Nils Mattson Kiöpings resor

Nils Mattson Kiöping företog tre resor till Ostindien. En kort beskrivning av resorna utgavs första gången 1674 av Johan Kankel, tillsammans med en beskrivning av Japan. Det är den texten som återges här. Maskintexten är inskriven efter xxx och har tillkommit genom Erik Petzells fšrsorg. 

Texten var från början försedd med ett stort antal markeringar för förkortningspunkter, kursiveringar, rubriker, citat m m. Texten i denna databas har av Lars-Olof Delsing anpassats till Textbankens principer, så att metatecken är borttagna och att bindestreck i avstavade ord har tagits bort. Ord som är avstavade över sidgränser har skrivits ut i sin helhet före sidnumret (som är angivet efter '#').

Texten utgavs två gånger till, den tredje gången av Salvius 1743. Denna upplaga finns här.

 

[Nils Mattson Kišpings resa, fšrsta trycket 1674]

Een kort Beskriffning UppΠTrenne Reesor och Peregrinationer, sampt Konungarijket Japan:

I. Beskrifwes een Reesa, som genom Asia, Africa och mŒnga andra Hedniska Konungarijken, sampt …ijar:Med Flijt Šr fšrŠttat aff Nils Matson Kišping, fšrdetta SkepzLieutnat.

II. Beskrifwes een Reesa till OstIndien, China och Japan:

III. Med fšrtŠlliande Om fšrbenembde stoora och mŠchta Konungarijketz Japan TillstŒn InwŒnares Handel och Wandel:

FšrrŠttat och Beskrefwin aff Oloff Erickson Willman, Kongl. Mayst:tz Skeps-Capitaien.

IV. Uthfšres een Reesa ifrŒn Musscow till China, genom Mongul och Cataja, šfwer Stršmen Obij: FšrrŠttat aff een Rysk Gesandt, som till then sto en Niuki war skickad.Then gode LŠsaren till Tienst, uthi thenna Book fšrfattat.

Tryckt pŒ Wijsindzborg, aff Hans HšgGrefl: NŒd: Rijkz Dritzens Booktryckare JOHANN KANKEL Anno MDCLXXIV.

#

GUnstige LŠsare, thet hafwer warit alltijdh Beršm wŠrdt, at man genom Reesor till Sišss och Landz hafwer skaffat sig Fšrfarenheet uthi Œthskillige Folckz och Landskapers Natur och Egenskaper, emŠdan igenom sŒdant icke allenast the Reesande sielfwe, hafwa giordt sig stoort Gagn, uthan och andra hafwa aff thes fšrwŠrfwade Kundskap, kunnat hempta god Frucht, till mŒnge allmenne Nyttigheeters Upfinnande och Befordran. Men som icke alles LŠgenheet kan tillŒta, sŒdanne Reesor at fšrrŠtta, serdeles till the Orther, som lŒngt afflŠgne, och mŠste BeswŠret och Fahren underkastade; SŒ Šre slijke Bššker, hwilcke andras Reesor hafwa beskrijfwit, i thess stŠlle blefne hšgt affhŒllne och wŠrderade. Serdeles finnar man nu pŒ een tijd Œthskillige BerŠttelser uthi Tryck uthgŒngne, om the Landskaper uthi Africa, Asia, China, Japan, och the …ijar ther omkring, som igenom then Engelske, HollŠndske sampt nŒgre fleres Sišfarth, icke lŠnge sedan hafwa begynt at gišras uampnkunnige och nogare bekiŠndt. Men effter thesamme Šro alle aff fremmande och uthi theras TungomŒhl uplagde; Och det lijkwŠl skulle wara godt och tiŠnligit, at man hade nŒgon sŒdan Beskrifning pŒ SwŠnska: SŒ Šr det lyckeligen hŠndt, at nŒgre aff wŒre Infšdde, hafwa nyligen hafft LŠgenheet, till att besee ofwanberšrde LŠnder, och samma theras Reeser sedan skrifteligen at fšrfatta; Aff hwilcke jag ock twenne stycken hafwer šfwerkommit; Och sŒsom fšrmedelst

#  

then Hšgborne Grefwes och Herres Herr Peer Brahes, etc. Mijn nŒdige Grefwes och Herres NijtŠlskan, jag wid thess fšrnembliga Schola, hŠr uppŒ Wijsingzšš, bleff fšr nŒgra hr sedan, till een Booktryckare bestŠlt, sŒ hafwer jag med Hans HšgGrefl: NŒd: Loff och Samtyckia, och lijka sŒsom itt Prooff aff mitt Tryckerij, thensamme tŒ prŠntat och uthgŒ lŒtit, uthi then goda Tillfšrsichten, till hwar och een, som thenne Book wore lŠsandes, at the mitt wŠllmeente UpsŒt till det bŠsta uthtyda wille. Och effter jag hugneligen fšrnimmer, det een och annan hafwer lŒtit sig det samma i bŠstamŒttan behaga, och mŒngen Šr, som gerna šnskar, at detsamme Reesebook woro till fŒngz, och Œter Œ nyo uplagd; AltsŒ, emŠdan uthaff fšrrige UplŠgningen inthet flere Exemplare finnas nu fahle, hafwer jag effter ytterligare undfŒngit TillstŒnd, aff Hšgbe:te mijn NŒdige Grefwe och Herre, fšr godt funnit, lŒta thensamme nu andre resan aff mitt eenfaldiga Tryck uthgŒ: Och Šr hon nu uthi sine wisse Capittel fšrdeelt, jemwŠl ock med notable Marginalier šfwer the fšrnembste Stycken och Handlingar, ther uthinnan beskrifwas, fšrbŠttrat. Jag wil šdmiukeligen fšrmoda, det benŠgne LŠsaren, icke till wŠrsta uthtyder, hwad jag i sŒ mŒtto eenfaldeligest giordt hafwer. Beffallandes honom med detta GUDS AlssmŠchtig. Aff Wijsingzborg, den 18. Augusti An: 1674.

# Nils Matssons Reesas korta Beskriffning

Cap : I.

ANN: 1647. seglade jag ifrŒn Holland igenom Sundet, Emellan Franckrijke, Engelland, Holland och then Spanske Sišn, gŒendes Karnarie-šijarna fšrbij, hwilka hšra Konungen i Spanien till, belegne uthi Africa, rŠtt under iŠmbna Dag och Natz-strecket, och Šro allom wŠl bekiende.

          NŠr wij kommo uthi stoore Westerhafwet, blefwo wij aff nŒgre Sišršfware jagade uthur wŒrt Reedh, och mŒste gŒ in uppo Guineiske Sijdan: Ankommo altsŒ wid Capode Verde, i fšrre Tijder kallat Hesperides, om hwilcket Ovidius skrifwer.

Cap : II.

Om det Folcket, Caffers benŠmpt.

INwŒnerna i detta Landet heta Kaffers, itt mycket stoort Folck, och grymt till anseendet. The kommo till oss ther wij hemptade Wattn, i stoor Myckenheet; Alle hade Pijlar och Bogar med sig, och

# 1 brachte oss šfwerflšdigt Boskap och Citroner, begiŠrandes Jern igien, i synnerheet Knifwar: The gingo heel nakne, inthet skiulandes nŒgon Lem; Och ehuruwŠl the wore heel swarte, sŒ hade the lijkwŠl blŒ och ršda Strimmor rundt om Kroppen, hwilcka the hade upskurit med Knijfwar, och sedan inslagit och lŒtit ingrodt sŒdan FŠrga. Theras Qwinfolck woro mŠchta ofšrskŠmbde: Ja een fšdde Barn i alles wŒres Œsyn, och ingen war som hielpte henne, ey heller sŒg man att hon skulle gifwa sig thet ringesta fšr nŒgon WŠrck, uthan thet war uthi een HandwŠndning bestŠllt, strax stod hon lijka frisk upp, tog Fostret pŒ Armen, bar det till Sišn, och twŠttade det, kom sedan strax tillbaka igen, med sitt Fostret pŒ Ryggen bundit, bŠrandes med sig een hoop Citroner uthi een Korg, sammanflŠttat aff gršna Blad.

          Ibland andra som till oss kommo, besšckte oss een stoor, hšg, ung Man, han hade sina Pijlar och Boga i Handen, omgiordat med een Reem, uppŒ hwilcken han uthi een Skijda hade hŠngandes 6. stoora Knijfwar, thenne talade fŠrdigt HollŠnska, sade sig hafwa warit uthi Holland, i synnerheet i Amsterdam, Rotherdam, Delfft, Hagh, etc. Han talade oss hŒrt till, och befallte at wij oss strax skulle packa tŠdan, ty the wille inthet lijda oss pŒ sitt Land. HŠr kunde jag inthet mŠrckia nŒgra Odiur, ey heller hwad uthi

# 2 Landet war till att hŠmpta, emŠdan jag ingen fan med hwilcken jag tala kunde: Doch kunde man ther aff fšrnimma, att ther skulle wara skadeliga Creatur, emŠdan the hade hŠngt sine Barn inswepte uthi Korgar aff Bladh giorde hšgt upp i TrŠŠn.

Cap : III.

Om nŒgra klippor, och Upfarelsens-Holmen.

Ngra Klippor, som kallas špna …gonen, Thet Šro een hoop blinda Klippor, hwilcka liggia emellan Capo de Verde och Capo de bon Esperanse, thet Šr en Udde aff gott Hopp till Reesans fullbordan, strŠcker sig wid pass 60. Mijl uthi Sišn, fšr hwilcka alla SišmŠn sig hšgeligen fruchta, och noga mŒste achta, att the ther uppŒ icke blifwa drefne aff Stršmen, ty om the kommo ther uppŒ, sŒ Šr ther ingen Uthkompst, uthan alle mŒste ther blifwa. Men nŠr the nu them fšrbij gŒt hafwer, sŒ mŒ man sedan inthet fruchta fšr nŒgra blinda Klippor uthi thet Ethiopiske eller …sterlŠndiske Hafwet.

          Upfarelsens Holmen eller Assens-ššn, Šr een …š wid pass 4. Mijl i rundh, uthan Inbyggare: HŠr Šr inthet annat ibland Steenarna och Sanden att finna Šn een stoor Myckenheet aff Skišldpaddor och stoora FiskamŒser, hwilcka lŒta taga sig med HŠnderna, och wore inthet skygga: Skišldpaddorna Šro ther mŠchta stoore, ja sŒ att wij stodo 5. Persohner

# 3 uppŒ een, och hon gick Šndoch med oss hwart han wille. Wij samblade een stoor Myckenheet aff theras Šgg, them the hafwa grafwit neder uthi Sanden, och Soolen sedan werckar uth Ungar; Theras Šgg Šro heel runde, med een tun Hinna uppŒ, sŒsom WindŠgg, the Šro och mŠchta torra i sig sielfwa, sŒ att nŠr the Šro kokade, mŒste man steckia them uthi Olio: Hon hafwer twenne Hiertan uthi sig, och theras Kištt smakar mŠchta liufligit; Kunna och sŒ lefwa uthi 6. eller 7. Wekors tijd uthan Maat, allenast the fingo Watn, hwilcket wij pŒ Skippet pršfwade, och ther aff hade een lŒng tijd wŒr dageliga Fšrfriskning: Thesse, nŠr the kommo pŒ Ryggen, kunna the inthet wŠnda sig om, uthan mŒste ther liggia och swŠlta ihiŠl.

Cap : IV.

Om …šn S Helena, och thess underlige Operation.

S. Helena Šr och een …š, aff 8. eller 9. Mijl i runden, een Bergachtig ort, kan wŠl synas enŠrk klart Šr 30. Mijl uthi Sišn, thenne hafwer warit altijd obebygd: Men nu fšr 4. eller 5. hr sedan besatter med Folck aff the Engelske, hwilcke ther hafwa upkastat 3. Skantzar. Jorden Šr aff Naturen sŒ skšn, at hon igenom ringa Bruuk bŠr šfwerflšdig Frucht, som KŒŒl, Salat, Persilia, Moorštter, Pomponer, Meloner, etc. Allt hwad man ther sŒŒr, wŠxar

# 4 strax : Allenast man mŒste wŠl stŠnga ther om fšr wilda Swijn och Bockar, som ther šfwerflšdig Šro. UppŒ Bergen hafwa the Spanier, som ther hafwa legat och fšrfriskat sig, planterat Pomeranske-Citrone- och LemonietrŠd, hwilcka alt stadigt bŠra Frucht: Och ingen som tillfšrende dijt kom, tog nŒgot till Spijs aff Landet, uthan han planterade nŒgot annat igien i samma stŠllet, andre effterkommande Skipp till nytto. Swijn och Bockar hafwer ther tillfšrna warit i stšrsta Myckenheet, ja sŒ spake, att the hafwa lŒtit taga sig med HŠnderna. Men Anno 1656 Œ then tijden jag ther war, woro the mŠchta skygga fšr Folcket, sŒ att the som ther tillfšrende warit hafwa, sig hšgeligen fšrundrade; men enŠr wij omsijder gingo emellan Bergen uthi the liuflige Dalar och Skogar, funno wij ther mŒnga wilda Hundar lšpandes, hwilka stoor Skada hafwa giordt uppŒ thesse ofwanbemŠlte Creatur. Thesse Hundar Šro sŒledes uppŒ Landet komne, nembligen itt Skipp kommandes till thenna S. Helena om Fšrfriskning ther att hŠmpta, men nŠr han bort reeste, slepte hand ther owetandes och emot hans Willia een stoor TŒfwa pŒ Landet, som war full med Hwalpar, hwilcken sedan uppŒ Landet ynglat hafwer, hwarigenom Creaturen icke allenast Šro skygge bleffne, uthan och Hundarna aff them hafwa hafft sitt UppehŠlle.

# 5 Thetta Šr och ett mŠchta sund Land, ja sŒ, att mŒngen som uppŒ Skippen lŒgo heelt fšr Dšden, enŠr the kommo till Landz, och ther hade legat uthi GrŠset, kommo the sig Œther till, och blifwa friske. Ther Šr fšr nŒgra Œhr sedan under ofwanbemelt S. Helena fšrgŒngit itt Spaniskt Skipp, och Folcket bŠrgat sig ther uppŒ Landet, sedan ther warit uthi itt Œhr, fšr Šn tŒ hafwa blifwit tŠdan hŠmptade: The hafwa bekiŠndt, som theras Dagbok fšrmŠlar, att ingen aff theras Folck, (800. Man starck,) skulle, sŒ lŠnge the ther wore, hafwa nŒgonsin kiŠnt sig then ringeste HufwudwŠrck, myckit mindre andra KrŠmpor, ey heller hafft ther nŒgon Dšdan. The hafwa ther upbygdt een lijten Capell, men HollŠndaren rifwit thet neder igen.

          UppŒ thenna …šn finnes inga skadeliga eller fšrgifftige Diwr, ja icke een Mugga eller Fluga. Om Nattetijden blifwer man alltijd fristader aff Spškerij, hwilcka sig uppenbarligen wid Eelden lŒta see, och gišra doch ingen Skada. Aff the hšga Bergen faller thet skšneste rinnande Wattn som een Menniskia nŒgonsin i Werlden kan bekomma. Allahanda Fisk finnes hŠr, hwilcken lŠtteligen kan fŒngas uthi altsomstšrsta šfwerflšdh, sŒ att thet inthet stŒŒr till att beskrijfwa, bŒde stoore och smŒŒ, aff Œthskillige slagh; Ja med een krokot Spijk, uthan nŒgon Beete

# 6 eller Metekrook kan man fŒnga them; Wij bekommo sŒ mycket, att wij inthet fšrmŒtte salta alt: I synnerheet Šr ther itt slagh aff Makrill, hwilcken enŠr nŒgon Menniskia then Šther, sŒ blifwer han strax betagen aff en FrŒsssiuka eller SiŠlfwa, och blifwer ršd om heela Kroppen som ett Blodh: Men det fšrgŒŒr Œther strax igen.

Cap : V.

Om then yttersta Udden uthaff Africa, och itt

mycket skamlšst Folck.

THen yttersta Udden uthi Sišn uthaff Africa, som elliest kallas Capo de bon Esperanszo Šr een Udde eller itt NŠŠs, 35. Grader Sšder om, jŠmnan Dag- och Natz-strecket uthi Konungarijket Monomotapa, och Šr thet fasta Landet. Thess InwŒnare Šr medelmŒtigt-stoort Folck, och sŒ barbariskt, att thet inthet stŒr till att beskrifwa: The lšpa heel nackne, hafwandes inthet meer uppŒ sin Kropp Šn een RŠffwerumpa šfwer sin Stamligheet hŠngiandes; Men Qwinnorna inthet. The Šro rŠtt swarta. Och ehuruwŠl att theras JordmŒn gierna lŒter sig sŒŒ och plantera, lijkwŠl achta the thet inthet: Skšta ey heller om nŒgon LŠra, …fwerheet, RegimentzstŒnd, Handel, Handwerck, eller thet ringesta NŠrings medel, uthan sŒsom een oskŠlig Creatur; upsškia Aass och obeqvemlig Fšdo: I synnerheet dšda och ruttna

# 7 Fiskar i Sišstranden, them the strax upŠtha: Hafwa och ingen Huus eller Kulor; Och ehuruwŠl the hafwa mycken skšn Boskap, lijkwŠl slachta the alldrig nŒgot ther aff, uthan enŠr nŒgot Creatur Šr blefwit sielff dšdt, tŒ Štha the thet upp med Hull och HŒŒr. NŠr nŒgon Christen som HollŠndare eller EngellŠndare dijt kommer, mŒste the grant achta sig, at the inthet skiuta nŒgot SkŒtt hwarcken med Mussqvet eller nŒgot Stycke, sŒ frampt the wille hafwa nŒgot godt aff them, elliest sŒ lšpa the uthi Bergen med sin Booskap, ther ingen kan finna them. Och enŠr man will nŒgon Boskap aff them kšpa, sŒ Šska the ingen Penningar, om man will gifwa them sŒ stoor stycke Gull eller Sylfwer som Koon Šr stor till, kan man henne doch inthet bekomma, uthan man mŒste allenast gifwa them itt stycke Toback, eller och grofft Messings-trŒd, sŒ lŒng Koen Šr med Swans, Rumpa och heela Kroppen, hwar uthaff the gšra sig Ringar om Armarna och Fšterna; Doch betinga the straxt, att the sielfwa skola fŒ behŒlla Inelfwerna, hwilcka, enŠr the det bekomma, lŒta the Orenligheeten lijtet lšpa ther aff, och strax Šta them rŒŒ up, hwad the ey orka fšrtŠra, thet binda the om sine Armar och Been, till thess the blifwa hungriga igen: Och enŠr the inthet hafwa till att Štha, lšpa the som tomma Hundar kring Stranden, och sškia effter

# 8 Musslor, Ostror och dšd Fisk: Thessfšruthan kommo the om Bord med StrussŠgg och FiŠdrar, sampt smŒ Skšlpadder, inthet begŠrandes annat igen Šn Toback.

Cap : VI.

Om een Strijd emellan een Wall- och Swerd-fisken.

