Stockholms stads tänkeböcker

Texten Šr inskriven efter Stockholms stads tŠnkebšcker av Theresia Pettersson. Den omfattar de fšrsta 100 Šrendena fšr Œr 1626. Mellanrubrikerna som i utgŒvan stŒr i marginalen har inte tagits med. Paginering saknas.

[1626].

Anno D:ni 1626 dŠnn 7 januarij hšltz rŠttegŒng pŒ Stockholms rŒdhhuus. NŠrwarande stathŒldaren w. Lars Schytte, sampt borgmestere och rŒdh.

UplŒtel[se]

     Samma dagh kom fšr rŠttenn wŠllachtadh Cortt Witthollt borgare hŠr i stadenn, giffwanndes tillkŠnna, att hann fšr nŒgre Œhr sedann hafuer sŒlldt och uplŒtet Jšrenn Logann, ett huus och liggiannde grund, belŠget uti Jost von Hattingens grŠnd, nŠst nedan fšre MŒrttenn Nillssonns huus, medh effterfšlliannde conditioner fšrordh och willkor, att dŠr Jšrenn Logenn, hanns hustro, barnn och arffuinngar, eller huem som Šgande Šr eller blifuer nu eller i framtijdenn till samma huus, willia sellia thet tŒ schole the dett fšrst heembiuda Cortt Witthollt, hanns kere hustro, barnn och arffwinngar, eller huem som Šgande Šr eller blifuer till hanns sŠtehuus dŠr geent emoot liggianndes, som wijdhere af siellfue stadzbrefuett Šr till att see och fšrnimma. Och efter samma huus Šr egenom dŠn skadelige wŒŒdeeldh, som stadenn uti detta fšrledne Œhr šfuergick, afbrŠndt, hafuer wŠllachtad Jšrenn Jerner sŒlldt och uplŒtett bemelte Cortt Wittholt samma tompt och lŠgennheet igen fšr een summa peningar, som deres uprettadhe contract innehŒller och fšrmŠler, aldeeles dŠr medh gišra och lŒta, sigh till mŒtta laga, efter sinn godhtyckio, och behaagh, dŠr hoos begŠranndes, att wij detta deres kišp medh stadsenns laga fŒngh confirmere och stadfŠsta wille, dett wij honom rŠttwijsann till styrckia icke hafue welat eller kunnat fšrwŠgra, utann detta till ytermeere stadfŠstelse medh wŒrt stadz secret wetterligenn bekrŠfta lŒthet, uti Stockhollm ut supra.

Boode byte[e]

     Vti lijka mŒtto kom fšr rŠttenn Cortt Witthollt, giffuanndes tilkenna, att hann hafuer giordt ett laagligitt och fast boodebyte medh Hanns Hille borgare widh KŒpparbŠrgett, uti sŒ mŒtto, att bem:te Hanns Hille hafuer uplŒtet Cortt Witthollt twŠnne korsswŠrckzbodar tillsammann bygde, pŒ egenn tompt belŠgne hŠr i Stockhollm, šstann till uti Lasse schomakares grŠnd pŒ norre sijdhann, nedan fšre Jšnns Annderssonns fšrfallne steenhuus, hŒllandes i lŠngdenn 18 1/2 all[n]ar och i breddenn 16 allnar. DŠr emoot hafuer bem:te Cortt Witthollt updragett Hanns Hille tree trŠbodar belŠgne pŒ Fahlun widh KŒpparberget medh dess lŠngd och breedd sampt alle lŠgennheeter. Huarfšre affhŠnde dee seerdeeles huar fšr sigh, sine barnn och arffwinngar fšrbemellte boodhar, sŒ att the 2 kŒrsswŠrckzboodar šstann till hŠr i stadhenn hšre Cortt Witthollt hanns hustro barnn och arfuinngar till, och de andre 3 boodar widh Fhalun komma Hanns Hille och hanns arffuinngar till, huilket thee huar fšr sigh i sšnderheet, efter dhenne dagh, skole niuta, bruka, hŠfda och behŒlla till ewŠrldeligh wŠllfŒngenn Šgenndom. Och efter breefuenn pŒ the 2 kŒrsswŠrckzbodhar šstann till Šre fšrkomne, derfšre huar the igenn finnes kunne, schole dhee bemellte Cortt Witthollt tillhanda lefwereres eller och uthij detta breefz krafft alldeeles casseras och uti intet wŠrde hŒllas. DŠr pŒ giordhe Hanns Hilles fullmechtigh wŒr stadz s:re wŠllachtadh Eggertt Mattssonn bem:te Cortt Witthollt handstreckningh inn fšr rettenn, huilkenn och uplade fridschillingen efter lagenn.

[U]plŒtellsse

     Sammaleedes upstodh i rettenn Oloff Erichssonn rŒdman fullmechtigh giordh af PŠder Erichssonn secreterere, och efter sinn fullmachtz lydelsse, heemlade och uplŠtt m. Thomas Sillssdorp skomakare och borgaree hŠr i stadhenn, ett steenhuus och liggiande grund, belŠget pŒ Smidiegatann šfuerst i hšrnet uti Oloff kišttmŒnglares grŠnd, nŠst HŒkonn spŒrmakares huus, medh een Šgenn tompt nŠst nedann fšre, huillkett huus och tompt, bemellte PŠder Erichssonn af sinn hustros brššder, slŠcht och fšrwanter inlšst hafuer (: som deres utgiffne breef, medh egne hŠnder och signeter bekrŠfftade, nogsampt utwijse :) dett hann nu sŠllier och uplŒter bemellte Thomas Silssdorp, fšr reede peninngar ett tusende daler gŒtt gŒngbartt mynt, huillke 1000 daler bemeltte fullmechtigh tillstodh och bekŠnde sinn principall PŠder Erichssonn, denn sidste peninngh medh thenn fšrsta, till ett gŒtt Œttnšije och fulle betallning redeligenn ahnammatt upburett och bekommett hafua. Huarfšre afhŠnde bemellte fullmechtigh sinn principal PŠder Erichssonn, hanns hustro, barnn, sampt deres slŠchtt, fšrwanter och effterkommande arffuinngar, samma huus och liggiande grund medh tomptenn nedann fšre, och tillŠgnade huusett medh dess frije murer och alle lŠgennheeter bŒde uppe och nedre, som thett upmurat Šr och nu fšr šgonenn stŒŒr, dŠr till medh och bemellte tillhšrannde tompt uti lŠngd och breedd, till Thomas Sillssdorp, hanns kere hustru, barnn och arffuingar, att niuta, bruka, besittia och beholla, quitt, fritt, oklandrat och oquallt, af alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare till een ewŠrdeligh laagfŒngen fast Šgenn­dom. DŠr pŒ giorde offtbemellte fullmechtigh pŒ sinn principals wŠgna Tomas Sillssdorp handstrechninng inn fšr rettenn, huillken och uplade frijdhschillinngenn efter lagenn. Och war samma huus och bood laagbudne och laagstŒndne, och i alla mŒtto laagfarne, som laag krŠfuer.

Skattnin[g]

     I lijka mŒtto kom fšr rettenn Tomas Olafzonn, begŠrandes skattningsmŠnn pŒ Oloff MŒrttennssonns huus westan till. Fšrordnades Oloff Erichssonn, Valentinn Nillssonn, Johann Christofferssonn, MŒnns Tor­tensonn, Erich Hinderssonn, och Erich Mattssonn.

Jacob KŠ[m]pe

     Samma daag lefwereredhe Claes Jacobssonn rŒdmann Jacob KŠmpe thee 40 daler, som hanns s. broodher Eric KŠmpe honom testamenterat hafuer, gišrandes honom, hanns hustro och efterkommande arfuingar quitt och frij fšr allt wijdhere eftertaall och klander. DŠr utšffuer tilbšdh Claes Jacobssonn, att hann wille lŒta upbyggia een stugu Œt honom i Danwijkenn, om hann wille begifua sigh dijt och blifua dŠr in till sinn dšdzstundh medh sinn hustro, sŒ wille hann Šnnu gifua honom till hiellp 20 daler och elliest fšrsšria honom medh klŠder och andre nšdtorffter. DŠr till swarade Jacob KŠmpe: I Danwijkenn kommer iagh alldrigh, blifue migh till rŒdz huad Guud will.

DŠnn 9 januarij. NŠrwarande w. Lars Schytte sampt borgmes­tere och rŒdh.

[U]plŒtelsse

     Samma dagh upstodh i sittiannde rŠttenn Petter Gršnbergh rŒdmann heemlade och uplŠtt sinn kere systersŒnn Jacob Borckmann borgare och rŒdman hŠr i stadenn, ett steenhuus och liggiannde grund, medh ett gŒrdzrum innann fšre, huillket fordom hafuer hšrdt Fridrich Jšrennssonn till, hollanndes tillsammann uti lŠngd och breedd aldeeles som thet gamble breefuet uttwijser och fšrmŠler, och Šr belŠgett widh S. Nicolai portt, emellann Petter tho Mšllenns och s. Melchier kannegiutares huus, fšr reede peninngar ottahundrade r. daler in specie, huillke 800 r.daler be­melte Petter Gršnberg bekŠnde och tillstodh sigh, dŠnn sidste pening medh thenn fšrsta, till ett gŒtt Œthnšije och fulle betallninng reedeligenn ahnammat, upburet och bekommet hafua. Huarfšre afhŠnde bem:te Petter Gršnberg samma huus och dess liggiannde grundh medh gŒrdzrummet iffrŒ sigh, sinn kere hustro, barnn och arffuinngar och tillŠgnade thet med dess frije murer och alle lŠgenheeter bŒde uppe och nedre, som thet af grundenn upmurat Šr och nu fšr šgonen stŒr, bemelte Jacob, hanns kere hustro, barnn och arffuinngar att niuta, bruka och beholla, quitt, fritt, oklandrat och oqualdt af alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare, till een ewŠrlde­ligh laagfŒngennn fast Šgenndom. DŠr pŒ giordhe bemellte Petter Gršnbergh sinn systersŒnn Jacob Barckmann handstrŠckninngh in fšr rettenn, huilken och uplade fridhskillingenn efter lagenn. Och war samma huus laagbuudet, lagstŒndett och i alla mŒtto laagfaret som laagh krŠfuer.

     Upbšdz

     S. Herr Michells fordom cappelans hŠr i staden

        korsswŠrckzbood wid Draketornet                                  1 gŒngen.

     Erich MŒnsonns huus i Tunnebindare grŠnden belegett          1 gŒngen.

     Hendrich Hafrichs huus upa Pett. Gršnb.                             1 gŒngen.

     S. Hendrich Lambertz huus šstan till                                  2 gŒngen.

     S. Jonn Tomssonns arfuingars huus widh

        Stoore torgett                                                            3 gŒngen.

     PŠder Anderssonns rŠntmestares styfbarns huus                 3 gŒngen.

     Oluff BrŒŒkz huus wŠstann till                                          2 gŒngen.

Hans He[nd]richssonn co[n]tra Hendr[ich] Erichssonn

     Uti lijka mŒtto beswŠrade borgmesterenn Hanns Hendrichssonn sig šffuer Hendrich Erichssonn, tollenŠrenn i TŠlge, att hann hafuer besprŒ­kat thet huus, som hann boor uti, huillkett hann hafuer kišpt utaf m. Elia Gangio, frŒganndes huadh skŠŠl hann hafuer dŠr till? Hendrich Erichssonn swarar, att s. mester Olofz barnns fŠderne Šr i husett, huillke icke borde af deras styffader fšrsŠllias, mŒlssmŠnnerne oŒtspordt. Hanns Hendrichson sade, att fšrmynderne, n. doct. Nills, Johann Jacobssonn och Hendrich Erichson hafue gifuitt tillstŒnd att sŠllia huusett, uplŠggiandes d. Nillses breef, huilket fšrmŠler, att barnen wore illa tiŠnte medh huusett, och fšr dŠn skulld mŒste thet fšrsŠllias. Item uplade hann Hendrich Erichssonns breeff, huillket han hafuer barnsenns mooder tillskrifuitt Œhr 1617, att barnen intet Šre tiŠnte med huusett. DŠr pŒ begŠrer Hanns Hendrichssonn rettenns betŠnckiande, om icke mŒlssmŠnnerne Šre plichtige att hŒlla kišpet fast, hŠllst mŠdan huusett Šr efter deres befallning fšrsŒllt? Hen­drich Erichssonn suarade, att oanseet mŒlssmŠnnerne hafue seedt, att barnen wore intet tiente medh huuset, utan thet mŒste sŠllias, doch likwŠll skulle barnsenn fŠderne fšrst afleggias och icke af deres styffader m. Elia sŒ onyttigt fšrtŠras. Hanns Hendrichsonn swarar, att modrenn afwittrade barnens fŠderne, giffuandes dem 10 scheppund kŒppar, huillket sigh belŒpp 500 daler, huillke 500 d[a]ler Hendrich Erichssonn och d. Nills hafue haft hŠnder emellan och rentann 250 daler. Noch dee 100 daler som Hendrich gaf tilbaka Œt barnenn pŒ huusett, item barnsenns deel i gŒrdenn widh bŠrgett sampt deres faders liberij, som Paulinus, bischopenn i StrŠgnŠs, hafuer till sigh taget att fšrytra fšr 100 r. daler, huillke peningar tillstelltes een hamborger kšpmann fšr nŒgre gŠld, som m. Elias giorde mŠdan han war i Tyschlandh. Rettenn pŒlegger Hendrich Erichssonn sampt hanns med consorter, att hann, innan pŒsch nŠstkommande, utfordrar fšrbem:te perzedler och tager bewijs dŠr uppŒ sŒsom och inlefwererer en wiss designat. pŒ barnsenns lššssšrer, och modrenn ett richtigt inven­tarium pŒ thet som fans efter hennes s. manns dšdh i fšrrŒdh. I medler[tid] blifuer intet fast breeff pŒ huusett gifuit, fšr Šn alle desse saaker medh barnnsenns fŠderne blifuer klart och richtigt giordt.

UplŒtelse

     Samma dagh upstoodh i sittiande rettenn Oluff Erichssonn rŒdmann fullmechtigh aff Isack Axellssonn ryttemestere under Uplandz fahnan, och efter sinn fullmachtz lydelsse, heemlade och uplŠtt Simonn Simonsonn, borgare hŠr i stadenn, ett huus och liggiannde grundh, belŠget i Tunnebindare grŠndenn, šstann till, pŒ sšdre sijdhann om gatan, nŠst bem:te Simon Simonsons huus, fšr reedhe peningar etthundrade fŠmptijo daler gŒtt gŒngbartt swŠnscht mynt, huillke 150 daler bemellte fullmechtigh tillstodh och bekŠnde sinn prinsipall, wŠlbemellte Isack Axellssonn, dŠnn sidste peningh medh thenn fšrste, till ett gŒtt Œtnšije och fulle betallning reedeligenn ahnammat, upburet och bekommet hafua. Hwarfšre afhŠnde wŠlbemelte fullmechtigh sinn prinsipal Isack Axellssonn, hanns huusfrw, barnn och effter kommande arfwingar samma kŒrsswŠrcks huus och liggiannde grundh och tillŠgnade thett, som thett fšrbygt Šr och nu fšr šgonen stŒŒr, bemellte Simonn Simonnssonn, hanns kere hustro, barn och arffwingar att niuta, bruka, besittia och behŒlla, quitt, fritt, oklandrat och oqualt fšr alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare, till een ewŠrldeligh, laagfŒngenn fast Šgendom. DŠr pŒ giordhe offtbemellte fullmechtigh, Oloff Erichssonn, bemellte Simonn Simonnssonn handhstrechning infšr rettenn, huilkenn och uplade frijdschillinngenn efter lagenn. Och war samma huus laagbudet, lagstŒndet och i alla mŒtto laaghfarett sŒ och grannom och wederboandom, bšrdemannom och frŠndom heembudet, som laagh krŠfuer.

Philip scho[m]akares [e]nckia

     Bleef och bewilliatt, af samptlige rŒdet, att Philip schomakares efter-lŒtne enckia blifuer fšrskoont medh wacht och wŒrdh, efter hoon ingenn handterinng eller borgerlig nŠringh brukar.

[H]ans Ewertz tyff

     StŠlltes och fšr rettenn een sŒldatt ben:d Hanns Efuertz, huillkenn hafuer waret medh denn unge drŠngen Thor ben:d, som fšr nŒgre dagar sedann bleeff uphŠngder, och efter hann hafuer i sŠllschap medh samma Thor Štet och drucket medh honom sŒ och nŒgot af tyfnadenn waret deelachtigh, derfšre bleef honom desse wilkor fšreslagne: antingenn hann wille blifua mŠstermann hŠr i stadenn eller och mista huffwudett? Hann suarade sigh icke hafua fšrtient sŒdant. Honom bleeff šfuertygatt, att hann Šr beslagenn medh hoor och elliest befunnenn medh tyffuerij. DŠr till hann icke neeka kunne, men fšr horet nekar han. Bleeff afsagt, att han setties uti tuchthuusett till att arbeta och mala till dess mann wijdere bescheed bekomma karm om horet, som han skylles fšre.

DŠnn 13 februarij. NŠrwarande borgmestere och rŒdh.

     Upbšds

     Erich MŒnsonns huus i Tšnnebindere grŠnden                     2 gŒngen.

     Her Michells korsswŠrckz bood wid Draketornet2 gŒngen.

     Hendrich Hawerichs huus af P. Gršnbergh                           2 gŒngen.

     Johann Lammers huus šstann till                                      3 gŒngen.

     Oluff BrŒŒkz huus wŠstann till                                          3 gŒngen.

     H. Anna mecklerschanns pantar                                        2 gŒngen.

MŒns Su[enn]ssonn contra Anders Lok[mann]

     Samma dagh kom fšr rettenn MŒnns Suenssonn, borgare i Callmar, beswŠranndes sig šfuer Anders Lookmann, borgare hŠr i stadenn, att han heemligenn Šr dragen utur arresten intet achtandes borgmestere och rŒdz fšrbudh. Hafuer och i fšrledne Œhr denn 15 martij utgifuitt sinn handschrifft till camererarenn Zacharias Simonnssonn, lydande pŒ 3 000 s. daler, som hann wille fšrskicka honom pŒ interesse. DŠr pŒ ahnammade han een summa peningar och pŒ thett šfrige schulle hann bekomma een wŠxell till Hanns Hansonn i Lubech, n. pŒ 1720 r.daler och lŒfuade honom till godha fšr huar r. daler 2 šre, efter hann medh samma wexell wore belŒtenn, som han meente, hŠllst mŠdan Zacharias fšrmŠler i samma wexell, att hann dess wŠrde till fulle nšijo bekommer hafuer. Medh samma wexell reeste MŒnns till Lubech, i denn meeningh att hann dŠr bemellte peninngar skulle bekomma, som utloffuat war, och sŒ uthreeda sitt schep, som hann dŠr hade liggianndes. Och ehuru flitigt han ahnhšllt om samma peningar hoos Hans Hanssonn, kunne hann inge bekomma utan mŒste uti 8 weckor liggia stilla och med dageligit uppehŒllande sin tijdh fšrsumma och sedan medh ofšrrŠttat saak draga dŠr iffrŒ. Och mŠdann MŒnns war i Lubech, kom och Lopman (sic!) dijt, och nŠr MŒnns ahnmodde honom om hiellp, som uttlŒffuatt war, suarade hann, att hann fšrst skulle fšrreesa till RŒstock, mŒste fšrdenskuld fšrtšfua till dess Anders kom tilbaka. DŒ bekom hann allenest 100 daler. Sedan fšrreste Anders till Hamborgh och lŠtt MŒnns liggia quar i Lybech nŒgra weekor. I medler tijdh bekom hann Zacharias Simonnssonns breeff om fšrbemellte wexell, lydannde att hann hafuer betallt Annders Lookmann samma wexell. Bleef fšrdennskulld fšrorsakat att taga aff rettenn i Lubech eenn protest, dŠrmed fšrreste hann hijt till Stockhollm. NŠr Zacharias sŒgh samma protest, affrŒdde hann MŒnns Suennssonn att sškia rettenn medh Lookman. DŠr till suarede Zacharias Simonnssonn, att hann allenest tillsade honom 200 daler pŒ wexell till Lookmann, doch sŒ, att MŒnns skulle skaffa schepet hijt. Menn efter Annders fšrnam, att hoos MŒnns war intet at fšrwŠnta Šhnn finanserij, hšllt Hanns Lookmann upp och fšrwŠgrade honom samma peninngar. MŒnns suarar, att ingenn skall bewijsa, dett han med finanserij plŠgar omgŒ, utan han Šr bedragenn af Lookmann och cammererarenn. Zacharias suarar, att dee som wore i marschapie med MŒnns, dee fšlle alle ifrŒ honom, fšrst schepparenn och sedan de andre, emoot huillke hann hade een serdeeles action och rŠttegŒng, medan han war i Lybech, dŠr till MŒnns neekade. Rettenns betŠnkiande Šr: efter MŒnns Suenssonn hafuer ahnmodat rettenn om bewijs, att Lookmann Šr icke allenest heemligenn utaf arresten dragenn uthann och suarat illa rettenns utskickade, nŠr han bleef citerat, derfšre schall honom dŠr upŒ bewijs meddeelt blifua, att han och mŒ uti arrest sŠttia Anders Lokmanns godz, ehuar han thet hŠr i landett finna kann, till saaksenns wijdere utfšrinngh.

[L]ars Gud[m]undsson contra [sin]n underskrifuare

     Uthi lijka mŒtto begŠrede Lars Guudmunssonns Šndschap medh sinn saak emoot sinn unnderschrifuare Anders PŠderssonn och Johann Christofferssonn.

     Sententz: Aldenstundh Anders PŠderssonn hafuer fšr rettenn bekŠndt sigh hafua waret med Lars Gudmunssonn och emoot Johann Christofferssonn sŒ och hafua haft under hender all upbšrdh och uttgift, dŠr till medh utan Lars Gudmunsonns tillstŒnd och befallninngh uttfŒtt peningarne, derfšre synes rŠttwist wara, at Anders PŠrsonn gišr Lars Gudmunssonn reeda och rŠckenschap fšr fšrbemellte peninngar. Och huar Anders fšrmeenar sigh hafua nŒgott emot Johan Christofferssonn, dett mŒ hann medh honom pŒ een tillbšrlig ortt laagligen utfšra.

