle afskiära honom wägen, giorde han först all then effort, som een så brave cavailler kunde åstadh komma til fiendens skada och hinder, och drog sig sedan utan någon förlust
18." tilbaka in utj stadhen. c20." Hafwa brandenburgarne upkastat een redoute wid Blokhuset.
22." Lät Öfwerst van der Noot settia Wattuskantzen i brandh.
23." Hafwa lüneburgerna fattat ståndh wid Frawen Thor.
Effter Hans Kongl. Maij:tt alt ännu måtte dwälljas på Rönneberga högar til at holla de danske inne uti LandzKrona, så hade Hans Kongl. Maij:ttz folk på andra aflägne orter så mykket mindre hugnad och upmuntring af des heroiske och lykkosamme præsence, som elliest animerade alle andre närwaran[de]; förthenskull gik thet uti Jemptelandh något olykkeliga, ty
25." hafwa the danske umringat 200 ï 300 man (af finska regimenterna) på een kyrkiogårdh, hwilke hafwa uppå accord måst gjfwa sig, dok ej så mykket twingade af fienden som förrådde af landzens inbyggiare. Men af dhesses skada blefwe andre wise, ty Öfw. Ul[f]sparre och Generalen Carl Sparre drogo sig med sine trouppar tidigt tilbaka, wiliandes heller förlora och settia efter några få fångar och litet ammunition än stella

#85 alt manskapet emellan twen[n]e eeldar, starka fiender och otrogne wenner.
26." Såg man thet danska edict, som 6 dagar tilförene war publicerat, at hwar och een, af hwad ståndh han doch wore, skulle gjfwa 1 dal:r s:mt för hwart arne eller eeldstelle utj sit huus, men fattige bönder skulle slippa med 2 s:mt. Item skulle gifwas för hwar oxe 2 s:mt, för hwar hest äfwen så etc.
27." Hafwer Gyllenlöw oförwarandes öfwerfallit någre af the trouppar, hwilke Hans Excell. Her RjkzCanceleren sampt hans swåger Her Peder Sparre förde och commanderade widh Uddewalla; och efter wälbem:te herrar ej kunde i thet lähnet hafwa någon trygg och sanferdig kunskap, wiste och derföre intet, at någon fiende war så när, blef intet slagh, som gazetterne förmäla, utan een sådan desmelé utj trengslan och confusionen, at the, som hade begynt wika, kunde ej komma til ståndh, hwarigenom wåre leede något nederlag, miste några stykken och bagage sampt lembnade efter sig mänge fångar, som så jemmerligen hanterades, at the wore ganska få, när the kommo tilbaka.
29." Förspoorde man, at Konungen i Spanjen genom sin Legat Borgemainer wille intala Konungen utj Englandh, at han skulle träda med utj krjget och föröka thet keijserliga partj, så skulle honom Nieuport warda inrymt.
September.
[Den] 5." 6." 7." Lät the danske brenna och härja på åtskillige orter utj Smålandh.

#86
8." Hafwer Churfursten i Brandenburg begynt at beskiuta Stetin medh 110 stykken och 25 mortiers.
9-10." Continuerades på samma sätt, så at några huus utj staden begynte lida skada.
10." Hafwer Duc de Creqvi slagit een deel utaf dhen keijserliga arméen, hwilken Hertigen af Sachsen-Eisenac förde, toog alt dhes bagage bort, hög neder 5- ï 600 man och jagade the andre til Kejsersschantz; i hwilken flycht bem:te hertig hade sielf mist ljfwet, såframt ikke Grefwen af Kuffenstein hade honom reddat och secunderat.
Dito." Lade några danska fregatter sig för inloppet wid Westerwjk och intogo ther een liten schantz.
Samma dag kom och Tromp tilbaka til Köpenhampn med the hollandske och the fleste danska skeeppen.
Medlertjd lät Ammiral Juel genom sin trogne Capit[ain] Bovenfelt allestädes twinga brandskat utaf landsåterna.
11." Hafwa de danske satt eeld på staden Westerwijk, leggiandes både honom och slottet utj aska sampt med något timmer och plankor; och som Herostratus wille wara nampnkunnig therigenom, at han upbrende Dianæ tempel, så bör ej heller deras nampn förgätas, som anrettade thenna branden, ty then förnemste iblant them war Ofw. Müller, Blankenheim, Floris Castens, Morsing, Gedde etc.
Samma dag gick Konungen i Danmark til skeeps, men

#87
13." til segels, tå Tromp, Willhelm Bastianssen och merendels hela flottan fölgde.
Dit[o]." Hade Churfursten upfört på sine batterier 134 stykken, utaf hwilka han på 4 wekurs tjd giorde 59,000 skott och des utan inkastade 9,000 bomber, granater, stinkpottor, bettellsacker etc.
16." Låg Konungen i Danmark med sin flotta under Dragö[r] och fick samma dag windh, med hwilken han seglade in under Landt Rügen.
17." Begyntes descenten emellan Wittaw och Jasmund.
18." Gick Konungen i Danmark tilljka med sin brodher Printz Georg i landh, tå een deel af rügische adelen strax mötte och fägnade.
Samma dag blef Printzen af Holstein-Sunderburgh skutten utj lägret för Stetin och dödde strax af blessuren.
22." Reeste Konungen i Danmark ifrån Rügen til Köpenhampn igen, lembnandes thersammastädes Feltmarsch.Lieut. Goltz med commando öfwer folket, men efter honom, tå han genom pålska avocatorier motte tädan, kom Gen.Maj. Rumor.
Samma dag kommo Tromp, Buckwalt och Resid[ent] Brant utj brandenburgska lägret, begärandes, at han med någon secours wille försterkia thet danska folket, som hade nyligast fattat posto på Rügen, thet han strax bewilliade och sende Gen.Maj. Giese djt med några trouppar, så at ther omsider samlades 8,000 man förutan thet biståndh, som någre af rügiske adelen giorde; hwilken macht, efter Her Grefwe Köningsmark såg sig ej kunna

#88 mootstå, droog han sit folk och alt annat, hwadh han fienden kunde til afsaknadh tädanbringa, in tj Stråhlsundh.
23." Hafwer Öfw. Schöningh sökt at bemechtiga sig ravelinen för then Parnizitzska bryggan uti Stetin och efter långligjt fechtande posterat sig dher.
24." Lät the belägrade utj Stetin (hwilke aldrig försummade at göra fienden skada och hinder) springa een mine widh Frauen-thore och giorde therjempte it lykkeligit utfall, så at the fingo een good deel fångar med sig tilbaka.
25." Theremoot lät Hertigen utaf Holstein på lüneburgarnas sida een mina springa men aldeles fåfengt och utan werkan.
26." Fölle åter the belägrade ut och giorde een utaf fiendens miner obrukelig sampt ruinerade några andra af hans werk.
27." Hafwa samma valeureuse belägrade och redelige undersåtare utj Stetin ej heller hwilat, utan giort fienden stoor och merkelig afbrek förmedelst twenne miner, som the springa lät, och thermed mykket manskap för fienden ruinerade.
28." 29." 30." Blef dageligen något utrettat för Stetin, så til then berömmliga stadhens skada som til then hårde fiendens hinder, i dy at then ene emoot then andre lät springa miner och alt annat försökias, som kunde bewisa trohet på then ena sidan, bitterhet på then andra.
Effter the danske stedse hölle sig inom sin fördeel widh LandzKrona och intet widare kunde på then orten utrettas, wille Hans Kongl. Maij:tt nådigst unna sit folk roo och lät dherföre armeén utj åtskilliga provincier öfwer wintren förleggias.

#89
October.
Den 1." Lät Hertigen utaf Holstein-Gottorp afgå een wjdlöfftig schrifwelse til Konungen i Englandh, begärandes, at han såsom mediator wille förmå Konungen i Danmark til thet som skiäligt kunde wara.
Samma dag läte lüneburgarne widh Frauen-Thore genom een mine then yttersta redouten upflyga och meente hermed at tilfoga them belägrade någon skada, men thesamme giorde it tappert anfall och jagade fienden tilbaka, doch så, at han nu som elliest lembnade någre fångar och döde i stikket.
Samma dag ankom Hans Kongl. Maij:tt til en prestegårdh, kallad Fielkestadh, något meer än een mijl från Christianstadh, hwarest Hans Kongl. Maij:tt af många och swåra fatiguer befan sig något opasslig.
2." Dödde Hr Rjkzrådet Harald Stake. Then förnemste brandenburgiske Ingenieuren Blesendorf ihielskutten för Stetin. Samma dag lät the brave stetiner springa een mine wid H. Geiststhor med så stoor werkan, at ej allenast mykket af fiendens folk wardt ihielslagit, utan och åtskillige des löpegrafwar och granad-kitlar förderfwades.
3." Blef Jöran Krabbe, som war mistenkt för conspiration och förräderj, tagen utj arrest i Malmö, intildes hans saak kunde lagligen förhöras och skärskådas.
5." Lät the brandenburgske springa een min[e] widh H. Gejststhor och

#90 therigenom inkrechtade sig it litet rum i the ruinerade werken, ther the med mykken möda och blodspillo förgrofwe sig.
6." Hafwa the belägrade sökt och wunnit een glorieux revange, i dy the bredewidh een minas språng, som kastade margfallige i luften, giorde it stort, tappert utfall, som kostade fienden mångas ljf.
7." Continuerades med utfall och miner på båda sidor.
8." Kom Feltmarschallen Baneer sampt med Öfw. Dahlbergh och Krjgzrådet Gyllenhoff til Kongl. Maij:tt.
9." Tog Hans Kongl. Maij:tt sit högqwarter uppå Lyngby gårdh, sedan alle regimenter wore gångne i winterqwarter och allenast få trouppar lembnade omkring Christianstadh.
10." Blef een deel af then schånske adel convoyerad up til Swerige at lefwa dher afsöndrad från alla krigetz tilfällen; men Walkendorf och någre andre wore ändå stilla på sina gårdhar.
Dito." Lät lüneburgarne springa een mine för Stetin, hwaremoot the belägrade giorde it utfall. Thetsamma skeedde och
11." med sådan success, at fienden sielf ej kunde förtiga det i sina adviser.
12." Kom RjkzAmmiralen Grefwe Steenbock til Konungl. Maij:tt sampt Ambassad[euren] OliveKrantz ifrån Nimwegen och Secret[airen] Svanhals ifrån Pålen, the ther alle logerades på Owe Ramels gårdh Beckeskoogh.

#91
13." 14." och fölliande dagar continuerades stedse för Stetin med waanlig ijfwer af fienden til at förderfwa och af the belägrade til at wärja och förswara sig.
15." Effter Konungen i Danmark hade haft stoor storm utj siön, strannade it af hans skeep widh Trelleborg.
18." Giorde stetinerna it stort och mykket avantageust utfall både til hest och foot. Rytterjet commanderades utaf Öfw. Ichteritz, footfolket af Maj. Zabel och Pudbergh, hwilke samptlige giorde sin devoir med sådan manlighet och success, at lüneburgarne jagades utu sina werk, approcherna kastades öfwer enda, 4 regiments-stykken samt 30 ï 40 fångar togs af fienden, som och sielf tilstår sig samma gång hafwa mist öfwer 150 man, iblant hwilke Öfwersten Jäger och 13 andra officerare wore, som blefwe på platzen.
19." War Grefwe Gustav Carlson, som ämbnade sig åt Pomeren, uti Köpenhampn incognito och passerade ther 3 dagar för een engelsk båtzman.
20." 21." 22." Skeedde åtter lykkeliga utfall utur Stetin.
24." Iljkamotto the fölliande dagar, så at then ädla staden hafwer både lidit then nödh och wjsat then trohet, som anten Saguntus i then gamla eller Ostenda i the senare tjder.
29." Blefwe någre snaphaner efter sin förtienst straffade widh Maglasteen, som är på wägen åt Christianstadh.
30." Dödde Ofwersten Reensköldh uti sit qwarter Gudelöf.

#92
31." Kom RjkzMarschallen Gr. Johan Steenbock sampt Lindensköld och Lillieroot til Kongl. Maij:tt.
November.
Den 1." Hade man utaf couranterne förnemligen thesse tjender: at Printzen af Orangnen med een kostbar equipage och it anseeligt föllie war reest åt Engellandh til at hålla bröllop med Duc de Yorks eldsta dotter, Lady Maria; at the danske wore gångne utur Jemptelandh igen med stoor skrek och confusion, fördy the meente någon jagade them, ther thet doch intet så förhöll sig; at Ammiral Willem Bastiansen war adlad utj Danmark och giord til riddare af then ordre Dannebrog, men ViceAmm[iral] van der Ness och Schout-by-nacht Allemonde wore regalerade med konungens pourtraict och altså heemlofwade; at Öfw.Lieut. Cnut Lützow war dömd från ljfwet utj Köpenhampn, fördy han hade upgifwit Christianopel; at Gen.Maj. Duncam, then man meente wara borte blefwen i thet hårda wädret, hwilket danska flottan hade ifrån Rügen, war kommen in salvo til Köge; at Gouverneuren von Osten utj Christianstadh ruinerade åtskillige swenska partier, som ljkwel intet såge någon dansk man; men j krjg kan man ofta utretta meera med adviser än man kan göra med wapnen.
1." 2." Giorde stetinerne twenne utfall, hwilkas success fienden hafwer med sin skada förnummit och ljkwel af waanlig genereusité med loford beschrifwit.
3." Stormade brandeburgarne trenne gånger om liusa dagen til thet halfwa bollwerk widh H. Geists Thor men blefwe altjd med stoor förlust tädan slagne och tilryggia drefne, och omskönt the midlertjd lät een mine springa, så hade dok ingen

#93 annan skada theraf än the sielfwe, som hopetals gofwe sig i sälskap med foglarna.
4." Droge the twenne brödher Holger och Thage Tott sampt een hoop andre af dheras folk och wenner in til the danske i LandzKrona, fölliandes it fiendtligit parti, som blef utaf Öfw. Robert lykkeligen attraperat och så efterjagat, at bem:te Totter med sit sälskap ej utan stoor wånda kommo in i festningen men miste störste delen af sine meubler, och af fiendens parti blefwe ongefehr 60 eller 70 slagne och 12 fångne.
4 och 5." Skeedde åtter utfall utu Stetin, och brandenburgske Gen.Maj. Ent blef illa blesserad.
7." Begynte Öfwersten Börstel attaqvera then Långa broon för Christianstadh och fik första natten 14 fångar och fattade posto.
5." Lät brandenburgarne springa een min[e] under Grünen Schantz för Stetin men utan effect.
11." Hafwa bemeldte fiender, effter thet några dagar hade frussit, försökt at göra sig broo öfwer jsen och altså at komma til Parnitziska brygga och ther winna posto, men hwarken wille jsen bära dhen bördan, ej heller stetinerne taga emoot een så skadelig tilförsell, utan jagade thensamma blodig tilbaka.