ANno 1656. lŒgh jag ther uthi 3. Wekors tijd uppŒ itt Hollandz Skipp i een Wijk Tafelbayet. Ibland annat som i Sišn lŠt sig see, sŒgo wij een Hwalfisk och een Swerdfisk fŠchta, ther tŒ Swerdfisken fick šfwerhanden, och hade skurit up Buuken pŒ Hwalen, hwarigenom han kom dšd i Land drifwandes, tŒ kommo ther een stoor myckenheet aff InwŒnarna, (hwilcka och blifwa kallade HŒttentottor,) the ther uppŒ een fierdelz-tijma Œthe honom slett upp; Thenna Fisk war 35. Fampnar lŒng; Swerdfisken kunde ungefŠhr wara 9. eller 10. Alnar lŒng, inthet mycket tiock, wid pass halffannan Alln; Han Šr treekantig, och hafwer 4. Fehnor mehr Šn annan Fisk, uppŒ NŠsen hafwer han Swerdet, wid pass een god Alln lŒng, och een Hand bredt, med stoora skarpe Taggar pŒ bŠgge Sijdor besatt, Šfwen som WargetŠnder, med hwilcken han gŒr under Wahlen, och skŠŠr upp Buuken pŒ honom. Thesse InwŒnare Šro mŠchta snŠlla Lšpare, sŒ at een wŠl kan taga upp een Hiort i lŠngden uthi Lopet; Ther till och sŒ mŠchta wissa att kasta med Stteenar, sŒ att the wŠl kunna

# 9 trŠffa een Fluga; The lŒta sig icke heller skrŠmmas med nŒgon WŠrja, ty then kunna the undlšpa, men med een Pistool, om skišnt han Šr oladder, kan man fšrfŠra tusend. Thet sŠyes, att thesse HŒttentottor skola wara Menniskio-Štare, men thet finnes uthi ingen sanning, ty wij begrofwo ther mŒnga Dšda, hwilcka wŠl fingo ligga fšr them till fridz och oršrde. NŠr en Qwinnos-person skal hŒlla sig till een Mann, sŒ mŒste hon lŒta hugga av sig den fremste Leden uppŒ wenstre Handens lille Finger: Nattetijd samkas tillsammans sŒ wŠl MŠn som Qwinnor šfwer nŒgra hundrade, ther the rundt kring om een Eeld dantza, och klappa i HŠnderna fšr skadeliga Wildiur, som Leyon och Tiger-diur, hwilcka hŠr finnas i stoor myckenheet. Ther Šro och myckit aff Strutzar, them InwŒnarena mŠchta artigt weeta att fŒnga. ElephantmŠstare eller Rhinoceros Šr Elephantens Arfwfiende, finnes ocksŒ pŒ thenne Orthen, Detta Creaturet Šr ungefŠhr halff ander Alln hšgt och 3. Allnar lŒng, sŒ skapat som en Elephant, bŠrandes itt Horn framman pŒ NŠsan, hwilcket han slijpar emoot Steenan, nŠr han gŒr i Kamp med Elephanten, och hafwer een Snabel som een annen Elephant, hwilcken gŒr under Hornet; Och ehuru wŠl the som honom aldrig sedt hafwer, isynnerheet MŒlare, affmŒla honom med Skšlpar pŒ Ryggen och šfwer

# 10 Kroppen, sŒ fara the doch mycket willa, ty hans Hud Šr icke allenast uthi sig sielff tiock och slŠtt, uthan ligger i FŒller hwar uppŒ annan, FŒll pŒ FŒll, ifrŒn Hufwudet och intill Rumpan, sŒ at then starckaste Karl inthet kan hugga igenom hans Hudh med nŒgon Yxa, om skšnt hon war aldrig sŒ skarp: UppŒ detta Creaturet finnes ingen Ting som iw icke Šr tienligit uthi LŠkedom, sŒ wŠll hans TrŠck som annat; Hans Blod hafwer jag uppŒ Jawa sedt sŠljas fšr een Rijkzdal: Lodet; Han Šr AskefŠrgo, doch litet swartachtigare. Thenna stoora Udden kan man see 8. eller 9. Mijl uthi Sišn, hwilcken bestŒr i twenna hšga Berg, det eena kallas Tafwelbergat, hwilcket Šr heel slet, Šfwen som itt Bord; Thet andra Šr Leijonberget, aff orsaak, at thet Šr sŒ lijkt ett Leijon bŒde med Hufwud, Rygg och Rumpa, Been och Kloor, liggiandes pŒ Buuken, hafwandes pŒ sitt Hufwud een Crona: Uthi detta Berget eller Inwijken, ther wij lŒgo med Sippen, lŒto esomofftast sig see allahanda Sišdiwr, som SišhŠstar, Siškoor, hwilcka uthi alt woro som andra HŠstar och Koor, undantagandes att the hade inthet HŒŒr, och theras Fšttar som StŒle- eller GŒsefštter, men HŠstan hade Maan som een annan HŠst, men nedan som Fisk. Koon gick uppŒ Landet att Šta, och bleff aff wŒra ihielslagen. HŠr funnos och Sišhundar, Siškatter, Sišrotter, etc. Uthi een

# 11 Summa, inthet Creatur finnas pŒ Jorden, som iw icke hafwer sin Lijknelse uthi Sišn. HŠr fallar och šfwerflšdigt Fisk, isynnerheet enŠr Hwalfisken drifwer them in uthi Inwijken, nŠr hšgt Wattn Šr, them han tŒ upŠter. Under tijden hŠnder det sig, att han gŒr fšrhšgt upp, och Wattnet faller uth ifrŒn honom, tŒ mŒste han fasne ther qwar, och blifwa InwŒnarenom till Rooffs. Uthi thesse BŠrgen Šr stoor Lijknelse, att hŠr skall finnas skšn Malm, men fšr Wed och Skoglššsa kunna the slett inthet uthrŠtta.

Cap : VII.

Om Berget Cumba de Tristan.

CUmba de Tristan Šr itt Berg som ligger fšr sig allena uthi Sišn, ther war inthet annat till finnandes Šn som en stoor Myckenheet aff FiskemŒsor, hwilcka inthet fruchtade fšr nŒgon Menniskia, uthan woro heel spake. HŠr war ey heller nŒgot fŠrskt Wattn, hwarfšre thet och med skŠhl mŒ kallas Cumba de Tristan, det Šr, Een bedršfwat Klippa.

Cap : VIII.

Om then …šn Mauritio.

MAuritius Šr een …š, och i fšrre tijder kallat Serne, then ther Šr ungefŠhr 8. Mijl i runden, och hafwer tillfšrende warit obebodd, men nu fšr mŒnga hr sedan besatt med Hollendare: Thenna …šn Šr

# 12 S. Helena lijka i alla Egenskaper, undantagandes, at ther Šr icke sŒ hšga Berg; Och Šr thetta ett mŠchta sundt och fruchtbart Land; bŠr, fšruthan allahanda Frucht, thet skšnaste EbentrŠŠ som i Werlden nŒgonzin kan finnas, i stšrsta ymnogheet: HŠr Šr och šfwermŒttan mycken Swijn och Bockar. Skšldpaddor finnas hŠr šfwerflšdigt, hwilcka Arbetzfolcket som hugga EbentrŠŠ upsškia, och sedan med een Yxa hugga Hohl pŒ Buuken, tagandes theras Feeta eller Istret ifrŒn henne, hwilcket the bruka uthi Maat, och lŒta henne sedan gŒ: Een tijd ther effter samkar hon Œther till sig sŒ mycket Feet igen, som hon mist hafwer. HŠr faller och Amelegriss eller Ambra, hwilcket kommer aff Sišn i Land drifwandes, Šr pŒseandes sŒsom KootrŠck ; Thet blifwer myckit fšrderfwat och upŠtit aff the wilda Swijnen uppŒ Landet. HŠr finnas ingen skadelig Diwr eller Ohyra, ja icke een Mygga eller Fluga, ey heller Myror. The Mennisker som ther Šro, sŠya sig aldrig hafwa nŒgonzin siuka warit, sedan the kommo ther pŒ Landet, undantagandes at han inthet hafwer huggit sig, eller fallet, kan therfšre ingen Laathundar, som intet wille arbeta, gišra sig siuk ther. HŠr bekommar the ock šfwerflšdigt Fisk.

Cap : IX.

Om …šn Madagasscar eller S. Laurentz.

# 13 MAdagasscar eller S. Laurentz, Šr een …š, belŠgen uthi Africa under Steenbocken Kretz, then ther hŒllas wŠl sŒ stoor som Engeland och Stottland, thess InwŒnare Šro heel swarta och Mahometister. Thet Šr itt fruchtsampt Land, och šfwerflšder med Boskap, FŒŒr och Getter: Uthi stŠllet fšr Bršd Šta the ett slagz Rštter, hwilcka the kalla Patatas, them koka the, och smaka lijka som Palsternacka. Wij torde inthet mycket lŒngt gŒ ifrŒn Stranden, fšr Šn the stolo bort Folcket fšr oss, Ty twenna BŒtzmŠn giorde sig alt fšrdristiga, och gingo fšr oss hšgt uppŒ Stranden, fšr then skull blefwo the borto, hwarfšre Skipparen alle InwŒnare som pŒ Skeppet wŒro, sluttna om Bordh behšlt, sŒ lŠnge han fick Weetenskap om wŒra twenne BŒtzmŠn, allenast een aff thessa Caffers eller swarte Africaner skickade han uth, att berŠtta, huru det med hans Medbršder war beskaffat, nembligen, 18. wara fŒngna pŒ Skeppet fšr twenne Christne: The som then BŒtzmŠnnan bortršfwadt hade, fšrde them strax till Konungen, hwilcken wistades uthi een Stad Manapatan benembd; EnŠr Bodet dijt kom till Konungen, som honom grant fšrtŠlde om sine Medbršders TillstŒnd uppŒ Skeppet, tŒ bleff Konungen ther šfwer myckit wred, och skickade strax, som the sade, nŠr the kommo tillbaka, bud effter een annan Konung, hwilcken

# 14 tillhšlt šfwer pŒ Landet uthi Arpoat, att rŒdfrŒga sig hoos honom hŠr uthinnan, om han skulle behŒlla thessa twenne Christne, och šfwergifwa sina Egne, eller ey. Och effter som Frantzosen ther uppŒ Landet hafwer sin Sammenkomst, fšrthenskull hafwa the Frantzoser, som tŒ hoos Konungen stadde woro, rŒdt, att the twenne Christne skulle mehr gagna honom Šn 30. eller 40. aff hans egit Folck, allenast han kunda med goda šfwertala them; I medler tijd bekommo wij allt effterhand mehr och mehr aff InwŒnarena tillfŒnga; hwar igenom Konungen nšdgades sleppa wŒra Christna lšsa: Doch pŒ det han skulle lŒta skšnia sitt tyranniske Hierta emoot them, lŠt han, fšr Šn the fšrreste ifrŒn honom, uthryckia alle the HŒr som the kunde see, och funnos pŒ theras Krop: Hwad Sweda the hafwa lidit, betŠncke nu hwar och een Menniskia, ty the fšrmŠlte, att ther rychtes inthet mehr Šn ett HŒŒr uthi sŠnder: NŠr bŒde Skipparen med gemeene Man sŒgo, att uppŒ thesse arme Personer sŒdant Tyranni wardt šfwat, bleff beslutit, att ther emoot skulla wij uppŒ InwŒnarena, som wij fast hade, 16. friske Personer behŒlla till TrŠlar, hwilcka sedan fšrsŒldes: Fyra Paar blefwo Rygg emoot Rygg tilsamman bundne, och šfwer Bord i Sišn kastade: Een uthaff them bleff NŠson och …rerna affskurin, och tillbaka till Konungen

# 15 fšrskickat. The berŠttade, att thenna Konungen hade mŒnge Elephanter uthi sitt Hoff gŒnganges. SŒ mycket jag kunde mŠrckia, sŒ skulle detta wara ett Folckrijkt och ymnogt Land, aff allehanda Fetalier. Wij hemptade ther stoora och skšna Ostror uppŒ TrŠŠn wid Stranden, och aff samma TrŠŠn togo wij sura Lemoner, them wij Œto wid Ostrerna.

          The Frantzoser hafwa hŠr een Ort med een lijten BefŠstning, benŠmbd S. Apollonia, Icke at the hŠr bruka nŒgon Wandel uthi Landet, uthan liggia hŠr och fšrwachta Tijden, nŠr the Persianer och Mogoller segla šfwer Persiska Wijkan och in uthi Ršda-Hafwet till Mahometz Graff, tŒ the gŒ och krytza tagandes Godzet bort, sŠnckia Farkosten och drŠpa Folcket; Sedan segla the in uthi Arabien och fšrsŠlia thet Godz: Och hafwa sin hemwist uthi Dilpe och Rosseiel.

Cap : X.

Om then …šn Sacotatora.

SOkotatora, Šr een lijten …š, ungefŠhr 2. Mijl i runden; Thenne liggar rŠtt uthi Skillnan emellan Africa och Asia: Och ehuru wŠll hon Šr ingen fruchtbŠrande …š, lijkawŠl boo ther Araber, the ther lefwa aff een slagz KŒda, som ther hŠmptas, hwilcket kallas Drakeblod, them the till KšpmŠnnerna dyrt fšrsŠlia: Item fŒnga the upp aff Sišbotn i

# 16 stoor Myckenheet allahanda slagz Coraller, ršda, hwijta, ja aff allehande FŠrgor; them the med TrŠsaxer draga ifrŒn Botn; Thesse Šro fšrst weeke, rŠtt som blštt Lijm, men nŠr det hafwen legat een stund i Solen, blifwer det hŒrdt, sedan slŒ the det i stycken, och swarfwa det sŒ lijtet och stoort som the willa. The hafwa och mŠchta skšna Carnioler at fšrsŠllia. HŠr under hŒlla sig ofta Sišršfware, enŠr the kommo seglandes ifrŒn Magadaskar igenom Barbariska Inloppet: Ty thenna …šn ligger inthet lŒngt ifrŒn Inloppet till Ršda Hafwet; Och kan ingen Morisk Farkost gŒŒ them fšrbij, uthan the see honom icke.

          Thetta Šr nu sŒ korteligen, hwad jag uthi Africa sedt och Šrfahrit hafwer. Nu will jag begifwa mig till Asiam, hwilcken Šr mig bŠter bekiŠnt Šn Africa och Europa. Begynnandes fšrst aff Ršda Hafwet.

# 17  Cap : XI.

Om det Ršda Hafwet.

ASIA.

THet Ršda Hafwet kallas ock then Arabiske Sišn, Men aff the Mahometister Hafwet Mech; Sielfwe Inloppet uthur Ethiopiske eller Barbariske Hafwet, och in uthi Ršda Hafwet, Šr uthi sig sielff myckit trŒngt, och ther till rŠtt mitt uthi RŠnnan liggia een hoop Klippor, fšr hwilcka man sig granneligen mŒste achta, att man icke blifwer drifwin uppŒ them, aff then Stršmen som flyter uthur Ethiopiske stoora Hafwet: Detta Sundet blifwer kallat NŠrwa-Sund, eller Streto Babelmandel, och Šr inthet bredare šfwer, ther som thet trŠngast Šr, att om man tagar een Steen i Hšgra Handen, och een annan i wenstra Handen, sŒ kan man med then Hšgra kasta in uthi Asiam, och med then Wenstra in i Africam. Det kallas det Ršda Hafwet, fšr Wattnat synes ršdt upp Œ Asie- ock Arabiske Sijdan, men enŠr man tagar det upp uthi itt Glass eller Embar, sŒ Šr det uthi sig sielff hwijt; Orsaken Šr, att uthi Arabien Šr Jorden ršd, och Bergen som wid Stranden liggia, synas och Šro inthet annat Šn ršd Krijta; Och nŠr det regnar, hwilcket inthet skeer mehr Šn eengŒng om Œhret, och stŒr bŒde Regnet och itt WŠder uthi 6. MŒnaders tijd stadigt;

# 18 Men uthi the andre 6. MŒnader skall man icke see een Molnfleck pŒ himmelen: Detta Regnat skšlier aff Bergen mycken ršd FŠrga, som flyter nŠder uthi Sišn; Thenna ršda Materien sŠttar sig i medler tijd neder uppŒ Bottn, och ther aff synas Wattnet ršdt. Uthi Stranden wŠrcker Solen myckit Salt, hwilcket uthi sig sielff Šr heel ršdt, och Šr uthi thenna Sišn thet salteste Wattnet, som jag troor nŒgonzin i Werlden kan finnas; Sanden wid Stranden Šr och ršd. Uthi the 6. RegnemŒnaderne mŒste InwŒnarna uthi Arabien samka sŒ mycket Wattn uthi stoora diupa Brunnar, som the kunna hafwa behoff uthi the andre 6. MŒnaderna, bŒde fšr sig sielfwe, sine Creatur, och till att fšrsŠllia androm. Men uppŒ Ethiopiske och i synnerheet Egiptiske sijdan Šr Wattnet och Saltet som werkas uthi Stranden heelt hwijt, effter ther aldrig regnar, och heller nŒgonzin hafwer regnat effter Syndafloden, uthan Landet blifwer fuchtat aff Floden Nilo, hwilcket skeer eengŒng om hret. Uthi thenne Sišn Šr myckin Fisk, ett slags som kallades Kaalkop, stoor som een Lax, och mycket feet; Och en annan art, lijtet mindre, hwilcken hade pŒ then eena sijdan lika som man hade tagit pŒ them med een Menniskio Hand, then kallade the Araber Pangkumaim, thet Šr sŒ myckit som femfingers Fisk: Wij bekommo och ett slagz

# 19 Fisk, Braxnar inthet olijke, ja och feeta Abborrar, med flere andra owanlige slag aff Fisk.

Cap : XII

NŠr wij lŒgo fšr Mecha med Skeppet, felade oss Weed att koka med, seglade wij altsŒ till een lijten …š, belŠgen under Ethiopien, wid pass 3. tyske Mijlar uthi widden, ther wij bekommo Wed till wŒrt behoff, men mŒste hugga det sielfwa aff myckit hŒrt TrŠd. HŠr hade wŠl tillfšrne warit Skog nock, men nu alt borthuggen: Inthet TrŠd kunna wij finna som fruchtbart war, ey heller brachte the oss nŒgon Frucht tillhanda, uthan myckit skššn men lijten Boskap, serdeeles FŒŒr, begŠrandes inthet annat igen Šn Toback och LŠrofft; Ršdt Frijss hšlle the myckit aff, fšr een Alln gŒfwo the een wacker Koo igien: Hwar uppŒ the skuro itt HŒhl, och hengde det pŒ theras Hals, sŒ att thet lŒg neder uppŒ Ryggen. The hade och allahanda Coraller, i synnerheet ršda och swarta, hwilcka the fšryttrade fšr gamble Skiortor. Thesse Caffers Šro heel swarta, weeta inthet att skyla sig, dragandes allenast itt Lšffblad fšr sin Skamligheet: Thet war rŠtt itt bestachtigt Folck; The drucko BrŠnwijn, som aff Rijssgryn brŠnt war, (hwilket them aff Skeparen skenckt bleff,) som Watn, och lŒgo sedan som dšda Menniskior. Theras Qwinfolck wŒro mycket okyske: Een Man kom till

# 20 oss, och hade med sig twenne unga Pijgor, hwilcka han sade, wara sina egna Dšttrar, hafwandes een Sticka i Handen, wid pass half annan Qwarteer lŒng, thenne begiŠrte sŒ lŒngt stycke Toback igien som Stickan lŒng war, sŒ skulle the sŒŒ bruke sin Willie med thesse hans Barn. Thtras Gudztienst kunde jag inthet erfahra, om the woro Christne, Hedningar eller Mahometister; Christne kunde the inthet wara, emŠdan the inthet talade om Christo; Ey heller Mahometister, ty jag sŒg med mijna …šgon, att the inthet woro omskorne.

Cap : XIII

Om Rijke Arabien.