H. Erich BiŠlke contra greefwe Magnum Brahe

     Sammaleedes kom fšr rettenn h. Erich BiŠlkes till Wijck fullmechtigh Larss Larssonn, begŠranndes pŒ sinn herres wŠgna att weta bescheed och suaar pŒ the peninngar som h. h:tt uti rettenn insatt hafuer om hann icke mŒ dem igenn bekomma, aldenstundh h. n. greefue Magnus som dŠr pŒ hafuer Œtal, icke will efter komma, thet h. n. lŒfuat och tillsagt hafuer. Swarades bemellte fullmechtig, att efter h. n. greefue Magnus hafuer lofuat, willia strax efter juul, skicka documenta in originali uti rettenn, dett h. n. icke efterkommett hafuer, utan skickat appelations peninngar, wŠdiandes under denn konungslige hŒfrŠtt. DŠrfšre nŠr h. Erich Bielke sŠtter rettenom fuller nšijachtigh bŒrgenn, at bŒde huffuud stool och tilldšmbd rŠnta schole wara i denn lofflige hŒffrŠttenn, sŒ snart som wŠlbemelte greefue Magnus inlegger documenta dŠr inn, sŒ och att herr Erich tŒ stŒr sitt egett effuentyr, om h. h:tt derfšre stšrre interesse kunne pŒleggias, sŒsom tijdenn nu fšrškes. Huar (!) nu wŠlbemellte h. Erich BiŠlke detta angŒr sŒ kann rettenn honom peningarne nu icke fšrwŠgra.

MŒns A[n]dersson cont[ra] D. Johan Bo[th]vidi

     Sammaleedes kom fšr rettenn MŒnns Anderssonn, borgare uti Upsala, gifwandes tillkenna, att hann hafuer fšr nŒgon tijdh sedann satt sinn dŒtter i tiŠnst hoos h. k. m:tts hooffpredikannt d. Johann Bothvidi, huillken nu (: thet Guudh bŠttre :), dŠr hoon stood pŒ sitt arbete, Šr om halssenn kommenn och jŠmmerligenn dšdh bleefuenn af een biŠlcka, som hennes huffwuudh i kraas sšnderslaget hafuer, begŠranndes weeta, hueem till hennes lift swara schall? DŠr till swarade Erich Erichssonn, kyrkewŠr­denn pŒ S. mallm, som war fullmechtigh af d. Johan, att d. Johanns hustro befallte pigan bŠra barnet up i kyrckia uti lijkpredikann, efter hennes maatmooder war utgŒngen att fšllia ett lijk upp, och sedann badh hoon pigann gŒŒ heem igen och achta husett. NŠr hoon kom heem, gick hoon och sŒgh pŒ arbetzfollkett, som bruto nidh een mur i een bood under samma huus. DŒ stodh d. Johannis pŒike och hšgg lššs een pelare, och nŠr han ramblade om kull, fšll hann pŒ šffuerslaget, dŠr af fšll een biŠllka nidh och sloogh pigann i huffwudet, sŒ att hon strax bleef dšdh liggianndes. NŠr pŒikenn thett sŒgh, meente hann att pigann hade dŒnat, toog sŒ een kanna dŠr uti war spissššll och sloogh pŒ henne, men ther war ingen lijfzwŒhn. Tillspordes arbetzkarllenn Erich Jacobssonn, som pŒ samma tijdh arbetade i boodenn, huad honom hŠr om wore witterligitt. Hann berettade pŒ sinn eedh, att pigan som dšd Šr war intet beschedd pŒ arbeted den dagen medh them, som dŠr arbetade, utan maatmodrenn befalte henne strax efter mŒŒltid bŠra barnet up i kyrckiann till lijkpredikann. BekŠnde och att pigann halp honom fšr middagenn att draga fram nŒgra brŠder, men efter middagenn kom hoon icke een gŒngh till honom utan gick af och ann fšrrettandes huad hon hade att bestella, och i medler tijdh Šr hoon ofšrseendes kommenn under biŠlkann, dŠr och hon hafuer mŒst settia lifuet till. Sattes up till wijdere ransakning.

Arrest p[Œ] Hans H[ar]wers b[šcker]

     I lijka mŒtto upstodh i rettenn Anders Hendrichssonn rŒdman gifuandes tillkenna, att efter Hanns Harfuer, borgare hŠr i stadhenn, Šr jŠmmerli­genn och i Distings marcknad fšrleeden af Tomas Klerck ihiŠlslagenn, och till Šfuentyrs mŒnge creditorer kunne finnas, som af honom hafua att fordra, dŠrfšre begŠrer hann, att hanns bšcker mŒtte fšrseglas sampt hanns gatubod, till dess begrafningenn Šr šfuerstŒndenn, och att credito­rerne sedann mŒtte blifua contenterade. DŠnn summa han hafuer att fordra lšper 540 daler. Bewilliades att Jacob Machleer, Dawid Anderssonn och stadz s:renn fšrsegla bšckerne och boodenn till wijdere bescheedh.

UplŒtelse

     Samma dagh upstodh i rettenn Oloff Erichssonn rŒdmann, fullmechtig giord af wŠllŠrd h. Johan Jon¾, schepspredicant, och hanns hustrobrooder Johann Nillssonn, och efter sinn fullmachtz lydellsse heemlade och uplŠtt erligom manne Axell Simonnssonn ett kŒrsswŠrckzhuus medh een tillig­giande wŠdeboodh, belŠgne uti Schepper Carllz grŠnd šstann till pŒ sšdre sijdann, fšr reede penningar 430 daler gŒtt gŒngbartt suŠnscht mynt, huillke 430 daler bemellte fullmechtigh tillstodh och bekŠnde sine princi­paler, denn sidste pening medh denn fšrste, till ett gŒtt Œthnšije och fulle betallning reedeligenn ahnammat, upburet och bekommett hafua. Huarfšre afhende bemellte fullmechtig undan sine principaler, h. Johann Jone och hanns hustro brooder Johann Nillssonn, sampt deres hustrur, barnn och arfwingar samma huus och liggiande grund med wŠdeboodhenn och tillŠgnade them som the upbygde Šre och nu fšr šgonen stŒr bem:te Axell Simonnssonn, hans kere hustru, barn och arfuingar att muta, bruka, besittia och behŒlla, quitt, fritt, oklandrat och oqualt af alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare, till ewŠrldeligh laagfŒngenn fast Šgendom. DŠr pŒ giordhe oftbem:te fullmechtig bem:te Axell Simonnssonn handstrechning in fšr rettenn, huillkenn och uplade fridschillinngenn efter lagenn. Och war samma korsswŠrckzhuus sampt wŠdegŒrdh laagbudne och laagstŒndne och i alla mŒtto laagfarne som laagh krefuer.

SkŠllsord pŒ [a]ccis tjŠnar[n]e och Anders Tomessonn

     Sammaleedes stelltes fšr rettenn een ung personn, fšdd i Tornšš i NŒrbŒtten, huillkenn bleef ahnklagatt af Anders PŠderssonn schrifware pŒ accisen, att han hafuer medh oquedens ordh angripit een af accis tiŠnarne, Staffan Rolofzon ben:d, kallanndes hononom (!) een korffknecht. DŠr hoos begŠranndes, att effter h. k. m:tt hafuer uti sitt konungslige hŠgn och fšrswaar taget sŒ wŠll tillsynesmŠnnerne pŒ accisen sŒsom deres underha­fuende, att samma Anders Tomessonn, efter h. k. m:tts publicerade mandat, mŒtte tilbšrligenn straffat blifua. DŠr till swarade denne beskyllte persoon Anders Tomssonn, att hann weet icke fšr wist, antingen han brukade munnen pŒ accis tiŠnarenn eller eij, ty han war mycket druckenn, och elliest Šr han fšrrycht i huffwudet, synnerligen nŠr hann fŒr litet ruus, dŒ kan han intet regera sigh, weet icke heller huad hann talar, och fšrdenskuld mŒste hann fšr sin suagheet skulld šffuergiffua sinn tiŠnst hoos Ingewald Olofzonn, dŠr han tillfšrennde tiŠnt hade. Sedann bleeff accis tiŠnarenn tillfrŒgatt, huarest och pŒ huad ortt detta skedde? Hann suarade: pŒ Sšdremallm hoos een bŒrgare benŠmbd Erich MŒrttennssonn, dijt han inkom och frŒgade hustrun i gŒrden (: som lŒg siuuk i sŠngen :), om hoon hade betallt accisen fšr sinn brygning, och nŠr hon wiste honom zedelenn, wille accis tiŠnarenn gŒ uth igen. DŒ suto nŒgre personer wid bordet och drucko, ibland huillke war een ben:d Mattz Mattssonn, som satt hoos denne Anders Tomessonn. DŠn samma drack accis tiŠnaren till. Och nŠr hann hade giort honom bescheed, tackade han honom fšr sinn skŠnck och gick sinn fŠrde, mŠn intet hšrde hann nŒgre skŠŠlssordh, utan sedan han war utgŒngenn, hade Anderss sŒdana ordh, huillkett Mattz Mattsson sedan fšr honom berŠttade. Spordes Mattz Mattsson af rettenn till, om han desse ordh af honom hšrdt hade? Hann suarade jaa, sade och dŠr hoos, att nŠr hann drack accis tiŠnarenn till, badh Annders honom bšrdh kyssa mŠrefŒdenn, och nŠr hann war utgŒngenn, sade hann: Huarfšre dricker duu denn kŒrfknechtenn till? Och nŠr Mattz tystade honom och badh honom icke sŒ seija, sade Annders till Mattz: Du Šst sŒ godh som hann, och med thet samma sloog han Mattz i pannan medh ššlstopett. DŒ fick Matz stopet af honom och sloog honom tu hŒŒl i huffwudet, sŒ att hann blšdde. DŒ bleeff Anders fšrbittrad och wille ut efter accis tiŠnarenn, mŠnn wŠrdinnans brooder, Jšrann ben:d, som war och i deres laag, hindrade honom. DŒ gaff Anders honom och ett slaag widh šrat. DŒ fattade Jšran honom i kragann och stštte honom med nŠffuan, sedann kom Mattz och skilde dem Œt. NŒgot dŠr efter gick Annders uth, och wid pass een tima dŠr efter kom hann in igenn och begynte Œter pŒ nytt bruka munnen pŒ accis tiŠnarenn, och ehuru hŒrdt de nŠfste honom, bleef hann liquŠll widh sitt fšrre snack, fick uth sinn knijf och kastade denn efter Jšran, som stood pŒ gollfuett, oanseet thet drabbade honom intet, och gick dŠr medh uth. I lijka mŒtto bleef Jšrann Clemmetssonn framkallat bšrdh och hšgeligenn fšrmant, att han hŠr om beretta schulle, huad honom witterligitt war om desse skŠllssordh. DŒ berettade hann pŒ sinn eedh sŒleedes, att nŠr accis tiŠnarenn kom in dŠr dhee suto och hade fšrrettadh sitt Šrende och wille gŒ uth, drack Mattz, accis tieneren till. DŒ sade Annders pŒ sijnn finscha: Joda hŠffwu wittu, repeterandes desse ordh andre reesann. DŒ suarade accis tiŠnarenn: Om iagh wille, dŒ schulle iag hugga sšnder huffwudet pŒ digh och gick dŠr medh uth. DŒ ruste Annders Œstadh och wille uth efter honom och efter hann bleef fšrhindrat af Jšrann, fattade Anders Jšrann och stštte hanns huffwudh emot kistann. Och mŠdan de lŒgo och refwos, steeg Mattz Mattssonn till och stštte Anders af honom. DŠr medh lŒpp han uth widh pass een tijma, dŠr efter kom Anders igen. DŒ stodh Jšrann widh porttenn, som igenstŠngder war, och Anders spiŠrnade upp porttenn, sŒ att Jšrann fšll omkull. Och nŠr hann kom up igenn, fattade han Anders i axlenn, meenandes att han hade haft een knijff, och nŠr de sŒ hade rychtz med huar andra sade Anders: LŠtt migh uth efter korffknechtenn. DŒ sade Jšrenn: lŠtt wara honom till fridz, du schalt intet slŒ honom, och medh thett samma lŒpp hann ut pŒ gatann. Kom Œter tridie gŒngen in i stugun, skaar tŠnderne tillsammann och satte sigh hoos Mattz Mattssonn. DŒ stštte Matts honom sin koos och Šrnade sigh gŒ uth. I thet samma fick Anders honom i kragann, reef dŠn af honom i styckenn sšnder. DŒ togh Mattz ett ššlstoop och sloog honom i huffwu­det, sedan fšrdhe de ut honom. €ntlig bleef werdinnan i huusett, h. Walborg Erich MŒrtennsonns, framkallat och tillspordh, huad hŠnne om denne handell witterligitt woro? Hoon berettade pŒ sinn eedh, att nŠr Staffan kom i hŠnnes huus och frŒgade efter accis zedelenn, lŒg hon pŒ sŠngen, och denne Anders satt widh bordet och morrade, och nŠr Mattz drack honom till, sade hann: Joda hŠfuu wittu. NŠr accis tiŠnarenn gick uth, sade han till Anders: Bijda mann till dess iag finner dig pŒ gatan. DŒ sade Anders: Huad will denne kŒrffknechtenn, sprang up och wille efter honom. MŠnn de andre hanns sŠllskap hindrade honom. DŒ begynte dee rijffuas och slŒŒs sin emellan, sŒ att ššlet rššk kring om bordet. Sedan ledde de uth Anders pŒ gŒrdhenn, mŠn huru hann sigh sedann fšrhšllt, sŒgh hoon intet.

     DŠnne saak togs [i] šffuerwŠgannde och betŠnkiande, och oanseett denne Anders fšregifuer sigh wara fšrrycht och illa fšrwarat i huffuudett, dett och mŒnga weeta beretta, synnerligen nŠr han hafuer ruus upŒ, sŠger sigh icke heller weeta, huad hann i sitt fyllerij och galenschap hafuer sagt, oanseett accis tiŠnarenn war icke tillstŠdes, nŠr desse ordh seijes af honom talade wara, utan af de andras relation, som tillstŠdes woro, sŒdant fšrnummett, doch liquŠll kŠnn sŒdan hielpreede icke excusera honom i detta fallet, uthann rettenn dšmer honom till dett straff, som uti h. k. m:ts publicerede mandat fšrmŠles. Doch heemstŠllandes saaken uti h. k. m:ts nŒdige betenkiannde.

Thenn 18 februarij. NŠrwarande borgmestere och rŒdh.

UplŒtelse

     Samma dag kom fšr rettenn PŒwell MŒrtennsson, borgare i Upsala, heemlade och uplŠtt Cnutt Hendrichssonn, borgare och rŒdman hŠr i staden, sin ahnpart uti dett huus, som bemelte Cnut boor uti, belŠget pŒ Kišpmannega[tan].

Skattning[s]mŠnn

     Samma dagh upstod borgmesterenn Hans Nillssonn i rettenn, begŠran­des pŒ sinn swŒgers Erich Anderssonns wŠgna skattningsmŠnn pŒ hans huus widh Sšdre portt. Fšrordnades Oloff Erichssonn, Valentin Nills­sonn, MŒnns TŒrstennsonn, PŒwell Hendrichssonn, Michell Abrahams­sonn och Erich Hindrichson.

TyfkŒna fšrwises stadenn

     StŠlltes och fšr rettenn een tyffkŒna be:dh Margreta MaltzdŒtter, fšdd hŠr i stadenn, huilkenn bleef ahnklagat, att hoon hafuer stulet een gryta, ett teenfatt och 2 tallrijkar, item af sin egen frŠnka hafuer hoon och stulet een gryta och annat smŒtt. DŠr till suarade hoon, att grytan Šr tillstŠdes, som hon af sinn frŠnka taget hade, huillkett hoon hafuer gifuit henne till, mŠnn om fatedh och tallrikarne weet hoon ingen bescheed. Efter denne tyfwen hafuer sutet inne 5 weekor och hŠnnes slŠcht bidia fšr henne, derfšre schall hoon fšrwijsas stadenn, och huar hoon sŒdan finnes anting­en pŒ malmarne eller i stadenn och brukar meere tyfnad till 2 šres wŠrde, miste šronn och huudenn widh kŒkenn.

MŒns Anderssonn contra D. Johan Bothvidi

I lijka mŒtto kom fšr rettenn MŒnns Anderssonn, borgare i Ubsala,begŠranndes rettenns fšrklarinngh om hanns dŒtter, som Šr dšdh bleefuenn uti d. Johannis Bothuidi huus af een biŠlka, som hafuer fallet pŒhŠnne. BefrŒgar sigh, huem han skall beschylla fšr hennes dšdzwallan. DŒ framhades d. Johannis drŠngh Hanns Olofzonn, huilkenn berettade, att pigan och han lyfte ett brŠde upŒ hualfuett medh honom, sedan gick hoon neder, och nŠr drŠngenn begynte hugga pŒ murenn, dŒ ramblade een pŠlare nidh pŒ stŠllningenn och underslagett fšll neder. DŒ bleef hann warse, att pigann lŒgh under samma unnderslaag. Sedann bleeff fadrenn tillfrŒgatt, om han begŠrade af drŠngenn, att han schulle gišra sinn eedh pŒ sinn berettellsse, huad honom hŠr om woro witterligit, antingen detta dšdzfall wore medh wŒda eller willia skedt? Och efter hann heemstŠller rŠttenn, huadh laag hŠr om fšrmŒ, lades drŠngenn eedh fšre, dŠn han och giordhe, sŒ lydandes, lŠggianndes sine tree finger Œ laagbookenn:

     Jagh Hanns Olofzonn swŠr widh Guudh och hans heliga evan­gelium, att dett drŒŒp, som pŒ denne dšde pigan hŠndt Šr, skedde medh wŒda och emoot min weett och willia, sŒ sant migh Guudh hiellpa schall, bŒde till lijff och siŠŠl.

     Bleef fšrdennschuld afsagt, att efter arbetzkarlenn Erich Jacobssonn pŒ sin eedh hafuer fšr rettenn betygat omstŠndigheeterne efter denn dšde pigann, att sŒdant fall (: thett Guudh bŠttre :) Šr skeedt af ijdell wŒda, thet och fadrenn siellff bekŠnner och troor honom wara oskylldigh, dett samma hafuer och drŠngen pŒ sinn eedh bekrŠfftat, att thetta drŒŒp Šr medh wŒda tillkommett, oanseet hann hšgg pŒ murenn, som nederfšll. Derfšre schall drŠngenn bšta wŒdeboot efter thett 8 cap. uti drŒpm. b. med wŒda och sedann befrijat fšr denne gerningh.

DŠnn 20 februarij. NŠrwarande borgmestere och rŒdh.

     Upbšdz:

     Hendrich Hafwerichs huus                                              3 gŒngen.

     Erich MŒnsonns huus i Tunbind. grenden                         3 gŒngen.

     H. Michells kŒrsswŠrkzboodh wid Draketornet                                       3 gŒngen.

     H. Anna Rijsses panttar                                                                       3 gŒngen.

     Claes Jacobssonns kŒrsswerchs huus i Dirich Fisks grŠnnd,

        som Hendrich Simonsons erfuingar honom sŒldt hafuer1 gŒngen.

     Wellam Parotz pantar                                                                         1 gŒngen.

UplŒtelse

     Samma dagh upstodh i rettenn stadsenns s:rem. Eggert Mattssonn, fullmechtig af wŠlb. Petter Kruuse till Kuullerstadh och OrnŠŠs, och efter sinn fullmachtz lydelsse heemlade och uplŠtt Christoffer Kijtz, bagare och innewŒnere hŠr i stadenn, ett kŒrsswŠrckzhuus och liggiannde grund, belŠget šstan till uti Rasmus SkŒnings grŠnd pŒ norre sijdann, hŒllanndes i lŠngden 14 allnar 1 ¹/2 quart. som een tompt nŠst ofuann fšre, hŒllandes i lŠngdenn 10 allnar; breddenn pŒ huusett och tomptenn strecker sigh emellan bŒde gaturne, them han honom reedeligenn sŒllt hafuer fšr reede penningar siuhundrade daler gŒtt gŒngbartt suŠnscht mynt, huillke 700 daler bemellte fullmechtigh tillstodh och bekŠnde sin principal denn sidste peninngh medh thenn fšrsta till fulle nšije och uti gode reede upburet och bekommett hafua. Huarfšre afhŠnde bemellte fullmechtigh sinn principal, wŠlbemellte Petter Kruuse, hanns huusfru, barn och arffuingar, samma korsswŠrchs huus och dess liggiannde grundh sampt tomptenn ofuan fšre och tillŠgnade thett uti lŠngd och breedd, som thet fšrbygt Šr och nu fšr šgonen stŒr, bem:te Kristoffer Kijtz hanns kere hustro, barn och arfwing­ar att niuta, bruka, besittia och beholla, quitt, fritt, oklandrat och oqualt fšr alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare, till ewŠrldeligh wŠlfŒngenn fast Šgendom. DŠr pŒ giordhe bemellte fullmechtigh Christoffer bagare hand­strechning in fšr rettenn, huillkenn och uplade fridskillingenn efter lagenn. Och war samma kŒrsswŠrchs huus och tompt laagbudne och laagstŒndne och i alla mŒtto laagfarne som laagh fšrmŒ.

UplŒtelse

     Uti lijka mŒtto kommo fšr rettenn s. mester Wolfgangi Petzoldi barnns fšrmyndare, nemlig Lyder Lang, Michell Meilitz och Cortt Witthollt, heemlade och uplŒto erligh och fšrsichtigh Tomas Funck, borgare och handelsman hŠr i stadenn, ett steenhuus och dess liggiannde grundh, som barnen arfligen tillfallett Šr efter deres s. fader, medh ett gŒrdzrum och ett litet baakhuus af steen upbygt sampt dess tilbehšr, belŠget nŠst nedan fšre saligh m. Wolfgangi efterlŒtne enkies sŠtehuus i hšrnet pŒ Suarttmun­kegatan widh Tysche kyrkiann, och strŠcker sigh medh gŒrdzrummett och baakhusett in till Erich skomakares huus, fšr reede peningar ett tusende r. daler in specie, huillke 1000 r. daler bemellte fšrmyndere tillstode och bekŠnde sigh pŒ barnnsenns wŠgna, denn sidste pening medh then fšrsta, till ett gŒtt Œtnšije och fulle betallninng reedeligenn ahnammat, upburet och bekommitt hafua. Huarfšre afhŠnde bemellte fšrmyndere s. mester Wolfgangi barnn och deeres arffuinngar samma steenhuus och liggiannde grundh, samptt gŒrdzrummett och baakhuusett och alle lŠgennheeter, och tillŠgnade huset medh sine 4 frije murer, gŒrdzrummet och baakhuuset med alle dess tilliggiande lŠgenheeter, bŒde uppe och nedre, som thet upbygt Šr och nu fšr šgonenn stŒŒr bem:te Thomas Funck, hanns kere hustro, barn och efterkommande arfwingar att niuta, bruka, besittia och behŒlla, quitt, fritt, oklandrat och oquallt af alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare, till ewŠrdeligh laagfŒngenn fast Šgendom. DŠr pŒ giorde bemellte fšrmyndare pŒ barnsens wŠgna oftbemellte Tomas Funck handstrechning in fšr rettenn, huilkenn och uplade fridschillingenn efter lagenn. Och war samma huus, gŒrdzrum och baakhuus med alle dess lŠgennheeter laagbud­ne och laagstŒndne och i alla mŒtto laagfarne som laag krŠfuer.