#94
Samma dag wille åtter lüneburgarne försökia sin lykka, men hon war tå som elliest altjdh ganska tun, ty förutan thet at dheras mine widh Frawen Thor alzintet utrettade och theras utfall af 200 ï 300 man dreefs snöpligen tilbaka, så miste the Öfw.Lieut. Westrum tjllika medh många andra officerare och gemene.
Samma dagh kommo RjkzRåden H:r Claas Rålam[b], Grefwe Nills Brahe, Cnut Kurk til Kongl. Maij:tt på Lyngby.
12." Giorde stetinerne med it utfall af litet manskap temmelig stoor skada på them som approcherade til Grünenschantz.
Samma dag kom Haxth[a]usen, konungens stalmestare i Danmark, och försäkrade Churfursten, at hans konung wille senda 2,000 knechtar til secours.
Dito." Reeste Her Benct Horn från Stockholm til Ljflandh til at samka och föra then armeé, som war ämbnad til Pomerens förswar och frelsning.
Bönderna utj Bleking begynte tå holla wacht wid broorna och föra snaphaner til lägret, hwilket war i begynnelsen så swårt som at den ena handen skall skiära af then andra.
13." Om natten skeedde it utfall genom Lieut:na Sparman och Duwa, hwilke efter it hårdt fechtande och eet troget biståndh af Capitain Klebeck drefwe fienden utu bolwerket, hwarest han hade begynt förgrafwa och beskantza sig.

#95
14." och alla dagar giordes antingen utfall utu Stetin eller sprengdes miner, så at fienden ju hade något mootståndh och then illustre guarni¶on något tjdzfördrjf.
15." Finge frantzoserna stadhen och slottet Freijburg, hwilket Hertigen af Lothringen ämbnade undsettia men kom för seent; gvarni¶onen, som accorderade, leedsagades til Reijnfelden.
16." Begynte frantzosen attaqvera festningen Hoheburgh och satte Schwartzwall och Würtemberger Land utj contribution; men hans andra trouppar gingo åt Flandren til at infestera Rhein, Saar och Moselströmmen.
17." Finge frantzosarne dhen stadhen S:t Julien genom accord sampt slottet Badenweiler, hwilket kommer Margrefwen af Durlack til; des utan inkrechtade the Mahlberg och Rötelen.
Dito." Slöt Konungen i Frankrjke alliance medh Savoijen, Mantua och Modena.
18." Hafwa brandeburgarna anstukkit een stoor mine under halfwa bolwerket, som kastade wachthuset och alla palisader öfwer enda.
19." Förnam man, at ceremonierne uti Nimvegen giorde it stoort hinder utj fridzw[e]rket, i dy at the engelska plenipotentiarier såsom mediatorer disputerade med the keijserliga ambassadeurer om præcedencen, och Hertigen af Lottringen wille allraförst hafwa sin saak richtig och sin satisfaction besluten emoot frantzosen.
20." Kom H:r Gustav Kurck till Kongl. Maj:tt.
Widh thenna tjden utspriddes och inbillades then ärbare werlden genom Altonaiske adviser, at månge af the schånske adelsmän blefwe halshugne, at snaphanerne blefwe kastade utj brennande ugnar, at Kongl. Maij:tt

#96 miste några 100 man för Christianstadh och hela båtar fulla med folk blefwe i grundh skutne, at een öfwerste med åtskillige capitainer och lieutenanter hafwe der sat ljfwet till, innan man kunde fatta posto wid Långa broon. Men alla dhesse tjender moste wara komne ifrån Pineseröön, och ther sammastäds moste thesse horrible evenemens wara passerade men ingen annanstädes.
22." Finge the belägrade utj Stetin it ganska nådigt breef ifrån Kongl. Maij:tt, hwarutjnnan the för sin bewijste trohet och tapperhet högeligen berömdes, till widare ståndachtighet och redelighet förmaantes och om mykken ynnest sampt stora friheter efter utstånden wedermöda försäkrades.
Dito." Reeste Hans Kongl. Maij:tt til Carlshampn, RjkzAmmiralen til Götheborg, RikzMarschallen til Stockholm, Grefwe Gustav Carlson och Pufendorf til Stralsund.
24." Hafwa the belägrade åtter giordt sig illustre genom it lykkosamt utfall til siös, i dy skeepparen Mårten Rinten med 60 man attaqverade een gallée, som låg på Dunsiger ström, then han ej allenast skööt i sank tilljka med een annan fahrkost, som therjempte låg, utan brachte och een fiendens capitain med 15 ï 17 knechtar fångne in utj staden, sedan han utj fechtandet öfwer 40 hade nederskuttet men sielf ikke förlorat meer än een man, förutan trenne, som sargade wore.
26." Hafwa the belägrade funnit rådsamt at draga sin defension något mera tilsamman och therföre qvitterat thet utanwerk, som kallas Grünenschantz, hwarest brandenburgarne med så mykket större frögd och förhopning fattade posto, som the hade

#97 äfwen tå fått een anseelig secours ifrån Konungen af Danmark.
27." Kom it bref ifrån Feltmarschal Königsmarck in utj Stetin, som och på thet högste berömde the ogemene preuves, hwilka the utaf sin tapperhet för hela werlden bewisat hade, förtröstandes them om een önskelig liberation, deels therigenom, at wintertjden nalkades, som ofeelbart skulle forcera fienden til at gå ifrån them, deels therigenom, at een anseelig armee ifrån Ljflandh wore til at wenta, som skulle twjflzutan göra någon diversion.
Dito." Kom H:r RjkzSkatmestaren Steen Bielke til Kongl. Maij:tt. Jemwäl och then engelske SkeepsCapitainen Gee, som iblant andre hade warit fången med Her Siöbladh och skulle föras från Christiania till Köpenhampn; men utj siön råkade han i träta medh then danske skeeps-capit[ainen] och sköt thensamme ihiel, hwarutaf, efter han såg, at een stoor olykka skulle honom tilwexa, fattade han och een swensk styreman then resolutionen, at the slöte 8 båtzmän neder i skeeppet och twingade them med granater till at gifwa sig. Men efter mootwäder dref galeotten in på danska kusten, nödgades the til at baakbinda the samme 8 båtzmän, och sedan ginge the lykkeligen med stoort byte til Warbergh.
December.
Den 1." Hafwer man förnummit, at något af thet folket, som war gånget uhr Stade sampt med Öfw.Lieut. Hamilton, hade haft stoor storm utj siön och lidit någon skada widh churlanska kusterna; at Storfursten i Muscou hade destinerat thesse

#98 personer till at biwista tractaten med Kongl. Maij:tz ambassadeurer, Her Ernest Creutz och Klingstedt, neml. Boijaren Knees Wolladiner Demetriwitz Dolgorucki, Iwan Offanasiewitz och Diaken Polarisko; at Konungen i Frankrjke hade slagit the keijserlige trouppar i theras winterqwarter och belägrat Ypern; at then ungerska rebellen Michael Gyaliali war jemmerligen mördad.
2." Hafwa brandeburgarne fått någre få fångar ifrån stetinerna, iblant hwilke war och een fendrich.
4." Begynte bem:te fiender skiuta in i staden utaf thet batterie, som the hade upkastat på halfwa bolwerket widh H. Geistspoort, och om natten hafwa the med mykket beswär och mångas ljfspillo inkrechtat een faussebraij sammastädes.
6." Tå mönstring war hållen utj Stetin, merk[t]e man gvarni¶onen wara mykket förswagat, så at generalitetet begynte lengta efter secours. Samma dag giorde fienden it blindt alarm widh Lastadien.
7." Lät lüneburgerna springa een mine widh Frauen-thor, giorde theruppå it anfall och kastade margfallige granater men hade tå samma lykka som andra tjder, at the måtte wika och wenda ryggen til.
Dito hade then tartariske Gesanten Mustafa Aga Immursa audientz hoos Hans Kongl. Maij:tt och på stora Chans wägnar tilböd 40,000 man til Sweriges tienst, hwilken offert han reda hade giort andre potentater, som wore Kongl. Maij:tz fiender. Bemelte envoyé war Coriskis brodherson, hans föllie wore 13 personer, hans præsent twenne tartarske hestar.
9." Lät stetinerne, som wistades så mykket under som på

#99 jorden, springa een mine på Caggen post, som giorde fienden stoor skada.
Samma dagh kommo Grefwe Gustav de la Gardie och Grefwe Carl Oxenstierna sampt Baron Wreden etc. til Kongl. Maij:tt ifrån Engellandh.
12." Hade Öfwerste Dahlbergh, Gen.Adjut. Ribbingh, Pfaltzburg och Köller it samtaal med the danska officerare utu Christianstadh.
13." Lät fienden springa twenne miner för Stetin och fattade posto på samma stelle men förlorade mykket folk och theriblant Öfw.Lieut. Grumkaw.
14." Giorde fienden it heftigt anfall på een cortina, kallad Rosenab, hwilken the förste gången med sin förlust moste qvittera men trjdie dagen intogo.
15." Blew Öfw. Lindebergh dömd ifrån ljfwet utaf General-Krijgzretten, fördy han hade antwardat LandzKrona Casteel i fiendens hender utj oträngd måål.
Dito berettades, at H:r Henric Horn hade hållit it almonamöte i Jemptelandh och Herredalen, förmanat inbyggiarena til trohet och låtet fasttaga Her Olof Ram utj Rawen samt någre länsmän, som sades förrädeligen hafwa gåt fienden til handa.
17." Dödde Öfwerst Isensee utj Stetin af it skott, som han hade fått uti brystet.

#100
18." Hafwa brandeburgarne låtet springa een stoor mina, men ehuruwäl thensamma toog bort een deel af then terrapieno, som the ämbnade sedan bestiga, så kastades doch all jorden tilbaka och ej allenast giorde them hinder utj theras upsåt utan och mykken annan skada.
Dito berettades, at Grefwe Duras war heemkommen til Engelland och hade notificerat sin konung, at Konungen i Frankrjke ej wille samtykkia til the mediations- och fridzarticler, som wore föreslagne.
Item at the danske hade giort it anfall på Ny Verder schantz, utj hwilket Öfw.Lieut. Klinkow hade fåt Öfw. Bibow och Maj. Roderigo fångne.
20." Hafwer fienden för Stetin sökt at bemechtiga sig een ravelin för H. Geists poort men blef manligen bemött och repousserad.
21." Giordes blindt alarm widh bem:te poort men intet widare, utan the brave stetiner giorde både då och hwar dag så många sortite cieche eller hastige utfall, at fienden måste ju så wel fruchta för them, som the för honom. Doch hafwer thet långwariga elende så omsider utmattat them, at the hafwa måst tenkia på accord; förthenskull, efter Gen.Maj. Ente hade långt tilförene giort Gen.Lieut. Wulf een ouuerture om it mykket raisonnabelt accord, tå fantz rådsamt, at bem:te gen.-lieut[enant]
22." adresserade it breef til honom och försporde sig om the conditioner, hwilke man hoos Churfursten kunde förmoda, så framt man wille staden i hans wold öfwergjfwa.
23." Fich Gen.Lieut. Wulf swar therpå och schref samma

#101 dag Churfursten sielf til, hwilket jemwäl borgerskapet giorde dagen thereffter.
25." Gaaf Churförsten thet swar ifrån sig, at han wille capitulera medh Stetin, befallandes, at commissarier strax skulle träda tilsamman; hwaruppå Gen.Maj. Planting, Öfw. U1teritz och KrijgzRådet Albinus utsendes på gvarni¶onens wägnar och Borgmest. Schwellengräber, Syndicus Cortschwantz och H:r Lindeman på borgerskapetz wägnar, hwilke alle convoyerades utaf brandenburgske Öfw. Strangsten medh 5 compagn[ier] til hest, een carette och een chaise bort til then bestemde orten, hwarest dhe
26." hafwa med fiendens deputerade slutit it accord, bestående utj 24 puncter, som iblant annat thet innehölle, at Churförsten strax skulle med sin guarni¶on besettia das Newe Thor, Königs Bolwerk och den posto wid Barniziska bryggian på Lastadien, thet han och oförtöfwad med 1,600 knechtar upfylte.
29." Kom Gen.Lieut. Sperlingh til Hans Kongl. Maij:tt.
30." Efter tjdender kommo, at Gen.Major Meerheim skulle med it stoort partie wara utgången uhr LandzKrona til at göra een ravage uti winterqwarteren, förnemligen uti Frosted, Färs, Willandz och Gynge härader, tå war Hans Kongl. Maij:tt, som aldrig wentade 2 poster från sin fiende, strax ferdig at möta honom på halfwa wägen och göra hans resa kortare; men Hans Kongl. Maij:tt förnam inga andra fiender än några trolösa bönder.