RIke Arabien blifwer ock nu kalladt Ajaman: Ock hwarfšre hon nŠmnes Rijke eller Steenige, Šr allom wŠl witterligit: HŠr finnas mŒnga StŠder, aff hwilka the fšrnembste Šra Mecha, Aden, Masskaleth och Zibith: Och ehuruwŠl mŒngas Meening Šr, at thenna Rijke Arabien skal hšra under then Stoore-Turcken, som boor uthi Constantinopel eller Stambolda, sŒ Šr thet uthi ingen Sanning, uthan sŒsom Turkiske Keysaren Šr theras Gudztienstz Fšrswarare, altsŒ gifwa the honom Œhrligen een hraskŠnck, hwilcken bestŒr uthi een stoor Post Penningar, men inthet lŒta the nŒgot twinga aff sig: Detta Landet regeras aff fyra Herrar, och boor alltijd then

# 21 Fšrnembste uthi Mecha: Skeer fšr then skull Œhrligen Omskiffte med thesse Herrar, sŒ att the tillskifftes icke allenast ombyta FšrstŠllet, sŒsom hŠr i Swerige skeer uthi Upsala Academia: Uthan flytta alt undan hwar andra med Boningarna: Then som uthi Aden tillhŒller, skall stijga till hšgsta WŠldet, sŒ mŒste ock then som afftrŠder uthi Mecha, flyttia till Zibith, och then ther hafwer bodt, flytter till Masskalet: AltsŒ wijka hwar undan fšr annan, till thess att then fierde kommer till Adan. Mecha mŒste man achta, att uthi Arabien finnas twenne StŠder som blifwa kallade Mecha; Thetta som wij nu talar om, ligger uthi Rijka Arabien, strax wid Inloppet uthi ršda Hafwet: Thet andra kallas Medineske Mecha-Talnabi, hwilcket betydar sŒ mycket som een Prophetz-Stad, Šr belŠgen uthi Steenige Arabien, till hwilcken inge Christen eller Jude pŒ 12. Mijl nŠr mŒ komma, wid Lijffzfšrspillande eller Affall: Effter Mahomet ther icke allenast Šr fšdder, uthan och uthi een Kyrckia skal hŠngia i Lufften, slutin i een StŒlkista och aff een Magnet updragen, hwilcket nu inthet finnes i nŒgon Sanning. Ty Œ then tijden, nemblig 1653 tŒ jag ther war, trŠffade jag een AffŠlling, benŠmbd Johannes, fšdder uthi Franckfurt wid Meyn, hwilcken mig om Mahomets sfŠfwande uthi Lufften sŒlunda berŠttade; Nembligen, att

# 22 thenna StŒŒlkistan hafwer hŠngdt tillfšrende uthi een Magneet, men fšr nŒgra hr sedan Šr samme Tempel aff itt grufweligt skicslag eller Tordššn sŒ sšnderslagit blifwit, att bŒde StŒŒlkisten och Magneten Šro nederfallne, hwar igenom Magneten icke hafwer allenast mist sin Krafft, uthan och Kistan blifwen fšrderfwat. Ty hafwa thess Helige eller Prester, bemŠlte Kistan sammanhefftat med 4. granna JernkŠdior, then the sedan hafwa uphissat šfwerst under Hwalfwet, uppŒ samma StŠllet, som hon fšr hŠngt hafwer. Och pŒ det att ingen skall skšnia, att hon hŠnger uthi nŒgra KŠdior, blifwer det hwar Morgon sŒ fullršckt med allahanda RškelsseWerck, och stŒr Ršken sŒ tišck under Hwalfwet, att thenne Kistan fšga annorledis kan synas, Šn hŠngia och swefwa aff sig sielff.

Cap : XIV

Om Mecha uthi Steenige Arabien.

MEcha uthi Streto Babel-Mandel, Šr een lijten Stad, slŠt inthet befŠst, allenast Sšder fšr Staden hafwa the een lijten Skantz uppŒ ett Berg, hwar uppŒ ligger nŒgra Stycken: Och ehuruwŠl Staden Šr inthet stoor, sŒ Šr ha lijkawist mycket Folckrijck, serdeles then Tijden, som the Persianer och Mogoller komma med sine Farkoster medh allahanda kosteliga Wahror lastade, och leggia ther

# 23 an, sedan reesa the šfwerLand till Mahomets Graff, tŒ kan det myckna Folcket inthet uthi Staden hafwa rum, uthan the sŠttia uthan om up sina Pauluner, och tŒ synas Staden 3. eller fyra gŒnger stšrre Šn hon Šr uthi sig sielff. Och ehuruwŠl hon Šr inthet stoor, sŒ hafwer jag doch i ingen Stad i heela …sterlandet sedt sŒ stoore Rijkedomer som uthi thenna Staden, isynnerheet uppŒ Guldh: Ty hŠr Šr ett Huuss, wŠl sŒ stoor som Upsala Academia then nya, uthi hwilcket alla Dagar ifrŒn Solennes UpgŒng till hennes NedergŒng intet annat wŠgas Šn Guld, myntat Guld in, och omyntat uth igen, ja sŒ stoora Stycken, som mehra kunna draga Šn ett halfft Skeppund. HŠr drifwas och een mŠchta stoor Handel med Šdla Steenar, Perler, Gyllen- och Silwerduuk; Een stoor myckenheet aff Coraller aff allahanda Fšrgor, Agathe-wŠrck, som Kannor, Flaskor, SkŒlar: I een Summa, allt hwad som till HuussgerŒd med Faat och Tallrikor behšfwes, sŒ finner man det ther tiil kišps aff fijn Agatsteen, och fŠrgat bŒde ršdt och swart. Thenna Staden Šr och mŠchta luftig och behagelig, bŒde aff LŠgenheet som Hampn och Seglass, Ty hijt samkas the rijkaste KšpmŠn uthi Indien, hwilcka bringa med sig allahanda sŠllsamme Wahror. Sedan Šr thenna Staden mŠchta wackert bygder, mŒnga Huuss Šro alt uthan till glasserade;

# 24 MŒnga Kyrkior Šro ther med hšga Torn. Ther Sultan eller StŒthŒllaren boor, Šr ett šfwermŒtton skšnt Huuss, och then Rundelen han stadigt uthi wistas, Šr uthan till allt beslagen med fijnt Gull. Judar Šro hŠr ock i stoor myckenheet. HŠr boo och mŒnga Christne, i synnerheet Šr ther itt Fransiskaner Closter, hwaruthinnan Šro 4. Munckar. Armenier kommo hijt att handla. The Engelske och HollŠndske hafwa hŠr och sŒ sina Huuss, hwar uthi hrligen stadigt liggar Folck, och handlar uth och in. Thet Šr och een fruchtbar Orth aff allahanda Frucht och Štande Wahror; Men Weed och Wattn Šr hŠr mycket dyrt. Wijn Šr them hŒrt fšrbudit att dricka, men lijkawŠl falla hŠr trŠffliga skšna Drufwor. Ingen Christen eller Jude mŒ wijsa sig drucken pŒ Gatorna om Dagen, sŒ framt han will behŒlla Lijfwet. Och sŒsom hŠr, sŒwŠl som annorstŠdes, bŒde uthi Babylonien och Persien Šr een grufwelig Heeta, nŠr Sooolen Šr i KrŠfweten, ty thessa LŠnger liggia rŠtt under Krefwetans Kretz, tŒ hafwa the mycket tiocka WŠggiar pŒ sina Huuss, ther till byggia the itt iholt Torn mitt uppŒ Tacken, hwilcket the (enŠr Heetan begynnar komma) behŠngia med Yllen-tŠcken, sŒ dragar sig Winden eller WŠdret uthfšre neder i Hwsen, ty ifrŒn Klockan siu om Morgonen och intill fyra om Aftonen, Šr omšgeligit

# 25 att ingen Menniskia kan fšrrŠtta nŒgot uthe, fšr then stoora Heetan.

Cap : VX.

Om Staden Aden.

ADen synas wara een skššn Stadt; Och emŠdan jag inthet war therinne, uthan seglade honom fšrbij, kan jag egentlig inthet nŒgot wist om honom skrijfwa. Han Šr belŠgen uthi Bergzskrefwerna: Och šfwerst uppŒ itt Berg ligger itt stoort Slott med Stycken uppŒ.

Cap : VXI.

Om Staden Masscaleth.

Masscalet Šr och belŠgen uthi hŒrda Klippor, och uppŒ hšga Berg bygdt: The Portogiser hafwa upbygdt thenna Staden, men sedan igenom FšrrŠderij šfwergŒngen till the Araber, hwilcka ihiŠlslogo alle Christne, som ther inne woro, och skonade ingen, uthan them som willa omskŠra sig; Ty innen uthi Staden boddeinga andra Šn Christne. Nu Šr han sŒ befŠst, att han fšr Menniskelig …gon synes ošfwerwennerlig. Thesse bŠgge StŠder liggia wid Persiske Sišn, mŠchta hšgt up i WŠdret, och kan man wŠl uthi Sišn see them pŒ 8. Mijler, nŠr tŒ klart WŠder Šr: Emellan bŠgge thesse StŠder uthi the hšga Bergen, hafwa the sian Guld-mijnar.

# 26 Cap : XVII.

Om Staden Zibith.

ZIbith Šr een lijten Stad, belŠgen wid Ršda Hafwet, hwar uthi och een aff the fšrnembste Herrar sitter: Dijt reeste och Gesandten Henric Pelliconie, att hedra honom, hwilcket war 1653. then 24. Junij. Strax nŠr wij ankommo, skickade thenne Herren een sin Secretarium, och een aff sine Capitener, som war šfwer hans Gardie, hwiclken talade god Portugijsiska, och war wŒr Tolck; BegŠrandes weeta, hwad wŒrt €hrande war, hwilcket Ambassadeuren them uptŠchte, strax drogo the sedan i Land, fšrtŠlljandes wŒrt WŠrff: Een Timma eller twŒ ther effter, kommo the Œter tillbaka igen med Swar, att wij andre Dagen skulle komma till taals med honom. Dagen ther effter, wid pass Klockan 9. Fšrmiddagen, blefwe wij ifrŒn Skeppet med stoor Fšllje hemtade; Och tŒ wij i Land kommo, blefwe wij alle hwar och een uppŒ skšna uthstofferade HŠstar satte, infšrde fšr Sultan eller Herran, ther Ambassadeuren med honom talade een lŒng stund: Och nŠr han bekom det, som hos thenna Herran fordrades, sŒ blefwo strax SkŠnckar fŠrdige giorde fšr honom; Nemblig itt stoort fšrgylt Credentz med itt slŒende UrwŠrck up i Locket; Ett fšrgylt Handfaat med Wattnkanna; Twenne lŒnge Hagelbyssor; Twenne Mišhundar; Twenne

# 27 Malmstycken 6. Pundige; Med twenne stycken ršd Skarlaken, sampt Gyllende och Silfwer Spitzer: och till Herrans Broder, itt stoort UrwŠrck, itt stycke ršdt Skarlaken, med itt paar Pistoler. Fšr the Fšrnembste aff Adelen, nŒgra stycken fŠrgadt Sammet, Plyss och Atlask, med een hoop Japanske LackwŠrck, sampt allehanda Krydderij. EnŠr han nu offta-bemeldte GŒfwor hafwer emoot tagit, bleff skriffteligen emellan Sultan och Gesandten stadgat och bekrŠfftat, att the HollŠndare sŒ hŠr effter som tillfšrne, skulle fŒ bruka sin Handel. I medlar tijd wij ther fšrwŠntade, kommo till oss fyra Catholiske FŠder, fšrebŠrandes, att the woro ifrŒn S. Carinsberg, eller Berget Sinai, och hade nu een lŒng tijd wandrat uthi the Arabiske och Ethiopiske LŠnder, ter omwŠndt mŒnga Mahometister och Hedningar till Christendomen; Hwilcka Gesandten mycket wŠl lŠt med fahra, hŠlst emŠdan och han sielff war Catholisk: BegŠrandes att them mŒtte effterlŒtas att giora FollielŠnger up i Landet; Ty Mechan Tallnabi eller Medinam fšrbij reesa, fšrdristade the sig inthet, ey heller kunde the finna nŒget Medfšllje, som gick igenom Sandsišn eller Arabeske …cknen: Thenna theras BegiŠran effterlŒth Gesandten, och bestellte itt serdeles Rum fšr them uthi Skippet, ther the skulle blifwa i Roo och obrydde.

# 28 Cap : XVIII

NŒgra Dagar ther effter, blefwe wij alle med Pracht hŠmptade ifrŒn wŒrt Herberge, och till GiŠst budne uthi hans Lust-huuss, hwilcket stod uthi een mŠchta skššn TrŠgŒrd, hwaruthi woro skšna KŠllor, springande Wattn, Fiskedammar och andra sŠllsamma Konst-stycker; HŠr woro och allehanda fruchtbŠrande TrŠd, som Fijkon, Amandel, Persisk Pomexantz, Lemoner, Citroner, Plomon, etc. jempte een underlig Art aff Drufwor, och allehande Roser, NŠr wij sŒto och Œto, komther itt grufweligt stoort Tigerdiur gŒngande, doch tampt, heilcket Œt up Smulor och Been som lŒgo baak om oss, tillfogandes ingen Menniskia skada, ja det Œth eller tog intet mehr Šn the wille gifwa honom. Strax MŒltijden war Šndat, red Secreteraren sampt nŒgra aff Adelen med oss, att besichtiga Staden, men uppŒ Muuren eller uthi sin BefŠstningar wille the inthet lŒta oss komma. Beledsagade oss altsŒ till itt stoort gammalt Huuss, uthi hwilcka hade tillfšrende warit itt Mynt, hwilcket the fšreboro, att Noa skulle hafwa upbygdt. Strax ther brede wid stŒr en Kyrckia, hwilcken Šr rundt om dragen med Jerngallror; Uthi PortgŒngen hŠnger itt stoort stycke TrŠŠ uthi en JernkŠdio, hwilcket the sade wara itt stycke aff Noe Arck, The hšllo det fšr itt skšnt Effterdšmme, och uthi itt hšgt

# 29

Werde. TŠdan brachte the oss uthi ett ottakantigt Torn, hwar som ett grufweligt Leijon stod bundet. Jag fšrtŠlde Capiteinen, att jag hade uthi Konungens KiŒŠ Abass Hoff i Persien sedt 9. Lejon: NŠr han det hšrde, att jag hade warit i Persien, frŒgade han mig effter Konungens Staat, hans Cahns eller Herrar i theras Regimente: Item hwad WŠg jag hafwer reest, och hwad tijd jag ther warit hafwer, uppŒ hwilcket jag gaff honom beskeed, sŒ mycket jag kunde och wiste. Item jag fšrtŠlde honom om Bassas prŠchtige Staat uthi Bagadet. Summa jag giorde honom Nšije uppŒ alt thet han mig frŒgade. The lŒto oss ock see een Brun šfwer hundrade Fampnar diup, hwilcken the fšrebohro wara grafwen aff Patriarchen Jacob: Wattnet som ther bleff upwindat med Leder Embar, war sŒ salt, att wij nŠppeligen kunda lŒta det komma till TŠnderna. Ett stycke ther ifrŒn stod een fyrkantig Kyrckia med platt Taak, hwar uthi woro 100. Pelare, allesammans aff een Steen hugna: Ther woro och mŒnga flere gamble Saker, hwilcke dijt wŒre brachte lŒngt fšr Christi Fšdelse.

                      NŒgre Dagar ther effter, blefwo wij till Affskeed plŒgade med een MŒltijd, och een lijten FšrŠhring till Gesandten. Togo altsŒ wŒrt Affsked ifrŒn Sultan, och redo ther med till wŒrt Herberge; Om Afftonen

# 30 fšrnummo wij aff een Armenisk Christen, att the Persianiske, Arabiske och Indianiske KišpmŠnner, hafwa skrifwit itt Breef till Herren, hwaruthinnan the skulle hafwa fšrbrŒdt honom, att han oss, som woro otrogne Christne Hundar, tillstadde stoor WŠnskap och Frijheter, men then som woro goda och trogna Mahometister, sšckte att fšrderfwa; Andra Dagen om Morgonen tijdeliga, kom Secreteraren med nŒgre aff Adelen och Capiteinen, och beledsagade oss een halff Mijl uthom Staden, hwarest een Barcka lŒg till Landz, ther wij intrŠdde med Capiteinen, och nŠr wij kommo till ett lijtet Slott, benembd Kadtar, gingo wij till Landz, och blefwo ther plŠgade aff Capiteinen. Sedan gingo wij Œter in uthi Barcken, och kommo om Afftonen om Bord till Skippet, ehwarest strax bleff skutit, sampt Capiteinen plŠgat, och Œter med een FšrŠhring begŒfwat. HŠr sŒgo wij ock Wirock wŠxa, med hwilcken heela stoora FŠlten Šre planterade, han dryper aff TrŠŠn lijka som KŒda, hwilcket skeer 2. gŒnger om Œhret, bŒde WŒr och Sommertijd; Om WŒren wŠxar hŠr ock uthi šfwerflšd; det Šr itt lijtet TrŠŠ 5. Alnar hšgt, hafwer skarpa Taggar som Tšrne, nŠr man skŠr up Barken, sŒ lšper ther fasst uth som tyn KŒda; Och nŠr man smšrier dšda Lekamer ther med, sŒ skola the inthet fšrrotna sŒ snart;

# 31 Och nŠr man lŠgger Bladerna uthi een Kista bland KlŠder, skal ingen Maal eller annat Odiur ther uthi trifwas. Andra Dagan ther effter, lyffte wij wŒrt Anckar, och gingo sŒ lŠngsuth med Arabiske Sijdan, till att erfahra, om ther war nŒgot uthi Sišstranderna, som thet Ostindiske Sammanlagat kunde wara nyttigt.

Cap: XIX

Om Staden Ziden.

THen 8. Augusti kommo wij till een stoor fšrnemlig Stad, benembd Ziden, hwilcken ligger uppŒ torra Stranden, uthi een skššn Wijk, ther wij lŒto wŒra Anckar falla uppŒ 10. Famner, fijn Sandgrund: Staden synas mŠchta stoor, oorsaken Šr, att Huusen stŒ sŒ lŒngt emellan hwar andra; The Šro alla upbygde aff Speeklera, och uthan šfwerstruckne med hwijt Kalck. Thet hafwer itt Slott med 4. Rundelar, och Šr wŠl godt fšr itt Anlopp, men kan inthet stŒ emoot itt Canon-Skott: Hafwer jemwŠl een mŠchta hoop med Kyrckior. SŒ snart wij kommo pŒ Redden, lŠto wij een Freedz-flagga flyga, strax skickade oss LandzHerran een Krijgzbetient om Bord, med een Farkost, till at fšrnimma hwad Folck wij wore, eller hwad wŒrt Ansškande war: Hwar uppŒ wŒra swarade sig wara HollŠndare, dijt komne pŒ een fšrtrogen WŠnskap, att handla med them,

# 32 begŠrandes att hte kunde winna itt gunstigt Samtaal med honom: Han foor i Land igen, och gaff Herran wŒrt Šhrande tillkenna: Och kom Œther tillbakas igien om Bord, med nŒgon Frucht, then han sŒlde fšr Penningar: Ther till hade han med een strŠng Befallning aff Gouverneuren, att wij strax skulle packa oss wŒr kooss, eller han skulle hielpa osi tŠdan: Seijandes att wij illastinckande Christne inthet woro wŠrde, att betrŠda sŒdant Heligt Land, i synnerheet sŒ nŠr Mahometz Fšdelsses Stad: Wij fšrsšckte wŠl, att bekomma fšr Penning nŒgot Wattn, men kunde inthet ske. HŠr uppŒ wij strax lyffte wŒrt Anckar, och fšrmeente sŒ att sleppe šfwer till Saqvem uthi Egipten, men emŠdan Stršmen satte oss sŒ starckt uthi WŠster, och WŠdret sŒ knapt war, att wij med Stršmen drefwes alt diupare, meer och meer in uthi Ršda Hafwet; Ty bleff fšr godt funnit, att wij skulle hŒlla under Arabiske Landet, till att see, om wij kunda komma till nŒgon Platz, hwar wij med maneer kunde fŒ Wattn. The Munckorna som wij med oss innehade, sade, att thet war Šnnu pŒ een lŒng WŠg inthet Wattn att fšrmoda, fšr Šn wij woro 20. eller 30. Mijl fšrbij Medina Tanalbj, hwarest Mahometh ligger begrafwen; Men jag meenar, att thesse Catholiske Prester sade det

# 33 fšr ingen annan Orsaak, Šn att the sšckte komma nŠrmare till Sinai Berg.

Cap: XX.