BŠngt Ingolfzonn contra H. Marina

     Sammaleedes kom fšr rettenn Bengtt Ingolfsonn och besuŠrade sigh šffuer h. Marina Nills Knuttssonns, at hann hafuer fšrstrecht henne pŒ sitt samma huus (: huilket fšrledne Œhr bleef afbrŠnt :) šffuer 668 daler, oanseet samma huus war icke meere tillfšrennde wŠrderatt fšre Šn 450 daler. Nu kann han huarkenn fŒ uplŒtellsse pŒ huusett eller sine peningar igenn, utan brukar onyttig mun sŒ wŠll pŒ honom som pŒ bšnderne som fšra wŠrckie till huusbygningenn. DŠr till medh fšrbiuder hoon honom att byggia pŒ huusett till dess hennes barnn komma tillstŠdes. BegŠrer ret­tenns betŠnkiande i sakenn. DŒ framsteegh hennes mŒgh och begŠrede af Bengt Ingolfzonn, att efter hann hafuer contenterat hanns hustro syster fšr sinn partt, att hann och sŒ mycket betalar hanns hustro, sedann schall honom huusett blifua uplŒtet. Bencht Ingolfsonn suarar, att hann hafuer betallt huusett tillfyllest och lefwererat h. Marina peningarne. Hafuer honn gifuit sinn dŒtter nŒgot dŠr af, Šr honom okunnigt. Hann hafuer och betallt PŠder Ulfzonn i WŠsterŒŒs en summa peningar och lšst igenn h. Marinnas handschrift. Hustro Marina swaradhe, att hoon hafuer intet biditt honom lšsa igenn sinn handschrifft, utan thet bleef Benngt I. af rŠttenn pŒlagt fšr nŒgonn tijdh sedann, att han skulle settia penningarne i rettenn pŒ Stockhollms rŒdhuus, och icke lefwerera fleere penningar utan blifua barnenn till bŠsta hŒldne. Menn Bengt ahnsade intet borgmestere och rŒdz befallninngh utan sade: DŒ wore iagh galin, om iagh schulle lefwerera peningarne i ullffmunnenn. Hafuer och allt sedann gifuitt henne i plŒckwijs nŒgre peninngar och fšga annars Šn nšdgat dem uppŒ henne. Bengt nekar hŠr till och sŠger, att hoon alltidh war torftigh, hann kunne icke slippa henne utan mŒste fšrstreckia henne fšr sinn trŒngmŒls skulld. H. Marina begŠrer dilation till dess hennes barn komma hijt nŠstkomman­de wŒhr, dŒ will hoon medh deres samtyckio accordere medh honom om huusett. Rettenn gifuer henne dilation till 4 weekor efter pŒsch, och huar hŠnnes barn eller deres fullmechtige icke dŒ komma tillstŠdes, sŒ schall i sakenn dšmas, pŒ thet Bengt Ingolfsonn antingenn mŒ bekomma sine utlagde peningar igen eller och uplŒtelsse pŒ huusett, och huar hon icke will unna honom huusett, sŒ schall hon sŠttia peningarne i rettenn, sŒ mŒnga som hoon upburitt hafuer.

DŠnn 22 februarij. NŠrwarande wŠlb:ne herre h. Claes Hornn, stattholdare pŒ Stockhollms slŒtt, sŒ och borgmestere och rŒdh.

…rebro st[ad]gar uplŠse[s]

     Samma dagh hšlltz allmanne rŒdstugu, dŒ bleefwe …rebro stadgar fšr menigheetenn uplŠsne och der hoos hšgeligenn fšrmante, att de taga sigh till wara fšr onda tiŠnders utspridelsse, widh thett straff, som uti ordinantien 7 artickell fšrmŠles. SŒ att ingenn hŠrbergŠrer nŒgonn fremmande, med mindre han gifuer gŠsten ahn pŒ slŒttett fšr statholderenn wid hšgsta straf tillgišrannde.

Deres str[aff] som icke ha[fua] giort borgare [eedh]

     Sedann bleef tillkenna giffuitt, att efter tillfšrennde 4 Œtskillige reesor Œ allemans rŒdstugu allfwarligenn tillsagt Šr, att the som lŠnge i stadhenn bodtt hafua, och deres borgare eedh icke aflagt, schole fšr huar reesa dhee sŒdant fšrsummatt hafua bšta <metricconverter productid="40 m" w:st="on">40 m</metricconverter>. och blifuer Šnnu till šfuerflššdh tillsagtt, att ehoo sinn borgare eedh icke hafuer giortt, dŠnn samma skall fšr Walborgmessa komma och pr¾sentera sigh att willia gišra sin eedh, sŒ och utleggia dett som alreede fšrbrutet Šr. Huar thet icke skeer, tŒ škes hanns brŒtt ŠndŒ <metricconverter productid="40 m" w:st="on">40 m</metricconverter>, sŒ att bšterne blifua 50 daler och gŠlle sedhann ingen ursecht, antingen han Šr borgare sŒnn eller och hafuer borgare dŒtter.

Stadsenns tomptšre

     Uthi lijka mŒtto bleef meenigheetenn pŒmint om tomptšrerne, som tilbaka stŒ, att de mŒnge reesor, sŒ wŠll i fšrledne Œhr sŒsom och nu, Šre alfwarligenn fšrmante dŠm att utleggia, wid Œbygnadens fšrbrytellsse och hŠfdenens fšrwŠrkannde. Och bleef Šnnu till šfuerflšd tillsagt, att dŠn som innan Philippi Jacobi dagh icke hafuer lefwererat ifrŒ sigh stadsenns tomptšre hafue icke allenest fšrbrutet allt tilltaal till sinn hŠfd och Œbygna­denn fšrwerkatt utan och bšte <metricconverter productid="40 m" w:st="on">40 m</metricconverter>. fšr tredscho.

[…]respŠnningar

     Sammaleedes bleef menigheetenn tillsagt, att de som stŒ tilbaka medh šresspeningarne, eller andre utlagor, att de dem strax iffrŒ sigh lefwerera, widh thett straff som i thett 20 cap. i konungz balkenn, parag. 9 fšrmŠles.

Eldztyg

     Item att dhe achta eldenn och hafua sine eldztygh i acht, huillkett quartermŠsterne schole hafua upseende om, sŒsom och huad wŠrior och rustning huar och een borgare hafuer uti sitt huus, sŒ och att huar mann hŒller reent fšr sine huus och boodar.

Fšrbrutet ššl till de fattiga

     Kom och fšr rettenn Hanns Mildann, begŠrandes ett bewijs om det ššlet, som fšrledne Œhr in octobr. bleef fšrbrutet. Bewilliades honom, sŒ lydande: Wij borgmestere och rŒdh uti Stockhollm gišre witterligitt, att Œhr 1625 denn 5 octobr. bleef een rŒstocher scheppare, Hendrich Michells­sonn ben:d, fšr retten ahnklagatt af inspectorerne šfuer ššl handelenn, at han hafuer infšrt sex lŠster sleemt rŒstocher ššll. Och oanseet han wŠll wiste sŒdant wara emoot fšrbud skedtt, hafuer man liquŠll icke weelat samma ššl sŒsom fšrbrutet honom ifrŒ taga, utann bleef honom af rettenn pŒlagt, att han, widh 100 daler straff tillgišrannde, bemelte ššl till ingen annan ortt utan medh sigh tillbaka igenn till RŒstoch fšra schulle och stella derfšre caution sŒ wŠll som fšr accisen, huillket hann och utlŒffwade. Och till šffuerflšdh badh hann wŠllachtadh Hanns Mildann wara borgenn fšr sigh, mŠn omsider, nŠr Hanns Mildan fšrnam schepparenn wara reesfŠr­dig, upsade han sinn borgenn fšr schepparenn. Strax dŠr efter hafuer schepparen heemtigen upsatt bemellte 6 lŠster ššl hŠr i stadenn, och taget annan fracht inn och seglatt till een annann ort och eij till RŒstoch. Och nŠr dett bleef uppenbartt, att han sŒleedes emot fšrbudh och sinn egen tillseiellsse och lŒffuenn handlat hafuer, bleef ššlet confiscerat och till dee fattiga uti hospitalet giffuitt, oanset thet tillfšrende fšrbrutet war och lŒŒg frusett och fšrdŠrffwat uti een boodh, dŠr schepparenn dett upsatt hafuer. Och mŠdan bemelte Hanns Mildan hafuer hŠr om ett sanfŠrdigt wittnessbšrdh af oss begŠrat, hafue wij honom sŒdant eij kunnat fšrwŠgra utan sanfŠrdeligenn betyge sŒleedes schedt wara, om fšrbema Šr, det wij under wŒrt stadz secreet bekrŠfta lŒtha.

PŠrlemente medh wa[ch]tenn

     Samma dagh kom fšr rettenn d. Johannes Cabelio sampt hanns brooder Abraham Cabelio beklaganndes sigh, att wachtenn hafuer šfuerfallet dem med hugg och slaag, nŠr de ginge heem om aftonenn i sitt hŠrbŠrge, begŠranndes at dee derfšre mŒtte bliffua straffade. DŠr till suarade wacht­mestarenn, at Johan Cabelio och hanns brooder wore fulle och druckne, och nŠr de mštte honom, spiŠrnade d. Johann sšnder hanns lychta, som flickan bar, och stštte flickan moot wŠggenn. DŒ fšll wachtenn till och gofue doctaren nŒgre slŠngier, och denn andre broodrenn ledde de pŒ torget, och Samuell Bougdewijn, som och war i fšlie med dem, miste kappann och hattenn i dett hann lŠpp undan, huilkett wachtenn andre dagenn sŠtte i rettenn pŒ cŠmner cammarenn. Och oansedt d. Johann neekar hŠr till, doch liquŠll šfuertygade wachtenn honom, att strax som hann hade spiŠrnat lychtann sšnder, kastade han kappan af sigh, sŒ och hattenn, och ruuste pŒ wachtenn intet hafwanndes i handenn, utan ruste till een som hade een hillebŒr, williandes medh wŒld taga dŠnn af honom. DŒ de andre af wachtenn det sŒgo, sloge de honom nŒgre tŒrra slŠngiar, sedan togh han till fšttes och lapp in pŒ tŒrget efter sitt sŠllskap. SwŠnn Kristofferssonn kŠmnŠrenn berettade pŒ sinn eedh, att nŠr thet lycktades ringa i wŒrd och wachtenn war satt, tŠnde wachtmestarenn up liusett i sinn lychta och fick flickan henne till att bŠra. DŒ badh hann wachtenn fšllia sigh till Sšdre port, och nŠr hann war kommenn šfuer tŒrget mitt fšr Thomas Dansars portt, hšrde han att wachttmestarenn roopade: Du slog minn lychta sšnder som ingen reedeligh mann, hšrde och huru Cabelio och wachtenn rychtes. DŒ befalte hann stadztienarenn Jšnns lšpa dijt och fšrhšra huad upŒ fŠrde war. DŒ hade wachten swarat, att Cabelio hafuer šfuerfallet dem och spiŠrnat wachtmestarens lychta sšnder, derfšre hafu­er hann bekommit nŒgra slaag af ett knŠffwellspiut. SŠdann ledde de honom heem, och slŠpte in honom i sitt faders huus. Flickan berettade, att Cabelio kom genest stigande till henne, nŠr hoon gick fšr wachtenn med lychtan, och spiŠrnade strax lychtann sšnder och stštte hŠnne emoot murenn. DŒ steeg hon in i Tomas Dansars portt och tŠnde up liusett igen, menn intet sŒgh hon nŒgon slŒŒ Cabelio, utan wachtenn hš11o honom i armen och leddenn hieem. Cabelio beropar sigh pŒ fru Duweschan och hennes follck, som wore till gŠst samma aftonn hoos Tomas Dansare, huilke och schulle hafua seedt genom fšnstret nŠr detta schedde. Till dem sendes Michell Abrahamssonn och Cnut Hendrichssonn att fšrnimma deres relation hŠr om.

Mšnnickhofz frw contra h. Anna Meklescha

     Kom och fšr rettenn frw Mšnnichofz fullmechtig Salomon Castenns och beswŠrade sigh šffuer h. Anna Christoffer Rieses, att hon hafuer sŠtt hŠnne i pant nŒgra klŠder, som hšre greffwenn von MansfŠllt till. BegŠrer, att hon mŒtte blifua tillhollenn att lšsa pantarna igen och lefwerera hŠnne sine utlagde peningar 800 daler sampt dess rŠnta ifrŒ Œhr 1622. DŠr till swarade h. Anna, att Mšnnichofz dŒtter hafuer taget nyckelenn af hŠnne till kistann dŠr klŠderne lŒgo uti och utsatt nŒgre stycker af samma panth. Och efter de Šre fšrskingrade och fšrkomne, derfšre kan hoon inge peningar betala, fŒr Šn de alle komma tillstŠdes. Hoon berettade och, att Herman Kampusenn schulle hafua begŠrat at taga pantarne till sigh, efter Mšnnichzhofz frw war honom een summa penningar schyldigh, men hon hafuer intet weelat. DŠr upŒ swarade w:ne herr Claes, att Herman Kamp­huusenn hafuer waret hoos honom och sigh beswŠratt, at hann icke kan komma till sinn betallning af Mšnnichhofz frw, och begŠrat assistentz i sakenn. DŒ hafuer h. h:tt lŒtet kalla fruen till sigh och hŠnne sŒdant fšrhŒllet. DŒ hafuer hoon tilbudett Kamphuusenn samma klŠder i betall­ning fšr 800 daler, men efterKamphuusenn icke kunne taga dem fšr sŒ hšgt prijs, hŠlst mŠdan hann ingen utwŠg dŠr med wiste att kunne komma till sin betallning, wŠdersakede hann samma pant och badh henne siellff behŒllan och schaffa honom sinn betallningh. RŠttenns betenkiande Šr, att efter som man seer, att Mšnnichofz frw hafuer pantarne till sig taget, dŠr med att blifua betald, icke allenest fšr dee 800 daler utan fšr nŒgot meera och dŠr šfuer behollet pantenn hoos sigh alt sŒ lŠnge som greeffwinnan hŠr i landett war, dŠr till medh huar Kamphuusenn samma klŠder hade be­kommett fšr ett billigt wŠrde, hade hann dem wŠll inlšst, eller och af frwn i betalning taget. DŠrfšre erkenner rettenn, att Mšnnichofz frw lŒter upbiuda sine pantar efter laag och sedan heembiuda dem sinn fŒngsmann och dem lagligenn lŒta skatta och sedann dŠr af sig betald gišra. MŠnn huad šfuer blifua kann, dett schall sŠttias i rettenn i fšrwaringh till dee andre creditorers betallninngh.

Rijksens rŒdz befallning

    Samma daag bleef borgmestarenn Hanns Nillssonn sampt stadsens s:r Eggerdt Mattssonn upkallade till dee wŠlb. herrer rijksenns rŒdh, h. Claes Hornn, h. Gabriell Gšstafsonn Oxenstierna, h. Johan Schytte, h. Carll Oxennstierna, nŠrwarande cammerŒdet ke Axellssonn och PŠder Erlandssonn sampt secret. Oloff Erichssonn. DŒ bleef dem befalat at lŒta lefwerera h. Erich BiŠlke till Wijk sine peningar igenn, som han fšr nŒgon tijdh sedann i rettenn insatt hade, om huilke h. n. greeff Magnus Brahe och h. Erich BiŠlke hafuer waret tuistige. Och bleeff samma befallning strax pŒ tijmann efterkommenn och peningarne wŠlb. herrers utskickade Lars Larssonn Girs lefwererade sŒ fšrseglat som dee insatte wore.

Petter Carsten[s] qwitteri[ng]

     Uti lijka mŒtto kom fšr rettenn Petter Carstens, borgare uti NŒrkišpinng, fullmechtig af Anders Pomerenich, s. Fridrich apotekares barns fšrmyndare, tillstod och bekŠnde sinn principal uti fulle nšije hafua be­kommet dett arff, som s. Fridrichs dŒtter efter sine s. fšrŠldrar tillfallet war, sedan alle giŠlld wore betallte, gišranndes Jacob SchŒsswink leedig och lššs fšr allt ytermeere tilltaal och klander pŒ samma arff, som dhee hŠnder emellan haft hafuer och efter rettenns befallning sŒsom inspectores till bŠsta seedt och richtigt ifrŒ sigh lefwererat. DŠr hoos dem hšgligenn betackandes fšr sitt stoore omack, ŒhŒga och bekymmer, som de dett fattiga fader och moderlšsa barnn beuist hafua, lŒfwandes sigh sampt barnsenns omwŒrdnad sŒdant tacksambligenn willia ihuugkomma och med allt gŒtt fšrschylla. Och efter stadenn af samma arff bšr sinn tijende pening, derfšre lŒffuade bem:te Petter Castens att erleggia stadenn 30 daler, fšr Šn hann hŠr ifrŒ fšrreesa wille, huilket och sŒleedes efterkommet bleeff.

DŠnn 4 martij. NŠrwarande borgmestere och rŒdh.

UplŒt[else]

     Samma dag kom fšr rettenn Hendrich Lemnis, borgare hŠr uti stadenn, fullmechtig giordh af wŠlb. Petter Kruuse till OrnŠŠs och Kuullerstadh, heemlade och uplŠtt Christoffer Kitz, bagare, een mallmgŒrdh belŠgen pŒ Sšdremallm wid Badstugu gatan emot siššn med Šgen tompt nŠst in till s. Nills Erichssonns, fordom borgmestares gŒrd pŒ nŒrre sijdann, hŒllandes i lŠngdenn ifrŒ Allmenne gatann och nid till siššn 42 allnar, breddenn wid Allmenne gatan 21 alln, bredden nedre wid siššn 23 allnar, fšr reede peningar 400 daler gŒtt gŒngbartt swŠnskt mynt, huillke 400 daler bemellte fullmechtig tillstod och bekŠnde sinn principal, dŠn sidste pening med dŠn fšrste, till ett gŒtt Œtnšije och fulle betalning reedeligenn ahnammat, upburet och bekommet hafua. Huarfšre afhŠnde bemelte fullmechtig sinn principall Petter Kruse, hanns h. huusfrw, barn och arffuingar samma gŒrd och egenliggiande grund och tillŠgnade gŒrden och tomptenn medh alle dess lŠgennheeter uti lŠngd och breedd, som hann fšrbygd Šr och nu fšr šgonenn stŒŒr, bem:te Christoffer Kittz, hans k. hustro, barn och efterkommande arffwingar att niuta, bruka, hŠfda och beholla, quitt, fritt, oklandrat och oquallt af alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare, till een ewŠrde­ligh laagfŒngenn fast Šgendom. DŠr pŒ giorde bemelte fullmechtig pŒ sinn principals wŠgna oftbem:te Christoffer Kittz handstrechning in fšr rŠttenn, huillkenn och uplade fridskillingenn efter lagenn. Och war samma gŒrdh och Šgenliggiande grund laagbuden och laagstŒndenn och i alla mŒtto laagfarenn som laagh krŠfuer.

[A]nders Jšnsson contra Cabelio

     Kom och fšr rettenn Anders Jšnssonn i Skeninge, beswŠrandes sigh šfuer Abraham Cabelio, att han icke kan komma till sin fulle betallning fšr dhe oxar han hafuer af honom och Jone PŠderssonn bekommet, och dee 134 daler som Šnnu restere dem will han intet betala, utan fšrgifuer wara allt ett kišp, sŒ wŠll pŒ de 64 stycker som pŒ de 100 stycker. DŒ framlade Cabelio een inwissnings zedell, som han hafuer gifuit Anders Jšnnssonn till tollnŠrenn neder i landet, fšrmenandes att hann schulle wara tillfyllest betalld. Anders nekar dŠr till, efter tollnŠren icke wille acceptera hanns inwissning. Elliest hafuer han bekommet pŒ dee 100 stycker oxar peningar 800 daler, huar oxe 12 daler, och thet šfrige skulle rŠcknas pŒ de 64 oxar i betallningh, af huilke huart stycker bleef honom lŒfwat 13 daler. DŠr till neekar Cabelio och sŠger ett kšp wara giort šfuer huffwudet 12 daler st., efter dhee 64 intet wore bŠttre Šn de andra. Sedann bleef Cabelio tillfrŒgat af rettenn, efter intet contract med witners nŠrwarellsse Šr dem emellan uprettat och sackŠnn een gŒng kunne komma till Šndschap, om honom eedh blifue fšrlagd, om han dŠn gišra kunne, sŒ lydandes: Jagh Abraham Cabelio beder migh sŒ Guud tillhiellp, att iag intet meere hafuer tillsagtt Annders Jšnnssonn fšr de 64 oxar Šn som fšr de 100, huardere fšr 12 daler rŠknat? Ja, sade hann, denne edenn kan iagh tryggeligenn gišra, oanseet sakenn Šr icke sŒ hšgh att honn behšfuer eedh. Det Šr allenest 64 daler, som differentia hŠnger upŒ. Fšrordnades 2 gode mŠn aff rettenn som dem fšrlijka kunne, n. Oloff Erichssonn och Johan Christofferssonn, och huar de icke willia till fšrlijkning, dŒ schall i sakenn sententieras.

Christoffe[r] Putlest co[n]tra Johan Mattssonn

     I lijka mŒtto beswŠrade Christoffer Putlest sigh šffuer Johann Mattssonn, att han Šr som oftest citerat och af mootwilligheet icke will compa­rera, framleggianndes dŠn kon. hŒffrŠttz doom, att han Šr dšmbd at betala honom, huad gode mŠnn kunne dem emellan leggia. Befalltes wachtmesta­ren och stadztienarne att dee slŒ efter honom och fšran i fŠngellsett.