#102
31." Leedh Öfw. Lindebergh sit straff och blef harquebuserad widh Liungby.
Samma dag wart stetinske guarni¶onen tilsagd at marchera ut then följande dagen och lembna staden åt Churförsten sålenge Gudj behagade.
I warande belägring wore 30,000 granater inkastade,
24,000 handgranater,
150,000 stykkekulor förskutne,
98,000 pund pulwer förbrukat utaf
fienden.
I staden begynte alting blifwa ganska dyrt, så at een skeppa rog kostade 1 rixdal., it fåår 4 rdl., 1 kalf 9 rdr, een good oxe 50 rdr.
Utaf borgerskapet wore åtskillige döde och ihielslagne och alle befundne trogne, oförtrutne, manhaftige, unnantagne någre få utaf rådhet, som sielfwe til een deel röjde sig och blefwe hoos Churförsten i tienst.
Af guarni¶onen war mången brave soldat slagen, både officerare och gemeene; förthenskull, när the få öfwerblefne skulle qvitera then tå miserable staden, kunde the wel på porten lembnat denna tenkeschrift effter sig: Post Carthaginem superari neminem puduit.
ANNO 1678.
Januarius.
Den 1." Gick then renomerade guarni¶on utu sin wäl förswarade festning Stetin, ej så anseelig til manskap som til tapperhet och trohet; doch wore ther ännu temmelig månge utaf Horns, Ul[f]sparres och Gamditz regim[enter] beholdne, så at the, förutan cavalleriet, marcherade ut under 21 fanor, ehuruwäl utj

#103 små compagnier och ändå smärre leder. Gen.Lieut. Wulf fick tillåtelse at resa til Grefwe Königsmark til Stralsund.
Churförsten af Brandeburg, som genom thenna accord tyktes wara så stoor, som anten Scipio Africanus eller [-] Asiaticus, lät sig förliuda, at han wille holla it sådant intog uti Stetin, som Alexander Farnesius giorde uti Antwerpen, så at efter the cruelle hostiliteter skulle een hoop galanteries repræsenteras af frutimber: hwilken invention man ljkwel ofeelbart weet wara upspunnen af någon sott och effeminé och ej af någon strijdbar och heroisk herre, thet man noogsampt förnam
6." tå Churförsten reeste in i staden, ty tå skeedde ej flere ceremonier än at magistraten hemptade honom in, borgerskapet stood i gewär, SuperInt. Fabricius höll een sermon, then förnemste StatsMinister Schwerin förkunnade hyldningen och inwånarna giorde sin eed, hwilken ljkwel förswan tilljka med röken af the 3 salver som skuttes. Men midlertjd höll Grefwe Königsmarck it annat intog på Rügen; ty
5." transporterade han een deel af sit folk från Strålsund til Ny Vehrder schantz och begynte strax chargera medh fienden, minskandes någre både af hans officerare och knechtar.
7." Kom hela cavalleriet öfwer til Rügen med it ganska foogligt wäder, så at man theraf fattade it got mood och hopp, at Gudh wille welsigna och främja thet företagne werk.
8." Reeste ChurFörsten uhr Stetin och lembnade til gvarni¶on thet Schöningska regim[entet], til gouverneur Gen.Maj. Schwerin, doch så, at FeldtMarschal Dorfling skulle hafwa öfwer-commando.
Dito hafwer Grefwe Königsmark genom een beswärlig defilé

#104 begynt at draga sine trouppar in uppå Warksolwer feldt, hwilket när Rumohr förnam, lät han af waanlig bravour skiuta lösen om morgonen kl. 8. Men han sielf war iblant the förste som fergade marken med sit blodh och ljkasom schref een spådom om segren; ty såsnart Grefwe Königsmark, som sielf anförde wenstre flygelen, med wärjan i handen gik lös på thet fiendtliga cavallerie, tå begynte thet samma wjka och wille ej hålla ut een salva, utan lembnade både feltet och alt artigleriet utj Her Grefwe Königsm[ark]s welde. Men han war thermed intet nögd utan förfölgde the flychtige och skingrade alt hwad som förekom, så at fienden nödgades kasta up broon efter sig, then ljkwell H. Grefwe Königsmark ofördröjeligen lät reparera och så aldeles twingade then starke fienden, at hwar man, som ikke wille dö, moste bedia om ljfwet på nådh och onåd.
Uti thenna bataille war Grefwe Königsmark ej starkare än 2,000 ryttare och 1,500 knechtar, fördeelte i twenne flyglar, på hwar flygel i första treffen 7 sqvadroner och i andra 5 men mit utj 4 bataillons och några compagnier dragoner eller Di Cavalli volante, som skulle wara redo, hwarest man helst behöfde them.
På högra flygelen war Gen.Maj. Buckwalt, Öfw. Tisenhusen, Öfw. Gyldener, Öfw. Wachtmester, Maj. Strijk.
På wenstre flygelen war Öfwerste Live och Ståhlhammar.
Corps de bataille commanderades af Gen.Maj. Groothusen, Grefwe Carlson och Öfw. Schwerin, men reserven fördes af Öfw. Mellin.

#105
Feltmarschallen Königsmark hade sielf hoos sig Conte de Rebenac, Öfw. Heydebreck, Öfw.Lieut. Fieuxfume, Capit. de Sossie och någre andre cavailliers.
The fångar, som utj samma bataille blefwe tagne af wåre 3,500 man, wore ohngefehr 5,000, flere och intet färre, utaf hwilke meer än 2,000 togo tienst.
The slagne, som blefwe på feltet af fienden, wore 400, af swenske 50 och någre personer.
Trophæer, som blefwe ifrån fienden eröfrade, wore it paar pukor, them Öfw. Hülse hade fört, 27 fanor, 14 estandarter, 12 dragon-fanor<-- in alles 53 sampt 16 stykken och 4 mörsare; item een stor hoop kom och proviant såsom och något silfwer och penningar uti Rumors och andras bagage. Gewähr upsamlades i sådan mykkenhet, at een musqvet köptes för 1/2, en wärja för 3 öre.
11." Hafwer Her Feltmarschal Königsmark genom it mykket höfligit breef notificerat the stralsundiske rådz-herrar och borgare, som låge uti Nyvehrder schantz, thenna sin seger och högeligen takkat them för dheras bewijste trohet och biståndh.
14." Hade Ritmestaren Ankarspitz olykka med it parti, som han anförde, ty Gen.Maj. Meerheim kom så stark och oförmodelig utöfwer honom, at han miste ohngefär 30 man och unkom medh the öfrige, hwilket uti alle adviser med många omstendigheter fantz beschrefwet; men ingen ting blef nempt om it annat partj, hwilket
16." fördes utaf Öfw.Lieut. Wrangel, som widh To[r]ssebro

#106 så chargerade medh Öfw. Knoblock, at han strax motte wika, lembna een major 2 corporaler och någre ryttare fångne och 30 ï 40 döde på platzen, förandes neppelig een eendaste med sig tilbaka igen i Christianstadh, som ikke war sargad och blesserad.
17." Hafwer magistraten utj Stralsundh unfägnat Grefwe Königsmark medh it herligt banqvet, gratulerandes honom och the andre förnäme officerare theras stora lykka och tapperhet.
18." Blef Jöran Krabbe harqvebuserad uti Malmö.
23." Hafwer Konungen i Danmark sendt des riddarorden Elephanten til Hertigen af Gotha genom sachsiska Envoyeén Christian Frederic Pruschenk, jemwäl och giort Fredric Arensdorf til general öfwer cavalleriet.
Februarius.
Den 1." Seent om aftonen reeste Hans Kongl. Maij:tt med ganska litet föllie från Liungby och kom
2." om morgonen bittjda incognito in utj Halmstadh, hafwandes i mörka natten ridit 12 ï 13 mijl.
3." Begyntes rijkzdagen, och sedan een prädjkan war hållen i StadzKyrkian af M. Spegel, fölgde alle ständer Hans Kongl. Maij:tt up i SlotzKyrkian, hwarest propositionen förelästes af CanceliRådet H. Hooghusen. På Kongl. Maij:tz wägnar talade Hans Excell. H. Johan Gyllenstierna, på ridderskapetz Landtmarschallen Henrich Falkenbergh, på presternas Biscoppen i Wexiö

#107 Scarinius, på borgerskapetz Borgm. Tegner och för almogan een bonde. Widh samma solennitet wore intet flere tilstädes än 6 af Rjkzens rådh, 50 af adelen, 26 prester och något flere af borgare och bönder.
5." Ankom RjkzDrotzen.
6." Kom Grefwe Nills och archiebiscoppen.
9." Ankom til Halmstadh een trumpetare ifrån Churfursten af Brandeburg.
Medlertjd begynte den liflänska armeen draga sig tilsamman under dhesse generaler: Otto Wilhelm Fersen, Gen.Lieut. U1xkul, Hans von Fersen, Gen.Maj. Gyntersberg; thesse öfwerstar til hest: Ugla, Mellin, Chronstierna, Anrepp, Uxkul, Rebinski, it nyt finskt regim[ente]; thesse för Dragoner: Knorringh, Pudberg, Leschert, Taube; thesse til foot: Grefwe Oxenstiern[a], Baranof, Kamphusen, de Nollj. Hwilket när then littawske Feltherren Patz förnam, schref han it bref til Her Benct Horn, at liber transitus skulle nära beswärlig til at winna af påhlniska republiqven.
10." Förnam man af couranterna, at Konungen i Frankrjke genom Duc d'Estrée sin ammiral hade utj West-Indien tagit ifrån holländerna then öön Tabago, ihielslaget Gouverneuren Binckes, fåt 2 skeep och 600 fångar.
Item at Konungen i Frankrjke war reda gången i felt, ämbnandes utj förestående campagne försökia hwadh han kunde utretta emoot thesse städer: Metz, Trier, Namour, Luxembourg, Carlemont, Ypern, Nieuport, Grammont etc.
13." Kom Grefwe Gustav Carlson från Strålsund med een

#108 pertinent relation om thet rügiska slaget sampt een deel af trophæerna.
14." Finge the ströfwande partier utu LandzKrona något litet boskap, som war samlat för Helsingbårgs guarni¶on.
16." Berettades af resande, at een stoor rädhoga war uti Ryslandh för turkens och tartarens infall, så at Czaren hade låtet upbiuda alle kneser och bojarer tilljka medh hwar femte man.
20." Lychtades landtdagen utj Riga, på hwilken lijfländska adelen hade bewilliat 1 rix-ort för hwar hake landh och 50 rjkzdal:r til fri station för armeén.
Samma dagh lät Konungen i Danmark utan för Köpenhampn præsentera een bataille med 12 felt-stykken och twenne partier, utaf hwilka Gen.Maj. Rantzaw och Schack förde thet ena och Gen.M. Lehndorf thet andra; men the gode herrar, som hade intet at träta om, blefwe mit i sin belle rage skingrade genom een stoor och sqwalande regnskuur.
Dito wardt rjkzdagen wäl och lykkeligen sluten uti Halmstadh medh waanliga ceremonier och Kongl. Maij:tz goda nöje, emedan ständerna tå præsenterade sine bewillningar.
21." Blef Öfwersten Börstel, Öfwerst Hastfer, twenne Öfw. och brödher af Wellingk, Baltzar Marshal och the bröder af Pahlen giorde til friherrar.
Spordes H. Benct Horn wara dödh utj Ljflandh.
25." War Gener.Adjut. Hörman ute widh Lillö med 3 pråmar, och omskönt

#109 the danske kommo emoot honom med 9 stora båtar och pråmar, så kiörde han them dok alle tilbaka til Christianstadh och fik 2 capitainer och 13 gemene fångne; hwilken Gouv. van Osten moste twjfwelzutan hafwa förglömt at beretta til Köpenhampn, emedan thet är aldeles utelembnat af adviserne.
Samma dag gik Grefwe Königsmark med sine trouppar och några felt-stykken öfwer passet Tribsees til stadhen Rübenitz, hwarest han allenast lät skiuta 8 skott och strax obligerade then sachsiske öfw.-lieut[enant], som ther inne låg, til at gjfwa sig, staden och gvarni¶onen, som war 150 man, uti H. feltmarsch[allen]s discretion.
26." Gik Hans Excell. widare foort til Schwan, hwarest 500 man af the zelliske låge; men Öfw.Lieut. Mettelhorst, som therinne commenderade, giorde sådant alarm, at alle the regimenter, som låge långt omkring, droge sig tilsamman.
Martius.
Den 2." Worde Rjkzens ständer dimitterade ifrån Halmstad genom waanligit och solent afskeedh. Prädjkan wardt hållen af M. Erland Broman, SuperIntend. utj Carlstadh, the öfrige haranguer skeedde af samma personer som för, allenast at archiebiskopen sielf talade för sit ståndh.
3." Ginge the begge Schouts-by-nacht jan Elers och Mörsing til siös, thenne utj Oster-, then andre uti Wester-siön.
4." Publicerades utj Danmark it placat, hwarefter alle commisfarer skulle uti warande kriget retta sig, hwilket alt dertil

#110 syftade, at all swensk handel måtte dempas och undertrykkias.
6." Reeste Hans Kongl. Maij:tt ifrån Halmstadh och logerade öfwer natten uti Färlöf.
7." Kom högstbem:te Hans Kongl. Maij:tt til Liungby.
Dito." Fich Öfw.Lieut. Rehebinder, som commanderade något folk på Råbhy, 7 fångar och iblant them een regimentz-qwartermestare.
8." Berettades, at commissionen utj Malmö under Her Gen.Lieut. Sperlings præsidio hade felt doom öfwer the skånske adelsmän, som sielfwe hade tagit saak på sig och rymt åt Danmark, nemlig Ofwe Ramel, Knut, Holger, Thage Tott och een Walkendorf, hwilke in effigie blefwe halshugne på Malmö torg, sedan parterade och satte på stegel omkring wallen.
Dito." Kom Ammiral Rosenfelt lykkeligen tilbaka til Calmar, sedan han hade convoyerat några fahrkoster medh proviant och ammunition til Stralsundh och utj siön fått een dansk fahrkost, lastadh med spanmåhl.
11." Lät Hans Kongl. Maij:tt upkasta een skantz widh Wäderqwarnen för Christianstadh, så at ingen kunde (utan genom särdeles list) komma in eller ut efter then tjden.
14." Giorde Meerheim åtter it af the partier, som han kallade lykkelige, idy han fik några oxar med sig in utj LandzKrona.
18." Blef een commissarius benembd Grönman halshuggen

#111 och begrafwen under steglen, fördy han hade otroligen hanterat kronans medel.
19." Reeste Hans Kongl. Maij:tt från Liungby til Wexiö på 12 timars tjdh at besökia sin Fru Modher RjkzEnkedrotningen, som war kommen ifrån Wadstena, ther H. Johan Gyllenstierna reda hade upwachtat Hennes Maij:tt.
20." Kom Konungen i Danmark tilljka medh Printz Jörgen och Gyllenlöu til LandzKrona men reeste strax therifrån til Chroneborg.
Dito är Grefwe Gustav Baneer kommen til högqwarteret at upwachta Hans Kongl. Maij:tt.
Samma dag hafwa the danske i Köpenhampn låtet sig inbilla och sedermera inbillat then ärbara werlden, at it owaanliga stoort och lykkosampt utfall war skeet för Christianstadh utaf H. von Osten, hwarigenom han hade bemechtigat sig 6 ï 8 stora pråmar, hwardera besat med 4 ï 6 canoner, sampt caputerat alt Hans Kongl. Maij:tz [folk] och tagit 160 fångar; men som dhetta aldrig är skeet, ej heller hade någon apparence til at kunna skee, så äre the swårliga bedragne, som hafwa behagat troo sådant.
21." Ej mindre bedrägerj war thet, at man spargerade, thet Hans Kongl. Maij:tt hade viva for¶a låtet storma för Christianstadh och förutan mykket annat förlorat 1,500 man; ty thet war onödigt at angripa then gvarni¶onen med någon utwertes macht, emedan thensamma hade een inne hoos sig, som snart skulle drjfwan uhr stadhen, nemlig mangel och trongmål, thet man nestan hwar dag af öfwerlöpare kunde förnimma.