Om een Platz Jamborgder benembd:

THen 17. Augusti kommo wij till een Platz benembd Jamborgder, ther lŠto wij wŒr Ancker falla pŒ halffsiette Fampn, ršd Sandgrund; Ther wij lŒte een Fredzflagga flyga: Strax kom then Hšffdingen uthi Alidet eller Byen till oss om Bord, frŒgandes hwad wŒr BegŠran war? Honom bleff swarat, Att wij wore Christne och HollŠndare, begŠrade fšr Betallning Fšrfriskning och Watn; Det wij ok bekommo. HŠr bodde mŠste Parten Judar, hwilcka alltijd kommo om Bord, till att bedrifwa Skackerij eller Kšpmanskap. HŠr blifwar wŠfwit mŠchta skšn Gyllen- och Silfwerduuk, sampt allahandan Silkestyg. Watnet som wij ther fingo, war sŒ blacket, att wij inthet kunde koka ther med. Dagen ther effter lyffte wij wŒr Anckar, sškandes een Platz om friskt Watn.

Cap: XXI.

Om enn Platz benembd Zerzes.

THen 26. Augusti kommo wij till een Platz, benembd Zerzes, hwilcket the Catholiske Presterna strax igen kŠnde, sŠyandes, att det war then Platzen,

# 34 ther Issraels Barn Landstego, nŠr the gingo torskodde igenom Ršda Hafwet. The sade, att uthi heela Arabien war inthet bŠttre Watn till att finnas Šn ther. NŠr wij sŒgom att ingen wille komma ifrŒn Landet till oss, satte wij wŒr lille BŒŒt uth, med TŒlken och 8. Mussqueterare, fšruthan BŒtzmŠn med Handbijlar, och rodde i Land: TŒ wij dijt kommo, funno wij ther fšga Folck, allenast nŒgra Judar: Wij rodde strax om Bord igen, satte wŒr stoora BŒth uth, med alla tomma Faat som wij hade, hwar med wij foro i Land, och hŠmptade uthur een hoop skšna Brunnar sŒ mycket Watn som wij behšfde. Sedan gingo wij att besichtiga the gamgla Œminnelser som ther woro, ther stod een Turckisk Kyrckia, ther brede wid wŒro 12. Pelare, hwilcka woro insunckne meer Šn tridie deelen neder i Jorden: The sade, the wara aff Issraels Barn nedersatte, nŠr the woro komne igenom Ršda Hafwet. Judarna hade ock ther sammastŠdes een Synagoga, och hšllo thenna Platzen i stoore WŒrde, och war uppŒ samma Steenar med Hebraiske BookstŠfwor uthuggit the 12. Issraels Barnas SlŠchters Nampn. HŠr bodde och een hoop Greker, hwilcka alla woro AffŠllingar; BŒde thesse, sŒsom Judarna fšrmŠlte, att uthi mŒnge Œhrs-tijder, hafwer inthet nŒgot Christen Skepp warit sŒ lŒngt upp uthi Ršda Hafwet, sŒsom detta

# 35 Wij kunde ock klart see Sinai och Horebs Berg liggia strax fšr oss. Thesse Prester handlade med Herren Gesandten och Skepparen, att the skulle sŠttia them uthi ett Sund eller een Inwijk benembd Baio, det Šr S. Carins Sund, wid Berget Sinai, hwilcken ligger 2. Dagzreesor ifrŒn Berget: Detta theras AnhŒllando bleff fšr godt funnit, icke allenast fšr Presternas skull, uthan och att erfahra Richtigheet uthi Siškortan, allom Sišfarandom till nyare och wissare UnderrŠttelsse: Eendeels och att alla med stšrsta Flijt sšchte att see thesse nampnkunnige Berg; Ehuru wŠl allom inthet bleff effter lŒtit: Och then som mŠst detta WŠrcket dreff, war wŒr fšrnembste Herre Pelliconie, hwilcken, som fšr bemelt Šr, sielff war Catholisk, och wille fšr thesse FŠder sig giŠrna skriffta: Ther till gaffz ock een stoor Orsaak till DršgzmŒhlet, att wij fšr Mootwind och Stršm inthet kunde komma tillbacka igen uthur Ršda Hafwet, fšr Šn the 6. MŒnaders tijd och stadiga WŠdersblŒsande sig omkastade, hwilcket wij tŒ dageligen fšrwŠntade, emŠdan then siette MŒnaden war fšrhanden, och begynte WŠdret nu allareda att kasta sig. Sedan wij oss ther wŠl upfriskat hade, och Watn till wŒr Nšdtorfft hŠmptat, jempte effterhŒllit RŒd med …fwerbetiente, lyffte wij wŒr Anckar, och kommo then 30. Augusti in uthi bemelte Baijo

# 36 S. Catharins Sund och Inlopp, tŒ wij dijt kommo, anhšllo Œter thesse FŠder hooss Gesandten och Skipparen, att de wille wŠl gišra, och wara them till Berget Sinai fšllieachtig, ther the hade sin Sammankompst, och sina Bršder: Imedlertijd begynte WŠdret smŒningen at fšrandra sig, ty bleff det beslutit, att Gesandten och Skipparen med nŒgra Soldater skulle reesa med them: Och emŠdan jag war uthi stoor Gunst hoos thesse Catholiske Prester, bad jag them, att the wille fŠlla itt godt Ord fšr mig hoos …fwerbetiente, att jag ock kunde fŒ blifwa fšllieachtig, till att besee sŒdanna Widtberšmda och wŠrdiga Platzar, hwilcket ocks mig bleff tillstŠdt. Een lijten halff Mijl ifrŒn Stranden lŒg itt lijtet Tšrp, benembt Kutziuk, dijt gingo Munckarna, och hemptade sŒ mŒnga Muulassnar som wij woro.

Cap: XXII.

Om Sinai Berget.

THen 31. effter Middagen satte wij oss uppŒ MuulŒssnorne 10. Persohner starck, undentagandes Munckerna, och reeste alt igenom Sand och smŒ Tšrnabuskar. Under wŠgen fans inthet Watn: Wij hade lijdet i medler tijd stoor Tšrst, ther wij icke sielfwa hade hafft Watn med oss uthi LŠderflaskor. Then 2. September kommo wij till Berget Sinai, ther blefwo wij under Berget sittiandes, sŒ lŠnge som

# 37 Munckarna gingo upp, att fšrkunna sian Medbršder wŒr Ankomst: NŠr the nu kommo igen, hade the 6. andre FŠder med sig aff Carmeliterna, bringandes med sig warmt Watn, med hwilcket  the twŠttade wŒra Fštter, kyste oss, och betackade oss fšr stoora WŠllgerning, som wij hade bwijsat theras Medbršder. Doch fšr Šn wij gingo uppŒ Berget, mŒste wij lŠggia wŒra GewŠhr ifrŒn oss uthi itt Wachthuuss, ther wid pass 300. Turckiske Soldater hšllo Wacht ofwer bemeldte Berget, hwilcke alle blifwa underhŒldne aff thesse Munckar, som boo pŒ Berget, och mŒste the hŒlla ther skarpt Wacht, fruchtandes mycket fšr Judarna, hwilcka med stšrsta Nijt sška att affhŠnda them Christnom detta Berget, effter Moses ther samma stŠdes hafwer emoot tagit Lagen aff Gud allzmŠchtig. Then 2. Septemb: gick Ambassadeuren till Afflšssning, och sedan till HErrans Nattward uthi Carmeliternas Kloster. Om Afftonen begŠrte han aff Carmeliterna at the wille laga sŒ, att wij kunde fŒŒ see nŒgra nampnkunniga …fwerlefwor, som kunde wara wŠrdige fšr the Christne att fšrtŠlljas, hwilcket oss och bleff lŒfwat. Dagen ther effter om Morgonen, gingo wij med twenne Carmeliter och otta Grekar uth, hwilcke oss om alla OmstŠndigheeter wijste; som fšlger.

# 38 Cap: XXIII.

Sinai och Horebz Bergz Beskriffning.

F…rst skall man achta, att thesse Bergen stŒ begge uppŒ een Foot; Horeb blifwer sŒ wŠl aff the Christne som boo uthi Asia, som Mahometister kallat ChuOrel, och betyder sŒ mycket, som een …ckn: EmŠdan steeniga Arabien eller Sandsišn, hwaruthinnan Issraels Barn hafwa wandrat uthi 40. hr, tagar ther wid, nŠr man reeser ifrŒn Sišss och till Horeb, detta Šr uthi sig sielfft intet synnerligit hšgt: Men Berget Sinai Šr uthi sig sielff mŠchta hšgt och spissigt, ja wŠl 4. gŒnger hšgre Šn Horeb; Blifwer Šn aff the Christne kallat S. Catharine Berg, emŠdan the Catholiske fšregifwa, at S. Catharina, sedan hon Šr uthi Alexandria i Egypten blifwet marterat och pijnt, hennes Lekamen sedan aff 6. Englar dijt fšrt, och aff nŒgre Eremiter som ther wistades, uthi itt blodigt Laken inswept igen funnen. Och ehuru wŠl detta Berget hafwer tillfšrende warit mŠchta swŒrt att uppŒ komma, sŒ hafwa the Christne nu igenom Meddel och stoor omkostnadt lŒtit hugga uthi hŒrda Klipporna 142. stoora och breda Trappor, fšr Šn man kom till sielfwa Porterna, sŒ att ther nu bŒde Cameler och Œssnor kunna ther upp och aff komma. HŠr uppŒ Berget behŒlla allena twenne LŠrar sit stadigt TillhŒld: The Carmeliter hafwa hŠr fŠm, och the

# 39 Greker twenne Sammankomster, och the Mahometister 3. Kyrckior, hwilcka alle hŠr effter uprŠcknas. NŠr man nu hafwer gŒngit upp fšr Trapporna, kommer man till twenne hšga Portar, hwilcka stŒ brede wid hwar andra; Uthi then eena hŠnger itt uthuggit Steen-korss, hwarigenom alle Christne skola gŒ, och then andra een halff MŒna, ther skole alle Mahometister gŒ igenom. Fšrst man kommar in om Porten uppŒ wŠnstra Handen, kommer man till itt Kloster benembdt S. Maria de la Cinnatura' ther breda wid war een mŠchta skšn KryddegŒrd med allahanda Krydder och Roser, sampt Frucht, som i synnerheet ParadissŠplen, hwilcka the kallade Muses, hwilcken Šr sŒ stoor som twŒ Mansknytte NŠfwar, och hafwa Blada som Šr halfannan Fampn lŒnga, och een Foot breda, smaka myckit liufligit. Ther Šr och €plen, PŠron, MyrtelpŠr, Indianiskt Fijkon eller Pisang, Dadels och andra fremmande Fruchter. Ther blefwo wij spijsade med Salt och fŠrskt Bršd, sampt allehanda Fruchter och MyrtelWijn. Jorden som thesse TrŠŠn Šro planterade pŒ, Šr all nedan fšr Berget uphŠmptadt och upslŠpat, The hade och ett annat slagz Wijn, hwilcket the kallade Liatico, itt mŠchta kosteligit och wŠlsmakande Wijn. HŠr Šr och skšna Watukonster, aff hwilcka springa mŠchta godt Watn.

# 40               Hšgre up pŒ wŠnstre Handen Šr itt Kloster, benembdt S. Anna, det Šr itt mŠchta skšnt Kloster, uthi hwilcket wij gŠste: Ther war een skšn TrŠgŒrd, hwilcken the sade wara planterat aff Ewangelistan Johan. Thesse Carmeliter Šta aldrig Kštt, uthan alt Krydder, …rter, Rštter och Frucht. Hšgre upp Šr itt Kappell, hwilcket hafwer itt treekantigt Torn, med nŒgre Dammor omkring; HŠr wijsas itt HŒhl, hwaruthi Elias skulle hafwa sig uppehŒllit, nŠr han flydde fšr Jesabel, och ther aff Engelen spisat med Watn och Bršd. Hšgst upp emoot Spitzen, finnes een klŠfwen Klippa, hwar uthi GUD lŠt sig skijna Moysi, nŠr han gick honom fšrnij, och inthet kunna see Hans Ansichte, hwarfšre Moyses hafwer gifwat sig tillbaka, och stŒr Šnnu uthi Klippan intryckt, hwilcket Jag med mijna egna …gon sedt hafwer, lijka som itt HŒhl effter een tiuck och kort Man, med Baakdeelen aff Hufwudet, Ryggen, Fštterna och uthslagne Armarna. Enteligen hšgt uppŒ Spitzen wijses Rummet, ther Moyses aff GUD AllzmŠchtig undfick 10. Budorden. Nedan fšre pŒ wŠnstre Handen Šr itt Kloster, hwilcket kallas S. Catharina; HŠr hafwa Munckarna S. Catharine Lekamen uthi een hvijt Alabastar Kista, hwilcken Prelaten wijsar Pelegrimer och wandrande Christner, med itt WŠrcktyg, hwilcket Šr giordt uthaff Silfwer;

# 41 Uthur thesse Dšda been kommer Fettma, lijka som Olio, doch Šr det hwarkcen Olio eller Balsam; Sedan wijsar han them hennes Hufwud och det blodige Lakanet, som hon Šr funnen uthi. Back om Altaret, hade the een torr Buska stŒandes, hwilcken the sade wara then samma, som Moyses hafwer sedt brinna, och inhtet fšrtŠras aff Elden; Wij mŒste allesammans draga Skoorna aff oss, fšr Šn wij fingo komma honom nŠr: Jag sŒg wŠll honom, men att det skulle wara then samma, troor jag neppeligen. Ther nedan fšre, Šr itt Kloster pŒ wŠnstra Handen, som kallas S. Johannis Dšparen, hwilcket hafwer och een mŠchta skšn TrŠgŒrd, med skšne Dammar och Watnkistor: Ther hoos hade the Greker sine Sammankomster, benemdt Koloizisi, hwilcka hŒlla sig inthet sŒ renliget som the Catholiske, och Šr een stoor Œthskildnat med them, sŒ uthi Gudztiensten, som Seder och Maat, i thet the Šta Kštt och FlŠsk. Ther hoos hafwa the nŒgra Huuss, hwilcka the kalla Basilopoli, effter the fšrebŠra, att twenne Konunge Sšner skulle ther liggia begraffne. Aldranederst under, (doch inom Porten,) stŒ 4. Turckiske Kirkor, then eena hafwa the effterlŒtit Grekerna och Pelegrimerne, att gišra sin Gudztienst uthi, then andra stŒr alt tillycht, ther inne, (sade the,) skulle wara een Groop eller HŒhl uthi Berget, hwar uthi Moyses skulla

# 42 hafwa sig fšrhŒllit, tŒ han fastade uthi 40. Dygn, sedan han hafwer sšnderslagit the fšrrige Steentafwlor, och nu begŠrade andra igen; till ewentyrs, att han nu inthet torde klijfwa sŒ hšgt up som tillfšrende. Men uthi the andra twenne hŒlla the Mahometister sin Gudztienst; och theras Prester, som uppŒ Berget och nedan fšr Bergat uthi sine Kyrckior boo. (UppŒ Arabiska kallas een Kyrckia Mossea eller Messgita,) The kalla sig Nantonoss: Thet Šr, The Heligas Skrifftars Bewarare, aff hwilcka Helgon thesse Šro the Fšrnembste, Omer, Ossman, Husen och Abupeker, Them Mahometister tillbidia.Mahometz Dotter Watteme, hŒlla the och uthi stoor €hra.

Cap: XXIV.

Om Horebs Berg.

UPpŒ Horeb Šr slŠtt inthet, uthan Wachthuuss fšr Arabiske Soldater. NŠr wij nu ther uthi 4. Dygn oss fšrlustadt hade, tŒgo wij wŒrt Affskeed aff FŠderna, sŒ wŠl Cathiliske som Grekiske, hwilcka oss med stoort Anhang fšlgde neder uthaff Berget sŒ som fšljer: Fšrst bleff Litanien siungen, och sedan lŠste the WŠllsignelse šfwer oss. EmŠdan the Grekiske Presterna fšrnummo att wij skulle fšrresa, kom theras Prelat med heela sitt Fšlie till oss uthi Carmeliter Klostret, ther wij lŒgon, och nšdgade oss till

# 43 MŒltijdz hooss sig, Fšrst bleff een MŠssa hŒllen, och sedan Maaten upskaffat; Sedan wij hafwa Štit, giordes Œter een MŠssa: Ther uppŒ bode wij them fara wŠl. Men the Grekiske sampt Latiniske Presterna fšlgde oss aff Berget, alt siungandes heela WŠgen; Alle woro the klŠdde uthi MŠsse-klŠdder, bŠrandes somblige Liws i HŠnderna, sombliga Korss, Bšker och Wigdewatn. NŠr wij nu med ett sŒdant SŠlskap wŒre komne neder aff Berget, funno wij ther een Hoop MuulŒssner och Watn fŠrdige, att beledsaga oss till Skippet. Wij toge wŒrt GewŠr igen; Och Œter lŠste the WŠlsignelse šfwer oss, och bestŠnckte oss med Wigdewatn, Ther med satte wij oss up, och drogo wŒra FŠrde. Twenne aff thesse Munckar fšlgde oss till WŠgz och under WŠgen wijste oss mŒnga nampnkunniga Platzer, som i synnerheet een halff Mijl ifrŒn Berget, een heel torr Ort, ther sade the, att Aarons Barn Nadab och Abihu Šro aff Eeld fšrtŠrde. TŠdan till ett annat stŠlle, ther sade the, att Issraels Barn skulle hafwa upreest the gyllende Kalfwen, hwilcken the hafwa anbidit. Een Mijl ther ifrŒn stod een stoor Turckisk Kyrckia, dijt ingen Christen fick komma wid Liffsstraff, ther sammastŠdes (sade the,) att Moses skulle hafft sitt TiŠll eller Paulun, nŠr GUD talade med honom uthi een Mollnstod. Och itt annat Turckst

# 44 Tempel, hwilcket the kallade Beziel, ther (sada the) Busken skulle hafwa stŒtt, som Moyses hafwer sedt brinna, och inthet fšrtŠras: Och sade Munckarna, att thet skulle wara then samma Buskan, som the hade uthi sitt Kloster. Thesse Kyrckior blifwa aff the Mahometister uthi stoor Wyrdning hŒldne.