UplŒtels[e]

     Sammaledes kom fšr rettenn Hendrich Lemnis, borgare hŠr i stadenn, fullmechtig giord af wŠlb. Petter Kruuse till OrnŠŠs och Kuullerstadh och efter sin fullmachtz lydelsse, som i rettenn uplŠsenn bleeff, heemlade och uplŠtt dŠnn erlige och wŠllfšrstŒndige Oloff Anderssonn, borgmestere hŠr i stadenn, ett steenhuus och liggiannde grund, dŠr uti hann tillfšrennde bodt hafuer, belŠget hŠr i staden pŒ wŠstra sijdann om OstrelŒnggatann i hšrnet, hartt in emoot Jerntorgett, nŠst nordann om thet huus, som bem:te Petter Cruus af Cornelio bagare kišpt hafuer sampt medh ett gŒrdzrum innan fšre medh een frij uttgŒng pŒ gatan under samma huus, dŠr uti bem:te Cornelius bagare tillfšrennde hafuer bodt. JŠmwŠll och een wŠde­gŒrdz tompt nŠst nedan fšre Rassmus skrŠddares huus, sŒ mycket han dŠr uti Šger sampt medh dŠn rŠttigheet hann dŠr till hafua kann, fšr reede peningar fŠmtusende daler, gŒtt gŒngbart swŠnscht mynt. Och šfuer giortt (kšp?) hafuer wŠlbem:te Oloff Anderssonn af wŠnligh benŠgenheet schŠncht och fšrŠrat Petter Kruuses huusfrw een gulldkŠdh om 90 cronor, det och hans kere hustro fšrbettrade medh 100 daler. Och fšrdŠnschulld bekŠnde och tillstodh bem:te fullmechtig sinn principall Petter Kruuse dŠn sidste pening med den fšrsta till ett gŒtt Œtnšije och fulle betallning redeligenn ahnammat, upburett och bekommet hafua. Huarfšre afhŠnde bem:te fullmechtig sinn principall, wŠlbem:te Petter Cruuse, hans kere huusfrw, barn och arffwingar, samma huus och dess liggiande grund och tillŠgnade thet medh sine 4 frije murer sampt alle lŠgennheeter, bŒde uppe och nedre, som thet af grunden upmurat Šr och nu fšr šgonenn stŒr, medh all dŠnn rŠttigheet, som dŠr till af Œlder legat hafuer och Šn tilligger, ingen ting undantagandes, medh gŒrdz rummet och een frij uttgŒng pŒ gatan under thet andre huusett sampt wŠdegŒrdz tomptenn, som bemŠldt Šr, wŠlbem:te Oloff Anderssonn, hans kere hustro, barnn och arffwinngar att niuta, bruka, besittia och behŒlla, quitt, fritt, oklandrat och oquallt af alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare, till een ewŠrdeligh wŠllfŒngenn fast Šgen­dom. DŠr pŒ giorde bem:te fullmechtigh pŒ sinn prinsipalls wŠgna wŠlbem:te Oloff Anderssonn handstrechning in fšr rettenn, huillkenn och uplade frijdskillingenn efter lagenn. Och war samma huus laagbudet, laagstŒndett och i alla mŒtto laagfaret som laag krŠffuer.

DŠnn 6 martij. NŠrwarande w. Larss Skytte, sampt borgmestere och rŒdh.

     Upbšdz:

     H. Erich BiŠlkes afbrŠnde huus widh Tysche kyrkiann      1 gŒngen.

     PŠder Erichssonn secret. upbiuder Clawers huusett pŒ    

     WŠstrelŒng gatan, som Hendrich Danitz honom fšrpantatt

        hafuer                                                                                            1 gŒngen.

     Hendrich Simonnsons huus wŠstan till       2 gŒngen.

     Capiten Centz huus i Farkenns grend        l gŒngen.

     Gamble BŠncht kišttmŒnglares huus                               2 gŒngen.

     Hendrich Lammertz mallmgŒrdh                                                          1 gŒngen.

[M.] Johannes [R]otleben con[t]ra Sebastian [O]xel

     Samma dagh kom fšr rettenn m. Johanns Rotlebenns fullmechtig, begŠ­randes rettenns resolution pŒ thett testamente, som Hanns Jšrgens gŒrkŒkz concubina hafuer pŒ sitt ytersta gifuitt s. mester Petter BŠcker, preedikant i dŠnn Tysche fšrsamblingenn. DŠr upŒ suarades, at rettenn erkenner, det m. Johannes Rotleben inlefwererar uti rettenn huusbreeffwen pŒ Hanns Jšrgenns huus med andre schrifter sŒsom och sillfret och andre perseler, som hann efter Hans Jšrgenns efterlefwerscha till sigh ahnammat hafuer. Vti lijka mŒtto schall Hanns Jonsonn capiten insettia i rettenn de peningar, som han till sigh taget hafuer. Och nŠr creditorerne Šre fšrnšgde och tillfridz stellte, will rettenn sigh wijdere fšrklara, antingen testamentet pro rato eller eij hŒllas och achtas schall.

BŒsman [m]ister arme[n]

     I lijka mŒtto kom fšr rettenn een bŒssman pŒ Stockhollm, ben:dh Johan Tomeson, klagades till 5 linwŠfwere geseller, som hafue šfuerfallet honom om nattetijdh pŒ gatan, dŠn ene hšgg armenn af, dŠn andre hšgg honom i huffwudett och dŠn tridie stuket honom genom handen och hugget honom šfuer buuken, begŠranndes att rŠttenn wille sŒdant šfuermod straffa. Gesellernes nampn Šr Larss Mattsonn, fšdd i Nykišpinng, Jochim Schreder, Jochim Jern, Mattz Fellthuusenn, Jochim och Johann. FrŒgades dem af rettenn huilken deere hšgg armenn af bŒssmannenn. De swarade, att Johann, som nu Šr bŒrttrymbd, giorde schadan. Jochim bekenner, att hann hšgg honom i huuffwudet, Jochim Schreder stack honom genom handenn, Mattz sade sigh hafua hugget honom šfuer buukenn. Een annan bŒssman, som war med nŠr detta pŠrlemente schedde, bekŠnnde, att hans stalbrooder som miste armen war myckett druckenn, och nŠr han mštte gesellerne, slogh hann den ene šffuer huffwudett, sedan huggo dee pŒ honom, sŒ att hann fšll omkull, och mŠdan han lŒgh hšgs handenn af honom, och nŠr han kom up, ledde hanns stalbrooder honom. DŒ togh een af gesellernne dŠnn afhugne handen och kastade henne effter honom. Balberarenn Hanns Raaff bekŠnde, att han hafuer taget sex been utaff huffwudett pŒ bŒssmannen och att huffwuudskŒlen Šr remnad item stungen genom handen och 2 finger fšrlammade. Bleeff afsagt, att efter dee icke wele bekenna, huem af dem handen afhuggett hafuer och liquŠll warett i flock och fahra medh huar andra, derfšre schole dhee bšta tillsamman fšr fullsŒre i huuffwudet <metricconverter productid="20 m" w:st="on">20 m</metricconverter>., fšr thet andra sŒret i huufwudet <metricconverter productid="12 m" w:st="on">12 m</metricconverter>., mŒŒlsŠgandenn som handenn miste <metricconverter productid="20 m" w:st="on">20 m</metricconverter>., item konungen och stadenn <metricconverter productid="20 m" w:st="on">20 m</metricconverter>., fšr fingret som lydt Šr <metricconverter productid="3 m" w:st="on">3 m</metricconverter>., fšr sŒrett i handenn <metricconverter productid="6 m" w:st="on">6 m</metricconverter>. DŠr till medh schole dee betaala bŒrdhschŠrarenn och upfylla bŒssmannen sin fšrsummellsse och sedann fšrnšija honom fšr sinn sweeda och wŠrck.

Borgare eedh

     Samma dagh gjorde Oloff PŠderssonn pŒ PrŠstegatan sinn borgare eedh. Hanns lšfftesmŠnn war Oluff Erichssonn och PŠder Nillssonn skreddare.

Claes Sic[h]man contr[a] Jacob Forb[us]

     Kom och fšr rettenn Claes Sichmann ifrŒ Lubech och beswŠrade sigh šffuer Jacob Forbuss, borgare hŠr i stadenn, att hann Šr schylldigh Hanns TrŠll i boo 694 r. daler, begŠrer af rettenn, att hann mŒtte honom, som fullmechtigh Šr, dem tillstella. DŠr till swarade Jacob Forbuuss, att hann Šr stŠndigh samma schulld, som hanns handschrifft utwijser. Menn sŒ finnes wara betallt dŠr upŒ 230 daler, dŠr pŒ hann uplade Trells quitterinngh item een wexell till Albrecht Gštrij pŒ 230 daler, och pŒ the šfrige Šr lagt arrest upŒ af Petter Spiring. €n uplade Forbuuss een zedell pŒ <metricconverter productid="200 m" w:st="on">200 m</metricconverter>. lybesch, som TrŠll honom schylldigh war. Michell Werle bekŠnner, att Albrecht Gšttrij hafuer lagt arrest pŒ dee 230 daler. Bleeff afsagtt aldennstundh Hanns TrŠ11e i boo hafuer šffuerschickatt een wexell till Nykšpinngh, lydande upŒ 230 daler swŠnsche, sŒsom och giffuitt een wexell zeddell Leenhart Kršger att bekomma <metricconverter productid="100 m" w:st="on">100 m</metricconverter>. lybesch uppŒ Wellam Bettes wŠgna i Lybech, huillke fšreschrefne bŒde wexle zedler Jacob Forbuuss schall betala och afkortta uti dŠnn handhschrifft, hann schylldigh Šr Hanns TrŠll, upŒ 694 r.daler. Och huadh sedhan šfuer Šr erkenner rettenn, att Jacob Forbuuss schall erleggia och betala Claes Sikmann, som handschriftenn hafuer, thett Jacob Forbuus och fšr rettenn uttloffuatt hafuer.

Blasii Dundis efterlefwerska contra Pelle PŠdersson

     Sammaleedhes kom fšr rettenn h. Anna, saligh Blasij Dundis efterlŒtne enckia, klagandes šfuer denn stoore ofšrrŠtt, som hennes mŒgh Pelle PŠderssonn rŠnttemestarenn henne tillfogatt hafuer, i thett att hann will gišra henne arffelššs, bruukar hennes s. manns signette och gišr dŠr medh huadh honom siellff tŠkes. Item tager up alla gŠlldh och brukar peningarne sigh till godhe, will icke heller swara till dee gŠlld, som s. Blasius hafuer giortt i Tyslannd och annorstŠdes, beropanndes sigh till tijetusennde daler, dŠr af kommer honom een halfpart till att betala. DŠr till medh klagar hoon šfuer dŠnn store begrafnings omkŒstnad, som Pelle PŠderssonn i sinn rechning infšrer, huilken sigh belšper šffuer 960 daler, dŠr utaf hoon ingen tingh bekommett hafuer meer Šn 2 gambia kiortlar, och sigh, sinn hustro och barn hafuer han af fijnt klŠde beklŠdtt bŒde till handh och foot. BegŠrer, att hann mŒtte genom rettenns twŒng blifua dŠr till hŒllenn, att han gišr sŒ wŠll henne som hŠnnes faderlšse barnn rett och billigt wara kann. DŠr till suarade Pelle PŠderssonn, att hon aldrig skall kunna medh sanning bewijsa, att han will gišra henne arfflššs, utann hennes s. mann hafuer skilldtt henne ifrŒ allt arff, pŒ sitt ytersta, fšr hennes slšserij och andre saker skulld, framleggiandes hennes s. manns bekŠnnelsse, huilken h. PŠder, cappelannen, undertecknat hade, nŠr hann besšchte honom medh thett h. sacramente. Huad hennes s. manns signete widkommer, dett hoon beschyller honom hafua missbrukatt, dŠr nekar PŠlle PŠderssonn till, biuudandes henne trŒtz att kunne bewijsatt medh nŒgon Šrlig mann, utann hanns s. swŠrfaders signete hafuer legatt med andre saaker fšrseglatt, allt sedann Blasius Dundi afsompnade, och ligger Šnnu under gode mŠns fšrsegling i godh fšrwaring. Huad gŠldenn ahnlanger, som han upfordrat hafuer, schall hoon alldrig kunna bewisa, att han dŠr af nŒgot sigh till godo brukar meer Šn honom medh retta tillkommer af dŠn summa, han af cronan hafuer haft till att fordra, sigh belšpanndes 44 688 daler 31 šre och 10 thenarer, dŠr af Blasiuus siellff hafuer upburet 30 929 daler 27 šre 17 thenarer. DŠr pŒ hann uplade nogsam skŠŠl och bewijs, medh welbornne herrers och andre Šrlige mŠnns hand och signetter bekrŠftatt, anlangande dee gŠlld i Tysland, som s. Blasius hafuer gjort, dŠr pŒ uplade hann richtige quitteringar, att sŒ wŠll hann som barnenn hafua dem betallt, och hoon schulle intet hafua sigh dŠr om nŒgott att bekymbra. Menn huad begrafnings omkŒstnaden widhkommer, heemsteller hann uti rettenns betenkiande att judicere om, och huar nŒgott finnes, som intet kann medh skŠŠl gillatt blifua, lŒter hann sigh med Œttnšija och pŒ sinn quota afreckna. MŠnn thett hoon beschyller Pelle PŠderson att hoon intet meer hafuer bekommett, Šn twŒ gamble kiorttlar, sade hann, at thet finnes fast annorleedes, ty hann sade sigh icke allenast hafua klŠdt och fšrsšrgt henne medh maat och drick, sedann hennes (!) swŠrefader afsompnadhe, utan och sŠndt till henne spanmŒll, fetalie och andre persedlar, mŠdan hennes mann lefde, ja, gifuitt henne nyie klŠder till hanns begrafning, dett han och medh sinn rechning bewiste, dŠr till och hoon icke neeka kunne. Sedan begŠrade rettenn, att Pelle PŠderssonn wille inleggia alle sine documenter, schrifter och rechningar, denne saak ahngŒendes, sampt och de gode mŠnns ransakningh, som šfuer denne tuistige handell waret hafua. Sedan alle desse handlingar wore šfuersedde och medh flijt ransakade och šffuerwŠgade, bleef sŒleedes afsagt och dšmbtt.

     RŠttenn approberer och refererer sigh till denn rechninng, som wŠlbšrdigh Nills Annderssonn cammerŒdh och Hermann Hanssonn camererare under schrifuitt hafua, lydande pŒ 44 688 daler 31 šre 10 thenarer, som salig Blasius Dundi af cronan hafuer haft till att fordra, dŠr af s. Blasiuus hafuer upburitt in till Œhr 1607, som siellfue rechningenn utwijser, peningar 30 929 daler 27 šre 17 thenarer. Uti lijka mŒtto refererer rettenn sigh till thett contract, som emellan s. Blasium Dundi och hanns mŒgh PŠder PŠderssonn Œhr 1607 dŠnn 18 januarij uti wŠlbornne herrers, wŠlbetrodde och wŠllachtade mŠnns nŠrwaro uprŠttadh Šr, huillkett rettenn och approberar och gillar. DŠr till medh kann rettenn icke inprobera dee reckningar, som ifrŒ bemelte tijdh in till Œhr 1618 fšrlupne Šre, huilke s. Blasij bookhŒllare Dirich Fischer utdraget och unndertecknat hafuer, och s. Blasij gifne quitteringh wijdare fšrmŠler. Men huadh denn rechning widkommer ifrŒ denn 24 martij anno <metricconverter productid="1618 in" w:st="on">1618 in</metricconverter> till Œhr 1622, denn gillar rettenn sŒ widt som PŠder PŠdersonn dŠr upŒ nšijachtige handschriffter och quittenser hafua kann. Och effter PŠder PŠderssonn hafuer till sigh tagett alle docomenter, schriffter och reckennschaper, som funnos efter s. Blasij Dundi, derfšre pŒlegges honom af rettenn, att hann sielff siŠtte laagligenn sigh befrijar (: efter thet 8 cap. i kšpm. b. :), att hann, huarkenn weetandes eller willianndes, nŒgre bšcker, reckennschaper, hanndschrifter, lššs­sšrer eller gulldh ahnammat, upburet, fšrdŒllt eller underslaget hafuer utan alle documenter till denne saak hšrige, sŒ och huadh hann uti begrafnings lŠngdenn infšrer, richtige och ofšrfallschade uti rettenn in­lefwererer och ingen tingh till reckningz fšrer, Šn thet hann medh gŒtt samweet ahnswara och medh godh schŠŠl bewijsa kann.

VplŒtelse

     Sammaleedes kom fšr rettenn Johann Larssonn, notarius uti stadz rettenn, fullmechtig giord af Erich MŒnnssonn, borgare och innewohnere uti Sšdre TŠllge, och efter sinn fullmachtz lydelsse heemlade och uplŠtt erligh och fšrstŒndigh PŠder Erichssonn cammer fšrwandt ett steenhuus och liggiande grunndh sampt medh een litenn tompt, som dŠr till af Œllder lydt och leegat hafuer, belŠgett šstann till uti Tunnebindare grŠndenn, medh ett fritt uttrymme in i Schepper Carlls grŠndh fšr reede peningar treehundrade daler gŒtt gŒngbartt swŠnscht mynt, huillke 300 daler bemelte fullmechtigh tillstoodh och bekŠnde sinn principal Erich MŒnssonn denn sidste peningh medh denn fšrste, till fulle nšije ahnammatt, upburet och bekommett hafua. Huarfšre afhŠnde bem:te fullmechtigh sinn principal Erich MŒnnssonn, hans hustro, barnn och arffwinngar samma huus, tompt och dess liggiannde grunder och tillŠgnade huusett med dess 4 frije murer och alle lŠgennheeter, som thett upbygt Šr och nu fšr šgonenn stŒŒr sampt tomptenn uti lŠngd och breedd bemellte PŠder Erichssonn, hans kere hustro, barnn och arffuinngar att niuta, bruka, besittia och beholla, quitt, fritt, oklandratt och oquallt af alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare, till een ewŠrdeligh wŠllfŒngenn fast Šgendom. DŠr pŒ giorde bemelte fullmechtigh offtbe:te PŠder Erichssonn handstrechning in fšr rettenn, huillkenn och uplade frijdhskillingenn efter lagenn. Och war samma huus och tompt laagbudne och laagstŒndne och i alla mŒtto laagfarne, som laag fšrmŒ.

DŠnn 11 martij. NŠrwarande wŠlb. Lars Schytte, stŒthŒlda- nbl ren, sampt borgmestere och rŒdh.

DrŒŒp p[Œ] een smeed

     Samma daagh stŠlltes fšr rettenn een mandrŒpare benŠmbd Marcuus Tomessonn, een smeedh mesterswŠnn, fšdd i Nyland uti Perno sochnn i Embom by, huillkenn bleef ahnnklagatt af Sigfrid smeedz efterlŒtne enkia, att han utan all gifwinn orsaack hafuer šfuerfallet hennes s. mann och medh een hammar slaget honom huffwuudet sšnder, dŠr hann lŒg uti een sŠng siuuklig, och sedann hann med fŠrsche gŠrning bleef tagenn och uti stadzenns fŠngellse insetter, hafuer hann sig utbrutet och rymbt och nu pŒ nytt fast tagenn. BegŠranndes att han fšr sŒdann groof missgŠrning tilbšrligenn efter laag mŒtte straffat blifua.

     DŠr till swarade denne mandrŒpare, att han hade aldrig Šrnat dŠn dšde samma hugg, hade och ingenn owŠnschap till honom, utan olyckan tilldroogh sigh sŒleedes, att hann satt uti bem:te Sigfrid smedz wŠrckstad och drack medh Claes FlŠmmings tienere, Carll Simonssonn benŠmbd, och i medler tijdh mŠdan dee spŠlade, bleefue dee oense om ett streeck som han utplŒnade, huillket Carll fšr honom igen upschreef, och fšr denn orsakenn schulld kom sŒ widt, att de begynte slŒŒs medh huar annann. Och i samma tumult slŠchtes liuusett uth, och Carll lŒp baak om sŠngenn, dŠr Sigfridh smeedh lŒŒg och sŒff, och gišmde widh huffwudgŠrdenn. DŒ kom hann (: Marckus :) efter honom med een hammar och slog till i mšrckret och ofšrseendes drabbade Sigfridh smedh. Om han dŠr af bekom sitt banesŒŒr, Šr honom owitterligitt.