#112
Dito förmältes utj gazetterne (1) at Konungen i Frankrjke hade stoor framgång utj Flandren så at både Gent, Brugg, Montz och Antwerpen stodo i fara: (2) at Churfursten i Brandenb[urg] lätt föra alla swåra stykken ifrån Stetin och ämbnade rasera the små orter U1kermünde, Nyenwerp och Gartz, men Dam wille han befesta; (3) at Grefwe Königsmark war gången tilbaka uhr Meklenburgh, emedan lüneburgarne wille settia sig i mootstj för honom; (4) at ongefär 10,000 man af Brandeburg och Lüneburg smånings gaddade sig tilsamman utj Pomeren; (5) at H. Henric Horn hade haft een dessein til at angripa the danskas schantz utj Herdalen och deras magazin widh Skongenäs, men odrägeligt regnwäder och meenföre förhindrade honom.
27." War een deel utaf thet Gustrouiska ridderskapet forsamlad utj Rostock om then brandskatt, som war utlofwadh til Grefwe Königsmark utaf Mekkelburg.
Dito." Kom een stoor dansk caper til Toorkö och wille settia folk i landh widh Södermöra, men bönderna sammastädes hafwa tå som altjd troligen och manligen afwärgt thet, wetandes thet wara mykket swårare at blifwa af med sådana gäster än at anamma them.
Samma dagh lade 5 danska skeep sig intet långt från Götheborgh.
28." Syntes 5 eller 6 danska skeep widh Sölfwitzburg, som twjflzutan ämbnade upsnappa the fahrkoster, som skulle föra the tyska fångarna ifrån Rügen, emedan Grefwe Königsmark på then orten kunde ingen nytta hafwa utaf them, utan saknade dagelige[n] stora partier, som rymde bort. Men oachtat at the danska skeeppen lurade flitigt på, så kommo doch 7 skutor oskadde in utj Carlshampn och een i Ydstad, alle fulstoppade med fångar.

#113
Dito." Kom Stålhammar ifrån Pomeren til Kongl. Maij:tt och medh honom åtskillige andre officerare.
29." The götheburgiske caprer hafwa upbracht 6 fahrkoster, wäl lastade.
Hafwa the lüneburgske och brandeburgske trouppar conjungerat sig widh Demmin.
På Rügen grasserade een faaslig och smittsam siukdom, som lade ögonen ihoop på många knechtar, ehuru the än wore wäl munterade.
30." 31." Wille Gen.Lieut. Chauvet bådhe med ondo och godo hafwa skantzen och passet Damgarten, men commendanten, Major Stahl, wille ingalunda förstå thet utan wärde sig tappert.
Aprilis.
Den 1." 2." Continuerade Chauvet uti sin jfwer för Damgarten, men watnet wexte oförmodeligen så högt theromkring, at han war gladh han kom therifrån, ty elliest hade han måst lembna sit artiglerie i stikket, såframt han litet lenger hade drögt.
2." Reeste Ståhlhammar ifrån Hans Kongl. Maij:tt, efter han war blefwen öfwerste för Smålandz-regimentet, thet Buckwalt tilförene haft hade.
3." Kom Gen.Maj. Degenfelt ifrån Norrige til Köpenhampn med 3 danska skeep.

#114
4." Reeste CanceliRådet Lindensköldh ifrån högqwarteret til Stockholm.
5." Höll Her Johan Gyllenstierna it möte medh prester och bönderna utj Willandz och Gönge häradt och öfwertalte them til at samsettia sig, förföllia och utrota snaphanerna, hwartil the utlofwade 350 man, som på wissa wägar skulle stedse oppassa; men thet höls intet lenger, än swag ijs håller utj sunnanwäder.
6." Reeste Her Johan Gyllenstierna til Carlshampn.
7." Förnam man, at the münsterska auxiliar-trouppar, som skulle gå till Danmark, wore upbådade och hade begynt marchera; at the werfwade, som wore under ljfländska armeen, wore intet mykket ståndachtige at förlåta sig uppå; at Öfwersten Rybinski hade wijst ringa conduite utj sin tienst och än mindre skikkelighet i sit lefwerne, therföre han och aldeles wardt casserad.
9." Hafwa fransoserna, som låge i Mastricht, giort it utfall och aldeles utplundrat Susseren, een stadh uti Gülikker Landh.
Dito." Fik Konungen i Frankrjke then sköna festningen Ypern.
Otto Lindenow wardt arresterad i Malmö för then correspondence han hade hållit med the danske.
10." Förmäler thet Nürrenbergiska Diarium, at Hans Kongl. Maij:tt hafwer förmedelst een trumpetare fodrat up Christianstadz festning, men fama mendax hafwer i sin trumpet utblåst the tjdender til Tysklandh.

#115
12." Dödde Biscoppen D. Jöns Terserus uti Söderköping.
15." Berettar samma Diarium at Christianstadh blef åtter hårdeligen attaqverad både til landz och watns; men hoo kunde afwärja at hela staden alarmerades och inbillade sig, at ther stormades på alla orter, när man dok intet ämbnade komma them närmare än til Beekhålman? Ty Hans Kongl. Maij:tt wiste wäl, at om man kunde hålla them inne, så skulle man snart noog komma intil them, hafwandes alzingen lust til at fechta med staden utan medh then, som wille secundera staden.
8." Blef een schånsk adelsman, Lage Beck, utaf snaphanerna förd ifrån Alunbruket til LandzKrona och tädan til Köpenhampn.
19." Wore åtskillige partier ute at jaga efter the blodtorstige skogzdiuren, snaphanerna; förnemliga hafwer QwartermesterLieut. Kraft funnit een bande utaf them och skuttit neder 6, men een gaaf honom sit banesåår med 2 kulor i brystet, så at han strax dödde theraf.
För thet och andra sådana moord skull bleef then soknen Örkne afbrendh, men alla bönderna med hustrur och barn wore långt för rymde til skoogs.
22." Droog Gyllenlöw sit folk tilsamman widh Uddewalla och sades hafwa 14,000 man.
26." Kom Feltmarschall Aschenberg tilbaka, efter han på 14 dagars tjdh hade warit i Götheborg och besökt the sina. Samma dag kom

#116 H:r Henric Horn til Hans Kongl. Maij:tt uti Liungby.
27." Hafwer Öfw.Lieut. Rehbinder tagit 36 hestar, som ginge i beet utan för Christianstadh, sampt 4 soldater, som skulle wachta them.
Dito hafwa the danske fulbordat sin långliga intention och attaqverat Engelholms schantz, hwilket skeedde wäl med många ceremonier men ljkwel ikke aldeles med thesamma som adviserna inneholla; ty Ritmestaren Sven Brock förlop eller förlät intet bem:te schantz, then han war satt til at förswara, utan när han förnam 2 gen.-maj[o]rer Rantzaw och Meerheim kommo med 600 hestar sampt een stor hoop dragoner och kan henda någre snaphaner, tå gik han, Ritm. Brock, uhr schantzen och ut på feltet och slogz tappert med fienden sålenge han hade een man, intil han omsider utj största extremitet motte gjfwa sig fången. Men emedan han hade tilförene satt eeld utj bryggan, så måtte Engelholms borgare taga sine poortar och hwad the funne och ther med broa för the danske, hwilke på thet sätt takkade them therföre, at the satte eeld på hela staden och lembnade intet annat efter sig än elende, grååt och klagan.
28." Kom Gen.Major Mängden och Fredric Plater til Liungby.
Majus.
Dhen 3." Förnam man utaf gazetterne, at några moordbrennare hade åtter låtet sig finnas utj Riga, ämbnandes fulföllia samma

#117 fördömmeliga gerning, som the andre hade begynt, och aldeles ödeleggia hwad som utaf förra brandhen lembnat war. Samme gudzförgätne bofwar sade sig wara födde i Tysklandh och meerendels alle utj Nürenberg; at Konungen i Frankrjke hade utj Nimwegen låtet præsentera the conditioner, at han wille cedera Mastricht, hela Sicilien och Lothringen äfwen wäl (unnantaget Nancy), såframt friden kunde blifwa sluten til d. 10 Maij; men såframt thett förslag ej blefwe strax accepterat, wille han sedan hwarken höra af någon fridh, eij heller unna wederbörandom the tilbudne conditioner. Hwaruppå högstbem:te konung hade reda gifwit ordres, at hans folk qviterade hela Sicilien och Messina, så at Gouverneuren Mons:r de Feuillade reda uti Martio hade evacuerat dhesse festningar: Hiso, Alesso, Scaletta, Taormena och fört all ammunition och proviant therifrån och til Toulous; at Keijsaren hade giort Montecuculi til Duc d'Amalfi.
5." Försökte Gyllenlöw at settia något folk på Hisingen, men thetsamma blef afslagit och tilbaka drifwit, effter RjkzAmmir[alen] hade låtet djtföra några canoner och annat, som behöfdes til defension.
7." Kom Grefwe Wittenberg til Hans Kongl. Maij:tt efter han hade utj een angelägen commission tilbracht merendels hela wintren.
8." Hafwer it danskt parti giort een excursion ifrån LandzKrona til Borreby, hwarest een capitain med någre knechtar och dragoner låg til at holla then district utj lydno emoot Hans Kongl. Maij:tt; men emedan thensamme böd til at wärja sig och sin post redeligen och the danske såge sig intet med wapen kunna utretta, inkastade the så månge granater och satte eeld uti ladugården, at capitainen nödgades gjfwa sig och huset i

#118 theras woldh. Doch sades, at han och hans knechtar hade sökt at hembnas sit fengelse med åtskillige officerares och gemenes dödh.
9." Kommo Öfwerst Ramswerd, Kruus och Lindehielm med sine trouppar til högqwarteret.
13." Sende Konungen i Danmark 18 skeep uti Westersiön at the skulle föra några tusand ryttare til Gyllenlöws armee utj Norge, men af mootwäder och storm blefwe the ej allenast skingrade och drefne tilbaka utj Öresundh utan och förminskade, ty utaf the fahrkoster, som förde folket, blefwe 2 sönderslagne widh Kullen, någre lupe på grundh wid Halmstad och it strannade wid Warberg, af hwilket wåre fingo een ritmestare och 3 ryttare fångne.
16." Hafwa ostendiske och andra caprar, som hade sit rendewous ii-id Gotlandh, wågat sig bort under Reval och ther bortröfwat några skutor.
20." Ginge the bem:te danska skeep åtter til segels uhr Sundet, så at man
22." såg 80 fahrkoster widh Kongsbakka.
24." War Hans Kongl. Maij:tt utj Ahuus at besee Horneschantz och andre avenuer.
26." Hafwa the danske fattat posto på Hisingen och sedermera giordt it ganska stort arbete och owaanlig starka batterier på berget Fontin,

#119 theraf Gyldenlöw sedan oaflåteligen lät canonera på Båhus slott.
I thesse dagar lät thet danska commissariat och Knut Tott utj Konungens nampn af Danmark utgå margfalliga placater, at alle inbyggiare utj Schåne, adell, prester, borgare och bönder, skulle med all sin egendom flyttia in på Seelandh, hwarest them all önskelig commoditet skulle öpnas och uplåtas; men the som then tilbudne nåden ej nyttia och thet konungliga bodet intet lyda wille hotades med sköfling, brandh, fengelse och döden. Hwaruppå månge prester öfwergåfwo embete och församlingar, många bönder lupe från huus och gård och the samptlige ginge från sin eed och ära och foro til Säland.
28." War Major Schaar på parti med 80 hestar och råkade it fiendtligit parti 600 hestar starkt, med hwilket han lenge och tappert chargerade, miste fuller 7 af sine men fick 3 af fiendens ryttare fångne.
30." Hafwa the danske attaqverat Knutstorp, på hwilken gårdh een liten guarni¶on låg til at infodra contribution utaf winterqwarteren.
Junius.
D[en] 1." Gik Ofwersten Börstel in uti festningen Båhus med it compagnie goda knechtar til at secundera Öfw.Lieut. Frölick.
2." Hafwer Biscoppen af Mönster genom sin Öfwerste Klenter tagit festningen Rheda ifrån Grefwen af Lippe.