          Andra Dagen ther effter, kommo wij till Skeppet igen; Ther tŒ Skepzfolcket hade fŒngat een sŒdan Myckenheet aff Fisk, sŒ att the inthet fšrmŒtto att salta. Om Natten ther effter kommo igenom een WŠst-SŸdwŠste Wind, sŒ mycken ršd Sand flygandes sŒ tiock, och med een stoor Storm, att ingen Menniskia kunde blifwa pŒ …fwerloppet, sŒ att wij mŒste sluta alla wŒra Lukor till, och šfwer GreetwŠrcken draga beekat Duuk; EnŠr detta war šfwerstŒndet, (hwilcket warade uthi een Timma,) kunde wij inthet see …fwerloppet eller Wattnet fšr Sand: Aff detta bekommo wij oss Teckn att Winden war fšrandrat; Besluto sŒ, att fšrfordra wŒr Reesa till Swaqvem, een Stad belŠgen wid Stranden, uthi Ršda Hafwet och Egypten.

Cap: XXV

Om Staden Swaqvem.

THen 25. Septemb: kommo wij till bemeldte Staden, Och bleff starckt ransakade om wij woro Sišršfware: Wij kšpte Wattn aff them, och lastade

# 45 Skepet med then skšneste Mumie, (eller dšda Menniskiors Kroppar,) som kunde finnas; Wij kšpte thenne Momie aff Judarna. Oss bleff inthet effterlŒtit att komma in uthi Staden, uthan Judarna kommo till oss. MŒnga Christne besšckta oss, och sŒsom jag fšrnam, skulle ther wara een stoor myckenheet aff Christne; Och att the Catholiske skulle ther inne hafwa trij Kloster. Detta Momie hŠmpta the uthi Arabiske …cknen eller Sansišn up uthaff Sanden, hwilcken ther uthi har blifwit fšrqwŠfd, och aff Solenes Hetta sammantorckadt som een Stockfisk.

Cap: XXVI.

Om theras BookstŠfwer och Papper.

THe Araber, Armenier, Meder och Persianer, bruka uthi Skrifwande eenahanda BookstŠfwer, ther till Papper aff Boomull giordt, hwilcket Šr sŒ slŠtt lijka, sŒsom thet wŒro šfwergŒngit med een Snijdesteen; Uthi stellet fšr een Penna bruka the itt Ršhr eller Hwasspijpa; Theras Barn, nŠr the begynna lŠra skrifwa, sŒ gifwes them uthi stellet fšr Papper, Penna och Bleck, itt lijtet tunt BrŠde, wid pass een Alln lŒng, och een lijten SŠck eller PŒssa med gran Sand, hwilcken the stršš mŠchta tunt uppŒ BrŠdet, och sŒ lŠra rijta med Fingren BookstŠfwerne uthi Sanden, till thes the kunna gišra them heel ferdige: Sedan gifwas them Penna och BlŠck.

# 46 Cap: XXVII.

Om then Mindre Armenien.

ARmeni the troor, att CHristus Šr sann GUS och Menniskia fšdder, och sŒ lŠnge han wandrade hŠr pŒ Jorden, warit bŒde GUD och Menniska; Men sŒ snart han foor till Himbla, quitterade han then Menniskeliga Naturen, och Šr nu allena sanner GUD, och ingen Menniskia.

          Detta Landet Šr uthi sig sielff inthet mycket stoort, Ty Widden kan jag egentlig inthet weeta, emŠdan jag thet inthet kringreest hafwer, uthan allenast samma WŠgen till baka, som jag fram kom. EhuruwŠl detta Landskapat Šr under Konungen i Persien, sŒ Šro lijkwŠl alle InwŒnarena uthi Landet Christne. HŠr finnas uthi Landet ingen annan Gudztienst, allenast nŒgre Mahometister, som wistas hoos Gouverneuren, hwilcken Šr dijt satter aff Konungen uthi Persien, och boor uthi Eriwana. Detta Šr itt uprichtigt Folck, i synnerheet them Christnom som komma ifrŒn Europa, hwilcka the Šlska, sŒsom een then ther aff Himmelen kommen Šr, allenast han bewijste att han icke Šr omskorin, mŒste fšrthenskull uthan nŒgon Blygdsamheet wijsa sin Skam. Stšrsta Deelen aff Inbyggarena Šro Kišp- och HandelsmŠn, hwilcka drifwa een stoor Handel med €dla Steenar, och allehanda

# 47 kosteliga Saker uthi Indien, hoos the stoore Mogol till Tarterien och Persien, bringandes sina Wahror, sedan in uthi Europa.

Cap: XXVIII.

Om Armeniers Gudztienst.

ANno 1656. i Septembr: treffade jag twenne Armeniske KšpmŠn uthi Amsterdam, med hwilcka jag Œtskilliga reesor hafwer talat uthi Isspahan, Œ the tijden jag war uthi Konungz Schack Abas i Persien Tienst, nemblig 1652. Then eena benembdt Karakan, then andra Rudolff Constantin. Detta Landet Šr itt Folckrijkt Land, itt šdmiuckt och nŠrachtigt Folck. HŠr faller een skšn Ymnogheet aff Korn, Hwete och Wijn; Ther till mycken skšn Boskap och allahanda Maat-waror. Uthi Gudztiensten, i synnerheet med MŠssande och andra Kyrskioseder, Šro the them Catholiskom inthet olijke, allenast att the gšra sina MŠssor pŒ sitt ModersmŒhl, och theras PrŠst taga sig Hustruur. Theras Patriarch, benembdt (Œ then Tijden jag ther war,) Philippus, een from och god Man, boor uthi Staden Eriwana, hwilcken Stad ligger rŠtt under Berget Ararat, och Šr en yppen FlŠck, och kan inthet gišra nŒgon Fiende MootstŒnd: Och Šra hŠr i Staden sŒ wŠl Nunne- som Muncke-kloster. PŒ Norra sijden om Berget, ligger een lijten Stad, benembdt

# 48 Nachseidwan; Det Šr, Then fšrsta Boning. Ty Inbyggarena troo fullkommeligen, att Noa, sedan han hafwer stijgit aff Arcken pŒ Jordenne, hafwer icke allenast ther giordt sitt Offer, uthan och pŒ samma Platz bygt sin fšrsta Hytta. Detta Landet Šr mycket Nampnkunnigt, Fšrst, att the sŒ stadigt blifwa wid the Christne LŠran, jempte fšr theras Dygd, Trooheet och Uprichtigheet emoot alle Menniskior, i synnerheet them Christnom: Sedan aff Berget Ararat, hwilcka pŒ alla sijdor Šr nu sŒ brant, att thet Šr omšgeligit een Menniskia kunna komma dijt up. Uthi heela detta Landet finnas inge Soldater, undantagandes nŒgra, som upwachta LandzHerren, men ingen infšdde Armenier. Ey heller finnas hŠr nŒgra andre HandtwŠrckare, Šn Skomakare, Skreddare och Smeder, uthan alla nŠra sig med Kišphandel. HŠr kunna ey heller nŒgra Romerske Papister lŠnge hafwa sitt TillhŒld, i synnerheet Munckar och Prester mŒ inthet hafwa ther nŒgre Conwenter eller Sammankomster. Emellan Issphahan och Armenien, kan man icke reesa utan een Wacht till Medfšlje, och Šr 130. Dagrersor, ty man kan icke med ssnor och Camelor lšchta meer om Dagen Šn 3. goda Swenska Mijl. Alla hr then 10. Martij, tŒ Konungen i Persien hŒller sitt NyeŒhr, affleggia the richtig sin Skatt, sŒ att Konungen inthet

# 49 skall hafwa nŒgon Orsaak att beswŠra sig šfwer them, och hrligen taga the StadfŠstelse Breeff uppŒ sin Gudztiensts …ffning: Hwad Fisk och Salt anbelangar, thet hempta the ifrŒn then Caspiske Sišn.

Cap: XXIX.

Om Meden.

MEden Šr inthet synnerlig stoort Landskap, hšrer och Konungen i Persien till; Myckit torr, Bergachtig och ofruchtsam. HŠr Šro inga StŠder som nŒgot Šr om, uthan allena Tauriss eller Tabriss, hwilcken uthi Fšrtijden Šr blifwen kallat Ecbatana, then ther Šr nu mycket fšrfallen, och aff the Persianer fšrstšrd, EmŠdan Inyggiarena uti SchackSefi tijd giorde Uproor, och wille gišra sig een serdeles Konung; TŒ lŠt ofwanbemeldte Konung nederrijwa alla faste Orter, och stšrste Deelen aff InwŒnarena bortfšra. HŠr uthi Tauris wijses Konung Ahassveri kostelige Palattz, och ehuru wŠl thet Šr myckit fšrfallit, lijkawŠl kan man see att thet hafwer warit een šfwermŒttan skišn Bygning. Een Franciskaner Munck benembd Pr. Hieronimus wijste mig strax ther uthanfšre een Platz, pŒ hwilcken han sade Haman skulle hafwa blefwit uphŠngder. Detta Tauris ligger rŠtt uthe med Caspiske Sišn; The

# 50 drifwa mŠst sin Handel med Fisk. HŠr wid Tauris eller Tabriss (fšrdom Ecbatana kallat,) Šra mŒnga hšga Berg, hwilcka Alexander the Stoore fšrst intagit hafwer, fšr Šn han bestormade Staden; Och uthi thensamma een sŒdan šfwermŒtton Skatt bekommit, som inthet war till att beskrifwa, hwar uthaff Alexander bleff sŒ hšgmodig, att han wille lŒta hŠlsa sig fšr een Gud. HŠr finnes och mŒnga minnelser Šnnu i thenna Dagen effter Alexander then Stoore.

Cap: XXX.

Parthia eller Parthen, blifwer

nu kallat Arack.

UThi detta Landskapet Šro twenne stoora och fšrnemme StŠder; Issphahan, ther Konungen i Persien boor, och Amadan; Thenna Staden Amadan ligger otta Dagzreesor SydwŠst ifrŒn Issphahan, Šr tillfšrende och Šnnu uthi Skrifften blifwen nemmbder Susa: Thenna Staden Šr mycken nampnkunnig, icke allenast fšr sin lderdoom, nthan ock fšr the skšne HandwŠrckare som hŠr uthi boo: HŠr wŠfwas och wirckas allehanda Gyllende-Sylfwer- och Sijdentyg, ja the skšneste Tapeter och TŠcken, som nogonzin kunna finnas. Uthi thenne Staden boo inga andra Menniskior Šn Judar, undantagandes Herren som ther styrer, hwilcken Šr een Persian

# 51 och Mohometist: Them Šr och effterlŒtit ther hŒlla sin frija Gudztienst, och hafwa ther sin Kyrckia; The blefwo och twungne aff StŒthŒllarens uthskickade, att lŒta oss besichta sina Samqvemmer, och annat som mŠrckeligit war: Wijste oss altsŒ fšrst Drottning Esthers och Mardochai Begraffning, Item Propheten Daniels Graff, hwilcka Judarna hšllo uthi stoort WŠrde: Uthan fšr Staden wid Elfwen Blaj, hwilcken lšper igšnom Staden, war upreest een hwijt Pelare, ther sade the, att Propheten Daniel skulle hafwa sedt then Synen om the 4. stoora Regenter i Werlden. The Christne Armenier wijste oss ett mŠchta wackert Huuss, doch myckit fšrfallit, hwilcket the fšreboro skulle wara then Synagogen, hwaruthaff the H. trij Konungarna skulleuthgŒtt till att offra Frelsaren Christo Guld, Rškelse och Myrram. Thenne Orten Šr mycket sund och luftig, ofwerflšder aff allehanda Maatwahrur; Ibland allt annat som wid thenne Orten faller, sŒ wŠxer hŠr itt slagz hwijt Wijn, hwilcket, ehuru wŠll det Šr nŒgot bittert till Smaken, sŒ Šr det lijkawist ene Menniskio mycket helsosampt. Thesse Judar bruka uthi sŠlliande och kšpande lika maner med the Persianer, i det the sŠllia Weed, Mišlck, Watn, Wijn, ec. I een Summa, allahanda Matwahror, etc.

# 52 Cap: XXXI.

Om Staden Issphahan

ISphahan Šr Konungen SŠthe uthi Persien, blifwer uthi sin Widd sŒ stoor rŠcknader som trij gŒnger Pariss uthi Franckrijket, och ehuru wŠl jag uthi Pariss alldrig warit hafwer, kan jag aff thess Stoorleek inthet weeta; Men det Šr sant att Issphahan, (hwilcken tillfšrende och Šnnu uthi LandkŠrtan blifwer kallader Hagistan,) Šr sŒ stoor, att man honom med en HŠst hafwer nog att omkring reesa uthi 6. Dagar uthan om; Men innan om Murarna i 3. Dagars tijd. Tenne hafwer 4. FšrstŠder, aff hwilcken then FšrnŠmbste Šr Julfwa, hwilcken Šr wŠl sŒ stoor som heela Stockholms Stad med NorreMalm och LadugŒrdzLandet, hŠr uthi boo alle Christne, och hafwa sin egen Dom och RŠtt; Domeren Šr een Armenier, och hŒller sin Staat sŒ prŠchtig som een Fšrste; Och Šr det sŒ, att een Turck hafwer ofšrrŠttat een Christen, sŒ blifwer Saaken uthi det Turckeske Kadi fšrhšrdt, och Turckan aff sin …fwerheet straffat; Men Šr Skulden hooss the Christne, sŒ blifwer han šfwerskickat till det Christne RŒdet, och mŒ the ingen fšrskona, uthan strax straffa then brŒtzliga. The Christne hafwa hŠr sin Troos frija …ffning; Ja Konungen sielff kommer esomofftast uthi theras Samqvemmer, och ansee theras Gudztienst

# 53 med stoor Alwersamheet; Munckarna hafwa stoor Gunst hoos Konungen, och Šro mycket Frijdkallade, i synnerheet the Augustiner, ty the hafwa ther een mŠchta skšn Kyrckia; The Carmeliter twŒ; The Fransiskaner och twŒ; Men the Armenier sex.

Cap: XXXII.

Om then Persiske Hoff-Saaten.

THen Persiske Konungen Staat och Hoff anbelangande. SŒ war then regerande Herre Œ then tijden jag ther wistades een mŠchta from och ung Herre, benembd KiŠŠ Abass, Hwilcken jag med mŒnga andra Europeiske Chrissne tiente uthi 18. MŒnader fšr Soldat; Hans Œlder war Anno 1652. Tu och tiuge hr: Hade tŒ allaredo een lijten Son och een Dotter, och fšruthan sine rŠtte Hustruur 400. Frillor, hwilcke alle woro aff the fšrnembste Herrars Dštrar uthi Landet. Han Šr wŠl een Mahometist, men sŒ lŒter han lijkwŠl pŒskijna, att han Šr meer benŠgen then Christnom Šn sine egne. Hans heela HuussgerŒd som Faat, Tallrikor och SkŒlor, etc. Šr alt aff fijnt Guld, ja sombliga sŒ stoora, att man ey fšrmŒ draga them emellan HŠnderna, uthan pŒ Hufwudet; MŒnga Šro ock sŒ swŒra, att man them mŒste bŠra pŒ een BŠra, hwilcka Šro med Guld beslagne, Och uppŒ alle thesse KŠrel brukar han uthi stŠllet fšr itt Kongeligit Wapn, ungefŠhr itt sŒdant Merke (3).

# 54   UppŒ hans Stall ther LijffhŠsten fodras, hŒlles een šfwermŒtton stoor Reenligheet, hwilcka Šro till tals 100. stycken, alle bundne med gyllande Skoor, šfwertŠckt med then fijneste Gyllanduuk, som uthi Landet wŠrckas och wŠfwes. The KiŠrlen eller Kaaren som fšr them hŠmptas Watn uthi, Šro alt aff fijnt Arabiskt Guld; Uthi Stallen fšr hwar HŠst, hŠngia mŠchta skšna och kosteliga Sadlar med SadeltŠcken, wŠl uthstofferade, hwar šfwer annan, med Diamanter, Turckoser, Saphirer, Rubiner, etc. ther till pŒ det stŒtligaste som nŒgonzin kan wara med stora Tallperlor besatte: In summa, alt hwad man ther seer, Šr inthet annat Šn aff klart Guld: Ja Hakarna, hwar uppŒ Portarna hŠngia, sŒ wŠl som alt annat. Uthi Portehwalfwet hafwer han uppŒ then ena Sijdan stŒandes een Bergkatt, hwilcken gišr Folcket skade, ther han kan rŠcka them, han Šr sŒ stoor som then stšrsta Kottloo, men till fŠrgan grŒ. PŒ then andra sijdan een Bergrotta sluten uthi een Buur, hon war sŒ tam, att hon tog Bršdet aff HŠnderna pŒ Folcket: Hwar gŒng jag gick henne fšrbij, reeff hon med Kloderna pŒ GallerwŠrcket, emŠdan jag alltijd gaff henne nŒgot aff mijn Hand; Hon war till FŠrgan och Skapnaden Šfwen som een annan Rotta, men till stoorleeken som itt halfft Œhrs gammalt

# 55 Swijn. Uthan fšr Portan lŒgo nije Leijon, hwilcka woro allenast om Halssen bundne med smala Tog, hade hwar sin lijten Hund hoos sig, med hwilcke  the leeckte, aff hwilcka itt war snšhwijt, men guldachtigt frammantill; The andre wŒro bleeka, och tillfogade ingen Menniskia nŒgot ondt

Cap: XXXIII.

Om Konungens JŠgerij.

UThi Jagande brukar Kongen Falckar, ibalnd hwilcka Šr een hwijt Korp med itt ršdt Nebb, hwilcken Šr Šfwen sŒ geswind att slŒ effter Foglar som Falckarna. Ther till hafwer han 200. stycken Leoparder, hwilcka Šro šfwade att inthet Wildt, som uthi FŠltet eller Marcken finnes, gŒŒr them fšrbij, uthan the hafwa det icke fast uthi tree SprŒng; Och ther han icke Creaturen uthi tree SprŒng trŠffar, sŠttar han sin Swantz emellan Beenen, gŒr tillbaka och skŠmmes. In Summa, thenne Konungens prŠchtige Staat, jempte thenne Stadtzens FortgŒng; Aff allahanda HandwŠrck; Aff Folckzen Myckenheet, faller mig alt fšrswŒrt med friskt Minne att beskrijfwa, ther till skulle lŒng tijd gifwas. Utan then som hafwer Olearij Dagebook om the Holsteenske Gesandters Reese till Persien, kan thenne Stadzens Beskaffenheet till pricka fšrnimma. Will altsŒ begifwa mig i Kortheet till sielfwa Konungarijket

# 56 Persien, och the StŠder nampngifwa, hwilcken jag besichtigat hafwer, och eenfŠldeligen beskrifwa. HŠr uthi Issphahan och Fšrstaden Julfwa, ther alle Christne boo, fan jag salige Her Bengt OxensiŠrnas Nampn uthi itt Augustiner Kloster med een Spijk uthi Muuren inrijtat pŒ Latijn; Och lyder pŒ Swenska sŒlunda.

MIn GUD, min god Ledagar Šr,

Och Dygden mig i SŠlskap nŠr,

Ty fruchtar jag fšr ingen Faar,

I MedgŒng och ey stolt jag war.

Men allastŠdz gŒr med frijt Modh

Bengt Oxenstier, Swensk FrijHerr god:

PŒ Sextand Hundrat Elwa hr,

Seen fšdder war Frelsaren wŒr.

Cap: XXXIV.

Om Persien eller Farsien.