     DŠnn dšdes hustro berettade, att nŠr Carll Simonnssonn, FlŠmmingens tienare, och denne Marcuus spŠlade till samman i kortt, och hŠnnes man war gŒngen ifrŒ dem till sŠngs, begynte dee trŠta och sedann ryckias, sŒ att Carll sloog Marcum under sigh, och nŠr hann wille reesa sigh up, stštte hann Markus i ansichtett emoot een kistebryn, sŒ att hann fick ett blŒtt šga, och nŠr Marcus upkom, fattade hann een hammare, och sloog Carll nŒgre slaag i huffwudet, dŠr af hann till sŠngs ligger, och i samma pŠrlemente bleef liusett utsleckt, dŒ flydde Carl undan och gišmbde sigh baak om sŠngen. Dijt lapp Marcus efter honom. I medler tijdh mŠdan hon tŠnde up liuusett, hšrde honn huru thett small af thett slaget hann sloog, och nŠr liuusett war uptŠndt, sŒg hon mannenn liggia pŒ golfuett widh sŠngenn, dŒ baad Markuus slŒŒ wattnn pŒ honom, och i thett samma gick hann dŠr ifrŒ. Sedann bleef hoon warsee, att mannenn hade ett stoort hŒŒl i hufwudett šfwerst pŒ hiŠssann, sŒ att hiŠrnan gick uth, och tu slaag hade hann och bekommett pŒ armen, dett eene war blodigt och dett andra blŒtt. Uti lijka mŒtto bleef Carll Simonnssonn tillfrŒgat, huruleedes hann war kommenn i sŠlschap medh desse smeder, och huad Šrende hann hafuer haft i Sigfrid smedz wŠrckstadh, dŠr denne schadann scheedde? Carll swarade, att hann hade een ofŠrdigh bšssa, dŠnn bar hann till Sigfridh smeedh, begŠranndes att hann wille gišra henne fŠrdig. MŠnn efter hann war siuuklig, befallte hann sinn broodher Nills, att hann skulle henne fšrfŠrdiga. DŒ sade Marcuus: Jag hafuer luust att spŠla om een kanna ššl, frŒganndes de andre, om de wille speela? Och efter de bewilliade, slogo de korttet om, huillke schulle hŒlla tillhoopa, kom sŒ wŠrdenn och hanns broodher Nills tillsammann, och Marcus och Carll hšllo tillhoopa. DŒ tappade Marcuus och Carll fšrste gŒngenn. Sedan slogo de om, dŒ kom wŠrdenn och Marcuus tillsammann och nŠr dee hade utspelat tappade dee. DŒ lade wŠrdenn uth dett han bleef schyldig. Sedan begynte Marcuus och Carll spŠla, i thet samma kom ššlet in, och nŠr wŠrden nŒgre gŒngor hade drucket, gick hann ifrŒ dem och lade sigh i sŠngenn, efter hann war siuukligh. FrŒgades Carll wijdhere till, huem orsaakenn war till detta pŠrlementnte. Hann swaradhe, att nŠr Markuus och hann spŠlade tillsammann om denn andre ššlkannann giorde Marcus honom orŠtt i thett hann utplŒnade ett strŠck fšr myckett, och nŠr han bad Markum schrifua up igenn, begynte hann bruuka munnenn, och meere och meere fšrfšra sigh pŒ honom. DŒ sade Carll: Skam fŒ dŠnn som fšrfšrer sigh pŒ dŠn andre. I thett samma fattade Marcuus ššllkan[nan], och sloog efter Carll, mŠn efter Carll lutade sigh undan, drabbade hann honom allenest pŒ axlenn, begabbandes honom, dŠr offuan uppŒ, nŠr Carll wille gŒŒ dŠr ifrŒ, och šffuergifua spŠlet, dŒ sade Marcuus: Hafuer duu spŠlat sŒ skall duu och dricka. SŠnde sŒ strax efter denn andre kannann, seijandes: Om duu icke dricker nŠr ššlet kommer igen, dŒ schall iagh slŒŒ digh pŒ huffwudett. I medler tijdh, mŠdan ššlet hŠmptades, gick wŠrdenn i sŠngh och lade sigh, efter hann war nŒgot siuuklig, seijandes till Marcum: Alltid narras duu Marce, wŠndt igen een gŒng. Carll sade och: Kere Marce fšrfšr digh intet pŒ migh, lŠtt migh wara tillfridz. DŒ sloog Marcus till honom med knytnŠfwann och Carll fšrsatte medh armenn sŒ att hann drabbade honom intet i ansichtett. DŒ ruuste Carll till Marcum, och fattade honom i šrone, och sloog honom till gŒlfwet under sigh, bidiandes honom hŠr medh lŒta bliffwa. Nar Marcuus om sider kom up, sloog hann Carll pŒ munnenn, och Carll fattade Marcum i axlarne, och stštte honom omkull emoot een kista. DŠr fick Markuus nŒgre stštar och ett blŒtt šga. Och mŠdann dee lŒgo pŒ golfwet och reefwos, roopade Carll till wŠrdinnan, och Nillss, och bad dem skillia Marcum ifrŒ honom. Hoon swarade: Fšrlijkenns som I Šre wŠnner till. NŠr de omsider woro upkomne och Carll wille stijga ifrŒ honom, dŒ fšll Carll baaklŠnges omkull emoot ett skrijnn, som stod widh sŠngen hoos huffwudgŠrdenn, dŠr wŠrdenn lŒŒgh, dijtt kom Marcus, efter honom, haffwandes i handenn een hammar, och sloog efter honom. MŠnn Carll satt pŒ skrijnet och sparckade emoot hŒllandes hŠnderne och armarne fšr sigh, och mŠdann de sŒ tumultuerede, ršrde Marcus widh bordet, sŒ att liuuset gick uth. MŠnn Marcuus sloog foort och foort efter honom med hammaren dŠr han satt och wŠrde sigh, fick alltsŒ nŒgre slaag pŒ benen och armarna, dŠr till med ett stoort hŒll i huffwudett och ett slaag widh tuiningenn. DŠr af bleef hann sŒ wahnmechtig att hann fšll nidh till golfuett, och medh litett lift kršp uth genom dšren i mšrckrett. NŠr hann war utkommenn mštte wŠrdinnan honom medh liuusett, thet hon hade uptŠndt, och Marcus fšlgde efter honom i fšrstugun, dŠr sloog hon (!) honom nŒgre slaag i ryggenn emellann axlarna medh samma hammar, sŒ att hann strax spŒttade blood och nŠsann begynte att blššda. NŠr hann dŒ seent omsijder, medh stoor lijfzfara unkom pŒ gatann, och skyndade sigh heem, kom Marcus efter honom lššpande, skrijade och roopade: Duu skall fŒ skam. DŒ gaf Carll sig undan uti een grŠnd, dŠr fšll hann omkull och beswimade. Och nŠr hann wid pass een tijma hade leegat, och begynte nu komma sigh fšre igenn, krššp hann till Hendrich KŒckz huus, dŠr kom han in, och lŠtt twŠtta bloodhenn af sig, sedan gick han heem i sitt hŠrbŠrge, dŠr kišpte admiralens fougte plŒster och fšrbant honom.

     Wijdere bleef Carll tillfrŒgat, om hann sŒgh eller hšrde, nŠr Marcus sloog wŠrdenn? Hann swarade sigh intet hafua seett nŠr thett skedde, ty thet war morckt, mŠnn elliest nŠr Marcuus sloog efter honom mŠdan han satt pŒ skrijnet widh hufwudgŠrdenn och spiŠrnade emoot honom, dŒ hšrde hann wŠll, att thet small.

     €n bleef Carll tillfrŒgatt, om han sŒg Marcum hafua nŒgon fijll i han­denn? Hann sade sigh ingen fijll hafua seedt, utann hammarenn medh huilken hann sloog honom.

     Yterligare bleef Carll tillfrŒgat, om hann hade slaaget bordett sšnder, som Marcuus fšregifuer? Hann swarade, att Marcuus spar sanningenn, han sloog allenest nŠfwann i bordett, nŠr Marcuus plŒnade ut det eene skrewet de trŠtte om, och nŠr hann gick dŠdann, war bordett heelt.

     Till dett sidsta bleef Carll tillfrŒgatt, om hann hade legatt till sŠngs sedan Marcus sloog honom? Jagh hafuer hŒllet widh sŠngenn uti 14 dagar, sade hann, och waret myckett swaag, och begynner nu fšrst gŒ uppe. Meere weet iagh intett hŠr om att berŠtta. Sedann bleef sweperschann framkallat, som swepte denn dšdha, och tillfrŒgat huad henne witterligitt war om denn dšdes sŒŒr? Hoon berettade, att hann war slagenn mitt egenom hiŠssann, sŒ att hiŠrnan satt uthe, och elliest syntes blŒnad pŒ armenn och bloodršsigt effter slagenn hann hade fŒtt.

     Bleeff Šn yterligare drŒparenn tillfrŒgatt, om han hade agg eller gammallt haat till dŠnn dšde? Neij, sade hann, iagh hafuer intet haat haft till honom, utan huad wij tillfšrennde hafue haft oss emellann dett Šr lŒnge sedann fšrgŠtet, det iagh aldrig sedann hafuer pŒtencht. Entligenn bekŠn­de Marcus medh grŒtannde šgonn att hann (: dett Guud bŠttre :) hafuer gjort denne onda gŠrning, doch icke medh nŒgott argt upsŒtt, eller medh willia, utan medh wŒda, bidianndes om nŒde, och icke hšgsta rettenn. BekŠnde och, att nŠr hann bleeff insatt uti stadzenns fŠngellsse, dŒ hafuer een smedzdrŠng buritt nŒgre instrument till honom, dŠr medh hann om nattenn sigh utbrštt, och sedann borttrymbdtt. MŠnn nŠr han medh sinn stalbroodher war kommenn in emoot StrŠgnŠŠs, bleefue dhe bŒde fast tagne, dŠr dee suto i een backa och finge sigh maat, och sedhann hijt tilbaka igenn fšrde.

     DŠnn saak togs uti šfuerwŠgande och betenkiannde, och af the schŠŠl och wittnessbšrder, sŒsom och drŒparenns egenn bekennellsse, kunne de gode mŠnn som i rŠttenn suto, icke befrija honom fšr thet 1 capit. uti drŒpmŒla b. medh willia, utan dšmbde honom iffrŒ lijffuett.

DŠnn 18 Martij. NŠrwarande stŒthŒldaren w. Lars Schytte sampt borgmestere och rŒdh.

[M]arten Wei[w]etzer

     Samma dagh kom fšr rettenn Martenn Weiwetzer, borgare hŠr i stadhenn, begŠranndes ett litet bŒŒtrum om 60 allnar breedd, belŠget wid hans boodh och priweetet, dŠr hann kunne settia sinn bŒŒt, nŠr hann reeser af och ahnn. Suarades honom af rettenn, att rummett blifuer honom efterlŒ­tet, mŠn fšrst schall thett beesees och mŠŠtas, och sedann intecknas uti stadzenns tomptšres boock fšr 2 daler Œm Œhrett, dett MŒrttenn och bewilliade.

[B]orgare Eedh

     Uti lijka mŒtto gjorde Larss Hannssonn pŒ GrŒmunckehollm sinn borga­re eedh. Hanns lšfftessmŠnn woro Oluff Erichssonn och PŒwell Hend­richssonn.

[P]Šlle PŠ[d]ersson RŠnt[m]estare gŒŒr [l]aag

     Sammaleedes kom fšr rettenn PŠlle PŠderssonn rŠntmestare, hafuandes medh sigh sijne laag gŠrddzmŠnn, begŠranndes at efterkomma dŠnn doom, som emelann honom och hanns swŠremooders h. Anna Blasij Dundis efterlŒtne enkia denn 6 martij afsagd bleeff. Fšrst steeg PŠlle PŠderssonn fram, begŠranndes hšra eedenn som honom fšrleggias schulle, och sedann hann war fšr honom uti laaggŠrdzmŠnnernes nŠrwaro uplŠsenn, sade hann sigh dŠnn tryggeligenn och medh gŒtt samwett gŒ kunna, lŠggiandes sijne tree finger pŒ bookenn, seijandes:

Jagh PŠlle PŠderssonn, swŠr widh Guudh och hanns evangeli­um, att iagh huarckenn weettandes eller williandes, nŒgre bšc­ker, reckennschaper, handschrifter, lššssšrer, eller gŠlld, ah­nammat, upburet, fšrdŒllgt eller underslaget hafuer, utann alle documenter till denne saack hšrige, sŒ och huadh iagh uti be­graffnings lŠngden infšrer, richtige och ofšrfallschade uti rettenn inleffwererar och ingen ting till rechningz fšrer, fšr Šn thett jag medh gŒtt samwett ahnswara och medh good skŠŠl bewijsa kann, sŒ sannt migh Guudh hielpa schall bŒde till lijff och siŠŠll.

     Sedann stege laaggŠrdzmŠnnerne fram, som woro, Nills Oloffssonn camererere, Oluff Erichssonn secreterere, Zacharias Simonsonn, Daniell Hanssonn, Hanns Jšrennssonn, leggiandes sijne 3 finger pŒ laagbookenn och swore, att dŠnn eedh som PŠlle PŠderssonn nu gjorde, Šr reen och icke meen, sŒ sant dem Guudh hjŠlpa schall till lijff och siŠŠll, och all deres wŠllfŠrd, och PŠlle PŠderssonn kŠndes fšr denne saack af rettenn frij.

D. Johan Cabelio contra WachtmŠstarenn

     Kom och fšr rettenn d. Johan Cabeliou begŠranndes een sententz och doom pŒ wachtenn, som honom och hanns sŠllschap slaget hade fšrleedne fastelagenn. Swarades honom af rettenn, efter mann icke sŒdane wittner hafuer, som nšijachtige Šre, och om saakenn godh wettschap hafua, dŠrfšre pŒlegger rettenn d. Cabelio, att hann siellff 6 sigh befrijar, thett hann icke hafuer spiŠrnat wachtmestarenns lychta sšnder, och huar hann icke kan eedhenn gŒnga, bšte efter laag. Karin hann eedhenn gŒnga, dŒ schall wachtenn tilbšrlig straffat blifwa. DŒ swarade Cabelio: War ich swŠre nitt, es ist mein gebrauch nichtt.

Toris M[Œn]ssonn cont[ra] Cortt tor H[elles]

    Kom och fšr rettenn Tšris MŒnsonn, beswŠrandes sig šfuer Herman Hake, Cortt thor Helles fullmechtigh, att hann icke kan komma till nŒgon Šndschap medh honom, om denn summa peningar hann af hanns principal fordrar. DŠr till swaradhe Herman Hacke, att hann hafuer nu ingen fullmacht att swara honom, utann Œhr 1618 nŠr Tšris drogh utur arresten hŠr i Stockhollm, dŒ hade hann sinn principals fullmachtt. Bleef afsagt, att Herman Hake sŠger sigh nu icke wara fullmechtig att swara Tšris MŒnn­son, derfšre schall hann stŠlla caution fšr sigh, att hann mŒ utfšra saakenn medh Tšris, och hŠr comparera, till denn 1 Junij tillkommande, dett och Hermann utloffwade sigh willia effterkomma.

F. Anna Mšnichofz begŠrer citation

     Kom och fšr rettenn fru Anna s. Mšnnichofs dŒtter, beswŠranndes sig šfuer hŠnnes mann Casper Reder, som hafuer rymbt ifrŒ hŠnne, taget medh sigh alle hennes Šgodeelar och sŠdann uti Callmar legat medh een gifft manns hustro och annat meere, som hann bedrifwitt hafuer, begŠrer att rettenn wille honom peremptorie citera lŒta, till att swara henne. Han schall citeres till 6 weckor hŠr efter.

DŠnn 27 Martij. NŠrwarande w. Larss Schytte stŒtholdaren sampt borgmestere och rŒdh.

     Upbšdz

     H. Erich BiŠlkes afbrŠnde huus                                      2 gŒngen.

     Hendrich Danitz huus, af PŠder Erichsonn 2 gŒngen.

     Hendrich Simonsonns arffwingars huus     3 gŒngen.

     Capiten Sentz huus i Farkenns grŠnd                              2 gŒngen.

     G. BŠncht kišttmŒnglares huus                                      3 gŒngen.

     Hendrich Lambertz mallmgŒrd                                       2 gŒngen.

     Jacob Allers sŠtehuus pŒ PrŠste gatan      3 gŒngen.

     Nills Jšrennssonns huus i Kornehampn      1 gŒngen.

     Nills Scheppares enkias huus wŠstan till    1 gŒngen.

Hanns Nillssonn

     Samma daag upstodh i rettenn Hanns Nillsonn borgmestare, begŠrandes pŒ sinn swŒgers Erich Annderssonns wŠgna een litenn platz af stadzenns tompt, nŠst hoos hans huus widh Sšdrestršm fšr Œhrligh tomptšre. Swa­randes honom att 3 af rettenn schole blifua fšrordnade, som besee samma rum och lŠgenheet, och om stadenn dŠnn utan schada mista kann, schall honom fšr schŠŠligh tomptšre efterlŒtet blifua.

MŒns SwŠnson contra An[de]rs Lokman

     Kom Œter igenn fšr rettenn MŒnns SwŠnsonn ifrŒ Callmar, beswarandes sig, att hann icke kann komma till Šndschap medh denn tuistige saak som han hafuer emoot Anders Loockmann, upleggianndes hans wexellsedell lydande pŒ 1720 r. daler, huillkenn honom mŠsteparttenn falleret Šr, unndantagandes <metricconverter productid="100 m" w:st="on">100 m</metricconverter>. lybesch, dem hann i Lybech medh stoor mššdha af honom bekom. DŠr till medh gaf hann honom een inwissningh till Zachariam Simonssonn, pŒ 300 r. daler dem bekom hann icke heller, utan Šr sŒleedes wist ifrŒ denn eene till denn andre, sigh till stoor schadha, och scheppett dŠr uti Lookmann och Zacharias schulle hafua sine ahnparter uti, Šr nu uti arrest i Lybech, efter hann icke i tijdh hafuer betalt huad dŠr pŒ ahnwŠndt Šr, dŠrfšre hann ingen annan hafuer att beschylla Šn Lookmann medh hanns falscha wexell. Anders Lookman swarar, att MŒnns hafuer bekommett af Zacharia 300 r. daler. MŒnns sŠger sigh icke een penning hafua bekommett, utan een inwissning till Callmar, pŒ 1200 daler, dŠr af hann icke een fyrick bekom, utan pŒ thett hann mŒtte komma Zachariam dŠr till, lŒfwadhe hann honom 2 šre fšr huar daler till godha, och Šr sŒleedes beswijken bŒde af honom och Annders Lookmann. Ret­tenns betŠnkiande Šr, at Anders Lookmanns wŠxelbreef, Hanns Hanssonn i Lybech tillschrifuitt denn 15 Martij anno 1625 lydannde pŒ 1 720 r. daler, dšmes fast och gillt, fšr huillkenn wexell Lookman bekŠnner sigh fullkommeligenn i wŠrde bekommett hafua sinn betalning och Lookman sške sedann sinn fŒngesmann.

Borgmestere och RŒdz obligation

     Samma dagh lŠte borgmestere och rŒdh inteckna denne schrifft: Wij borgemestere och rŒdh i Stockhollm gišre witterligitt, att hafua ahnammat utaf dŠn wyrdige herrenn d. Laurentio Paulino Gotho, s. s. theologi¾ et philosophi¾ doctore, bischop uti StrŠgnŠŠs och šfuer dess stift, tutusend, trehundrade ricks daler in specie, huilka peningar hann hafuer efterlŒtet Stockhollms staadh, att bruka och behŒlla pŒ otta Œhrs tijdh till gemeene stadzenns bŠsta, Œ otta daler pro cento dŠr af att gifua Œhrligenn uti rŠnta, huillkenn rŠnta han af ett gudeligit betenkiannde till een professorem theologi¾ et linguarum i StrŠgnŠs efterlŒtet hafuer. Beplichte oss fšrdŠnschulldh, att nŠr bem:te 8 Œhr Šre framfarne, att fšrnšije och igenn betala, desse tutusend treehundrade richs daler in specie fullwichtige, som wij dem ahnammat hafua, medh efterfšlliannde willkor, att oss mŒ tilsagt warda, ett halft Œhr tillfšrennde. MŠnn dŠr samma peningar oss kan framdeeles antingenn af hanns w:tt eller af hanns erfwingar efterlŒtet warda, skal oss i lijka mŒtto sex mŒnader tilfšrennde kungišras. Huad rŠntan ahnlangar, som belšper sigh till 184 r. daler denn beplichte wij oss upŒ detta dato Œhrligenn att utleggia, uti rijcksenns gŒngbare mynt, nŠmbligenn fšr huar r. daler 61/2 m. som sigh belšper uti een summa 299 daler swŠnscha. Att detta sŒ af oss oryggeligenn hŒllas schall, hafue wij detta medh stadzenns secret fšrsegla lŒthet, och i stadzenns tŠnkeboock lŒta ordh ifrŒ ordh inteckna fšr wŒre och jŠmwŠll wŒre effterkommere succes­sores uti kalleet, at de weele sŒdana summa peningar medh dess interesse efterkomma och fullnšije, aldenstund sŒdana peningar till gemene stad­senns bŠsta schall ahnlagt warda. Gifuitt och schrifuitt i Stockhollm, denn 20 Martij anno 1626.

Gerdt Frš[l]ich contra [C]laes Allert

     Uti lijka mŒtto kom fšr rettenn Gerdt Fršlichs efterlefwersches fullmechtig Marcuus Dyrer, beswŠranndes sigh šffuer Claes Allertt, att hann fšrhŒller henne sinn betallning n. 34 scheppund stŒngiŠrn, begŠrer, att hann genom rŠttenns twŒng mŒtte tillhŒllas att betala hŠnne. Claes swarar, att hanns handschrifft Šr mestedeels betallt, och dee 15 scheppund som restere will hann betala henne, elliest befinnes huru oreedeligenn Gerdt Fršllich hafuer handlat medh hanns handschrifft, i thett han hafuer hŠnne raderet, schrifuitt in margine andra ordh och summa, hafuer och fšrwand­lat cŠmnŠrenes doom annorleedes Šn hann bleef afsagd, medh fleere fauter som een uprichtig mann illa anstŒr at gišra. Efter som rŠttenn af Gerdt Fršllichs sidste skriffter seer honom hafua i sitt ytersta bekŠndt Claes Allert wara honom een summa schyldig, sŒ kann doch sŒdant intet i fullan doom uptagas, efter dŠr till icke finnes och wittne, som tilbšrligit Šr, efter lagenn. Karin honom derfšre inge wittzordh gifuas, sŒsom och fšr andra saker, som repeteres kunne. DŠr till medh hafuer samma GŠrdt, mŠdann han lŠfde, warett medh samma handschrift hŠr fšr rettenn, och intett kunnatt sigh Šndschylla, huarfšre handschriftenn raderat war, icke heller kunne hann bewijsa med nŒgon kšpmans boock, huadh Claes Allert derfšre bekommet hafuer, eller medh nŒgonn annan skŠŠl betyga, som honom af unnderettenn pŒlagt war, och derfšre woro wŠll betŠnkeligitt, honom nŒgot tilldšma utan wijdare bewijs, lijquŠll efter han i samma schulld fordrann hafuer till dšdenn framfaret, sŒ kann rettenn eij annars besluta, Šn att Claes Allert betalar, huadh han efter unnderrettenns doom kŠnner sigh schyldig, och fšr thett šfrige gišr tree manna eedh, at samma šffrige gŠlldh gullin Šr, efter thett 8 cap. i kišpm. ballckenn.