#120
Dito." Reeste Gen.Ammiral Tromp ifrån Danmark, sedan han hade haft it swårt qverel medh Amm[iral] Juel.
4." Berettades, at turkarna hade intagit staden Czekrin och ämbnade belägra Kioff, hwilket utj Ryslandh förorsakade een stoor consternation.
5." Lät Ammiral Juel settia een hoop folk i landh widh Ydstadh och aldeles utplundra hela stadhen med een grufwelig woldsamhet och obarmhertighet, oachtat at månge förut gofwe brandskatt och flytt een deel af sine meubler ut på danska flottan, hwilket alt uhrsechtades thermed, at man wille ruinera och uttöma it swenskt provianthuus.
10." Reeste H:r Henric Horn ifrån Hans Kongl. Maij:tt til Stockholm.
Dito." Hade Gyldenlöw planterat 16 swåra stykken på bem:te berg Fontin, med hwilke han grufweligen balconerade, låtandes een dag inkasta 150 stora granater, så at meerendels alla hwalf på hela slottet blefwe brechte eller sönderslagne.
I the fölliande dagar kommo troupparne efter handhen uhr Swerige, them Hans Kongl. Maij:tt med stoor impatience hade så lenge måste förbida.
20." Rychte Hans Kongl. Maij:tt uhr qvarteren och gik i felt med sin armee, hållandes general-rendevous emellan Fielkinge och Nosaby, så at the uti Christianstadh kunde letteligen see hela fronten; men armeen hade nappast begynt at marchera, förän

#121 snaphanerna föllo in utj Sylvitzborg och röfwade bort the postbrefwen, som skulle til Stockholm.
21." Hafwer Hans Kongl. Maij:tt låtet upkasta een schantz utan för Christianstadh, på thet ingen then ringaste passagie motte lembnas öppen för fienden, men effter någre valeureuse officerare wille betekkia the gemene knechtar, som skulle settia spaden i jorden, tå blefwe Capit[ain] Fersen och Lode med någre få soldater ihielskutne.
22." Slog man läger widh Köbinge, effter Hans Kongl. Maij:tt ej wille fatigera armeen medh någon march utj dhen stora hetan.
Dito." Förde Konungen i Danmark sin armée uhr LandzKrona på Rönneberga högar, hafwandes (såsom öfwerlöpare berettade) 5,150 man af infödde danske och 3,600 af fremmad auxiliar-folk sampt 22 feltstykken.
23." Blef then lilla guarni¶onen på Knutstorp twingad til at gifwa sig utj the danskas discretion.
Dito." Wardt berettat, at Öfw.Lieut. Edinton, tå han wille öfwer elfwen fara ifrån Götheborgh til Båhus, war på watnet skutten af the danske och sedermera af blessuren dödh.
26." Förnam man, at Konungen i Danmark war reest åt Köpenhampn til at taga emoot the trouppar, som förwentades

#122 ifrån Lüneburg och Hessen, och medlertjd hade Arensdorf belägrat Helsingburg.
28." Försökte Gyldenlöw een storm för Båhus men blef tappert afslagen och miste mykket folk.
30." Brööt Hans Kongl. Maij:tt up ifrån Köbinge, ämbnandes attaqvera the danske för Helsingborgh och gifwa them it annat divertissement, men i marchen fik man the oförmodeliga tjdender, at Commendanten Carl Hårdh hade reda gifwit festningen i fiendens händer, förleed och bedragen utaf een falsk ordre, såsom skulle Hans Kongl. Maij:tt hafwa thensamma schrefwet och befalt, at han ej skulle afwenta någon extremitet, utan i tjd accordera, såframt han blefwe hårdt angrepen; hwilken finte [af] the danske äfwen wäl war brukat utj förra danska feegden, ty tå sendes een ordre til Gen.Adjutanten Mikkel såsom schrefwen af Feltmarschallen von Sultzback, i hwilken honom befaltes föra swenska troupparna bort ifrån Fyn och senkia the stora pråmarna, hwilket när han utaf een blindh hörsamhet giort hade, tå fik fienden it beqwämt tilfelle til at göra descenten på Fyyn och hålla drabningen widh Nyborg. Samma lättrohet beweekte bem:te Öfw. Hård til at qvitera festningen Helsingburg, låtandes sig convoyera samt med sin gvarni¶on til Kongl. Maij:tz armée widh Gedingebroo.
Medan potentaterne således agerade i felt, tå giorde ambassadeurerna uti Nimwegen sit besta, hwar och een på sin principals wägnar, eenkannerliga the danske och brandeburgske, som med

#123 många protestationer sökte til at hindra then fridztract[at], som reda war begynt mellan Keijsaren, Frankrjke, Holland etc.
Julius.
Dhen 1." Satte Hans Kongl. Maij:tt sin armee widh Hörby.
2." Förnam man, at the danske med it starkt parti hade attaqverat een liten skantz widh Hönnierums broo och bemechtigat sig thet passet.
Dito." Hafwer then danska flottan sökt at få it af wåra skeep, som låg för Rönnaby, men commandeuren satte sielf eeld therutj.
Ammiralen Juel fodrade och 4,000 rixdl:r til branskat utaf borgarna i Rönnaby, men the uhrsechtade sig för thet tilbodh.
3." Lät Hans Kongl. Maij:tt formera it skönt och beqwämeligit läger för Christianstadh widh Lillö, wentandes om någor wille komma til at undsättia staden.
4." Kom Secretairen Swanhielm ifrån Engellandh, djt han strax efter rjkzdagen förreest war.
I thesse dagar hörde man, at Gyllenlöw hade låtet inkasta 2,400 bomber och granater utj Båhus, somlige af then stoorhet, at the wägde 4- ï 500 pund och wore 3 alnar utj circumferencen.
7." Gik Gen.Maj. Wittemberg med några esqvadroner ifrån lägret til at secundera Båhus.

#124
Dito." Blef it alwarsamt placat upläsit öfwer hela lagret, at ingen lösa konor skulle lidas ther, ej heller något obilligt köp drjfwas af marketentare; item at all plundring och öfwerwoldh skulle widh ljfzstraf wara förbudit.
8." Hafwer Hans Kongl. Maij:tt sielf, tå han blef warse, at någre ryttare förfölgde några fåår, tagit een af thesamma fatt och fördt honom fram til generalerne, låtandes strax hålla ståndrätt öfwer honom, at han skulle hengia, hwilket och strax skeedde, och 8 andre ryttare, som woro jlikamotto brotzlige, lupo gatulop.
11." Hölle någre af Kongl. Maij:tz officerare een blodig giostre eller scharmützell med the danske under Christianstadh och skutte neder een lieut[enant], blesserade 2 fendrikker och 8 ï 10 gemene, men af wåra blefwe ej meer än 2 knechtar skadde.
14." Blef it danskt placat upläsit i Skåne på the fleste prädjkestolar, uti hwilket med många swåra hotelser förbödz, at ingen skulle inhösta anten höö eller säd, på thet landet således måtte blifwa öde och Hans Kongl. Maij:tt ej lenger med någon armee kunna subsistera ther.
Dito." Berettades, at 33 danska orlogskeep låge för Wittou medh 5 brennare, 5 stora och 20 små proviants-skeep, förutan 3, som låge widh Hedensee.
Dito." Kommo the hugneliga tidender, at friden war meerdels sluten emellan Swerige, Frankrjke och Hållandh; jemwäl och,

#125 at Duc de Creqvi och M:r de Choyseul hade slagit 6,000 af the allierade, som skulle secundera Rein elden, så at samma stadh ej hade widare secours at wenta.
15." Rymde een af generalerna tienare til the danske och berettade för Konungen i Danmark hela wårt lägers tilståndh för hwilket man refererade, at honom war gjfwen een stor föräring.
Snaphanerna, som ej finge then rang the wille, giorde sig it särskildt läger wid Fielkestadh uti kiär och moras och skantzade omkring sig.
16." Wart berettat, at danska flottan hade utj then longwariga stormen lidet någon afsaknad och skada, åtminsto tappat then dessein at få något byte utj Stralsunder hampn. Iljkamotto kommo tjdender, at Antwerpen hade gjfwit sig utj Konungen[s] woldh af Frankrjke.
Dito." Syntes 45 danska skeep och fahrkoster utan för Åhuus.
19." Ginge thesamma lenger op til Bleking.
20." War Ritmester Pohll ute på parti medh 50 hestar men blef af några bönder förråd[d] och af it starkt fiendtligit parti öfwerfallen widh Lommerup, så at han leed någon skada.
Dito." Satte the danske någre 100 man i landh emellan Toss[t]eberga och Landhö, men Her Axel Wachtmester, som oförtöfwadt commanderades djt

#126 medh något manskap, jagade them öfwer hals och hufwut utaf landet; doch blefwe nestan 200 qwar, som fingo sit hwilorum ther. Desutan blefwe 8 gemene fångne och 2 lieut[enanter] iblant hwilke then ene war Öfw. Tropps son.
Förnam man, at moordbrennare hade åtter giordt stor skada uti förstaden för Riga och 2 eller 3 gatur upbrendt.
21." Hafwa the danske åtter giort landgång och sökt at bemechtiga sig passet widh Mörrum, begynnandes ther förskantza sig; men een major benembd Benct Månson, som förde 200 smålänningar, kiörde them strax ifrån theras fattade post, sargade och draap een stoor deel af them.
23." Kom Konungen i Danmark, som några dagar hade stått widh Möllery men dok både genom sit lösen och andra signaler låtet förtrösta sin gvarni¶on, at han skulle snart komma och undsättia, omsider fram til Önestadh och så oförmodelig, at hans förtrouppar woro ganska näär wåra förwachter, innan man blef dhet waarse. Men Hans Kongl. Maij:tt utaf waanlig försichtighet och des stora conduite kunde wäl judicera, at fienden så skyndade och med ogemeen tysthet hade marcherat, på thet han måtte oförmerkt winna een advantageux högd, af hwilken han hade kunnat incommodera hela wårt läger; doch, omskönt tjden war kort, lät ljkwäl Hans Kongl. Maij:tt först hålla ordinarie bön och sedan i egen person förde några sina trouppar på bemelte högd, anticiperandes således then stora fördeell, af hwilken fienden hade tenkt til at betiena sig, förthenskull och thensamma

#127 stutzade, så snart han merkte hans hop och anslag wara honom afskurit. Men innan morgonen hade Hans Kongl. Maij:tt låtet på högden upkasta skantzar och batterier och them med stykken så besettia, at then som förbj wille måste wisserlig tulla med ljfwet.
Dito d. 23." Hafwa snaphanerna upbränt Nårrje bro och sedan flyyt til Pukewijk, menandes sig aldeles wilia igen stenga wägen och passagen til Swerige.
Samma dag blef Carl Hårdh, fördy han hade öfwergjfwit Helsingborgh, dömder utaf GeneralKrigzretten ifrån sin tienst och therjempte owärdig til at få någon annan, förän som han med någon särdeles manlig gerning och trohetz tekn hafwer Hans Kongl. Maij:tz nådh meriterat.
24." Giorde H. Ramswerd it parti eller excursion nestan in i fiendens läger, tagandes åtskillige fångar, the ther med waanlig wältalighet bekende, at danska armeen war 10,000 man stark och jempte konungen sielf commanderades af dhesse generaler: Arensdorf, Wedell, Lewitzow, Bauditz, Meerheim, Saint Paul, Holk, Rosenkrantz, Rantzow, Duc de Croy; therjempte berettade samma fångar, at bem:te [armee] stod emellan Önestad och Winslöf ganska tätt rangerad utj een skoog.
25." War H. Axell Wachtmester åtter borte widh Landö och kiörde the danske utu theras retrenchement, som the för sig upkastat hade.
26." Blef Gyllenlöws folk drefwit ifrån Hisingen.

#128
27." Kommo månge öfwerlöpare utu danska lägret och continuerade nestan hwar dag, så at några dagar kommo 20 ï 25 personer.
28." Blef Ritmester Goos fången och hans lilla parti ruinerad utaf några starka fiendtliga trouppar, som stodo förtechte widh Wram.
29." Kom een bonde in utj Kongl. Maij:tz läger, utsend af the danske til [at] espionera och besynnerliga til at rekna alla estandarter och fanor, hwilket han och giorde; men när han kom til baka til the danske, nempde han een så stoor summa, at the fasade, emedan han och hade reknat alle cvarter-fanor in med the andre. Dy måtte han andra resan åstadh och göra een richtigare calculation, men tå kom han sielf i debet, så at man subtraherade hufwutet ifrån honom. Iljkamotto wardt een annan espion utsend af Christianstadh, at han igenom Hans Kongl. Maij:tz läger skulle smyga in i the danskas och gifwa Konungen i Danmark berettelse om stadens släta tilståndh sampt undsetningens ofördröjeliga nödwendighet. Men thensamme blef och fasttagen och på dammen för Christianstadh steglader, wisandes således sine principaler, at han hade fått laga förfall på sin resa.
30." Reeste Konungen i Danmark ifrån sin armée til Köpenhampn.
Dito." Brende the danske up Skiberslöff och Ferlöf, ehuruwäl thet war i the dagar sådan heta, at man wäl utan så stoor eeld kunde behielpa sig.

#129
Augustus.
Den 1." Hafwa the danske landstegit uti Carlshampn och uti största hast och furie sat eeld på staden, utaf hwilken neppelig något hade blefwet lembnat, så framt H. Johan Gyllenstierna hade ikke så hastigt kommet in med något folk och jagat the danske somlige i siön, somlige i skeeppen; doch blefwe ohngefer 200 qwar på landet, som finge ther sin begrafning.
2." Hafwer RijkzAmmiralen genom Gudz biståndh och sine trouppars lykkeliga transport öfwer elfwen giort Båhus een tjdig och högnödig undsetning och jagat Gyllenlöw med des armee, som skattades på 11,000 man, ifrån des wijdlöftiga werk alt intil Uddewalla.
3." Talade H:r Axell Wachtmester med gouverneuren uti Christianstadh och förnam honom wara benägen til accordera.
4." Itererades sammtalet emellan H:r Wachtmester och gouverneuren, och accordet wardt beslutet och ratificerat på Kongl. Maij:tz wägnar af Feltmarsch. Aschenberg, H. Axel Wac[h]tmester och Åke Rålamb, på the danskas sida af Gouvern. von Osten, Öfw. Andreas Fucks och Öfw.Lieut. Putkamer. Samma afton marcherade någre af wåra knechtar in i staden och intogo een post ther.