THet Šr itt mŠchta Fruchtbart Land aff Hwete och Korn, hwilcket the sŒŒ twŒ gŒngor, och skŠra twenne reesor om hret: €r och ett mŠchta bergachtigt Land, hwar uppŒ wŠxar skšna Wijndrufwor uthi stoor Ymnogheet heela hret igenom, bŒde Winter och Sommar, sŒ att nŠr then eena Drufwan blommas, sŒ Šr then andra kaart, trijdige halfmogen, och then fierde heelmogen, och warar detta stadigt hrligen. The Šlske och myckit TrŠgŒrdar, hwar uthinnan the hafwa allehanda, sŒwŠl Rooser

# 57 som fruchtbŠrande TrŠŠ; SŒsom PŠr, Hwijte €plen, Amandel, Plomon, allehanda slag aff sšta och sura Lemoner, hwilcka treffliga kyla een Menniskia: Uthe sina TrŠgŒrdar hafwa the mŒnga underlige KŠllor eller Watukonster. HŠstar finnas hŠr the bŠste, som nŒgonzin uthi heela Asien kunna wara. PŒ Landzbygden wŠxar sŒ mycket Dadel, att the ther med spijsa sina ssnar, FŒŒr, Oxar och Koor: The beste FŒŒr som i Werlden kuna finnas, Šr hŠr i …fwerflšdigheet. Ibland the kosteligaste TrŠŠ, sŒ finnas hŠr mycket hšga Cipresser; Och itt annat som kallas Arbor de Rais' hwilcka wŠl Šr een Italianisk Mijl uthi Runden med Qwisterna, och kunna wŠl ther under stŒŒ 6000. Mann, och om det regnade alldrig sŒ hŒrdt, sŒ skulle ther icke falla een Droppa neder uppŒ them: Thess Grenar Šro sŒ lŒnga, att the hŠngia nŠder pŒ Jorden, och wŠxar Œter upp, Œter slooka the neder, och Šn wŠxar upp igen, sŒ att een Owist kan wŠl strŠckia sig een halff fierdingz Mijl ifrŒn sielfwa Stammen: Thet hafwer stoora Blad, men bŠr ingen Frucht, uthan nŠr man bryter ther aff een Qwist, sŒ flyter ther hwijt Safft uth, hwilcken ther han kom uthi nŒgon Menniskiors …gon, blifwer han strax blind. HŠr Šr ock myket aff Hiortar, wilda Swijn, hwilke the Persianer inthet Šta: Men wilde ssnar them Šta the. HŠr Šr och itt slags Odiur,

# 58 hwilcka the kalla Jackhalsser, een Warg inthet olijke, thesse taga eller gišra stoor Skada bŒde pŒ Foglar ok Diwr: Ja ther the sine Dšda icke wŠl bewara uthi faste och diupa Grafwer, sŒ grafwa the them up och fšrtŠra them: The Christne mena, att thenne skal wara Hyena, om hwilcka the Naturkundige skrijfwa. tskillige slagz Foglar finnas hŠr, men inga GiŠss, uthan Hšns och ckerhšnss, nŒgra hundrade tillsammans pŒ een Hoop; Stoora och smŒ Turduldufwor, Traner, HŠgrar, Storckar, KroppgiŠss, etc. Pelikaner finnas hŠr ock, men alldrig hugger han up sin Bryst šfwer sina dšda Ungar, ey heller stickar sig hans Nebb ther till, att han sŒ skall kunna hugga, som Naturskribenterna fšrmŠla. The Persianer Šra aff Naturen hwijta, doch lijtet meer benŠgna till guult: Det Šr itt hšgmodigt, gierigt, strijdzbart Folck; Uthi KlŠdebonaden lijka the Pohler, undantagandes Hufwudbonaden, fšr hwilcka the hafwa itt Mandel eller Tullband. Konungen kan i nŒgra Dagar bringa mŒnga 1000. Man till HŠst, aff hwilcka somblige Šro munterade med Pantzer, Skiortor, Pijlar och Bogar, och somblige med Spetzar: Till Footz brukar han inthet synnerligit. The hafwa mycket swŒra Mussqveter, och slŒr theras Hana šfwer Œtt Mynningen, och icke till Anslaget: Theras Luntor Šr aff Boomull. Uthi FŠlt bruckar

# 59 han ock Stycken, men blifwa alt regerade aff Christne.  then tijden jag ther war, bestŠllte een Engelsman och Holsteiner om Artollerijet. Uthi GrŠntzen emellan Parthen eller Persien, ligger een lijten Stad, benembd Ilsikas, hwaruthi boo alt Mahometister, och Šro alle LandmŠn; Faller och hŠr det bŠsta Hweete som uthi Landet finnes, hwar aff the sig mycket beršmma.

Cap: XXXV.

Om Staden Jessed.

JEssed Šr een mŠchta wacker Stad, wid pass 2. Italienske Mijl uthi sinom Kretz, hŠr regerar een Konungs FrŠnde benembd Sultan Mesadie; Staden Šr wŠl med een Muur omdragen, doch Šr then Muuren inthet mycket starck, Men hardt wid Staden ligger itt hšgt Berg, hwaruppŒ ligger itt Slott, ther liggia nŒgra Stycken uppŒ, och mŒnga Soldater, dijt effterlŒtes ingen Fremmande komma, och the Soldaterna som ther liggia, mŒ aldrig komma ther aff, sŒ lŠnge the lefwa; Dijt upp Šr inthet meer Šn een WŠg eller smŒl GŒng, och blifwer dijt upslŠpat alt hwad the till theras Nšdtorfft behšfwa aff Bockar och smŒ ssnor. HŠr Šro och mŠchta skšna Bygningar, isynnerheet theras Kyrckior, alt aff glaserat Steen. HŠr drifwes och een mŠchta stoor Handel med allehanda Wahror, i synnerhet med €dla Steenar,

# 60 Gyllen- och Sylfwerduuk, allehanda slagz aff Gyllende- och Silckes tyg, BoomulsslŠrofft, Tapeter, TŠcken, etc. fšruthan allahanda Maatwahror. HŠr ligger och mŒnga 1000. Man Krijgzfolck inne, hwilcka uppŒ Murarna hšllo skarpt Wacht. The Christne šfwer the 1000. SiŠlar, boo uthi een Fšrstad benembd Kombella, hwar uthinnan the Catholiske hafwa twenne Fransiskaner och itt Carmeliter Kloster, hwilcka hŠr niuta stoor Frijheeter, och gŒŒ med sine Processer rundt kring Staden, sŒ sŠkre, som the woro uthi Rom. The Christnas Fšrsambling thersammastŠdes tager Dagelig-dagz meer och meer till, sŒ att the inthet lŠngre alle kunne rymmas, uthan mŒste flyttia annorstŠdes: Jag sŒg wŠl uthi een Kyrckia eengŒng meer Šn 60. Persianer och Mohrer, hwilcka hafwa aff een frij Willja lŒtit sig dšpas, och emoot tagit the Christne LŠran. Thenne Staden blifwer beršmbd aff the Persianer, och blifwer kallader Koss de Jessed; Effter hŠr uthinnan finnos the skšnesta Qwinfolcken.

Cap: XXXVI.

Om twenne lijten StŠder, Korastan och Kurbazarihan.

KOrastan Šr een lijten yppen Stad, ungefŠr lijtet stšrre Šn StrŠngnŠss, hŠr uthi boo alle Christne, och hafwa hŠr twenne Catholiske Kloster och itt Armeniskt; The omgŒss mycket wŠl med hwar

# 61 andra, och weeta inthet huru the skola fŠgna een Europeisk Christen, i synnerheet then som lijtet kan tala Latijn med theras Prester, ty the meena (som Munckarna them inbillat hafwa,) att ther Latijnske SprŒket Šr itt Engla SprŒk, och ingen mŒ bruka det, uthan Andelige Personer. Detta war itt mycket fromt, godhiertat och barmhertigt Folck, nšdgada mig Šn tŒ lŠnger att blifwa hooss them. Thesse Šro somblige KšpmŠn, men mŠste parten ckermŠn.

          Kurbazarihan Šr een lijten Stad, hwar uthinnan boor alt Judar, och Šro alla SilkeswŠfware, och blifwa aff then regerande Herren benembd Mahomet Roskar, mycket twungne och pressade: Jag mŒ bekŠnna, att det war itt skelmachtigt Folck, emedan the fšr Penningar sŒlde oss bŒde Maat och Watn, sampt Korn och Dadels, som war fšrdŠrfwat, och ther till sŒ lijtet. Ther bodde nŒgra Mahometister, the woro mycket uprichtigare Šn Judarna.

Cap: XXXVII.

Om det hšga Berget Udian.

COmmisia, Šr een wacker lijten Stad, hwaruthi boo alt Mahometister: The fŠgnade oss mycket wŠl, och lŒto oss fšr Betallning bekomma hwad wij begŠrte: Ty hŠr mŒste wij oss fšrsee med halfffierde Dagz Wattn och Prowiant, effter wij tŒ i

# 62 Reesan fšr oss hade itt hšgt Berg, nenembd Udian, hwilcket Šr halfffierde Dagzreesor att šfwrklijfwa. Fšr Šn man kommar till Staden, och Šr wid pass een fierdings Mijl ther frŒ, seer man rundt kring Staden stoora Rundeeler med mŒnga fyrkantige Portar, liyka som det woro alle stoore Blockhuuss, men Šro inthet annat Šn Dufwehuus, hwar uthinnan the hafwa mŒnga tusenda tamme Dufwor, och mŒ thesse InwŒnare ingen annor Handel drifwa, Šn med Dufwor. Strax uthan fšr Staden Šr een lijten Kyrckia med itt rundt Torn, hear uthinnan Šr een Graff, hwilckan the hŒlla uthi stoor Wyrdning, seyandes att ther ligger een aff the fšrnembste Mahometz Apostlar benembd Abupeter begrafwen: HŠr brŠnnas mŒnga Lamper bŒde Natt och Dag: Oss Christne bleff inthet effterlŒtit att komma ther in. Strax ther brede wid war een murat Fiskedam, uthi hwilcken war klart rinnande Watn, igenom Jerngallror, hwar uthinnan gingo stoora Fiskar som Laxar, inthet Karpor olijka, hwilcka hade stoora Gullringar uthi NŠsorna, the wora sŒ tamma och spkaa, att the togo tuggat Bršd aff HŠnderna pŒ Folcket; Men ingen dristade sig det ringesta att taga effter them, wid Lijffzstraff till gišrandes. HŠr mŒste wij fšrtšfwa, till thess lŠnge wŒr Uthskickade igen kom, hwilcken war šfwer Bergat gŒngen, att fšrnimma

# 63 om nŒgŒn Kaffila eller Wachtfšlie war pŒ WŠgen, som kunde mšta oss, eller om nŒgon lŒg pŒ sijdan, att tee them, liggia stilla, till wij kunda šfwerkomma.

Cap: XXXVIII.

Om detta Bergs Upklijfwande.

N€r nu wŒrt Bud war igen kommen, begynte wij andra Dagen att klijfwa up fšre, och gingo med wŒr Wachfšllje hwar Dag trij goda Swenska Mijl, och hade wij under WŠgan allastŠdz Krogar, ehwarest wij Nattetijd wara kunde, och woro wŠl 300. Lastdragare uthi Fšllje. NŠr wij begynte klijfwa, sŒgo wij Molnen eller Skyen ofwan fšre oss, och nŠr wij hade reest upfšre, sŒgo wij them bŒde ofwan och nŠdan fšr oss. Andra Dagan kom Storm, och tog bort twenne ssnor med Lassen, effter the gingo bredo wid WŠgen. Fijra Cameler stupade sig till dšdz. Och Šr detta Berget inthet annat Šn hŒrda grŒŒ Steenklippor, uthan nŒgon Skog och ringeste Liung eller Buska. Gšcken lŠtt sig alltid hšra, bŒda Natt och Dagar. NŠchtergalen lŠt sig nedan fšr Berget med sina skšna Stemmor liudas. EnŠr wij woro šfwerst uppŒ Spitzen, kunna wij see mŠchta lŒngt kring om oss. The Kaffiliers berŠttade, att allastŠdes uth wid WŠgen uthi Bergskrefwerna plegade sig fšrhŒlla Ršfware, och esomofftast šfwerfalla

# 64 them som swaga Šro, men wij fšrnummo inga. Wijd WŠgen sŒgo wij mŒnga smŒ Torn, wid pas 4. eller halffemte Aln hšge, ther sŒtto Ršfware innemurade; Ty sŒ snart een blifwar grijpen, binde the strax bŒdhe HŠnder och Fštter pŒ honom, och mura honom sedan in uthi ett sŒdant Tingast wid WŠgan, ther mŒste the swŠlta ihjel. UppŒ det fierde Dygnet, (recknandes ifrŒn thet wij begynte klijfwa upp fšr Berget,) kommo wij neder, hwijlade uthi itt Torp benemmd Main, skulle altsŒ reesa šfwer itt stoort FŠlt, hwilcket war 3. Dagzreesor šfwer, och nŠr wij wore mitt uppŒ, ther sŒgo wij inthet annat Šn Himmel och Jorden, Šfwen som pŒ Sišn Himmel och Watn, ingen By, Stad, Torp eller Skog, uthan nŒgra hšga Berg, som strŠchta sig hšgt up i Lufften, ibland hwilka det hšgsta war, itt benembd Tsiel Monar, ehwarast Darius skulle hafwa hafft ett fast och ošfwerwinnerligit Palatz; men sitt rŠtte SŠte uthi Persepolis, ty thess Ruiner liggia inthet lŠnger ifrŒn ofwanbemeldte Slott Šn 3. smŒ Italienske Mijl. Detta Berg Šr icke allenast uthi widden een Italiensk Mijl, uthan lijka widt sŒ wŠl ofwan till som nedan wid Footan, och ther till sŒ brant, att det Šr omšgeligit fšr nŒgon Menniskia att komma dijt upp, och Šr till sielfwa WŒningarna allenast een UpgŒng, hwilcken Šr uthuggen uthi hŒrda Hellebergat

# 65 Trappor 4. Allnar lŒnga, och mŒste man gŒ šfwer 100. och nŒgra stycken, sŒ kommar man till een stoor och hšg Konungzliga Port, hwar under ligger twenne Drakar uthugne uthi Steen: Sedan gŒŒr man Œther wid pass 20. eller 30. Trappor, fšr Šn man kommer till sielfwa Huusen, ther man tŒ gŒr igenom itt stoort Hwalff med allehanda Blom- och KrwswŠrck uthuggit; Och mŒsteman achta, att thesse Huuss som uthi Berget finnas, Šro inthat murade, uthan alle bŒde Huuss och Figurer uthi faste Helleberget uthgrafne och uthugne: Och kallas detta Huuset therfšre Tsiel Monar, effter det hafwer stŒtt uŒpŒ 40. Pelare: Fšrty Tsiel Šr uppŒ Persianisk 40. och Monar Pelare: Och hafwer hwar Pelare bestŒdt uthi 3. Steenar, och hwar Steen aff 7. Allnar hšg, och altsŒ Šr hwar Pelare tolff Alln hšg; Thesse Šro nu mŠst fšrfalne, allenast 11. Šro Šnnu behŒldne; UppŒ hwar Pelare ligger itt serdeeles Diur uthuggit aff Steen, hwilcka see stoort uth med …gonen, lijka som the skulle hafwa een sŒdan šfwermŒtton stoor Tyngd att draga: UppŒ een liger een Elephant, then andra een Cameel, then trijdie een HŠst, then fierde een Boffel, then femte itt Swijn, etc. Och Šro uthi sielfwa Berget 16. WŒningar, hwilcka alla hafwa tillfšrende warit innen šfwer fšrgyllte; Alle BelŠter och Figurer Šro uthugne som stora Reeser

# 66 eller Jetta: Uthi een aff the stšrste Salerna kun dem ansee, hur twenna MŠn sittiandes hwar pŒ sin HŠst, och hade hwar een Crona pŒ Hufwudet, Then een war till Gestalten lijten, then andra stoor, och hde een Ring emŠllan sig, hwilcken the drogos om, Och synes sŒsom then Mindre skulle draga bŒde Ringen och then Andra till sig. Uthi een annan Saal, war Darius uthuggen, sittiandes uppŒ een Seger-Wagn, hwilcken bleff dragen aff twŒ HŠster, fšr honom gingo een hoop QwinnesPersoner, hafwandes allehanda Speel uthi HŠnderna, och effter honom gingo bewŠpnade KrijgzmŠn. Uthi een annan, stod een, och giorde itt Offer med RšškewŠrck, och ther omkring stodho mycket Folck. I een Summa, man kunde see, hwar Sofwokamrar, Kišck och annat hade warit, ty i Kišket stodh uthuggit een Sleeff, Grytor och Faat: Men nu Šro thesse sŒ skamligen fšrstšrde, aff een hoop lŠttferdige Bšnder, som bodde ther nŠst uthi omliggiande Byar, nemblig Mirpasko, Apgarem, Pologorg och Siamsesange: Hwilcka hafwa med Jern huggit bort BelŠterna, burit Wedh och Eeld up i Huuset, och det allestŠdes skŠmpt och fšrbrŠndt, sŒ att det Šr stoor …mko att see, huru the ther hafwa brutit och regerat i theras Grymheet.

# 67 Cap: XXXIX.

Om Orsaaken till thenna Fšrstšrning.

DEtta hafwa the giordt fšr then Orsaak; Ty nŠr nŒgon Europiske Gesandter eller andra fšrnembliga MŠn hafwa fšrsšckt hoos Konungen, att besichtiga detta Huuset, sŒ Šro the blefne dijt beleedsagade med Persianiske Rytterij, hwarigenom thesse Bšnder hafwer lijdit stoor GŠstning och BeswŠr, altsŒ hafwa the inthet wist bŠttre Šn att fšrstšra detta Huuset,sŒ skulla the wŠl sŒdanne Mšda blifwa qwitte. Men nŠr KiŠŠSŠfi detta fšrnam, hafwer han lŒtit skŠra NŠsor och …ronen aff alle som bodde i thesse Torpen, bŒde MŠn, Qwinnor och Barn, sŒ att jag hafwer sedt ther mŒnga lšpa bŒde NŠse- och …relšsa, Œ then tijdan jag ther war. Aldrašfwerst pŒ Berget Šr sŒ slett, som det wŒre hšflat, och gŒŒr man ther upp igenom Huusen pŒ Trappor; Ther ofwan uppŒ woro fiira ihola Brunnar, een Dam som man lšgar sig uthi; Och een Fiskedam, hwaruthi Šnnu wore Fiskar. Ther stodo och trij TrŠŠ, det eena itt Boomuls- det andra itt Nšta- och det trijdie itt Limone trŠ. UppŒ then eena sijden uthi aldrašfwerste Trappan, war een lijten Kammar, uthi hwilcken stod lijka som een stoor Kista uthugne aff Steen, och Lockat ther uppŒ, sŒsom man hade stielpt itt Baketrog ther šfwer, eller itt annat kupet KistelŒk; Ther

# 68 sades, att det skulle wara een fšrnemlig Begraffning. Och emŠdan Berget Šr rŠttup i WŠdret een god Italiensk Mijl hšgt, Šr uppŒ …stre sijdan om Berget mitt uppŒ, emellan Footan och šfwerste Kullen twenne stoora Dšrrar, och synes att ther uthinnan Šro IngŒngar; Ther fšregifwes, att Darius skulle hafwa hafft sijn Skattekammar hŠr: Huru the nu dijt och tŠdan hafwa kunnit komma, kan jag inthet annorledes afftaga, Šn att the med TŒg hafwa Œfwan ifrŒn hissat sig upp och neder: Ty nedan hafwa the inthet kunnit komma, emŠdan inthet TrŠd kan finnas sŒ lŒngt, hwaruthaff the hafwa kunnat giordt sig Steegar. Nu Šr detta Huuset inthet annat Šn itt Ugle-neste, och mŒnga Storckar hafwa ther sin Boo.