[Fš]rlikning [om] arff

     Samma daag kom fšr sittiannde rettenn Hendrich SmŒpeppar, s. Hend­rich SchŒsswinchs fordom borgares hŠr i stadenn styffsŒnn gifuandes tillkenna, att hann uti erlige mŠnns nŠrwaro Šr wŠnligen och wŠllfšrlijcht wordenn, med sinn styffmooder guudfruchtig och dygdesam matrona hustro Clara Salomonns dŒtter, fšrst om thee sexhundrade och fŠmtijo daler, som honom efter sinn s. fader arfueligenn tillfallne woro, och hanns styffader upŒ interesse hoos sigh stŒende haft hafuer, sedan om de treetu­sende daler och dess interesse, som honom arfligenn wore tillfallne efter hanns s. mooder, sŒsom och om de tusende daler, som hanns styffader s. Hendrich SchŒsswinch honom nu gifuit och testamenterat hafuer, sŒ att hann heele denne summa, nŠmbligenn 4650 suŠnsche daler i gode slagne daler och gu11d, wŠll undfŒnget och bekommet hade. Uti lijka mŒtto kommo fšr rettenn hšglŠrd doct. Johannes Saluius och wŠllachtad Oloff Anndersson borgmestere hŠr i stadenn, och framlade i rettenn Jšran BŒrckholltz (: som s. SchŒsswinchs syster Barbro Šger :) sampt Gardewin Krulles, och Hendrich von Ehren, Barbroos barns (: de hon medh sin fšrre mann Hanns Wefuer Šgde :) fšrmyndares, alle tree borgares uti Hamborgh, richtige och laaglige quittenser, at och dee bem:te Barbros och hennes barnns deputat wŠll och till fulle nšije bekommet hade. Item kommo och fšr rettenn Jacob SchŒsswinch och hanns syster Anna Lenec­kenn, pŒ sinn egenn och sinn sŒnns Jochim Lenckens wŠgna, sampt hennes mŒgh, Thomas Johannsson, borgmestere uti NŒrre fšrstadenn, sŒ och Hanns Hatkenn, s. Hendrich SchŒswinchs dšde systersŒnn, pŒ sinn och sinn broodhers Hendrich Hattkenns wŠgne, huilke alle ofuanbemellte, eenhelligenn tillstodo och bekennde sigh sampt, deres barnn, syschonn och medarfwingar, wŠnligenn och wŠll wara fšrlijchte medh bem:te hustro Clara Salomonns dŒtter om thett testamente som deres s. brooder och respective frŠnde s. Hendrich SchŒsswinch, uti sitt medh egen hand schrefnne och uprettade testamentz breeff, dem samptligenn och i sšnder­heet skŠnckt och testamenterat hafuer, fšr huillket bemellte hanns brooder, systermann, syster, sampt brooder och systerbarnn, medh barnsenns fšrmyndere och fullmechtige, bem:te Hendrich SmŒpeppar fšr sigh och sijn efterkommande arfwingar, sŒsom och hustro Anna Leneke och hen­nes brooder Jacob SchŒswinch item Thomas Hansonn, sampt ofuanbem­:te Borckhollt Krulle, vonn Ehrenn och Hatkenn, sŒsom fšrmyndare och fullmechtige, oft:bem hustro Clara och hennes efterkommande arffuingar, quitt, frij, leedig och lššs, fšr allt ytermeere tilltaal, klander och efterma­ning pŒ samma arff och testamente, sŒ att huarkenn dee siellffue, deres barnn, eller efterkommande arffuingar slŠcht eller fšrwanter, nŠr eller fierrann skylde, skole macht hafua, huarken nu eller i tillkommande tijdher, oftbemelte h. Clara eller hennes arfuingar fšrbem:te testamente, eller nŒgrehanda arff efter hennes s. marin Henndrich SchŒsswinch i nŒgrehanda mŒtto klandra eller Œtala, utann att hon dŠr fšre schall af dem, sampt alle deres arffuingar, alldeeles frij och omolesterat blifua nu och i tillkommande tijdher, och sŒleedes wara och blifua dem emellan een aftaalat och wŠllfšrlijcht saak. DŠr pŒ giordhe fšrbem:te arffwingar slŠcht och fšrwanter, oftbem:te h. Clara handstrechning in fšr rettenn, uplegianndes frijdschillingenn efter lagenn. Uti lijka mŒtto hafuer meerbem:te h. Clara erlagt och till fulle nšije betallt dee 100 s. daler som hennes s. marin Hendrich SchŒsswinnch till Stockhollms stadh testamenterade, sŒsom och aflagt efter ordinantien denn triding af thett testamente, som hann dee utlŠndsche arfuingar deputerat och tillsagt hafuer. Till ytermere wisso, under wŒrt stadz secret.

VplŒtelse

     Sammaleedes upstodh i rettenn wŒr stadz secreterere Eggertt Mattssonn fullmechtig af hederlig och guudfruchtig matrona, hustro Anna, s. Casten Strandz efterlŒtne enkia, och efter sinn fullmachts lydelsse heemla­de och uplŠt erlig och wŠllachtadh Cortt Witthollt borgare och handellss­man hŠr i staden ett steenhuus och liggiannde grund, belŠget widh …stre­lŒnggatan šfuerst i hšrnet uti S. Johannes grŠnnd, fšr reede peningar nijehundrade daler gŒtt gŒngbartt swŠnschtt mynt, huillke 900 daler bemel­te fullmechtig tillstodh och bekŠnde sinn principall, denn sidste pening medh denn fšrste, till ett gŒtt Œtnšije och fulle betallning, reedeligen ahnammat upburet och bekommet hafua. Huarfšre afhŠnde bem:te full­mechtig sinn principall h. Anna och hennes arffwingar samma huus och liggiande grundh, och tillŠgnade thet bem:te Cortt Wittholltt, hanns kere hustro, barnn och arffuingar, uti lŠngd och breedd, som thett upmurat Šr, och fšr šgonenn stŒŒr, medh sine frije murer och alla lŠgennheeter, bŒde uppe och nedre, att niuta, bruka, hŠfda och beholla quitt, fritt, oklandrat och oquallt, af alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare, till een ewŠrdelig laag­fŒngenn fast Šgendom. DŠr pŒ giorde oftbem:te fullmechtig pŒ sinn princi­pals wŠgna bemelte Cortt Witthollt handstrechning in fšr rettenn, huill­kenn och uplade fridschillingenn efter lagenn. Och war samma huus laagbudet, laagstŒndet och i alla mŒtto laagfaret, som laag krefuer.

[Kla]nder om [ar]ff emellan [Lar]ss JŠsper­sonz [ba]rnn

     Kom och fšr rettenn hustro Brijta herr MŒnses hustro i Floda sochnn gifuandes tillkenna, att henne och hennes syster Šr nŒgot arff tillfallet, uti det stenhuus som Oloff snidkare uti boor, huilket hafuer hšrdt hŠnnes fader Larss Jesperssonn till. Och efter Oloff snidkare will intet weeta huarkenn henne eller hennes medharffwinngar nŒgot till willies af samma huus, dŠrfšre begŠrer hoon, att rettenn will honom dŠr till hŒlla, att hoon sinn deel mŒtte utur huusett bekomma, och att hennes syster och andre medharffwinngar mŒtte afdeelt blifua. DŠr till swarade Oloff snidkare, att hennes och hennes systers arfzrŠtt Šr allt fšr ringa i samma huus, hŠllst efter dee Šre Larss Jesperssonns frille barn. DŠr till medh hafuer hann tagett huuset sŒsom ett šdehuus och thett fšrbŠttratt och kŒstatt mŒnge peninngar dŠr pŒ. DŒ framlades deres slŠchtlijnia, huillkenn uti rettenn rannsakatt bleef, och efter noga och flitigt šfuerwŠgannde bleef befunnett, att hwadh detta arff widkommer, som h. Brijta klandrar upŒ, bšr O1off Jšnssonn snidkare, sampt hanns samarfwa af samkulla, hafua af allt arff i lšst och fast som dem hŠr i stadhenn tillfallett Šr 1/4daler, och hustro Brijta sampt flere af sšnderkullann 1/4 partt, efter thett 7 cap. i erfda balk.Doch schall fšrst afdragas, huadh Oloff Jšnssonn uti huusett tarfweligenn fšr­bygt och fšrbettrat hafuer, efter gode manne mŠtessordom.

Jšnns HŒ[kan]s­son beskyl[s] fšr hoor

     Kom och fšr rettenn Jšnns HŒkonnssonn brookikare och hšgeligenn sig beswŠrade šfuer een lŠttfŠrdig persoon JŠgare Brita ben:d huillkenn hafu­er fšrtt honom uth i alle manns mun, att hann schulle hafua lŠgerssmŒŒl medh Froste schreddarees hustro pŒ Norremallm, dett honn aldrig schall kunna bewijsa, begŠrer at een sŒdann rŒfferscha mŒtte fšr sinn lšgnn tilbšrligenn straffat blifua. DŠr till swarade JŠgare Brijta, att hoon sŒgh dett hann winkade att henne, och nŠr hoon kom till honom gaf hann henne peningar i handenn, sedhann gick hoon och hŠmptade 3 stoop ššl, och thet baar hoon in i een boodh dijt Jšnns war gŒngen. Huad de sedann giorde weete dee siellfue bŠst. Jšnns swarade att oanset hann stodh dŠr i boo­denn och drack een gŒng eller twŒ, sŒ hade hann icke heller warett sŒ skamligh att hann schulle krypa pŒ henne. Hann hade Šrende till een annann mann, dŠnn han dijt fšrwŠntade. FrŒgades Jšnnsses hustro till om hon misstenker honom fšr sŒdant? Nej sade hoon iagh weet honom wŠll wara i detta fallett ursechtat och frij, ty hann hafuer tarmelŒpp och Šr sŒ brecklig, att iagh seer minn ynka upŒ honom. Bleef fšr denn schuld afsagt, efter som denne lŠttfŠrdige JŠgare Brijta hafuer wijtt Jšnns HŒkonnssonn hoor medh Froste schreddares hustro och kann sŒdannt inte bewijsa eller nŒgonn schŠŠlig tillwittning frambŠra, Šhr och siellff hŠr fšr rettenn, fšr hoorsaak wunnen och Jšnnses hustro sinn mann hšgeligenn Šndschyllar, willianndes fšr honom eedh gŒnga, derfšre kann bem:te Jšnns HŒkonnssonn huarkenn till eedh eller annatt twingas utann kennes frij, och bem:te Brijta mŒ honom intet sŒdant wijta (: efter thett cap. i gift. b. :) och efter samma lŠttferdige peerson intet hafuer att bšta medh, derfšre schall betaala medh krŒpp och settias i fŠngelsse pŒ nŒgon tijdh tillgišrannde.

[Z]acharias [S]imonssonn [c]ontra MŒns SwŠnnsson

     Sammaleedes kom fšr rettenn Zacharias Simonnssonn och beswŠrade sigh šfuer MŒnns SwŠnnssonn i Callmar, att hann hafuer inweefwat honom i denn twistige handell som hann hafuer medh Annders Lookmann, och skutet schullen pŒ honom att hanns skeep icke Šr blefuett segellfŠr­digt. MŒnns sade sigh intet hafua medh honom att bestella Šrm all Šhra och gŒtt. Zacharias swarade, att MŒnns beschyller honom fšr sinn olŠgennheet hann Šr rŒkat uti, sŒ wŠll hŠr fšr rettenn, som i byn dŠr hann medh sine medconsorter wistas, dett hann intet kan gŒtt gšra utann hann hafuer promoverat honom, och tilbuudet honom spannmŒll och peningar doch fšr een wiss pant, och dŠr hoos šfuerschrifuitt honom till Callmar, dŠr att anamma peningar. DŠr emoot hafuer MŒnns satt honom i underpant tre sijne gŒrdar i Callmar, dŠr hann doch icke Šger meer Šn een, och sŒleedis weelat fixera honom, och nŠr hann dett fšrnam, och af gode wŠnner warnat, betŠnchte hann sigh i sakenn, och hšllt peningarne tilbaka, oanse­et hann nŒgot i begynnellssenn bekom. MŒnns swarade, att hanns handschrifft lyder intet meer upŒ een gŒrdh, oansett hann hafuer een deel uti ett steenhuus uti Callmar, thet ingom Šnnu fšrpantat Šr, Zacharias sŠger, att deres muntlige afscheedh war, att sŒ wŠll gŒrdhen som hanns ahnpartt i huusett och andre faste Šgor som MŒnns bekŠnde sig hafua i Callmar woro honom fšrpantade, dŠr upŒ bekom hann 300 r. daler, och pŒ huar daler lŒfwade MŒnns honom 2 šre, att han dem efwentyra wille šfuer siššn. MŒnns neekar hŠr till, weet icke heller af desse peninngar, utann af een wexell till Hanns Hanssonn i Lybech, dŠr upŒ han allenest bekom <metricconverter productid="100 m" w:st="on">100 m</metricconverter>. dett andra fallerede. Och efter hann icke uti rettan tijdh bekom peninngarne som honom lŒfwatt wardt, bleef scheppett arresterat af een ben:d PŒwell HŒllste. FrŒgades honom, huru mycket hann war i Lybech schylldig, som scheppett stŒr i arrest fšre? Hann swarade 360 daler dem lŒfwade Zacharias Simonnssonn migh, sedann handlade hann medh An­ders Lookmann, huillkenn šfuerschreef een wexell till Lybech, denn honom fallerede. Och mŒste sŒleedes fšrsumma sinn tijdh och settia sigh uti gŠlld fšr deres schuld. Bleef fšrdŠnn schuld afsagt: Efter thet Zacharias Simonssonn hafuer taget een fullkomligh fšrsŠkring af MŒnns SwŠnssonn pŒ een wexell som Anders Lookman till Lybech šfuerschrifwitt hafuer, huilkenn Šr icke accepterat wordenn, och Zacharias i sŒ mŒtto gišr Look­mann frij, och will swara till denn wexell som icke Šr forttgŒngenn, derfšre erkenner rettenn, att Zacharias Simonssonn fšrnšijer MŒnns SwŠnnssonn och uprettar honom all bewisslig skada efter gode manne mŠtessordom. Emot denne doom inlade Zacharias sinn appellation, wŠdianndes under dŠnn kon. hŒffrŠtt, begŠranndes der hoos, att rettenn wille pŒleggia MŒnns SwŠnssonn, att hann icke fšrreeser hŠr af stadhenn, fšr andre saker fleere som hann hafuer honom att tilltaala, dem hann medh honom hŠr will utfšra, och i medler tijdh steller caution fšr sigh, thett och Zacharias gišra wi11, och fšr denn schuld bleef MŒnns widh 100 daler straff tillgišrande fšrbudett att fšrreesa hŠr ifrŒ, fšr Šn hann steller borgenn fšr sigh, som sagtt Šr.

Hendrich H[er]weg contra Hans Geor[g]

     I lijka mŒtto kom fšr rettenn Hendrich Herweg ifrŒ Lubech, beswŠ­ranndes sigh šfuer Hanns Georg gulldsmeedh, att hanns swŠrefader Hein Remers Šr honom schyldig wordenn <metricconverter productid="113 m" w:st="on">113 m</metricconverter>. lubesch, begŠranndes att Hanns Georgh som dŒttrenn hafuer, mŒtte betala honom efter handschrif­tenns innehŒlldh. DŠr till swarade Hanns Georg, att hann hafuer medh sinn hustro icke Šrft till 3 peningar efter hennes s. fader, och fšr dŠn schulld weet hann sigh icke wara plictig att betala sinn swŠrefaders gŠld, efter huilkenn hann ingen ting till gode nutet hafuer, dŠr pŒ hann och sinn eedh giorde. B1eef afsagtt att aldenstund Hendrich Karckmann och Hanns Mildan sampt fleere Šrlige mŠnn som wore šfuer Heine Remerssonns efterlŒtne enkies troolofning med dŠn senare mannenn nu Šre fšrreeste, huilken witterligitt wara schall, om hennes Šgendom, gŠlld och annat, som pŒ samma tijdh nŠr trolofningen schede omtalade blefue, och bemt:e Hanns Jšrgenn nekar sigh hafua nŒgott arff bekommet medh sinn hustro efter hennes s. fšrŠldrar, derfšre kan retten definitive uti denne saak nu icke sententiere och dšma, utann upschiutes till dess fšrbemt:e gode mŠnn som hŠr om wettschap hafua tillstŠdes komma, och rettenn hŠr om wijdhe­re informere, sedann schall een Šntlig sentens i sakenn afsagd blifwa.

     DŠnn 3 Aprillis. NŠrwarande stŒthŒldaren w. Lars Schytte sampt borgemestere och rŒdh.

[Co]ntribution

     Samma dagh hšlltz allmanna rŒdstugu dagh, och menigheetenn bleef fšrmannt, att de innann 4 dagar afleggia restenn pŒ contributionen, wid deres <metricconverter productid="40 m" w:st="on">40 m</metricconverter>. tillgišrannde som tilbaka stŒŒr.

SkŒttmŠn

     Bleefwe och skŒttmŠnn fšrordnade, sŒ och dee som upbŠra stadssennsinkombster, och gišra dŠr rŠkennschap fšre, n. Erich Henndrichssonn Michell Abrahamssonn och Henndrich Lennis.

Reenligheet

     Fšrmantes menigheetenn att de hŒlla reent fšr sine huus och bodar, wid straf tillgšrannde, och de som hafua sine stall pŒ GrŒmunkehollm och pŒ Sšdremallm, at dee lŒta fšra dyngiann och annann oreenligheet, som dee fšr dšrarne samansankat hafua, i siššn och afskaffa deres priweter ifrŒ allmanne gatan widh <metricconverter productid="12 m" w:st="on">12 m</metricconverter>. straff tillgišrannde, huillkett innan pingessdag schee schall.

Elden och ola[g]a skŒrstenar

     Att huar och een achtar granneligenn eldenn och hŒller sine eeldztyg wederrede fšr all tillstundande olycko, sŒ och att dee som hafua lŒga och olaglige skŒrstenar att dee dem boota lŒta, och uphšija, eller platt neder­rifwa.

Tomptšrer

     Att dee som stŒ tilbaka medh stadssenns tomptšrer, att de dem innan Walborgmessa afleggia widh Œbygnadenns fšrlust, och de som pr¾tendere sig hafua egne tompter, att de uplŠggia sine breeff och bewijs dŠr pŒ, elliest schole de mista tomptenn, och gifua stadenom tomptšre dŠr af, efter denn fšrhšgning nu schedt Šr.

TrŠbygningar afrifuas

     Att alle trŠŠbodar och andre trŠhuus sŒ wŠll šstan som wŠstann till, innan Walborgmessa afrifwas, widh straff tillgšrannde och bygnadenns fšrlust.

Borgare Eedh

     Sidst bleef menigheetenn fšrmant, att dee som icke Šnnu hafua giordt deeres borgare eedh och liquŠll drifua handell och wandell hŠr i stadenn bšte fšr hwar reese, hann Šr fšrmant wordenn 10 daler, som tilfšrennde publicerat Šr, och de som nu nyligenn ankomne Šre, at de trŠda fram och gifue sine nampn tillkenne och sedann afleggia sinn burschaps peningar, hoos opbšrdzmŠnnerne, och komma medh bewijs igenn och gišra deres borgare eedh.

Dvlge drŒp

     Uthi lijka mŒtto gaf w. Lars Schytte stathŒldarenn tillkenna, att eenn man Šr funnenn ett stycke wŠgs ifrŒ hans gŒrdh, dšd liggianndes widh allmenne wŠgen, och strupann afskurinn, och om nŒgon weet huar han Šr hemma eller huadh thett Šr fšr een, att hann dett gifuer tillkenna, pŒ thett mann mŒtte ransaka huem banemannenn Šr som denne grufwelige gŠr­ning giordt hafuer och sedann tilbšrligenn straffat blifua.

18 Borgare g[i­š]re deres Ee[dh]

     Desse efter:ne giorde deras borgare eedh, hafwandes sine loftessmŠn tillstŠdes.

                                      LšfftessmŠnn:

Hanns Simonssonn          Anders Hendrichssonn, Erich Hendrichssonn

Dawid Anderssonn          Jšrenn Gerner, Albrecht Rindh

Erich Mattssonn              Claes Jacobssonn och Cnut Hendrichssonn

Sigfrid Michellssonn        MŒnns TŒrstensonn och Erich Franssonn

Jacob Hendrichssonn       Erich Larssonn och Petter Gršnberg

Salomon Dragun             Petter Gršnber och Jacob Barckmann

Hendrich Erichssonn        PŠder Nillssonn och Ewert Christoffersonn

Hanns Barkhuusen          Jšnns Hendrichssonn och Jacob Grundell

Claes Reinike                 Jacob Grundell och Jacob Barckman

Oloff skreddare              M. Arent och m. Anthoniuus

HŒkonn HŒkonssonn        PŒwell Hendrichssonn och Erland Jonson

Jšnns Hendrichssonn

west. till                       Simon Simonnssonn och Sigfrid Erichson

Albinus Pechell,

skreddare                     Jacob Grundell och Johan Schšnbech

Casper Larssonn

skrŠddare                     Anthonius Hanssonn och Hans Jšnssonn

Mattz Markuussonn          MŒnns TŒrstennssonn och Olof Matsson

Johann HŒkonnssonn

mŒlare                          Lars mŒlare och Oloff snidkare

Jšrann Mattssonn            Anders Franssonn och Olof skinnare

Anders Anderssonn

mŒlare                          Erich Mattssonn och Hendrich Nyman

DŠnn 19 Aprillis. NŠrwarande borgmestere och rŒdh.

VplŒtelse

     Samma dag upstod i sittiannde rettenn Oloff Erichssonn rŒdman, fullmechtig giordh, af mester Marcus Hogenberger kŒpparslagare, borgare hŠr i stadenn, och efter sinn fullmachtz lydelsse heemlade och uplŠtt mester Jšren Putenssoonn rootgiesser ett kŒrsswŠrckzhuus och liggiannde grundh medh een wŠrckstadh nedhann fšre, belŠgen nederst uti Pelle PŠderssonns grŠndh, pŒ sšdre sijdann, hŒllandes i lŠngdenn ifrŒ hšrnetup Œtt grŠndenn 37 1/4 allnar och i breeddenn nederst i grŠnden 10 1/4 alnar mŠnn bredden ofwan i grenden pŒ samma huus Šr 10 1/4 alln fšr reede peningar Œttahundrade daler, gŒtt gŒngbart mynt, och till een wŠnligh ihugkommelsse, hafuer m. Jšrenn fšrŠhrat hanns hustro, peningar 30 daler, huilke 800 daler, sampt fšrŠring, bemellte fullmechtig tillstodh och bekŠnde sinn principal mester Marcum Hogenberger, dŠn sidste pening medh then fšrste till ett gŒtt Œthnšije och fulle betallning reedeligenn ahnammat, upburet och bekommitt hafua. Huarfšre afhŠnde bem:te full­mechtig undan sinn principal m. Marcus Hogennberger, hanns hustro barnn och arfwinngar samma huus och liggiannde grundh sampt alle lŠgennheeter, bŒde uppe och nedre, som thet fšrbygt Šr och nu fšr šgonenn stŒŒr, bem:te m. Jšrenn Putennssonn hans kere hustro, barnn och efterkommande arfwingar att niuta, bruka, besittia och behŒlla, quitt, fritt, oklandrat och oqualdt, af alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare, till een ewŠrldeligh laagfŒngenn fast Šgendom. DŠr pŒ giorde oftbem:te fullmechtig pŒ sin principals wŠgna, oftbem:te m. Jšrenn Putenssonn, handstrech­ning in fšr rettenn huilkenn och uplade frijdschillingenn efter lagenn. Och war samma kŒrsswerckzhuus och wŠrckstadh laagbudne och laagstŒndne och i alla mŒtto laagfarne som laag krefuer.