#130
Om natten rychte then danska armeen up och uti största stilhet marcherade tilbaka til Möllery men så hastigt, at bönderna kunde merkia, thet the hade bråt om.
5." Gik danska gvarni¶onen utu Christianstadh, och Gouvern[euren] von Osten hade then nåden, at honom tilstaddes kyssa Kongl. Maij:tz hand. Under hans commando fölgde honom 3 öfwerstar, Fucks, Knoblauck och Nymfius, 9 öfwerst-lieutenanter, 14 majorer, 1,100 knechtar och ryttare, hwilke wore öfwerblefne utaf 4,300, som therinne legat hade. Thesam[m]e finge med sig 2 stykken, 16 fanor, 8 dragonfanor och 2 estandarter, hwilket alt convoyerades til Helsingburg utaf Öfw.Lieut. Pahl. I festningen war lembnat 8,000 stykkekulor, 350 centner kruut, 2,000 handtgranater, 300 bundt lunta.
Dito." Hafwa snaphanerna upbrendt hela Nårje by.
Dito." Hafwa några af wåra braves förfölgt fienden och skuttit några neder, men efter somlige engagerade sig för wida med the slutne trouppar, blef Baron Nills Gripenhielm och Major Unger fången utaf them.
7." Kom Her Johan Gyllenstierna och then fransöska ambassadeuren ifrån Bleking.
8." Kommo tjdender, at Her Generalen Carl Sparre hade giort it infall uti Norje och ruinerat the danskas koppargrufwa Röhråås.

#131
Dito." Hafwer Öfwersten Treffenfelt med 500 ï 700 brandeburger giort it oförmodeligt infall om nattatjd utj förstaden för Stralsundh och fåt några fångar men flere koor och oxar med sig tädan.
9." Sedan alt war wäl förordnat med Christianstadh, des besetning och politie, brööt Hans Kongl. Maij:tt up med sit läger och marcherade åt Hörby.
12." Lät the danske settia eeld på Lundh, som meer än halfwa delen förbrende, desljkest hanterade the några herregårdar, Flidinge, Erichsholm, Ousby, Hörby etc.
13." Berettades, at Gen. Arensdorf war råkad utj onådh hoos Konungen i Danmark och skulle stellas för retta.
14." Blefwe åtter några danska placat upläste på prädjkestolarna i Schåne, derföre H. Gen.Lieut. Sperling lät inhempta någre prester utj Malmö.
16." Kom Konungen i Danmark tilbaka til Helsingborgh medh 16 compagn[ier] footfolk, som wore sende ifrån Hessen.
18." War Öfwerste Welling på partie, och iblant andra förde han 7 snaphaner fångne med sig tilbaka.
19." War Ritmester Hummer ute och ödelagde 6 utaf samma slaget.

#132
20." Kom Öfwersten Zelow och Edvard Horn med sit folk tilbaka ifrån Götheborgh.
21." Blefwe ohngefär 20 utaf Kongl. Maij:tz ryttare utaf snaphaner deels ihielskutne, deels fångne, iblant hwilke wore någre wäl munterade utaf LjfCompagniet.
24." Hafwa snaphanerna upbrendt ladugården på Liungby, dher Hans Kongl. Maij:tt hade haft sit högqwarter.
26." Hafwer Hans Kongl. Maij:tt låtet sin armée settia sig widh Nörrewedinge, på hwilken ort och rundt omkring man befan, at alla byar wore merendels ödelagde och the bönder, som qwarre wore, boodde utj kyrkiorna eller på kyrkiogårdar.
30." Kom Ritmester Goos tilbaka ifrån Köpenhampn utu sit fengelse.
September.
Den 2." Kom Gripenhielm tilbaka ifrån Köpenhampn, hafwandes medh sig fridz-articlarne emellan Frankrjke och Hollandh slutne och uprettade.
Dito." Hafwer Gen.Major Schönleben, Öfw. Eric Soop och Gen.Audit. Buschow uppå Belteberga gårdh haft conference med Gen.Maj. Lehndorf, Öfwerst Bass och Gen.Aud. Meijer om cartellet och fångarnas ran¶on.
3." Giorde Öfw. Ramswerd it parti in under LandzKrona,

#133 brachte 14 fångar och ohngefär 100 st. boskap medh sig tilbaka.
Samma dag blef Gen.Maj. Meerheims ordres interciperade, uti hwilka han hade befalt, at snaphanerna skulle sköfla, brenna och förhärja hela Malmös lähn.
Fik man tjdender, at Konungen i Danmark tilljka medh Churfursten i Brandeburg efter dheras project, som the hade giordt sig emellan, bade å nyo attaqverat Rügen och bemechtigat sig både landet och schantzen Nyvehrde, effter tyska guarni¶onen revolterade emot Commendanten Klinckow.
5." Schref H. Feltmarschall Königsmark til magistraten utj Stralsund och förmanade thensamma tilljka medh borgerskapet til trohet och samhellighet.
6." Och alla the fölliande dagar komme margfallige öfwerlöpare utu LandzKrona, ej allenast gemene, utan och officerare.
9." 10." sq. Hafwa Öfwerstarne H. Ramswerd och Welling sampt Ritmester Hummer bracht in många fångar.
12." Hafwer Konungen i Danmark signalerat sin success uppå Rügen medh 3,000 skott utj Köpenhampn, Chroneborg och LandzKrona.
Dito." Berettades, at Biscoppen utj Mönster, Bernhard von Gahlen, war dödh.
14." Kom H. Benct Skytte til Malmö och reeste therifrån til Swerige.

#134
17." 18." sq. Wore åtskillige wåra partier ute på execution och samlade någon boskap för then contribution och cvarters-penningarna, hwilka böndherna ej hade welat utgjfwa.
18." Schref Churfursten i Brandeburg til stralsunderna och upfodrade staden, lofwandes stora privilegierna, om the thet wille göra, men hotandes medh åtskillige hårda attaqver, såframt the thet förwägrade.
30." Kom H. Rjkzmarschallen til Kongl. Maij:tt.
Octob[e]r.
Den 7." Brööt Hans Kongl. Maij:tz armeé up ifrån Nörre Wedinge, ruinerade lägret och gik på åtskillige wägar uti sine assignerade winterqwarter.
6." Hafwa stralsunderna swarat Churfursten och afslaget hans begäran.
Samma dag schref och Grefwe Königsmark honom till och begärade, at han skulle agera som een soldat, angripa festningen och guarni¶onen men skona kyrkior och andra huus för eeld och brandh.
8." Swarade Churfursten theruppå igen och gaaf noog tilkenna hwadh han hade i sinnet med staden.
Och aldenstund han strax fattade posto på Dänholmen och giorde sine batterier ferdige, begynte han
10." at canonera på staden med hela och halfwa cartawer och inkasta bomber och fyyrkulor utur owaanlig stora mörsare, hwilket ej hade warat een tima, förän man på åtskillige orter sågh eelden wara uti stadhen itendt, then och så tiltog, at när thet dagades, stod halfwa staden i brandh.
11." Tychte brandeburgarne, at the såge hwita fanor utur Stralsunds toom uthengde, låtandes therföre genom een tambour fråga, om man begärade accord, men efter thertil swarades nej, begynte

#135 Churfursten åtter låta canonera så grufweligen, at eelden sprjdde sig mykket widare omkring; hwarutaf H. Grefwe Königsmark lät beweka sig til at consentera, thet twenne utaf stadhen deputerade måtte fara ut til Churfursten och begära stilstånd, mädan man kunde gifwa Hans Kongl. Maij:tt een underdånig relation om stadsens elende. Men sljkt wille Churfursten ingalunda bewillia, utan continuerade
12." ifrån kl. 2 eftermiddagen medh så förskrekkeligt skiutande, at alla kornhuus, brygg- och baakhuus worde uti askan lagde och hela staden stod uti liusan låga, innan klokkan war 5 om aftonen. Förthenskull lät Grefwe Königsmark sig af inwårnernas många och inständiga remonstrationer disponeras til at ingå it accord, hwilket blef
15." beslutit och underschrefwet af Churfursten utj Lüdershagen.
16." Sedan Kongl. Maij:tz Ljfregiment och andra trouppar wore genom the osäkre röfware-wägar och snaphanernas embuscader wäl passerade och hofstaten igenom Hörr, Meelby, Igneberg, Winslöf war convoyerad, kom Hans Kongl. Maij:tt
22." til Liungby.
20." Höll Churfursten i Brandenburg sit intog utj Stralsund, hwarest SuperIntend. D. Bernhard Gosman beneventerade honom med een så behagelig prädjkan, at Churfursten förärade honom 100 rixdal:r til een nådz och nöjes försäkring. Effter prädjkan wardt Churfursten förd på Rådhuset uti een stoor saal, ther hans Geheime Rådh H. von Gladenbeck förmanade magistraten til eed och trohet, hwaruppå stadz-syndicus swarade och bem:te magistrat sedan aflade eden.
Så snart thet war skeet, gick Churfursten och stelte sig utj it fenster ut til torget, på hwilket alt borgerskapet församlat

#136 stod, görandes jemwäl sin eed, sedan H. Gladebeck hade hållit een liten oration. Effter sådant war förrettat, blef Churfursten tracterat på it stort wärdzhuus, och the trenne Stralsunds borgmestare sutte widh hans bordh.
25." Brööt Churfursten up med sin armée ifrån Stralsundh och
26." satte thensamma omkring Greiffswalt; sielf tog han sit högqvarter på Wrangelsburg och lät Feltmarschall Dorflingh blifwa uti Eldena.
Dito." Kom H. RjkzSkatmestaren Steen Bielke, H. Jöran Gyllenstierna, Ehrensköldh, Lindehielm, Tigerhielm, Chronhielm til Hans Kongl. Maij:tt.
30." Reeste RijkzMarschallen från Liungby til Stockholm igen.
31." Höll then holländske Residenten Romf een festin utj Stockholm til it frögdztekn öfwer fredhen, som emellan Frankrjke och Holland sluten war.
November.
Then 1." Hade man utaf gazetterne then berettelsen, (1) at ljfländska armeen under H. Henric Horns commando war gången öfwer Dünen; (2) at turken hade giort it stort nederlag på ryssarna, sedan han hade fått festningen Czekrin och skingrat hela ryska armeen, som Romadanowski förde; (3) at caprer wågade sig up uti Ålandz haaf och giorde allstädes siöfaarten osäker; (4) at Åbo war merendels förderfwat genom eeldzwåda, som hade lagt några hundrade huus utj askan; (5) at freden

#137 mellan Keijsaren och Frankrjke skulle underschrifwas dhen 11 Novemb[e]r; (6) at conspirationen utj Engelland yppades meer och meer, så at the alra förnemste ministres wore mistenkte, såsom Lord Bellas, General uti Engelland, Lord Peters, Gen.Lieut., S:r Frans Ratlief, Maj.Gen., Lambert, Adjut.General, Lord Arundel, Canceler, Lord Powis, Skatmestaren, William Godolfin, Sealkeeper, Lord Stafford, Rentmestare, Colonell Battimor, Lapels, Roper, Talbot, General utj Irlandh, Wacheman, medicus öfwer armeen, Colwar, Biscoppen utj London, Whitebrand, ErtzBiscop uti Canterbury, och Colmari, Duc de Yorks princessas secreterare, som war förnemst utj hela werket och blef therföre hengd och sedan parterad efter M:r Oaths angijfwande, som hela förräderiet uptecht hafwer.
5." Sedan Churfursten hade een och annan gång upfodrat staden Greijfswalt men ej fått utaf Commendanten Viting sådant swar, som honom behagade, begynte han beskiuta samma stadh och låta kasta eeld in, som strax fängde uppå några huus; förthenskull sende commend[anten] ut een trumslagare
6." om morgonen bittida och lät bedia, at presterskapet måtte gå utu staden och tala med Churfursten, men Dorfling förwägrade sådant aldeles och continuerade med eeld och skott utan återwendo och skoonsmåhl intil klokkan 11 moot middagen, tå commendanten åtter utsende een tambour och gaf tilkenna, at han wille accordera; hwaruppå gjslare strax worde å båda sidor utgjfne
7." och accordet slutet och underschrefwet på Wrangelsburg.
5." Kom Baron Bidal ifrån Pomeren med något annat folk, berettandes, huru Stralsundh war öfwergångit och huru beklagelig skada

#138 och ruin then staden war råkad utj, så at 1,800 huus wore upbrende, hwilke tilljka medh godz och egendom, som theruti hade warit, skattades til många tunnor guldh.
8." Kom Ammiralen Hans Wachtmester til Hans Kongl. Maij:tt sampt med någre andre utaf Ammiralitetz-staten.
10." Syntes 15 danska skeep, som kreutzade ut för Åhus, twjflzutan wachtandes på thet pomerska folket, som skulle öfwerkomma.
Dito." Höll Churfursten sit intog uti Greijfswall, hwarest een af professorerne beneventerade honom med een oration och the andre inbyggiare hyllade honom förmedelst offentlig eed. Och efter Churfursten meente sig tå wara herre öfwer hela Pomeren, sende han 6 regim[enter] från sig til Preussen emoot ljfländska armeen.
Dito." Hafwa the brandenburgiske plenipotentiarij inlagt it wjdlöftigt memorial utj Haag om deras herres intresse.
20." Lät H. Feltmarschallen Horn genom Commissarien H. Sneckkenskildt schrifwa til inwånerna utj Preussen, at the skulle hoos armeen instella sig och begära sauveguarde, ty H. Feltmarschallen hade tå Memel, Insterburg och Tapiau samt andra orter under sin devotion.
24 och 25." Höllo Konungen i Danmark och Churfursten i Brandenburg it möte och samtaal uti Dobran.