Cap: XL.

Om twenne andre Berg.

EEn fierdingz Mijl ifrŒn detta Tsiel-Monar, liggia twenne andra Berg, men inthet aldeles sŒ hšga, hwilcka ock pŒ alla Sijdor Šro mycket brandta, och Šr ther inthet meer Šn een UpgŒng, doch inthet huggen med Trappor, uthan annars lagder med Steenar; …fwerst uppŒ them Šr och heel slett, och synas hwar Huusen hafwa stŒdt, (men the murade) i lijka mŒtto hwar Torgit hafwar warit: Ther woro mŠchta diupa Brunnar uthugne i hŒrde Berget,

# 69 och woro nu heel tšrra, sŒ diupa, att nŠr wij lŒta falla stooro Steenar neder, lŒgo wij lŠnge och hšrde effter, fšr Šn han kunde treffa Grundet, och nŠr Steenen war i sielfwa Fallat, gaff han een sŒdan mŠchtig Dunder ifrŒn sig, sŒsom man hade lossat een heel Kartoug. Uthi thesse Brunnar fšrhšllo sig een stoor Myckenheet aff Dufwor. Wij ginge uppŒ det eena aff the mindste Bergen, Klockan 7. om Morgonen, och kommo inthet ther aff fšr Šn 3. war slagit effter Middagen. UppŒ detta FŠltet hafwer Alexander M. nederlagdt Darium, och sedan effter erhŒllen Segerwinning uthaff berodde Modh satt Eelden uppŒ Persepoli.

Cap: XLI.

Om Schiras eller thet Nya Persepolis.

SChiras, eller det nya Persepolis, hafwer tillfšrende warit Konunga SŠtet uthi Persien, men nu sedan Issphahan Šr kommen i floor, hafwa the Persianiske Konungarna dijt flyttat, emŠdan ther Šr sundare Lufft Šn uthi Schiras. Thenne Staden Šr uthi Runden wid pass twenne Italienske Mijl, Och blifwer mycket beršmbder aff det skšna Wijnet som hŠr pressas, Ty uthi heela Persien wŠxar inthet bŠtter Wijn Šn wid thenna Orthen. Och blifwer thenne Staden Schiras aff een fšrnemblig Fšrste, benmbd Sultan Karathan Ossman styrd, een

# 70 mycket from Herre, som hŒller myket utaff Christne, och esomofftast besškar Munckarna uthi Klostren, och aldrig gŒr tŠdan, utan han jw icke fšrŠhrar them nŒgot. HŠr drifwas een mŠchta stoor Handel med Gyllen- och Sijdentyg, i synnerheet med Wijn och Rosenwatn; Ty the Persianer sŠlja Drufworna till the Christne, och kšpa Wijn igen, effter the kunna inthet Pressa nŒgot. HŠr tillredas och i stoor Myckenheet Aphion eller Opium, hwilcka the Persianer taga in, nŠr the wille hafwa nŒgot Modh till att slŒss. PŒ ingen Platz uthi heela Persien fšrlijkas bŠttre the Christne och Mahometister eillsammans Šrn hŠr. The Christne hafwa hŠr twenne Sammankomster, een Dominikaner och een Fransiskaner Kloster: The Armenier hafwer hŠr och twenne Kyrckior. Uthi Dominicaner Klostret fan jag ock inrijtat uthi Muren Sl: Herr Bengt Oxenstiernas Nampn, med …fwerskrifften som ofwan bemeldt Šr uthi Beskriffningen om Issphahan. HŠr finnas mŠchta skšna Kyrckior hwilcka, nŠr Solen skijn, gifwa itt sŒdant Skijn tillbaka, att det Šr omšgeligit, det nŒgon Menniskia kan kasta sina …gon uppŒ them, ty the Šra somblige fšrgyllte, somblige glasserade.

          The Mahometister ther och annorstŠdes, fšreboro, att uthi then Turckiske Kyrckia, som war uppŒ Tacket allšfwer fšrgyllt, skulle wara itt sŒdant heligt Watn,

# 71 att eho som uthi detta Watnet sig twŒr eller twettar, skal han strax blifwa helbregda, det war sig med hwad Siukdom han kan wara behaffat; Och seya the, att Aly Mahometz fšrnembste Apostel, hwilcken och hade Mahometz Dotter benembd Watteme till Hustru, skulle hafwa med sina ord signet detta Watnet; Hwilcket Šr inthet att troo. Och ehuru wŠl uthi thenna Staden Šro och finnas allestŠdes Horehuus, uthi hwilckom allom blifwer effterlŒtit att intrŠde, bŒde Christen, Turck och Jude, lijkwŠl sŒ straffas hŠr mycket skarpt the Qwinnospersohner som trŠda ifrŒn sin €chta SŠng: Ja om theras Man fšrstoda aff nŒgon Fremmande: SŒ Šro ther twenne hšga Stodar, lijka tiocka uppŒ och nedan, med Trappor innan uthi murade, ther the med SkarprŠttaren mŒste gŒŒ igenom, till thess the komma šfwerst uppŒ, och sŒ blifwer hon nederstšrtet; Men uppŒ Horekarlen sškes ingen Plicht. HŠr bedrifwas och offentlig stoore och grofwe Sodomitiske Synder, bŒde med unga DrŠngar, som och med smŒ ssnor, som the till then Endan hŒlla alltijd pŒ Stall, hwilcka inthet blifwa straffade.

Cap: XLII.

Om een under-stoor TrŠŠgŒrd.

UThi thenne Staden Šr en šfwemŒtton stoor

# 72 TrŠgŒrd, hwilcka med allehanda FruchtbŠrande TrŠŠ mycket tŠtt planterade Šr, fšruthan Blommar; HŠr Šro nŒgra skšna Lusthuuss med Heligt Watn nŠstan uthi hwar WŒning, (det Šr rinnande Watn, hwar man kan lŠska eller swalcka sin Lekamen uthi stoora Solennes Heeta med,) ther till mŒnga Fiskedammer: Och Šr thenna TrŠgŒrden een dubbel Tršijeborg; Ty nŠr man ther inkommer, och icke aff TrŠgŒrdz-betiente blifwer underwijster, Šr omšgeligit att nŒgon kan aff GŒrden uthkomma. Jag hafwer hšrdt berŠttas, Att een drŠchtig ssna skulle hafwa ofšrwarandes ifrŒn sin Drifware rŒkat uthi thenne TrŠgŒrden, imedler tijd bleff hon icke sedt eller treffat aff nŒgon TrŠgŒrdz-betiente, fšr Šn ssnans Foster kunde wara 2. hr gammal, tŒ bleff starckt effter-frŒgat, hwilcken ssnan tillhšrde, tŒ Šr een fattig Landman kommen, then ther igen kŠnde sin ssna, och effter Fostret fšlgde sin Moder, som tŒ war snart 2. hr gammalt, och i medler tijd inthet blefwen sedt off nŒgon Fremmande eller TrŠgŒrdz-betiente; SŒ betŠnckia nu hwar, hwad tiock Skog, (som doch lijkwŠl bestŒr aff FruchtbŠrande TrŠdh,) och huru stoor thenne TrŠgŒrden mŒste wara uthi sin fulla Widd, then jag Personligen hafwer lijtet besichtigat, Att ssnen sŒ hembligen inkommen, ther sitt Foster aflat, och 2. Œhr ther effter aff rŠtta €garen igen funnen.

# 73 Jag hafwer och aff een trowerdig Man hšrdt sŠyas, (ehuruwŠl han war een Mahometist) att een fšrnemblig Persohn aff Hšg Herkomst, som war kommen uthi Konungens stšrste OnŒde, skulle till samma GŒrd hafwa tagit sin Undflycht, och hter sig uthi mŒnga hr heemligen fšrhŒllit, med WŠchtarnas Weet och Samtycko, till thess han Œter kom till Gunst och NŒde igen. Jag Troor nŠppeligen, att uthi heela …sterlanden finnes nŒgon Stad, ther Christne hafwa stšrre Frijheeter, Šn uthi thenna.

          The Persianer och Mahometister som Šro blefne dšpte, och hafwa antagit then Christne LŠhran, hafwa upreest uppŒ sine Huuss itt Šfwen sŒdant TrŠkorss, som the Europiske och Armeniske Christne; Och twert emoot, sŒ mycket som the Christen ther Šro aff holdne, sŒ Šro Judarna ther emoot hatade och fšrachtade.

Cap: XLIII.

Om then Staden LURU.

LUra Šr en lijten och mycket luftig Stad, blifwer mycket beršmbder aff the skšne HandwŠrckare, sampt Kopper- och Teengrufwor som ther Šro. Sielfwe Staden ligger emellan 6. Hšga Berg, uthur hwilcka hŠmptas Koppar och Teen; Och uppŒ the twenne som liggia …ster uth, Šro Slott, hwilcka med Stycken och Saldater Šro besatte. HŠr gšres

# 74 mŒnga Plater, hwar aff gišrss Faat, Kannor, KookekiŠrel, och alt hwad till HuusshŒld behšfwes, hwilcka alla, isynnerheet Faten bŒde uthan och innan fšrteenas; Ty i heela Persien, bŒde hooss Hšg och LŒg, (undantagandes Konungen och Cantzeleren,) brukas inga andra KiŠrell, hwercken aff Guld, Silfwer eller Porsellijn, Šn fšrteenat Koppar. Uthaff thesse Bergen springer skšna KŠllor, hwilcket Watn the igenom Œthskillige Konster kunna draga och leda ehwarest the willa, bŒde uthi sina TrŠgŒrdar, som och uppŒ sina ckrar lŒngt uthom Staden. StŒtthŒllaren war een Ungerssman, een Affelling ifrŒn then Christne LŠran, och ehuru wŠl ther war inthet meer Šn itt Christet Kloster och nŒgre fŒŒ Christne, war han them inthet god, uthan alt till Fšrtreet. Uthi ingen Stad eller annan Orth sŒg jag nŒgonstŠdes heemtamde Swijn Šn uthi thenna, hwilcka han hade uthi sit Hoff, och gingo ther bŒde uth och in, om han nu Œth aff them, weet jag inthet.

Cap: XLIV.

Om then Orthen Stabbaron och BezoarSteenen.

TWŒ Dagzreesor ifrŒn thenna Staden, ligger een Orth, benembd Stabbaron, ther falla the skšneste Bezoar, hwilcka aff the Persianer kallas Pazar, det Šr emoot Fšrgifft. Och Šro ther een stoor Myckenheet aff Bockar, wŒre Europeiske slŠt inthet olijke,

# 75 the ther Šta aff een serdeles slagz GrŠŠss, som ther wŠxer, aff hwilcket fšrorsakas uthi theras BlŒsa och groor een Castaniebrun Steen, sŒ stor och satt som een HšnssŠgg, och nŠr han Šr fullwŠrckat eller mogen uthi Kroppen, kunna Bockarna inthet lŠngre gŒ, och tŒ dšdas the. …fwer thesse Bockar lŒter Konungen hŒlla starck Wacht. Thessa blifwa achtade ochskattade fšr the bŠsta; Och nŠr man will fšrsškia Steenen, mŒste man taga een lijten gran SŒgh, (ty han lŒter skŠra sig,) och sŒga honom i twenne Stycken, Šr han tŒ uprichtig, sŒ Šr han innan till pŒ seendes Šfwen som man skore een Ršd-lššk i twenne stycken, sŒ med smŒ Ringar hwar uthan pŒ annan. Thes fšr uthan finnes och twenne andre slagz Bezoar, itt som finnes i Buuken pŒ Apinier, thet andra uthe Magan pŒ wilda Swijn, hwilcka Šro uthi sig sielff wŠl goda, och till FŠrgan grŒachtige: Men doch sŒ šfwergŒr thenne Stabborons Bezoar the andra.

Cap: XLV.

Om Staden Gammeron.

GAmmeron een lijten Stad, blifwer aff the Persianer kallat Bander Basser, det Šr sŒ mycket som Konungens ypperste Riddar Stad, ty han Šr belŠgen hŒrdt wid Stranden pŒ Persiske Inloppet, och finnas ingen Sišstadt meer i heela Landet: HŠr

# 76 hafwer Konungen sitt Tullhuuss, och faller ther een šfwermŒtton stoor Tull aff alle Fremmande som ther med sine Faarkostar anlŠggia, bŒde ifrŒn Asia och Europa, doch Engelske undantagandes, the gŒ alle Tullfrij. HŠr drifwes ingen synderlig stoor Handel, uthan alla Wahror fšras upp uthi Landet. HŠr finnasinge Christne Kloster, uthan een stoor Myckenheet aff Judar och Benjaner, hwilcka alltijd och stadigt ther drifwa sitt Skackrerij.

Cap: XLVI.

Om Landskapet ORMUS.

ORMUS, ehuru wŠl att det Šr itt serdeles stoort Landskap, som hšrer Konungen uthi Persien till, och strŠckar sig lŒngt uth med Stranden wid Persiske Sišn, grŠntzandes ther med intill then stoore Mogol: SŒ Šr det lijkawiss een lijten …š, wid pass 5. Italienske Mijl uthi widden, hwilcken Spaniorn uthi fšrra tijderna hafwa sig bemŠchtigat och fast giordt, ther uppŒ bygdt itt Slott, hwilcket Šn i thenna Dagen (doch nu med Persianer besatt,) blifwer wid Macht behollit, och ther pŒ ligger sŒ mŒnga Stycken, som Dagarna Šro uthi Œhret, nembliga 365. Och effter Spaniorn begynte nŒgot drifwa emoot Konungen uthi Persien, och ther hooss hade then skšna Perlebancken borte, hwilcket honom hšgeliga fšrtršt, ty igenom the Engelskes Tillhielp, hwilcke belade

# 77 Staden till Sišs med sina Skepp, šfwerwand Persianern till Landz pŒ sidstone detta Slottet, och hšlt ther ynkeligen Huuss, skonade ingen, eller gaff nŒgon Quarteer, utan the icke wille lŒta omskŠra sig, aff hwilcke jag Šnnu nŒgra sŒg uthi Persien, och Šro aff alle fšrachtade. Thenna lilla …šn hafwer Konungen uthi Spanien beršmbdt fšr alle andra uthi Werlden, seyandes: Om heela Werlden wŒro een Guldring, sŒ kunda thenna lilla …šn Ormus wijsa sig fšr een Steen ther uthi. Hwarfšre han achtade henne sŒ hšgt, Šr Orsaaken, att han kunde upbringa aff henne nŒgra Tunnor Guld uthaff Perlebancken Œhrligen, som ligger ther strax brede wid, och blifwer Perlorna aff Grunden sŒlunda uphŠmptade som fšlger. Brede wid thenne Ormus liggia twenne …yar, then eena kallas Kissmus, (det Šr sŒ mycket som een Wijndrufwa eller Russin,) then andre Careka, (det een snell Katta,) hoos hwilcka twenna …yer liggia mŒnga Perlebanckar eller Grund, hwar uppŒ thesse PerlefŒngare till nŒgra 100. eller 1000. och dageligen sškia, och sig fšda uppŒ fšliande Maneer: The ducka under Watnat uppŒ 18. Fampnar diup, och the som gamble Šro, bruka ingen Wicht wid Beenen, men the Unga som lŠra skola, binda itt slagz TrŠd, hwilcket Šr myckit swŒrt, wid sina Fštter, pŒ det the thess bŠttre skola siuncka, doch fšr Šn the gŒŒ

# 78 neder i Wattnet, och binda the sina Faarkostar fast, bŒde fšre och back, sŒ att the liggia stadig: Nu hafwa the een Liina aff 200. Fampnar eller meer, then eena Šndan gšra the fast uthi Faarkosten, och then andra om Lijfwet, uppŒ Lijfwet binde the een stor LŠdersŠck hwilcken hŠngar them neder pŒ Beenen eller KnŠŠn, uppŒ Armen binda the een stoor Swamp, upfyllt full med Olio, hwaruthinnan the kunde bŒde lŒta och taga igen sin Anda, nŠr them behagar och nšdig Šr: HŠr med lšpa the neder i Bottnen, och kunna wŠl wara nedre meer Šn een Tijma, fšr Šn the komma upp: Ja sŒ lŠnge som Olien warar i Swampen, kunna the wara under Wattnet: Och ehuruwŠl Wattnet uthi Persiska Inloppet Šr mycket salt, hafwa the lijkwŠl een mycket frisk Syn, och theras …gon aldrig fšrderfwas; The see mycket wŠl med them pŒ Sišbottn, Šfwen som the woro pŒ Landet, och plŒcka eller hŠmpta sine SŠckar fulle med Skšlpar eller Mussleskahl, then eena gŒngen effter then andra, och nŠr SŠcken Šr full, hielpa the sig med HŠnderna, och sŒ hafwa the Musslorna in uthi Faarkosten, och stickar sig Œter till att fara neder, och sticka sina Swampar i Olian igen.

          Thesse Musslor Šro lijka som Ostror, doch mŒnga wijdare och stšrre Šn een Tallrick, hwar uthinnan

# 79 finnas undertijden 3. 4. eller 5., uthi sombliga inga Perlor; Och ther man skulle sšnderslŒ sielfwa Musslan, emŠdan Fiskan Šn lefwandes woro, kunde och lŠtteligen Perlorna tillijka omkomma: Ty kastas the fšr thenskull uthi stoora Hšgar, som nŒgonzin det stšrsta Huuss kan wara, uthi Solennes Heeta, ther tŒ Fisken Šndtligen dšš mŒste, och sŒ spricker Skšlpen eller Skalen uthi twenne stycken, tŒ hŠmptas Perlorna obrŠchte aff Skaalen; Och then tijden faller een fšrgifftig Stanck aff the fšrrottnade Fiskarna: Fiskan kastas uthi Sišn, men Skšlporna eller Skaalen sambla the tillsamman, hwaruthaff the brŠnna Kalck. Perlorna blifwa brachta till Slottet Ormus, icke Kannetahls, uthan stoora Tunnor full: Och Šr uppŒ thesse Banckar med Duckarna ingen Fahra, hwarcken i itt eller annat, som dageligen skeer och tillgŒr pŒ Perlebancken benembd Keylegatan, belŠgen uthi Indien uppŒ Malebariske Siš-sijdan, emellan …šn Tzeyton och faste Landet, ther Duckarna dageligen blifwer bottagne aff Crokodijler, om hwilcket hŠr effter skall fšrmŠlas. Och det till fšrundrande Šr, sŒ faller hŠr pŒ thenna …šn Ormus itt slagz Salt, hwilcket blifwer wŠrckat aff Solen, och hafwer een hšg gyllande FŠrga, Šfwen som Ducata Guld, blifwer mycket hšgt skattat, och ther aff skšne Olior brŠnde till LŠkedom

# 80 Cap: XLVII.

OmStaden BASSORA.

BAssora Šr een tŠmelig stoor och mycket befŠst Stad, belŠgen rŠtt uth wid Euphratem och Tigrim, ther bŠgga Floderna lšpa tillsamman, i Wijkan uthi Persien, 19. Italienske Mijl ifrŒn Bagadet: HŠr hafwer Konungen twenne starcke Slott, och stadigt nŒgra 1000. Mann liggiandes, fruchtandes mycket fšr Turckiske Keysaren, hwilcken pŒ Sšdre sijda om Elfwen hafwer een mycket starck BefŠstning med mycket Folck besatt, benembd Balsera, hwilcket ligger i Arabien: Till thesse StŠder affterlŒtes ingen Fremmande komma. BŠgge tgesse Turckiske och Persianiske Šro mycket rŠdde fšr hwar andra, liggia och see then eena pŒ then andra, Och Šr inthet lŠnger emellan them, att the wŠl kunna beskiuta hwar andra med Stycken.