VplŒtelse

     Uti lijka mŒtto upstodh i sittiannde rettenn Oloff Erichssonn rŒdman fullmechtig giordh af h. Dordie Hendrichs dŒtter, s. Oloff Grelssonns fordom borgmesteres hŠr i stadenn efterlŒtne enkia, och efter sinn fullmachtz lydellsse, som i rettenn uplŠsenn bleef, heemlade och uplŠtt Šrligom manne, Hanns Mattssonn borgare hŠr i stadenn, een fšrfallenn boodh pŒ siellfŠgenn tompt, belŠgenn šstann till uti Raumo Jšnses grŠnd, sammanbygd medh Mattz Tomessonns bodh, pŒ sšdre sijdhann om gatan nedan fšre h. Dordies steenhuus, hŒllandes i lŠngdenn wid gatan 12 1/2 allnar och i breddenn 14 alnar 3 1/2 quarteer, fšr reede peningar siuttijo daler, gŒtt gŒngbartt swŠnscht mynt, huillke 70 daler bemelte fullmechtigh tilstoodh och bekŠnde sinn principal denn sidste peningh medh denn fšrsta till ett gŒtt Œttnšije och fulle betallning reedeligenn ahnammat upburet och bekommett hafua. Huarfšre afhŠnde bem:te fullmechtig sinn principall h. Dordie och hennes arfwinngar samma boodh och Šgenliggiannde grund, och tillŠgnade thett uti lŠngd och breedd, som thett nu fšr šgonenn stŒŒr, bemelte Hanns Mattssonn, hanns kere hustro, barnn och arffuingar, att niuta, bruka och behŒlla, quitt, fritt, oklandratt, och oqualt, af alla sŒ fšdda som ofšdda Œtalare, till een ewŠrldeligh laagfŒngenn fast Šgenndom. DŠr pŒ giordhe oftbemelte fullmechtig, bemelte Hanns Mattssonn handstrechninng in fšr rettenn huillkenn och uplade frijdschillinngenn efter lagenn. Och war samma bood och tompt laagbudne och laagstŒndne, och i alla mŒtto laagfarne som laag krŠfuer.

5 Borgare gišra Eed[h]

     Sammaleedes kommo fšr rettenn desse efterschrefnne och begŠradhe gišra deeres borgare eedh nembligh

Mattz Erichssonn                    Michell Abramson och Matz PŠdersson

Erich OlofsonnRassmus skomakare och Greels Jšnssonn

Matts Sigfridssonn                  hanns lšftesmann war

Matts Tomessonn och Simonn Simonsson

MŒrtenn Grelsson                   PŒwel Hendrichson Jacob Barkman

Hendrich Michelsonn               SwŠn Christoperson Simon Simonson

Dulge DrŒ[p] pŒ een skreddare

     Samma dagh gaf stathŒldarenn w. Lars Schytte menigheeten tilkenna att een dšdh mann Šr funnenn ett stycke wŠgs hŠr ifrŒ stadenn, jŠmmerligen mšrdatt, strupan afschurenn och framstupad i snššn nederlagd, fšrmanandes menigheetenn, om honom nŒgon kŠnner eller weet hanns hŠr­kombst, sŒsom och huem, som drŒparenn Šr, att hann thet gifuer tillkenna, pŒ thet sŒdane grof synd och missgerning mŒtte tilbšrligenn straffat blifua.

     DŒ framsteeg een af h. k. m:tts musicanter Jochim ben:d, huillkenn wiste att beretta, att dŠnn dšde Šr een schreddare, och hafuer arbetat hoos honom och andre mucicanter fšr nŒgre weekor sedann, och nu fšr 14 dagar Šr han fšrrest till stŒthŒldarenns dŠnn w. herre Claes Horns gŒrdh pŒ Ekerššn, dŠr att besškia h. h:tts trŠgŒrdzmestare, Hanns Schedennfocht benŠmbd, fšdd i Angermynne under churfurstenn i Brandeborg, mŠnn huru hann Šr om hallsen kommenn och af daga tagenn Šr honom owitterli­gitt.

     Dett samma bekŠnde och een skrŠddare mŠsterswŠn Jšrenn ben:d att dŠn dšde Šr hanns lanssmann och een skrŠddare ben:d Hanns Putestad, fšdd i Turingenn, huilkenn fšr nŒgre dagar sedan nŠr hann fšrreeste till Ekerššn, baad han honom at hann wille upwexla nŒgre r. daler, till dess špne watnet bleefue, dŒ wille han fšrreesa heem i sitt land igenn. BekŠnde och att hann samma gŒng sŒgh, att Hanns Putestadh hade hoos sigh wid pass 40 eller fleere r. daler, dŠm han hŠr hade fšrtiŠnt, och wille hafua medh sigh till Ekerššn, dŠr hans tyg war i fšrwaring satt hoos trŠgŒrdz­mestarenn. Meere wiste hann intet att berŠtta, huru hanns afgŒng waret hafuer. Detta Šrendett bleef upsatt till att ahnmooda h. h:tt h. Claes Hornn, att bem:te trŠgŒrdzmestarenn mŒtte blifwa hijt in citerat, alden­stund, hann Šr under h. h:ttz iurisdiction och tiŠnst.

DŠnn 24 Aprillis. NŠrwarande w. Lars Schytte sampt borgmestere och rŒdh.

Upbšdz

H. Erich BiŠlkes afbrende huus                                           3 gŒngen.

Clawers huus som PŠder Erichssonn bor uti    3 gŒngen.

Erich Jšrennssonns huus i Hellsinge grŠnden  2 gŒngen.

Nills Scheppares huus i Hellsinge grŠnden      2 gŒngen.

Hendrich Lammertz mallmgŒrdh                                         2 gŒngen.

Arrest

     Samma dagh lŠte borgmestere och rŒdh arrestera Clawers huuset wes­tan till fšr een summa peningar, som Hendrich Danitz Šr stadenom schyldig bleefuen. Huar om schall PŠder Erichssonn kungiort blifua, genom

hans fullmechtig Oloff Erichssonn rŒdmann.

[V]plŒtelse

     Sammaleedes kom fšr rettenn m. Arent Scherer, borgere och innwŒnere hŠr i stadenn, salig Anthonij Groots barnns fšrmyndare, heemlade och uplŠtt w. Urbann Ršstling krukomakare een gŒrdh pŒ siellf Šgen tompt och grund upbygd, belŠgen upŒ Sšdremallm, wid Repare banen, nŠst hoos Erich Jšrensons gŒrd pŒ šstre sijdann om allmenne gatan, hŒllanndes i lŠngden 54 1/2 allnar, item lŠngdenn emoot kyrckegatan 54 1/2 alln och uti breeddenn 38 1/2 allnar fšr reede peningar fyrahundrade sextijo daler, gŒtt gŒngbart suŠnscht mynt, huillke 460 daler bemelte fšrmyndare tillstode och bekŠnde sigh pŒ barnnsenns wŠgna, dŠnn sidste pening medh thenn fšrsta, till ett gŒtt Œtnšije och fulle betalning reedeligenn ahnammat, upburet och bekommet hafua. Huarfšre afhŠnde bemelte Arent Scherer undan s. Anthonij Grootz barnn, samma gŒrdh och sielfŠgande grundh, och tillŠgnade honom uti lŠngd och breedd, som hann fšrbygd Šr och nu fšr šgonenn stŒŒr, bem:te m. Urban Ršstling, hans kere hustro, barn och arfwingar, att niuta, bruka besittia och behŒlla, quitt, fritt oklandrat och oqualt, af alle sŒ fšdde som ofšdde Œtalare, till een ewerdelig wŠllfŒngen fast Šgendom. DŠr pŒ giorde m. Arent Scherer pŒ barnsens wŠgna, bem:te m. Urban Ršstling handstrechning in fšr rettenn, huilkenn och uplade frijdschillingenn efter lagenn. Och war samma gŒrd och liggiande grundh lagbuden och laagstŒndenn och i alla mŒtto laagfarenn som laag krŠffuer.

W. herr Claes Horns TrŠdgŒrdzmestare

   I lijka mŒtto stelltes fšr rettenn wŠlb. her Claes Horns trŠgŒrdzmestareHans Schedenfocht, och nŠr hann bleef tillfrŒgatt, pŒ huadh tijdh, och till huad ortt skrŠddarenn Hanns Putestadh och hann fšrreeste, sedann de ­gingo iffrŒ herr Claes Horns gŒrdh, och huarest hann lefde schreddarenn efter sigh? DŠr till swarade hann, att een mŒnad fšr pŒscha pŒ een sšndagh, widh pass nŠr 7 sloog om mŒrgonenn, nŠr follckett ginge till kyrckia, gick hann heemman efter ifrŒ gŒrdhenn och Šrnade sigh hijt till stadenn medh skrŠddarenn, mŠnn nŠr dhe kommo pŒ Hornns wijkenn, dŠr mštte dem 2 capitener, dŠm de intet kŠnde, icke heller deeres tienere, som de medh sigh hade. DŒ frŒgade capitenerne honom huadh hann war fšr een? Hann swarade: Jagh Šr een trŠgŒrdzmestere pŒ denn wŠlbornne herrenn heerr Claes Hornns stŒthŒldarenns gŒrdh. SŠdann frŒgade dee denn andra huadh hann war fšr een? Hann swarade: Jagh Šr een skreddare och Šr utann tiŠnst. DŒ frŒgade de honom om hann wille fšllia dem och arbeeta nŒgre klŠder till deeres behooff, sŒ wille dee wŠll fšrnšija och betala honom. Skreddarenn beiakade, och lade sinn bijndell pŒ capitenens slŠda, och satte sigh uppŒ och wandrede medh honom. DŠr skilldes hann ifrŒ schreddarenn. Sedan sade hann sigh hafua gŒtt hijt in i stadhenn, dŠr bleef hann i moot elfwa slogh, och i medier tijdh kišpte hann hoos Jšrenn Koppellmann sill och smšr, dŠr iffrŒ gick han pŒ gŒrkiškett, dŠr fšrtŠrde hann ett stycke kištt, sedann reeste hann tilbaka heem igen. FrŒgades honom wijdere, huru lŠnge hann war hŠr i stadenn? Och huru dags thett war nŠr hann kom heem? Widh pass sade hann een tima eller litet šfuer dršgde iagh i stadenn, sedann wandrade iagh fortt och kom heem till gŒrden emellan 3 och 4 efter mŒltidh.

   Wijdare bleef hann tillfrŒgatt, huadann capitenerne kommo, som mštte honom pŒ Hornns wijkenn? Och huart dhee hade Šrnat sigh. Hann sade att dhe kommo iffrŒ stadenn, gifwandes fšre att dee wille fšrreesa till Upsala.

   €hnn bleef hann tillspordh, huad wŠria han hade medh sigh, nŠr hann gick till stadenn? Hann sade sigh hafua een litenn yxe i handen, och een kškellsŠckenn.

   €hnn bleef hann tillfrŒgat, hwadan dŠn bloodhen war kommenn som syntes pŒ hanns tršija? Fšrst sade hann, att hann hafuer skubblat sigh pŒ muren i fŠngellsett, sedhann sade hann, att hanns nŠsa hafuer blšdt pŒ tršijann, huilket icke war trooligitt, efter thett bloodenn syntes baack pŒ ryggenn.

   FrŒgades honom wijdhere, om dŠnn dšde och hann hafue haft nŒgon owŠnschap sinn emellann, eller och om han war schrŠddarenn nŒgot skylldig? Neij sade hann, wij hafue aldrig trŠtt tillhoopa, icke heller haft nŒgon owŠnschap till huar annann. Elliest hafuer schreddarenn fŒtt honom nŒgre peningar till att gšma, mŠdann han war i Callmar (: dŠr hann uti 3 Œhr medh sinn hustro boodt hafuer :). Samma peningar sŠger hann sigh hafua lefwereratt honom igenn, sŒ nŠr som 4 r. daler, och fšr dem hafuer hann giortt Œtt honom skoor och elliest lappat Œtt honom.

€nn bleef hann tillfrŒgatt, att aldennstund mann fšrnimmer, att hann hafue wexlatt richs daler, sŒ wŠll pŒ kellarenn, sŒsom och hoos een pitzersnidere och annorstedes hŠr i stadenn, huar hann hade bekommet de samma r. daler, som hann wexlade? Hann sade sigh hafua fšrdt ifrŒ Callmar šfuer 50 r. daler. Item hanns hustrus systersŒnn hafuer nidsatt i fšrwarinngh hoos honom 30 r. daler. Item sade hann sigh hafua bekom­mett af een borgare Jacob RŠnne ben:d 20 daler. Sade och att hann hafuer kišpt klŠde af Jacob Borckmann och gifwitt dŠrfšre gulld och daler.

   Sedann frŒgades hanns hustro till benŠmbd Elizabet Dawidz, om hŠnne nŒgott witterligitt wore om dŠnne handell, att hoon thett uppenbara wille, och icke inweeffwa sigh uti widhlyftigheet, fšr sinns mans brister schulldh? Hon swarade sigh intet weeta hŠr aff, antingenn hann hade giordt illa eller wŠll, utann dett weet hoon, att hŠnnes mann giorde Œtt schreeddarenn ett par schoor och efter dee wore honom fšr smŒ, mŒste han gišra ett annatt paar, dee fšrre lefde hann quar, och dee andre som hann seenare giorde, togh hann medh sigh, dŠr till medh lappade hann Œt honom ett par skoor, dŠm togh hann pŒ sigh, nŠr hann fšrreeste. Item sŒgh hoon, att nŠr hŠnnes mann kom heem, hade han medh sigh sill och smššr, dett hann sade sigh hafua kišpt i Stockhollm.

   FrŒgades henne wijdare, om hennes mann hafuer taget nŒgre peningar af skreddarenn? Ja sade hoon 4 r. daler, lŠnte han min mann, huilken hann hafuer afrechnatt medh schreddarenn, fšr skoor, som hann giorde och lappade och allenest <metricconverter productid="6 m" w:st="on">6 m</metricconverter>. rŠster honom.

   €hnn frŒgades henne huru lŒngt hennes mann fšllgde schreddarenn till wŠgs, och huru lŠnge hann war uthe? Honn swarade, att mannen bekŠnde fšr henne nŠr hann kom heem, att hann fšlgde honom till Konungz hatt. Hoon sade och att hennes dŒtter hšrde honom seija att hann fšlgde skreddarenn till Fogelsššn. €nn bleef hoon tillfrŒgatt, om schreddarens bijndell war Šnnu quar uti hennes huus? Neij sade hoon, hann tog honom medh sigh och lade sine saker dŠr uti. FrŒgades henne Šnnu wijdere, pŒ huad tijdh mannenn gick uth medh skreddarenn? Hoon swarade, om mŒrgonen nŠr sex sloogh och een tima efter middagenn kom hann heem igenn.

   I lijka mŒtto bleef een skreddare mesterswŠnn framkallat ben:d Jšrenn Haterow, som nu arbetar hoos Arent Hysing, och om denne saak tillfrŒ­gatt, efter hann hade hafft kunschap medh dŠnn dšde, huadh honom hŠr om witterligitt wore? Hann swarade, att schreddarenn bekŠnde fšr ho­nom, nŒgot fšr Šnn hann fšrreeste till h. Claes Hornns gŒrd, att hann hafuer lŠnnt trŠgŒrdzmestarenn sex r. daler, och nŠr hann krafde honom samma peningar, suarade hann och bad honom hafua fšrdrag till dess hanns hustro wore fšrlŒssatt af barnefŠnget, sŒ wille hann betala honom af de peningar hoon kunne fŒ i faddergŒffwor. Hann bekŠnnde och att nŠr trŠgŒrdzmestarenn war i Callmar satte hann uth all sinn huusgerŒdh och tog dŠr upŒ nŠr han dŠr ifrŒ fšrreeste fŠmtijo daler. Hann sadhe och, att dŠnn tijdh schreddarenn fšrreeste hŠr ifrŒn stadenn till Ekerššn, lade hann alle sine saaker tillhopa uti een bijndell, och ett par nya schoor lade hann och dŠr inn, och baar dett medh sigh, mŠnn nu finnes de pŒ gŒrdhenn i trŠgŒrdzmestarenns gšmor. DŠr till swarade hustrun att dett war icke dee samma skoor, utan dett fšrre parett som icke woro honom till mŒtta, dem togh hennes mann igenn, och de Šre pŒ gŒrdhenn Šnnu.

   €hnn frŒgades henne till, hwadh mannenn swaradhe henne, nŠr han kom hem och hoon frŒgade honom, huru lŒngt hann fšllgde schreddarenn, och huar han leefde honom efter sigh? DŒ swarade hann henne, att widh Konungs hatt skildes hann iffrŒ honom.

   DŒ bleeff trŠgŒrdzmestarenn inkallatt och tillsportt, huru lŒngt hann fšlgde skreddarenn, och huar hann skildes ifrŒ honom? Han sade sigh hafua fšllgt honom till Hornns wijkenn, dŠr skilldes hann ifrŒ honom, sampt 2 capitener som togo honom medh sigh, huilke kommo iffrŒ stadenn kšranndes och sade sigh willia fšrreesa Œt Ubsala.

   Wijdare bekŠnnde skreddare mŠsterswŠnnenn Jšrenn Hatterow, att nŒgot litett fšr Šn dŠn dšdhe reeste hŠr iffrŒ, och hann fšlgde honom ut pŒ Sšdremallm, lŠtt hann see honom 50 r. daler, dŠr ibland war een dansk daler, sampt 2 rosenobler, dŠm hann sade sigh willia insšma i sine byxor, och nŠr han ransakade honom sedhann hann bleef dšdh funnenn, woro byxorne afdragne, dŠr hann hade insšmnat sine peningar, och hade ett par andra byxor upŒ sigh.

   Sedann bleef gŒrkŒkens hustro och hennes pŒijke tillfrŒgadhe, om dee kŠnna denne trŠgŒrdzmestare? De swarade, att hann plŠgar som offtast komma pŒ gŒrkiškett, och fŒŒ sigh maat. €nn frŒgades dem, om de kunna komma i huugh, nŠr hann senast war dŠr? De sade sigh intet wist weeta tijden utan nŒgott fšr pŒsche hŠlgenn war hann dŠr.

   Bleef och Jšrenn Cappellmanns syster tillfrŒgatt, om trŠgŒrdzmestaren kišpte af hanne sill och smšr under predikann? Neij sade hoon, jag plŠgar aldrigh sŠllia nŒgre maatwarur under predikann, icke heller hafua nŒgon špen boodh pŒ thenn tijdhenn, utann strax 8 Šr slagett, sŒ slŒŒr iagh boodenn igenn, och nŠr 10 slŒŒr špnar iagh hŠnne. Icke heller kann hoon minnas nŠr denne trŠgŒrdzmestare senest war dŠr, elliest plŠgar hann wŠll kišpa maatwarur hoos henne.

   Wijdere frŒgades trŠgŒrdzmestarenn till, huem som sŒgh honom och skrŠddarenn, nŠr de gingo ifrŒ gŒrdhenn? Hann swarade, ingenn sŒgh dem, ty sedann gŒrdzfougtenn medh drŠngiar och pigor war gŒngenn till kyrkian, war hann och skrŠddarenn efter dem heemma, och nŠr dhe utginge war klŒckan widh 7.

   €hnn frŒgades honom, om hann icke sŒgh nŠr skrŠddarenn sšmade sine penningar uti byxornne? Neij sade hann dett sŒgh iag intett. DŒ betygade skrŠddare mester swŠnnenn Jšrenn Hatterow, att skreddarenn sade fšr honom, att hann sšmade in peningarne i byxorne uti trŠgŒrdzmestarens nŠrwaro.

   Sedann bleef hanns hustro inkallat och tillfrŒgatt, om hon sŒgh nŠr hennes mann fšllgde skreddarenn till wŠgs? Ja sade hoon iagh war heemm­a efter dem, och nŠr skreddarenn gick sinn koos, bšdh hann mig godh natt. Hon bekŠnde och, att hoon sŒgh honom sprŠtta up byxorne een afton, mŠnn om han insšmade dŠr uti nŒgre peningar, weet hoon intet. SŠttes up till dess fougten och fleere wittnenn komma tillstŠdes.

Thenn 26 Aprillis. NŠrwarande stathŒldaren w. Lars Schytte, sampt borgmestere och rŒdh.

   Samma dagh kommo fšr rettenn lŠnnssmannenn i Nijbla, Jšrenn Mat­sonn och Simonn Michellssonn i Trakustadh, huilke wittnade om denne andell sŒledes, att nŠr gŒrdzfougtenn bekom statholdarenns breef, att han schulle examinera trŠgŒrdzmestarenns hustro uti deeras nŠrwara, dŒ frŒgade fougtenn hŠnne effterschrefnne punchter:

   l. Huru lŠnge hennes mann war heemma sŠdann hann medh gŒrdzfollck­ett gick till kyrckia? Hoonn swarade, att hŠnnes mann laas euangelium och uttlŠgningenn, sŠdann Œtt hann frukŒst, dŠr efter gick hann uth medh skrŠddarenn.

   2. FrŒgade henne, huru lŒngt hŠnnes mann fšlgde skrŠddarenn? Hon swarade till Konungs hatt.

   3. FrŒgades hŠnne, huru lŠnge hann war bŒrtta? Honn swarade, widh pass een tijma.

   4. Bleef hoonn tillspord, om hoon sŒgh honom bŠra nŒgonn tingh heem medh sig nŠr hann kom iffrŒ stadenn? Neij sade hoon, iagh sŒgh honom ingenn ting bŠra heem medh sigh, utann een litenn yxe som hann hade i handenn.

   Sedann berŠttade fougtenn Nills Erichssonn, att nŠr hann war heem kommenn ifrŒ kyrckiann och hade fŒtt sigh maat, frŒgade hann efter trŠgŒrdzmestarenn? DŒ swarade legefŒlckett, att hann war gŒngen till stadenn medh skrŠddarenn. NŒgott dŠr efter, hšrde hann een lŠsa i andre stugun, frŒgandes huem thet war? DŒ sade hanns piga att dett war trŠgŒrdzmestarenn. Wijdere berŠttade fougtenn, att schrifwarenns pŒicke och fŠŠpigann sampt een gammall mann, ben:d Erich Larssonn, bekŠnde fšr honom, att nŠr dee watnade booschapenn efter middagenn, kom trŠgŒrdzmestarenn heemgŒendes och hade kastatt kappann om axlenn, begŠrandes (sic!) een bšssa pŒ axlenn, och lŒsett war wŠndt tilbaka. Fougtenn berettadhe och, att nŠr hann frŒgade trŠgŠrdzmestarenns hustro, om hann hade nŒgot bŠra medh sigh nŠr hann kom heem? Swarade hoon, nicht nichtes, hatt er mitt gebracht. Sedann bleef hustrun tillfrŒgatt, om hŠnnes mann och skrŠddarenn, Œto nŒgott fšr Šn dee gingo uth? Ja sade honn, dee Œto smšr och bršdh och togo medh sigh litet bršdh pŒ wŠgenn. Wijdere frŒgades hŠnne, huru dagz thet war, nŠr hŠnnes mann kom heem? Hoon sade, widh pass nŠr klŒckann war 3 slaget efter middagh. €hnn frŒgades henne i fougtenns och bšndernes nŠrwara, om hŠnnes mann baar nŒgon bšssa heem medh sigh? Neij sade hoon, dŠnn sŒgh jag intet utann yxenn hade hann i handenn, och smšrett hade han i een kluut inlagt och nŒgre stycker sillar i tršije ermenn, huulkett Šr twŠrt emoot hennes bekŠnnelsse, som hoon fšr fougtenn giordhe. Wijdere bleef hoon tillfrŒgat, om dee hafua bekommitt nŒgre peningar af deres herre? Ja sade hoon herrenns tienere Bšrie lefwererede hennes mann 11 daler, till att betala fracht medh, och een tijdh dŠr efter bekom hoon aff herrenn siellff 5 daler till barsšlett.