#139
December.
Dhen 3." Lop it af Hans Kongl. Maij:tz skeep, kallat Falken, på grundh wid Åhuus, efter thet ingen lootzman kunde fåå.
4." 5." Strannade the många fahrkoster under Bornholm, hwilke skulle fört thet pommerska folket til Swerige, så at många sunke tilljka med thet folk, qwinnor och barn, som theruppå wore; månge blefwe bergade men alt folket tagit til fånga, oanseedt at både Konungen i Danmark och Churfursten i Brandenb[urg] hade med sine pass noogsamt försäkrat them. Iblant the fångne wore 4 öfwerstar, H. Claas von Schwerin, H. Cramer, von der Lieve och H. Claas von Viting; elliest reknades the andre officerare och gemene ohngefähr 2,000 men the omkomne och fördrenkte mykket flere.
8." Motte bem:te öfwerstar gifwa sin revers ifrån sig, at the wille förhålla sig såsom andre prisonniers de guerre.
Dito." Komme några skutor til Carlshampn, som lykkeligen hade sluppit förbj Bornholm, med thet innelastade folket ifrån Pomeren, intet wetandes, at the andre, som i föllie wore, hade råkat i så stoor olykko.
9." Reeste Churfursten uhr Berlin, ämbnandes sielf föra sin armee utj Preusen.
13." Blefwe hans trouppar satte öfwer Weixelströmmen, tå Grefwe Carlson war incognito ther hoos och observerade hela

#140 forcen men wardt sedan röjder, fången wid Nordenburg, tå han ärnade sig åt Dantzig och förd til Berlin.
18." Reeste Churfursten ifrån Königsberg och til Labiau, settiandes een deel af footfolket på wagnar, at marchen motte gå des fortare.
19." Gick han fram åt Curiska hafwet.
Dito." Kom Hr Christoffer Gyllenstierna til Hans Kongl. Maij:tt.
20." Gaaf Grefwe Gabriel Gabr:son Oxenstierna ifrån Köpenhampn then sörjeliga berettelsen, at thet pomerska folket war strandat widh Bornholm och han med the andre plundrad och fången.
21." Fick man weta, at Öfwersten Binow hade stört medh een hest och bruttit halsen af sig.
Medan Julehelgen firades, passerade intet, som är notabelt, utan allenast Hans Kongl. Maij:tz stora devotion widh gudztiensten.
28." Hafwer Gen.Adjutanten Hörman uppgå it parti, som han hade giort widh LandzKrona, fått och inbracht 5 fångar, iblant hwilke een war Gouvern[euren]s von Osten kammartienare.
ANNO 1679.
Januarius.
Af couranterne hade man the tjdender, at Fursten utj Siebenburgen ej wille unna the ungerske rebeller winterqwarter uti sit landh; (2) at frantzoserna ströfwade omkring Cöln, hotandes medh it infall uti Cleve och Gülick, låtandes rödia wägarna och

#141 föra stykken til Kempen och Linnick; (3) at Hans Kongl. Maij:tz armé utj Preussen hade intagit Tilsit och Ragnitz.
Den 18." Sedan Churfursten uti Brandenburg hade samlat sin armee widh Gilge, sende han Gen.Lieut. Görzke förut med it stoort parti och Öfwersten Treffenfelt medh it annat, men sielf gik han
19." til Kuckernese. Midlertjd råkade the brandenburgiska trouppar ihoop med ljfländska armeen, som reda war utj sin march och ämbnade settia sig något lenger til baka widh Mummel, efter folket af then swåra kölden och the långlige fatiguer war intet aldeles beqwämt til at fechta; förthenskull hafwa somlige regimenter lidit någon skada, helst efter dher ej war lägenhet til at leverera någon reél bataille, utan the motte i sielfwa marchen fechta och förswara sig för brandeburgerna (som wore baakefter med it lätt cavallerie utan bagage), för Patz och andre, som wore på sidorna, för bönder och snaphaner, som wore rundt omkring.
20." Reeste Feltmarsch[all] Mardefelt, H. Christoffer Gyllenstierna, H. Podebusk, Stiernhöök etc. ifrån Liungby.
Dito." Reeste H. Axel Wachtmester medh Secretairen Carlström til Engellandh.
26." Wardt freden emellan Keijsaren och Hans Kongl. Maij:tt uti Nimmegen underschrefwen, på Kejsarens wägnar af Biscoppen och Hertigen af Gurk, Grefwen af Kinski och Henric Straatman, på Kongl. Maij:tz wägnar af H. Grefwe Benct Oxenstierna och Olivekrantz.
Dito." Wardt freden emellan Swerige, Frankrjke och Lüneburg sluten och underschrefwen uti Zell af Conte de Rebenac, Mons:r Bernstorf och Heimburgh, moot hwilket alt de andre allierade heftigt protesterade, wiliandes ingen fridh hafwa, efter the hade lykka.

#142
Februarius.
Den 1." Berettades, at H. Grefwe Königsmark och danske Canceleren Ahlefelt hade sig emellan wexlat alwarsamme breef om thet folk, som war strannat och sedermera fångat widh Bornholm.
Item at Churfursten i Brandenburg förorsakade een stoor klagan och alteration utj Stetin, thermed at han syntes wilia införa een religions-ändring, emedan han satte een calvinisk prest, Myncelius, til at prädjka på slottet, lät fengzla H. Fredric Fabricius och förbödh, at then waanliga pomerska kyrkiobön skulle brukas.
5." Hafwer Ritmester Klingspor giort it partj emoot snaphanerna, utaf hwilke han fick een dheras capitain samt någre af hans consorter och dherjempte een af Wedels tienare.
Kom then ljflänska armeen in på grentzen igen, sedan then hade haft een och annan rencontre medh brandenburgske Gen.Maj. Schöning och des utan af littower och samoijter försport mykken widrighet.
11." Fördes 12 snaphaner til Wanneberga, hwarest the plägade dömmas och rettas; iblant the samme war een capitain, född widh Cimbershampn, och een annan, som war reda dödh af blessurer.
12." Infördes 7 snaphaner, iblant hwilka war een lieut[enant], född i Gutzkow, som bekende sig hafwa mördat 12 personer och gjfwit 11 qvarteer; dhesse wore fångne utaf Ritmester Pär Olson.

#143
15." Kom H. LandzHöfdingen ReuterCrantz, Ammiralen Horn och Grefwe Oxenstierna til Hans Kongl. Maij:tt.
22." Hafwa the allierade, effter dhe såge theras parti efterhanden minskas, omsider bewilliat thet mediatoren Jenkins tilförene hade begärt, nemlig it stilståndh och wapnhwila, hwilken declaration underschrefz i Nimmegen af Just Höeg och Simon Petkum, Blaesp[e]ill och von Mühlen.
24." Dödde Grefwe Wittemberg utj Riga utaf meslingen och Öfw. Anrepp af sine blessurer utj fengelset.
28." Kom Secreteraren Cantersteen från Nimmegen med kejserliga fridz-instrumentet.
Martius.
[Den] 2." Berettades, at någre förnäme officerare hade tagit afskeedh ifrån Danmark; (2) at Duc de York hade most wika utur Engellandh för dhen stora conspiration skull och retirera sig til Hollandh; (3) at the danske begynte sköfla och brenna på Dahl.
3." Kom Hr Axel Sparre til Hans Kongl. Maij:tt på Liungby.
9." Begynte Hans Kongl. Maij:tt at befinna sig något opasselig.
10." Tog siukdomen således til, at Hans Kongl. Maij:tt måtte blifwa widh sengen.
13." Hade een hitzig och malign feber fått sådan öfwerhand, at Hans Kongl. Maij:tz natur, som elliest war infatigabel, wardt alldeles utmattadh och efter menniskeligit omdömme oförmögen til at lenge uthärda siukdomens swårhet; förthenskull och alle

#144 wore försaagde, kleenmodige och i högsta måtton ängzlige, så när som Hans Kongl. Maij:tt sielf, som tå förnemligen wijste, thet man elliest ofta hade seet, huru litet Hans Kongl. Maij:tt fruchtade för döden och huru wäl han war förenad med Gudh.
15." Begynte hetan något remittera och siukdomen stana utj tertian feber.
17." Reeste Hr Axel Sparre bort til Stockholm igen.
21." Kom Hennes Maij:tt Enkedrotningen til Ekesiö.
24." Sende Hennes Maij:tt H. Carl Gyllenstierna til högqwarteret at förnimma Hans Kongl. Maij:tz tilståndh.
Dito." Wore the tidender reda kompne til Köpenhampn, at Hans Kongl. Maij:tt war dödh, i hwilken troo både the danske och andre lenge continuerade.
Aprilis.
Then 1." Blef it litet stilståndh utblåst, som skulle wara 3 wekur.
8." Kom een hof junker, Klingstierna, ifrån Hans Kongl. Maij:tz ambassad utj Nimmegen.

#145
9." Kom Secretairen Westphal ifrån H. Grefwe Benct Oxenstierna medh then rapport, at freden war och sluten med Biscoppen af Münster.
10." Sades Grefwe Anthon wara reest ifrån Danmark til Frankrjke såsom ambassadeur extraordinaire.
13." Reeste H. Cantersteen bort igen med fridz-ratificationen.
21." Ginge några danska skeep uti Bälth.
24." Förspoordes, at Hr Axell Sparre war dödh.
26." Giorde the danske een excursion til Ydstadh och i the härader ther omkring, fodrandes contribution och brandskatt.
29." Reeste H. Nills Bielke från Liungby til Stockholm, tädan han skyndeligast skulle begjfwa sig til Paris såsom ambassadeur.
Dito." Kommo tjdender, at H. Eric Flemming war dödh i Stockholm.
Majus.
Then 1." Förnam man utaf gazetterne, (1) at stillståndet war prolongerat emellan Frankrjke och ChurBrandenburg ifrån then 1 til d. 15 Maij, för hwilket Churfursten hade cederat Lipstat och Wesell; (2) at rjkzdagen war endad uti Regensburg; (3) at Parlamentet hade öfwertaalt Konungen i Engelland til at wällja sig it nyyt Privy Counsell och cassera Williamson; (4) at RjkzSkatmestaren uti Engellandh, som på någon tjdh hade retirerat sig, war sielfwilliandes igenkommen och tilböd sig at willia stå till retta.

#146
3." Kom Konungen i Danmark utur Holstein til Köpenhampn, sedan han hade stelt alting utj mootwärn och defension samt hollet general-mönstring, wentandes then fransöska armeen inpå sina grentzor.
5." Reeste dhen danske minister MeyerCron sampt medh then brandenb[urgske] Mainitz til Paris.
13." Kom Gen.Maj. Groothusen ifrån Ljflandh til Hans Kongl. Maij:tt.
19." Kom Her Kruse til Hans Kongl. Maij:tt, utskikkad ifrån Hertigen af Mekklenburg Güstrow, jemwäl och een exprés ifrån Grefwe Königsmark.
20." Är Hr Öfw. Bleikhart Wachtmester ankommen til Calmar ifrån sit beswärliga winterqwarter Ysedom med 400 hestar.
22." War beslutit, at Lundh skulle wara tractats-ort, hwarest the fulmächtige ifrån Swerige och Danmark skulle sammankomma och fridzwerket företaga, til hwilket H. Gen.Lieut. Sperling och H. Sehested skulle göra begynnelsen och præliminarierne afhandla, men H. Johan Gyllenstierna och H. Joel Örnsted sampt Grefwe Anthon, Jöns Juel och Bierman sielfwa hufwutwerket utarbeta.
28." Kom H. Canceleren Pufendorf, HofRådh Smith, Grefwe Schlippenback, Wolfrath och andre ifrån Pomeren sampt Öfw. Tisenhusen och Mellin med sine ryttare.

#147
Junius.
[Den] 1." Förmältes uti adviserne, at Churfursten utj Brandenburg hade giort it temmeligit afslag på sina stora förrige prætensioner och begärade nu alenast the orter, som äre belägne på andra sidan om Oderen: Stetin, Dam, Gartz, Golnaw och öön Wollin.
Men Konungen i Danmark stod ännu hårdt theruppå, (1) at han wille behålla alt hwadh han i kriget uppå een och annan ort wunnit och inkrechtat hade, och thet med al tilbehörig proprieté och souveraineté; (2) at han wille hafwa een försäkring för sine frontieres, så han ej behöfde framgjnt fruchta för någon surprise eller invasion; (3) at swenske undersåtare skole ej hafwa någon större frihet utj Sundet än andre traffiqvanter utj Europa etc., hwilket war fuller ganska mykket men ljkwel mindre, än thet som i förstone prætenderades wid Nimvegske tractatens begynnelse.
Dito." Hade H. Gersdorf audience hoos Hans Kongl. Maij:tt och tilbödh ChurSachsens mediation utj fridzwerket.
Samma dag kom Hans Durchlauchtighet Hertig Adolf från Lübec til Åhus, hwarest Hans Kongl. Maij:tt besökte honom.
13." Giorde Gen.Adjut. Hörman it parti åt LandzKrona, misste fuller några hestar och ryttare och blef sielf blesserad men slog twenne af the fiendtlige trouppar.

#148
20." Ginge 36 danska skeep til siös.
21." Reeste fransöske Ambassad[euren] Feuquiere til Köpenhampn.
Dito." Berettades uti couranterne, at Churfursten uti Beyeren war dödh och at hans dotter Catarina Maria Victoria hade begiärt Konungen i Frankrjke til förmyndare; (2) at Duc de Creqvi war kommen til Erfurt och hade sedermera slagit 400 man utaf Spans trouppar och fått 250 fångar; (3) at Marqvis de los Balbasos med all fljt negotierade om echtenskapet emellan Konungen i Spanjen och Duc d'Orleans dotter.
27." Hade H. Ammir[al] Hans Wachtmester een desmeslé medh danska flottan men skeedde fögo skada, allenast at it litet skeep blef i trengzlan tilbaka hållit och kom intet in i Calmar sund.
30." Kom H. Axel Wachtm[ester] tilbaka ifrån Engellandh.
Dito." Giorde the danske sin första proposition utj Lundh.
Julius.
Then 9." Gick Hans Kongl. Maij:tt med sin armee utu winterqwarteren.
10." Stodh armeen uti Kärager och Öfwerst Mellin gik medh it parti förut til LandzKrona.