   Yterligare bleef fougtenn tillfrŒgat, om hann hade fšrnummet, dett trŠgŒrdzmestarenn schulle hafua haft nŒgre richz daler, dŠnn tijdh hann fšrst kom till herrenn, och bleef ahntagenn uti h. h:tz tiŠnst? Neij sade hann, iagh fšrnam aldrigh att hann schulle hafua nŒgra richs daler.

   Fougtenn bekŠnde och att nŒgot efter hann war heem kommenn ifrŒn kyrckiann medh prŠsten pŒ Ekerššn, kom trŠgŒrdzmestarenns hustro i hanns stugu, och nŠr hon hade sutett een litenn stundh, frŒgade hann efter hŠnnes mann? DŒ sade hoon, att hann ŠndŒ icke war heemkommenn. Strax dŠr efter hšrdes in i stugun att een laas i andre stugun. DŒ kom hennes flicka in och sade, faar Šr heemma, han sitter i sinn stugu och lŠser. DŠr medh gick hoon uth ifrŒ rettenn seiandes sig intet weeta hŠr om meere att berŠtta.

      Sedann bleef trŠgŒrdzmestarenn inkallatt och alfwarligenn pŒ nytt fšrmant, att hann schulle bekŠnna sanningenn, och efter han Šr sŒ tweetaligh, sŒ Šr fhara wŠrdt, att hann icke Šr schyldig till dŠnn dšdes lijff? Hann neekar aldeeles hŠr till. DŒ frŒgades honom huru lŠnge hann war ute? Hann sade sigh wara utgŒngen nŠr 7 sloogh, och nŠr 4 sloog kom hann heem.

   FrŒgades honom, om hann bar nŒgonn bšssa heem medh sigh? Neij sade hann, dŒ hade iagh ingenn bšssa, utan dee andre dagar plŠgar iagh wŠll gŒ med bšssa.

€hnn frŒgades honom, om capitenerne kŠnde honom eller skreddarenn som mštte dem widh Hornn? Neij sade hann, de kŠnde huarkenn migh eller honom.

Sedann bleef hanns hustros systersŒnn Annders Fischer framkallatt och hšgeligen fšrmaant, att hann schulle berŠtta sanningenn, huad honom om denne handell kunne witterligitt wara. Om skreddarenn war fšrmšrd pŒ gŒrdhenn eller annorstŠdes? Hann swarade, att pŒ gŒrdhenn war alltidh fŒllck, och fšr dŠnnschulld kunne samma mord icke wara skedt pŒ gŒr­dhenn.

 2. Huru dags thett war, nŠr de gingo till kyrckia om mŒrgonenn? Han swarade, wid pass emellan 6 och 7.

3. PŒ huadh tijdh trŠgŒrdzmestarenn kom heem? Han swarade, efter mŒltidh, nŠr booschapenn wattnades.

4. Om hann hade fšrnummett, hwartt skreddarenn war wŠgentagenn? Hann swaradhe, att hanns swŒger bekŠnde fšr honom, att 2 capitener hafua tagett honom medh sigh, nŠr de mštte honom widh tegelladann.

5. Om hann och wiste, att skreddarenn hade lŠnt hanns swŒger nŒgra peningar? Hann swarade, att sex weckor fšr Šn schreddarenn fšrreste ifrŒCallmar, lŠnte hann honom 4 r. daler, och fick honom i fšrwarinngh, 30 r. daler, sedann fšllgdes dee Œth hij till Stockhollm.

6. Om hann och sŒgh sinn swŒger bŠra heem smšr och sill nŠr hann kom heem samma dagh? Hann swarade sigh intet hafua thett seedtt utann gŒrdzfolkett talade dŠr om.

 7. Huru lŠnge mann kunne gŒ emellann gŒrdhenn och Stockhollm? Hann sade uti 3 timar.

 8. Om hann hade seedt sinn swŒger hafua nŒgra r. daler in i stadenn med sigh? Neij sade hann, utan smŒpenningar plŠgar hann hafua medh sigh, stundom 12 šre, stundom <metricconverter productid="2 m" w:st="on">2 m</metricconverter>. eller <metricconverter productid="3 m" w:st="on">3 m</metricconverter>.

 9. Om hann sŒgh skrŠddarenn och sinn swŒger fŒ sigh maat, fšr Šn de ginge ifrŒ gŒrdenn? Ja sade hann, hans hustru kokade nŠrs och annan fisk, dŠn satte hoon fram, dŠr af Œto dee. Meree sŒgh hann intet utan gick ifrŒ dem till kyrckiann.

10. Om Anders fšrnam, att skrŠddarenn hade nŒgra peningar i fšrrŒd? Han sade sigh icke meere hafua seet hoos honom Šn een daler klippingar.

11. Om han och sŒgh huad skreddarenn inlade i sinn bijndell, och hurudana han war? Hann swarade, att bijndelenn war af rštt dwŠlck, dŠr inlade han sine saker.

 12. Om och dŠnn lŠdertršijann som quar Šr pŒ gŒrdenn, war i samma sŠck inlagd? Hann sade, dett schrŠddarenn gaff samma tršija trŠgŒrdzmes­tarenns sŒnn aftonenn fšr Šn han fšrreste.

  13. Om hann sŒgh skreddarenn lŠggia nŒgra hwita skoor i sŠckenn? Jaa sade hann, iagh sŒgh honom lŠggia dem in i sŠckenn, och ett par swarta skor hade hann pŒ fštterne nŠr hann fšrreeste, huilke trŠgŒrdzmestarenn om lšgerdagenn tillfšrende lappade. Hann sŒgh och tillfšrennde ett par hwijta skoor som wore honom fšr smŒ, dee wore upskurne fram pŒ tŒerne_, huilke trŠgŒrdzmestarenn tog igenn, efter hann dem icke bruuka kunne.

  14. Om hann kunne gišra trŠgŒrdzmŠstarenn frij fšr detta mordh som pŒ skrŠddarenn begŒnget Œhr (sic!)? Neij sade hann, thett kann iag intet gišra.

   Sedann bleef Jšrenn Hatterow tillspord, om hann wiste nŒgot bescheed, att denn dšde skulle haft nŒgre peningar medh sigh eller eij? Hann swa­rade at skrŠddarenn bekŠnde fšr honom, att hann hade sšmat nŒgre r. daler och 2 rosenoblar i sinn byxelining. Samma byxor hade hann dageli­genn upŒ sigh, mŠn nŠr hann fans dšder, wore samma byxor honom afklŠdde, och ett par andre hade hann pŒ sigh. Hann bekŠnde och att de hwita skoerne wore uti sŠckenn inlagde, och de swartta som trŠgŒrdzmes­tarenn lappade, funnes pŒ honom dŠr han lŒgh mšrdatt. €hnn bleef hustrun tillfrŒgatt, om schreddarenn leefde desse hwite skoor, som nu i rŠttenn stŒ, qwar efter sigh pŒ gŒrdenn? Ja sade hoon, de Šre de samma. DŒ bewiste hennes systersŒnn hŠnne i šgonenn, att om sšndags mŒrgo­nenn fšr Šn schreddarenn fšrreste, sŒgh hann honom inleggia i sinn ršde bijndell desse skoor, mŠnn huru dhee nu Šre till gŒrdenn komne, weet hann intett.

   Entlig bleef trŠgŒrdzmestarenn inkallatt, och medh allsomstšrste alfwar fšrmant, at hann skulle bekŠnna sanningen, eller honom skulle nŒgot annat wederfaras. Hann swarade, det Šr allereede bekŠndt, sŒ myckett hann skall bekŠnna, han weet intet meer hŠr om att berŠtta.

   TrŠgŒrdzmestarenn bleef yterligare tillfrŒgat, huruleedhes hann hafuer bekommitt de hwijta skoor, som denn dšde hafuer i sinn bijndell inlagt? Hann swarade honom hafua leeft dem qwar efter sigh, och togh ett annat par hwijte skoor medh sigh. MŠn hanns swŒger Anders bewiste honom contrarium nŠmbligenn, att desse skoor som stŒ hŠr i rettenn, dŠm inlade schreddarenn i sinn bijndell och hade dem pŒ sigh om lšgerdagz aftonenn allenest mŠdan hann lappade de andra. Och om sšndags mŒrgonenn, fšr Šn hann bleef affŠrdig, sŒgh hann att schrŠddarenn stŒppade dem in uti sinn bijndell. €hnn spordes trŠgŒrdzmestarenn till, om hann Œtt frukŒst om mŒrgonen, fšr Šnn hann fšrreste medh schreddarenn? Neij sade hann thet war migh fšrtijdigt. DŒ bewiste Anders honom, att hann och schrŠddarenn Œto bŒde aff dŠnn fischenn, som hanns hustro kokade och framsatte. TrŠgŒrdzmestarenn swarade: Ich weis nicht da vonn.

Wijdere frŒgades trŠgŒrdzmestarenn till, antingenn capitenerne (: som mštte honom och skrŠddarenn :) wore swŠnsche eller tydsche? Hann sade sigh, intet weeta, utan dee talade tydscha.

Till dett alrasidsta bleef hann hšgeligenn warnat och fšrmant, att hann nu wille besinna sigh och bidia Guudh, att hann wille uplysa hanns mšrcka sinne och fšrstŒckade hiertta och bekŠnna sigh och sedhann Œngra dhett onda hann bedrifwitt hafuer och sŒleedhes dšš een christenn mennischia, hŠllst mŠdan hann seer och fšrnimmer af mŒnge skŠŠl, att huarkenn hann kann unleedha sigh ifrŒ denne gŠrningh, icke heller will eller kann hanns hustro, eller swŒger, och neppeligenn nŒgon annan honom hŠr ifrŒ befrija. DŒ swaradhe hann: Ess mšgt gehen wie der Herre Gott will, ich habes nicht gethann. DŠr medh trŠdde hann ifrŒ rettenn, och bleef fšrwaret i fŠngellsett.

[S]nidkare [e]mbetet con[tr]a Casper [S]nidkare

Samma dagh kom fšr rettenn Œldermannenn uti snidkare embetet medh embettzbršdernne och beswŠradhe sigh šfuer Casper snidkare, att han emot rettenns fšrbuudh och deeres skrŒ, arbeetar hŠr i stadhenn, och will hwarken wara under embetett eller stadhenn utan gišra hwadh honom hŠllst synes, och nŠr sŒdant blifuer honom tillsinnes fšrtt, bruukar hann sinn onyttige och skamlšse mun, skŠller dem fšr ett och annatt, dŠr till medh, talar hann pŒ dhŠnn fšrlijkninngh, som fšr ett Œhr sedhann dem emellan uprattad Šr, sŒsom och fšrhŒller Hendrich och Claes Hagemann deres arbetzlššn, som de pŒ slŒttet hoos honom fšrtiennt hafua, oanseett hann af befallningsmannen hafuer bekommitt betallningenn widh pass 309 daler, dŠr af dhe icke een peningh hafua nutett. BŠgŠre att denne Casper fšr sinn mootwillighett och tredhscho, sŒ och fšr dett despect hann gišr embetett mŒtte tilbšrligenn blifua straffat. DŠr till swarade Casper, att hann begŠrer intet komma i deres embete, sŒ lŠnge dee sŒ hŒlla embete widh macht som de nu gišra, och fšr dŠn schulldh hafuer hann fšrtingat sigh arbete pŒ slŒtett, fšr 3 Œhr sedhann, dŠr till hann hŒller 7 sŒldater, som honom hiŠlpa och Šr Šnnu icke fŠrdigt. MŠnn hwadh dhe andre 2 snidkares arbetzlššn widhkommer, dŠnn will hann dem tillstella, nŠr godhe mŠnn werdeera deres arbeete, hwadh dee dŠr upŒ fšrtient haffua. Fšrordnades 2 af rŒdhett MŒnns TŒrstennssonn och Erich Mattssonn sampt Œlderman­nenn i embete medh m. Hanns pŒ NŒrremallm, som besee arbetett huadh thett kann wara wŠrdt, och sedhann fšrlijka dem. I medler tijdh saakfŠlltes Casper, fšr thet hann pŒ een fšrlicht och aftaladh saak klandrar <metricconverter productid="40 m" w:st="on">40 m</metricconverter>. och fšr oquedenns ordh <metricconverter productid="12 m" w:st="on">12 m</metricconverter>.

Stadzens V[p]bšrdessmŠnn

   Sammaleedhes bleefue skŒttmŠnn tillsatte, som uptaga stadzenns skŒtt och andre stadsenns inkombster, Michell Abrahamssonn, Erich Hendrich­sonn och Hendrich Lemnis.

KryddekrŠmmernes beswŠr šfuer HŒllenderne

   I lijka mŒtto beswŠrade kryddekrŠmmerne sigh šfuer hŒllenderne, somsŠlia emoot fšrbuudh lode och qwintinetaals sampt alnetaals, huilkett strŠfwar alldeeles emoot Sweriges laagh, ordinantien och stadssenns priwilegier, begŠre att sŒdant mŒtte remedieres, eller dee nšdgas upseija sitt borgerschap fšr nŠringslšse schulldh, att dhe frŠmmande taga them maaten utur munnenn. Bleef till swar gifwitt och af sittiande rettenn bewiliatt, att ingenn frŠmmande, som hafua sine ligge dagar hŠr i stad­henn, schal blifua efterlŒtett efter denne dagh bruuka wicht och alln i deras boodhar utan sŠllia som laag fšrmŒ i kšpm. b. 33 cap item ordinant. 15 och 16 artic. Hwar annars gišr och skŠligenn warder beslagenn bšte <metricconverter productid="40 m" w:st="on">40 m</metricconverter>. och godsett fšrbrutet.

                      DŠnn 28 Aprillis. NŠrwarande statholdaren w. Larss Skytte

sampt borgmestare och rŒdh.

2 Borgare gišra Eedh

   Samma dagh giorde efterschrefne mŠnn deres borgare eedh, nŠmbli­genn:

lšftessmŠnn

Casper Mejer glaasmestere   Oloff Erichssonn, Hans glaasmestare

Hendrich Mattssonn                                      Mattz Michellssonn och Jacob spilare

HŒkon HŒkonson contra Catarina Putlest

   Kom och fšr rŠttenn HŒkonn HŒkonssonn accis schrifware, gifwandes tillkŠnna, att hustro Catharina Petter Lenhardz guldsmeds hafuer fšr nŒgon tijdh sedhann tagett hanns s. fšrŠldrars arff, bŒde i sšllf och peningar, dŠr pŒ hennes handhschriffter, begŠrer att de fšr allt eftertaal mŒtte blifua intecknadhe, hŠllst mŠdan sŒdant Šr hennes willia, alden­stundh hon nu icke kan betala. DŠnn ene handschriften lyder pŒ hwitt sšllff 111 ½ lodh medh Œrlig rŠnta 10 pro cento, daterat 4 Maij anno 1619, item fšrgyllt sšllff 36 ½ lodh, item een gullkŠdh om 31 crona, rŠnta 1 af huarie 10. DŠnn andra handschriftenn lyder sŒleedhes:

   BekŠnner iagh migh, h. Catharina att hafua medh minn kere mannsPetter Lenhardtz rŒdh och samtyckia ahnammat af erligh och fšrstŒndigh HŒkon HŒkonsonn schrifwere pŒ accisen, nŒgot gulldh och sšllff, efter som wŠr reckningh oss emellann dŠr pŒ wijdere utwijser, aldenstundh minn lŠgenheet sŒ hafuer tilsagt att iagh denn tillfyllest icke hafuer kunnat erleggia och betala, som minn fšrre gifne handschrifft wijdere fšrmŠler. Blifuer fšr dŠnn schulld fšrbemelte HŒkonn HŒkonssonn schylldigh gulldh 303/10 crona, hwitt sšllff 68 lodh, efter detta dato som Šr denn 8 Nouembr. anno 1624 sampt medh interesse och huffwudstool, huillkett gulld och sšllff jagh beplichtar migh att betala nŠstkommande Maij anno 1625 thet iagh utann all geenseielsse, inwŠnde orsaker eller wijdere dršgsmŒll will och schall wara fšrplichtatt att efterkomma och betala, widh minn Šhra och sanningh tillgišrannde. Till wisso, medh egen hand och signet hŠr undertecknatt. Datum Stockhollm denn 12 Januarij anno 1625.

Catharina Petter Lenhardz

min egen hand.

   Och efter h. Catarina tillstŒr samma schulldh, och tilbiuder sigh gerna wilia betala, menn hŠnnes fšrmšgennheet kann nu icke sŒ tillseija, att han af lššssšrerne kann betald blifua, derfšre tilbiuder hoon sigh willia updra­ga honom dŠnn deel som Šnnu Šr ofšrpantatt uti hŠnnes sŠtehuus, huilket och honom af rettenn tillkŠndt bleeff.

Skattning

   Uti lijka mŒtto fšrordnades efter:ne mŠnn af rettenn till att werdere s. Simon Dypkenns huus och faste Šgendom, hŠr i stadhenn belŠgne, efter samptlige arfwingarnes begŠrenn: Jšnns Hendrichssonn, Johann Christof­ferssonn, MŒnns TŒrstennsonn, PŒwell Hendrichssonn, Michell Abraham­sonn och Anders Hendrichssonn.

Paridon won Horn[1]

   Sammaleedes kom fšr rettenn Pardion von Horn gifwandes tillkenna, att h. Catharina, Petter Lenhardz guldsmedz, hafuer ahnammatt af honom een summa peningar och dŠrfšre fšrpantat honom ett huus belŠgett wŠstan till ofwann Marci kŒpparslagares huus, begŠrer att thett mŒtte blifua intecknatt. Lyder pantebreefwet sŒleedes.

   Krafft diesses Breifs, sei jedermennichlich wissent, das Frau Catharina Petter Leenhardtz vor und nach entpfangenn hatt, von dem erbarn Pari­don won Horn, und seiner L. Haus Frawenn Moikenn, nachvolgenden Silber werck, nemblich, hatt sie anfenglichenn bekomen 17 Lodtt Silbers noch anno 1624 auff Michaelis, ein rusche Schale, die hatt gewogenn 25 Lodtt beide Stucke zu 20 …re das Lodt gerechnett, noch ein verguldt Gurtell, mitt Perlen und Gestenen, inwendich und ausswendich verguldet und gramuliret, wie mann ein Golltarbeit thut und hatt gewogenn 40 Lodt, a 2 Thaller Lott wie es uns selbst gekŒstet hatt, noch hab obgedachter Paridon won Horn, ihrent wegen bezallt an die Fraw Anna Tuwesche, wegen Pelle Pederssonn gewesneen Rentmeister 400 Thaler und dar mit ihren Haussebreifwe eingeloset, und belauft sich alles zu samenn in einer Summa 506 1/2 Thaler welcher Summa hatt Paridon won Horn, sich beli­eben lassenn Fraw Catharina Petter Lecnhardtz noch zwen Jahren lang freij ohne Interess gebraukenn zu lassenn, und ihren Nuttzen darmit zu suchen, in ihrer Golltschmittz Nahrung. Und wan nach Dato underschri­ben zuen Jahren verflossenn, als dann soll sie gedachtenn Paridon won Horn und seiner L. Haussfrawen fur diesse Gelder jerlichenn R pro cento Interesse bezahlenn, so lange sie es behaltenn werde mitt unseren gueten Willenn, und damit wollgedachter Paridon won Horn und seine, L. Hauss­frawe dess fals mugen versichert bleiben, so settze ich ihnen in einen gewissenn Underpfant, mein Haus stehende in diesse Westre langc Gas­sen, zuischen Marcus Kupferscheger, und ihr eigen Haus, ihren Erben gelegenn, dar von Fraw Catharina Petter Leenhardtz ahn gedachten Pari­don won Horn denselbigenn Hausbrieff, durch die Fraw Anna Duwesche in erlagung ihren darauff verschosnenn Gelder, gutwillich einhendigen lassenn, und zugleich auch zu frieden daz Paridon won Horn die jerliehen Heure dass Hauses genissen, und zu jeder Zeit nach seinem gefallen andere Leute vermiten oder verheuren mšge, allso dass ehr hie mitt in vollen Possession gesetz, und ubergetragenn wirdt, biss so lange obgesch­riebne Summa mitt Interessen abgefunden und richtigh bezalet sei, alles ohne Arg und List beiderseids woll gemeinett. Zu Urkunde der Warheit hat die erbare Fraw Catharina Petter Leenhardttz, diesses schreiben lassenn und mitt gueten freiwillichenn Gemutte und Verstandt selbsten mitt ihre Handtt untergeschriebenn. Actum Stockhollm denn 28 Januarij anno 1626.

Catharina Petter Leenhardtz

egen Handtt

   HŠr upŒ bleeff Paridon won Horn detta till swaare gifwitt, att sŒ frambt dŠnn inskriffning skeer medh h. Catharines samtyckio, och att huusett ingom androm tillfšrennde fšrpantatt Šr, skall thet efterlŒtas, dŠr om rettenn will h. Catarina befrŒga lŒta. SŠdann skall hann rŠttenns yterligare fšrklaring och resolution fšrwŠnta.

Borgare gšr Eedh

   Sammaleedes giorde Johann Jacobssonn lijnwŠfware sinn borgare eedh. Hanns lšfftessmŠnn woro PŒwell Hendrichssonn och Matthias MŒrten­sonn, Œldermann i lijnwŠfware embett.

Then 8 Maij. NŠrwarande borgmestere och rŒdh.

Nills Jšrennsons huus i Kornhampn                                                            3 gŒngen.

Nills Scheppares enckias huus i HŠlsinge grŠnd                    3 gŒngen.

Hanns Nilsons b. halfpartt uti thet huusett som Valentin

   Nillsonn boor uthi                                                                                 1 gŒngen.

Jacob Raddou upbiuder fru Mšnnichhofz pant                      1 gŒngen.