#149
12." Uti Ebberup.
14." Widh Åby och Tommerup.
15." Kom Öfw. Mellin tilbaka och hade giort got byte af hestar och boskap, som hörde LandzKrona til, samt förbrent några 100 las hö, som skulle förtz in i sta[den].
26." Satte Hans Kongl. Maij:tt sin armé widh Rosendalh.
Dito." Komme öfwerlöpare, som berettade, at ther låge 16 compagn[ier] uti LandzKrona stad och hela Printz Fredrics regim, på Castellet, förutan Meerheims och Swanwedels 2 esqvadroner.
Thesse dagar kommo månge öfwerlöpare utu Helsingborg, säjandes, at Commendanten Öfw. Tetton hade 1,100 man i festningen och lät flitigt arbeta uti miner under hela slottet.
27." Lät Hans Kongl. Maij:tt slå läger wid Ramlösa, ej långt ifrån Helsingburg.

#150
Augustus.
[Den] 1." Gick RjkzAmmiralen Steenbock med några trouppar til Uddewalla at attaqvera een skantz, then Gyllenlöw på een mykket fördelachtig ort hade låtet upkasta.
7." Kom een envoyé ifrån Påhlen, som war öfwerstalmestare i Littoven, uti Hans Kongl. Maij:ttz läger och hade publiq audience uti teltet på latin.
8." Wardt friden emellan Swerige och Danmark sluten uti Paris och underschrefwen af Pompone och MeeyerCrona.
10." Hafwer Hans Kongl. Maij:tt låtet föra några stykken neder til stranden och genom Ofw. Lilliebergs adress fösa bort 3 danska skeep, som låge i sundet, så at hwartdera fik een hoop kulor inom boords.
11." Kom H. Baron Frijs och Hofmarschallen von Endten ifrån Saxen och upwachtade Hans Kongl. Maij:tt.
12." Giorde H. Nills Gyllenstierna it parti wid LandzKrona och fick Öfw.Lieut. Rave, een fendrik och 22 ryttare fångne, men han miste ingen man, utan 3 blefwe blesserade, iblant hwilke war Ritmester Willemsen, som hade Öfw. Swanwedel fatt.

#151
14." Blef Öfwersten Lesle och twenne andre officerare fångne, i dy the uti drykkenskap och oachtsamhet ginge när in under Helsingborgh.
20." Sende Konungen i Danmark sine ordres til sin flotta wid Calmar och til sin armé uti Norge, at the skulle innehålla med all hostilitet.
25." Ginge the trij danska skeeppen til Köpenhampn, som hade legat och wjst sig uti Sundet.
Dito." Blef een stor deel utaf Calmar stadh förbrendt genom wådeeld, som först yppades uti Landzhöfd[ing] Vickens huus.
30." Skööt Ritmester Vitingh ihiel een annan ritmester benembd Ritzenstein och drog sedan in i Helsingborg til the danske men begärte strax leegde utaf Hans Kongl. Maij:tt.
Septemb[e]r.
Den 1." Blästes ut it general-stilståndh emellan Swerige och Danmark, som skulle wara til thes friden aldeles blefwe ratificerad.

#152
2." Lät Hans Kongl. Maij:tt sin armee flyttia sig til Sireköping, een af Lindenows gårdar.
Dito War H. Örnstedt hoos Hans Kongl. Maij:tt.
3." Berettades at then ryske envoyé, som war öfwerste för Czarens gvarde, war ankommen til Stockholm, fägnad wid Waxholmen af Ammir[al] Clerk och wjd Skeepsbroon af H. Conrad Gyllenstierna och Eeldstierna.
5." War Hans Kongl. Maij:tt på Rönneberga högar, hwarest Öfw. Swanwedel giorde sit reverentz.
10." War een stoor eeldzwåda uti LandzKrona, så at öfwer 70 af the beste husen förbrendes, hwilket man meente at the pålniske soldater utaf Ofw. Flantzes regiment hade låtet bruka sig til samma moordbrännerj, försökiandes några gångar sedan at förhärja then öfriga deel utaf staden på samma sätt.
Dito." Komme tjdender, at Gen.Maj. Börstel war dödh blefwen utj Götheborg, sedan han hade renuncierat dhen calvinska läran, i hwilken han hade warit upfödd, och emoottagit then Augsburgiska Confession.
16." Kom Hertig Albertus ifrån Hall til Hans Kongl. Maij:tt och war några dagar widh hoffet.
18." Hafwa Hans Kongl. Maij:tz legater med stoor solennitet tracterat the danske uti Lund.
19." Reeste Hertig Albertus bort igen sampt med Canceleren Pufendorf.

#153
Dito." Hade 400 snaphaner samlat sig uti Helsingborgh under Commendanten Tettons protection, ty när Öfwersten Zelow wille angripa them, hotade commend[anten], at han wille med sina stykken brenna löst.
Des utan wore och 70 ï 80 snaphaner uti LandzKrona, som låge under staden och slottet och brukade then friheten, at the sålde och köpte, ja tilbude krjgzfolket hestar och gewär för ringa penningar.
Dito." Kom Öfwersten Schwerin uhr sit fängelse från Köpenhampn.
Månge öfwerlöpare komme dageligen, besynnerliga uhr Helsingborg, hwilke
20." berettade, att alla metall-stykken wore bortförde ifrån dhen festningen sampt twenne miner reda sprengde under utanwerken.
Dito." Begynte Professoren Hyltenius och Landzbookhållaren Stiren liqvidera med danske commissarierne om then contribution, som the meente them resterade utaf LandzKrona och Helsingborgs lähn.
Grefwe Königsmark kom tilbaka ifrån Stockholm.
21." Blef sielfwe fridz-tractaten sluten uti Lundh.
Förnam man, at 40 ï 50 snaphaner wore sielfwilligt inkompne uti Christianstadh och hade gifwit sig på Kongl. Maij:tz nådh och onådh.
26." Wardt een ny alliance emellan Swerige och Danmark uprettad och underschrefwen uti Lundh.

#154
28." Kom Gen-Maj. Buckwalt och H. Ulff Bonde til Hans Kongl. Maij:tt.
Dito." Reeste Öfw. Makeleer til Stralsund at taga emoot samma festning och föra commando.
October.
Then 3." Kommo någre deputerade ifrån Pomeren, 2 ifrån ridderskapet, hwilke strax blefwe admitterade til audience, och 3 ifrån stadhen Stralsundh.
8." Kom H. Joel Örnstedt ifrån legationen, efter hela werket war lykkeligen til enda bracht.
11." Är H. RjkzMarschallen ankommen til Hans Kongl. Maij:tt.
Dito." Kom Secretairen Pfaltzburgh ifrån Stetin medh fridz-instrumentet emellan Swerige och Brandenburg, præsenterandes thet Hans Kongl. Maij:tt til ratification.
Berettades, at alle legater wore åtskilde och reeste ifrån Nimmegen.
15." Höll Hans Kongl. Maij:tt een general reveu förän armeen skilldes åt och qviterade feltet, och befans uti friskt och utwalt manskap 45 esqvadr[oner] och 10 battailloner, så at Hans Kongl. Maij:tt, som med sit eget infödde folk hade uthärdat så många battailler och campagner, kunde med hugnad see så månge och nestan flere vigueureuse knechtar widh krigetz enda än man såg wid des begynnelse.
17." Blef fridz-fördraget underschrefwet uti Lundh om natten kl. 12 och samma stund skikkat til Hans Kongl. Maij:tt at ratificeras.

#155
18." War een utskikkad ifrån Holstein och een annan från Pohlen, som hade audience hoos Hans Kongl. Maij:tt.
Dito." Reeste H. Axel Wachtmester til Köpenhampn at begära Hennes Kongl. Höghetz contrafait.
21." Blefwe begge festningarna LandzKrona och Helsingborg utaf the danske qviterade och åtter i Hans Kongl. Maij:tz händer gjfne, som strax förordnade med een tienlig gvarni¶on Öfw. Wulf til commend[ant] i LandzKrona och Öfw. Bobert uti Helsingborg.
22." Blef utj een GeneralKrjgzrett then saak förhördh, som Grefwe Königsmark och stralsunderna hade emoot hwarannan.
24." Reeste Grefwe Königsmark til Ydstadh och therifrån sedermera til Pomeren, hwarest han skulle antaga general-gouvernementet.
Dito." Blef Ofw.Lieut. David Makeler skikkadh til Marstrandh til H. Gyllenlöw.
Novemeber.
Then 1." Berettades, at Konungen i Danmark, som på någon liten tjdh hade berendt Hamburgh, hade twingat samma stadh til at betala sig någre resterande qvarters-penningar, som honom af Romerska rjket uti warande feegde hade warit tilslagne, och

#156 fåt tilsäjelse på 2 1/2 tunna guldh, men hans andra och gamla prætensioner honom ljkafult reserverade.
3." Reeste Hans Kongl. Maij:tt ifrån Sirköping åt Malmö och derifrån til Ydstadh, besåg hela then tracten sampt med Alundwerket och kom
7." til Liungby igen.
9." Berettades, at någre af the fahrkoster, som skulle föra folket öfwer til Pomeren igen, hade när råkat i een ny olykka wid Bornholm.
14." Hade then ryske envoyé sit audience hoos Hans Kongl. Maij:tt och war i begynnelsen mykket dierf, men han fik sedan på Kongl. Maij:tz wägnar tilbörligit swar utaf H. Klingstedt och Eosander.
December.
[Den] 8." Reeste Hans Kongl. Maij:t ifrån Liungby och
11." kom til Strömsholm til Hennes Maij:tt Enkedrotningen.
12." Blef een almennelig taksäjelse hållen öfwer hela riket för then hugneliga friden, förmedelst hwilken Gudh hade nådeligen och

#157 underligen förwandlat Sweriges många olykkor och långliga straf uti it önskeligit wdståndh.
16." Reeste H. Rjkzskatmestaren, Rjkzmarschallen och H. Nills Brahe til Hans Kongl. Maij:tt.
17." Drunknade Grefwe Nills Brahes son, tå han skulle öfwer een färgestadh.
28." Kom Hans Kongl. Maij:tt sampt medh sin Fru moder, Hennes Maij:tt RjkzEnkedrotningen, til Grijpsholm.
ANNO 1680.
Januarius.
Thenna månaden war Hans Kongl. Maij:tt merendels stilla på Kungsör, så til at hwila sig något af thet osäjeliga utståndne beswär, som til at förlusta sig under stundom med winterjachten; medlertjd giorde ljkwell Rjkzens Rådh och andre sin jämliga upwachtning.
Een dansk cammar-herre, Mons:r Groot, utskikkad från Enkedrotningen i Köpenhampn, upwachtade theras Majesteter på Kungsöhr och Jacobsdaal.
Berettades mykket om Pompones disgrace utj Frankrjke såsom och om then mordiska conspiration och thet förgift, genom hwilket månge menniskior wore ombrachte, så at Mad. Voisin war beskylt och öfwertygat för 2,400 personer, som hon hade tagat af dagar. I samma werk sades Duc de Luxembourg wara någorledes intresserad.
25." Kom Hans Kongl. Maij:tt til Stockholm och war dher några dagar.

#158
Februarius." Martius.
Den 1." Kom Hans Kongl. Maij:tt tilbaka til Kungsöhr.
6." Dödde Öfw. Naschert utj Stockholm.
8." War Gen.Lieut. Gyllenstierna hoos Hans Kongl. Maij:tt.
9." Giorde Öfw. Selow, Örnecloo, Fägersköldh sin underdånige upwachtning.
19." Kom H. Feltmarschallen Henric Horn, item H. Gyllenhoff, Ammir[al] Gustav Sparre, Gen.Lieut. Scultz til Kungsöhr.
20." War fransöske Ambassadeuren Feuqviere ther.
22." Reeste Hans Kongl. Maij:tt till Strömsholm och blef hoos Hennes Maij:tt Enkedrotningen öfwer Påskahelgen.
Aprilis.
D[en] 15." Kommo theras Majesteter til Kungsöhr.
17." Reeste Enkedrotningen med sin Hofstat förut til Halmstad och kom om aftonen til Örebro, hwarest Hennes Majestet blef stilla om söndagen.
26." Kom Hennes Maij:tt til Halmstadh och fan dher fransöske Ambassad[euren] Feuquiere för sig.
30." Kom Hans Kongl. Maij:tt incognito in i Halmstadh.
Majus.
Then 1." Reeste Hennes Majestet RjkzEnkedrotningen med it prechtigt och anseeligt föllie til Helsingborg at taga emoot Hennes Kongl. Höghet.

#159
4." Wardt Hennes Kongl. Höghet ifrån Helsingöhr convoyerad med 40 jachter, hafwandes i sit föllie twenne Förstinnor och Ambassad:ne H. Johan Gyllenstierna, Grefwe Anthon och H. Jöns Juul. Hennes Maij:tt RjkzEnkedrotningen mötte nedre på broon och hade med sig i Rjkzmarschallens stelle H. Grefwe Benct Oxenstierna, som complimenterade Hennes Kongl. Höghet, hwilken strax efter hon war leedsagat up i staden, blef af H. Gyllenlöw och twenne andre Herrar, som sedermera kommo ifrån Köpenhampn, med lykönskan til sit anträde utj Swerige helsad uti Konungens nampn af Danmark.
5." Blef thet konungzliga fölliet qwart uppå Skellinge, een af H. Leyonskölds gårdar.
6." Kom hela sviten til Skottorp, H. Örnsteds gårdh, wid kl. 10 för middag, och een fierdedels tima therefter kom Hans Kongl. Maij:tt ridandes med een hoop förnäme cavailliers.
Moot aftonen hade the danske ambassadeurer audience och blefwe swarade genom H. Johan Gyllenstierna. Sedan wardt Hans Kongl. Maij:tt och Hennes Kongl. Höghet klädde uti theras brudeskrudh och om natten millan 11 och 12 utj Herrans nampn copulerade.
Alt så wardt thet swåra och blodiga kriget genom Gudz alwisa försyyn lychtat och beslutit med idel kärleek och echtenskap på åtskillige orter; ty såsom Hans Kongl. Maij:tt blef sammanfogad med Hennes Kongl. Höghet af Danmark, så wardt Konungen i Spanjen med Duc d'Orleans dotter af Frankrjke. Dauphin med Churfurstens dotter af Beijeren, Hertigen af Savoijen med Kon[ungens] dotter af Portugall.
Gudh låte altsamman skeet wara til sins nampns ära och Christenhetens wälfärdh /