Cap: XLVIII:

Om Bagadet eller Nya Babylon:

BAgadet eller Nya Babylon, hafwer tillfšrende hšrdt Konungen uthi Persien till, men fšr nŒgra hr sedan hafwer Turckiske Keysaren med Wapn honom det affhŠnt; €r nŠstan till seyandes ošfwerwinnerlig, bŒde aff Naturen, och sedan thess starcke Murar och Blockhuuss, som med Stycken belagde

# 81 Šro, sampt ock aff BelŠgenheeten; Ty Euphrates och Tigris kommer ther till hoopa, och gišra sŒ een …š, och sedan lšpar the Œter tillsamman igen, emellan Bassora och Balsera uthi Persiske Sišn, och Šr sielfwa Staden med sina FšrstŠder wŠl sŒ stoor, som heela Stockholms Norremalm och LadugŒrdzlandet: Uthi sielfwe Staden boor een Visier Bassa, hwilcken hŒller sig mŠchta prŠchtigt. Och kan man inthet gierna allena gŒ sŠcker in uthi Staden, fšr the Turkeske Soldater, som ther liggia nŒgra 1000. i Guarnison: Thenne Staden Šr med mŒnga Turkeske Kyrckior bepryd, hwilka mycket wackre Šro uthan till uthstofferade; Men ingen Christen wid sitt Lijff dierfwas att see ther in. UppŒ alla Torg Šro mŠchta skšna springande Wattnkonster, och kan Staden aldrig lijda nŒgon Nšd fšr Wattnlšsa. HŠrdrijfwes och een mŠchta stoor Handel aff Kaldeer, Indianer och Armenier, etc. Men inga mŒnga Persianer komma hijt. HŠr Šro och šfwermŒtton stoore TrŠgŒrdar. Thenna Bassa hŒller Dageligen-dagz hŠr inne een skarp RŠtt och een starck Ransackning uppŒ hwad Folck som inkomma, sŒwŠl som fšrreesa aff Staden, bŒde aff sine egne som fremmande, och mŒste ther alla Fremmande bŒde Mahometister, Christne, Judar och Hedningar gifwa hwar MŒnadt een Docat; Och om skšnt een blefwo inthet meer Šn een Natt uthi Staden

# 82 eller nŒgon aff FšrstŠderna, mŒste han strax betaala een Docat eller Ungersgyllen; Och fšr Šn nŒgon Fremmande inlŒtes uthi Staden, uptecknes han uthi Porten, bŒde hans och WŠrdens Nampn, rŒkar tŒ GŠsten reesa bort, sŒ mŒste WŠrden fšr honom betala. HŠr Šro twenne wackra Fšrstader, then eena Baltah, then andra Ctesiphonta: Uthi Baltah boo alle Christne, och alle Šro the Romersk Catholiske: HŠr wistas een Biskop, hwilcken Šr een Franssman, och Œlderstigen, benembd Bernhardus L. Hey, een uprichtig Herre, han Šr och een Cardinal, ty titulerar han sig Hšgboren; Han hŒller sin Staat, Hoff och Disk, som een Fšrstlig Person: HŠr Šr Dagelig itt stoort tahl Munckar hooss honom, som bŒde komma och gŒ uthi alla Land; Dageligen hŒller han Mšte, och fšrhšrer the FŠder som ankomma, hwilcka frambŠra stoora och lŒnga Register pŒ, huru mŒnga the hafwa omwend, till Christendomen; Och sedan taga wijdare Beskeed, hwad the Šn ytterligare skola uthrŠtta; I lijka mŒtto blifwer och alltijd een ung Munck med them skickat, hwilcken mŒste lŠra Landzens TungomŒhl, och thess Inbyggares Sinne, uthi hwilcket then €ldre lŠrdt hafwer, och Šnnu lŠra skal. Thenne Biskopen hafwer mŠchta stoora Inkomster aff the Catholiske Potentater uthi Europa, i serdeles aff Konungen i Franckrijket, med hwilcket han och underhŒller the

# 83 andra FŠder: Hans Uthskickade gŒŒ allestŠdes om kring, och ther the mŠst Šro wana att wistas, thafwa the sina Samqwemmer och tillhŒld, som uthi Arabien, Kaldeen, Mesopotamien eller Diarbeg, Assyrien eller Assarum, Persien, Cathaja, Tartarie, Mogors LŠnder, Costa, Malebar, Narsinga, och Costa Caromandel alt in till Gangen: Ther Œter een annen Biskop boor uthi Staden Piplipatan, hwilcken hafwer Upsicht med the FŠder, som lŠra uthi Awa, Pegu, och China. HŠr hafwer the Christne šfwermŒttan skšna Kloster, hwilcka Šro uthi tahlet sex, och hafwa mŠchta lustiga TrŠgŒrd. Uthi det Kloster som Biskopen boor, hafwer Sl: Her Bengt Oxenstierna rijtat sitt Nampn uthi then Saalen ther Andelig RŠttegŒng hŒlles, med šfwerberšrde Ord, som han uthi Issphahan och Schiras skrifwit hafwer. BŒde Wijn och annan Prowiant hwad the behšfwa, mŒste the kšpa ifrŒn Arabien och Persien. Ibland alt annat, som ther war uthi Klostret till att see, hade Biskopen uthi sitt Kššk een Groda, hwilcken stod bunden om Lijfwet med een SilfwerkŠdia, och hade sitt TillhŒld under een Steen, ther som all Oreenligheet uthslogs, hon war halff-annan Alln lŒng, och 3. Quarter šfwer Ryggen bredh; NŠr nŒgot FŒŒr slachtades sŒ bleff Inelfworna till henne kastade, hwilcka hon strax upslukade; Hennes …gon

# 84 brunno som Eeld, sŒ stoora som twenne laglige HšnssŠgg; NŠr the stucko Handen i Munnen uppŒ henne, didde eller sšg hon henne som een Kalff. Tillfšrende hafwer ther och sŒ warit een Fyrfota, hwilcken tŒ war dšd, och Huden sedan upfyllter med Boomull: Thenne, effter hon alltijd gick lššss bŒde NŠtter och Dagar, ther till lŒgo Grodan och hon tillsammans om Natte-tijd under Steenen uthi Kšket, fšrthenskull emŠdan Kockarna hafwa om Afftonen fšrgiŠttit nŒgot uthi Kšket, som skulle slutas in om LŒŒss, i synnerheet fŠrskt och nyslachtat Kštt, som gemenligen hŠngde pŒ WŠggierna, staal thenne Fyrfota strax bort, och slŠpade det till Grodan, hwilcket the sedan bŠgge fšrtŠrade och upŒto.

Cap: XLIX.

Om HandwŠrckare, och huru the Šro bestŠlte.

UThi alle thesse Persianiske StŠder, som ofwanbemelte Šro, Šr med HandwŠrckarne mycket wackert bestellt, idet att alla mŒste boo tillsammans pŒ een Gata, och inthet inmŒnga sig med nŒgon annan EmbetzmŠn, som boor pŒ een annan Gata; Alla Smeder fšr sig, SkrŠddare, Skomakare, Gyllen och Sylfwerduuks WŠfware fšr sig, TapetwŠfware fšr sig: I een Summa, hwar och een mŒste, (ja GŒrkockar ock,) hafwa sine besynnerliga Gator fšr sig.

# 85 Hwad nu Dagzreesor anbelangar, om hwilcka jag mycket tillfšrna ršrdt hafwer, sŒ Šro the Œtskillige, ty emellan hwar Krog eller Herberge Šr fšgo meer Šn twŒ Persianiske Coss, (det Šr Mijler) hwilcka bŠgge gišra een lijten Swensk Mijl; Och det Šr een rŠtt Dagzreesa, nŠr man med een Carawana eller starckt Medfšllje, som bestŒr aff beladne ssnor och Cameler, reeser 3. Swenska Mijl.

Cap: L.

Om Felugo, eller then gamble Babyloniske Genleffwor

FElugo Šo then gamble Babyloniske Genlefwor, ligger 9. Italienska Mijl (det Šr trij Swenska,) ifrŒn Bagadet, Och mŒste man gŒ šfwer Euphratem, strax wid Bagadet. Och Šro sielfwa Ruinerna och Fšrstšringen uthi Begrijpet 16. goda Tyske Mijlar, sŒ att inthet annat skšnies Šn Steen uppŒ Steen, och ther aff Šro alle Steenar fšrde, (och Šnnu dageligen igenom TrŠler och andra Lastdragande Creatur, sŒsom ssnar och Cameler fšres,) hwarigenom Staden Bagadet icke allenast Šr fšrwarat och stŠrckt, uthan och bebygdt, i synnerheet uthi Baltah hooss the Christne; Men the Christne mŒste dyrt betala hwar Steen som ther ifrŒn hŠmptas, icke allenast till Klostren, uthan och till theras egne Bygningar. Uhti thesse Fšrstšringar Šr inthet meer till seendes, Šn Leijonkulan, ther Daniel skulle hafwa suttet uthi:

# 86 Och Ugnen, ther the 3. MŠnnerna woro inkstade, hwilcke inthet wille tillbidia then Stšden, som Nebudkadnesar hafwer lŒtit upreesa; Och itt Stycke aff Pelaren, ther thenna Stšden Šr upreester, SŒsom och itt lijtet fyrkantigt Huuss aff swart Steen, hwilckes seyes wara Daniels Sommar- eller Bšnehuuss, men nu alle mycket fšrfallne aff the stoora JordbŠffningar, som ther Œhrligen skee; Hwilcka bŒde Kuhlanoch Ugnen Šro upbygde Anno M. 3434. och fšr Christi Tijd 536. hr. Men sielfwe Staden Šr begyut effter Werldennes Skapelse 1788. Och fšr Christi Bšrd 2183. Hwad det Babyloniske Tornet anbelangar, om hwilcket fšrmŠles Genesis II. SŒ kan man ingen Afflewor finna effter thess Rum eller Grund, hwar uppŒ thet skulla hafwa stŒdt. Ty Biskop Berndt L. Hey berŠttade, att han uthtryckelig Befallning hafwer bekommit ifrŒn Konungen i Franckrijket, att han noga Šrfahra skulle Platzen, hwar uppŒ detta Tornet skulle hafwa warit bygdt, hafwer fšrthenskull sšckt the Šldsta MŠn, som han hafwer kunnat finna uthi Kaldeen och Arabien, fšrfrŒgat them, om the skulle hafwa nŒgon Wetenskap om then Platzen, hwilcket the bejakade; Ty hafwer (sade han) then eena wijst mig then Orthen, then andra een annan, och then tridie och een annan, ic. Kunde altsŒ inthet wist sluta, hwar detta Rummet skulle hafwa warit.

# 87 Fara fšrthenskul the mycket willa, som fšrebŠra sig ther hafwa warit, och sedt Muuren aff Tornet; Uthan det Šr sant, att itt stycke aff Stadzmuuren synes, om hwilckat fšrmŠhlas skulle wara aff Nimrod eller Semiramide blifwin upmurad, sŒ breed, att om twŒ eller trij Wagnar mštte hwar andra, skulle the wŠl kunna reesa uthan nŒgon Stada then eena then andra fšrbij; Men sŒ Šr then nu mycket fšrfallen, doch kan man mŠrckia lijkwŠl, att han hafwer warit mycket tiocker. Thenna Muuren till Šfwentyrs mena mŒnga, skola wara itt stycke aff Babylons Torn, hwilcket doch inthet Šr: Och Šr thenna Šldre Šn Leijonekulan, och then murade Ugnen, ther the uthi trij MŒnnerna woro uthi kastade, hr 1646. effter Werldennes Begynnelse.

          HŠr uppŒ gaff mig Bispen sitt eegen Handtbreeff, att jag hooss thesse Fšrstšrelser warit hafwer, och ehrfarit thess Beskaffenheeeer, HŠr Šr och mycket Spškerij om Nattetijden, sŒ att ingen Menniskia kan niuta ther sammastŠdes nŒgon Natteroo.

          Och detta Šr nu sŒ korteligen om then Sšder- och WŠster-deelen aff Asia, sŒ mycket jag besichtigat hafwer. Nu will jag begifwa mig till Ostindien: Begynnandes aff the stoore Mogols LŠnder, Och Šr nu Indien det bŠste och Šdleste Landet uppŒ Jorden, hwilcket oss upbringar the aldraherligaste och bŠsta

# 88 Fruchter, som oss tiena, sŒ wŠl till Nšdturfft som till Lust. Indien fšrfyllar heela Werlden med Šdla Steenar, Perlor, Kryddor, LŠkedom och RšškwŠrck; Och kan detta Landet wŠll kallas det Jordiske Paradijss, Begrijper uthi sig mŒnga Konungarijken och LŠnder.

Cap: LI.

Om Staden Suratte.

SUratte Šr een mycken wacker Stad, belŠgen uthi det Landet Sussaratte, in uthi itt Sund eller Inwijk: Fšr Šn man kommar till sielfwa Staden, mŒste man reesa emellan twenne fasta Portugiske StŠder, then eena benembd Diu, then andra Dive; The Šro mycket fasta, och liggia pŒ twenne Uddar, sŒ att Mogor iw icke kan twinga them. Staden Suratte Šr uthi sig sielff inthet synnerlig fast, men hafwer itt fyrkantigt Slott med grofwa Stycken belagdt, sampt Soldater, som Moorar Šra. HŠr drifwes een mŠchta stoor Handel aff Œtskilliga Fremmande. The Engelske sampt the HollŠndare hafwa ther hwar sin Platz, uthi hwilcka the hafwa KšpmŠn stadigt Œhrligen liggiande, hwilcka aff och an alltijd reesa med Wahror, emellan Brochia, Amadabat och Agra. Thess fšruthan finnas hŠr een stoor Myckenheet aff Benjader, hwilcka Šro mŠchta fšrslagne uthi Kšphandel och RŠcknekonst, sŒ att ingen

# 89 Jude šfwergŒr them uthi Skackerij; Kunna therfšre inga Judar ther handla ey heller wistas, allenast nŒgra fŒŒ, som reesa till Wiciapour att kšpa Šdla Steenar, i synnerheet Diamanter, Ty uthi heela …sterlandet finnas hŠr the bŠsta, och blifwa aff Bergen hugne. Thenna Konungen aff Wiciapour med heela sitt Landzfolck Šre Soldater, och fšda the sig alt aff Ršfwerij; Och ehuruwŠl the stŒ under Mogor, sŒ gšra the honom slŠtt inthet till willja, uthan nŠr han behšfwer them, mŒste han betala them, effter theras egen BegŠran, och kan han inthet twinga them, hwarcken med Wapn eller goda Ord, ty the boo uthi Bergen, och hafwa sŒ starck besatt alle Passen, att omšgeligit Šr nŒgon kan komma in till them. The Šro sŒ šfwergiffne, att the inthet fruchta fšr nŒgon Dšd, och hŒlla det fšr then stšrsta skam i Werlden, att fly fšr nŒgon Menniskia eller Creatur. Een gŒr wŠl emoot itt hundrade, och lŒter sig icke fŒnga, uthan heller lŒta slŒ sig ihjŠl.

Cap: LII.

Om thes Folcks šfwerdŒdigheet.

FYra aff detta Partij sŒtto een tijd uthi itt Huuss, imedler tijd kom Eelden lššss uthi Huuset, hwilcket the inthet sšckte att slŠckia, seyandes sig emellan, skola wij fruchta fšr Eelden? Ney, han mŒ wŠl fruchta sig fšr oss; Brunno altsŒ 3. aff them upp, then

# 90 fierde flydde, hwilcken nŠr han kom till the andra sina Stallbršder, berŠttandes them theras AffŠrd, drŠpŒ the honom strax. Ocheen sŒdan SŠlle kom rijdandes fšr een wijd och diup Brunn, fšr hwilcken HŠstan stannade, williandes wijka kring om honom, šfwer hwilcket then šfwerdŒdige bleff fšrijfrader, gaff HŠstan SpŒrarna, williandes endtelig att HŠstan skulle springa ther šfwer, men stšrte Halsen bŒde aff sig och HŠsten. Een ung Adelsman aff detta šfwerdŒdige SŠllskapet, som wille endtelig bewijsa sin manlige …fwerdŒdigheet; sade sig icke fruchta fšr nŒgot uthi Werlden: Och till att bekrŠffta sin Manhafftigheet, framtedde han sig att gŒŒ emoot een Tiger, thet han och giorde; Och effter han wiste hwarest een Tiger hade sitt TillhŒld uthi itt Berg, dijt gick han allena emoot honom, men han hade fšrbundit och fšrwarit sin wŠnstra Arm och heela Brystet med Tyg, som war all fullstoppat med Boomull, hafwandes uthi hšgra Handen itt besynnerligit kort och skarpt GewŠhr.

          TŒ Tigern bleff honom warse, gaff han till honom itt SprŒng, uthi detta SprŒnget stŠllte han sin wŠnstra Hand i Slupet pŒ Diwret, och med een Snellheet med sitt korta GewŠhr stack Strupen utaff honom, sŒ att Creaturet bleff strax dšd ofwan uppŒ honom liggiandes; Men then šfwerdŒdige Edelmannen,

# 91 bleff och nŒgre Dagar ther effter dšd, i det han aff Tigren hafwer bekommit itt slag uthi hšgra Axlen.

Cap: LIII.

Om theras mŒnga-slagz Affguderij.

THeras Hustruur fšrbrŠnna sig lefwandes nŠr MŠnnerna dšš. The rŠtta Mogoller eller Mogorer Šro aff FŠrgan heel swarta, och Mahometister, Men the Benjaner swartgola, och Hedningar, Thesse Šro KšpmŠn, HandwŠrkcare och LandmŠn, i synnerheet Šro the šfwermŒtton snŠlle BookhŒllare och RŠcknemŠstare. The effterfšlia uthi sin LŠra Pythagore Meening, fšregifwandes, att then SiŠlen som Menniskian hafwer, Šr henne aff Guderna lŒnt, och nŠr Menniskian dššr, sŒ flyter hon uthi itt annat Creatur, som Oxa, Koo, ssne, Buffel, etc. eller war sig aff hwad som pŒ Jorden krŠker; Therfšre skola the aldrig dšda eller Šta nŒgot som Lijff undfŒngit hafwer, fruchtandes att the skola Šta nŒgot aff sine egne FšrŠldrar, SlŠcht eller WŠnner. Och nŠr the sŒwŠl om Dagarna som Nattetijd skola lŒta sitt Watn, hwilcke the alt gišra sittjandes bŒde MŠn och Qwinnor, lŒta the det smŒningen falla i Handen, och kastadt sedan wijdt omkring, pŒ det att icke nŒgon lijten Matsk, Myra eller annat Ohyrorna skola ofšrmodeligen uthi Watnet

# 92 blifwa omkommit, och the sedan wara Oorsaak till thess Lijffzfšrspillande. Och sŒsom the NŠtterna igenom alltijd lŒta brinna Lampor, sŒ hafwa the Eelden med tunna Hinnor šfwerdragne, sŒ att inga Myggar som om Nattetijd flyga, skola fšrgšra sig sielffwa ther uthi. NŠr jag ther i Staden Suratte war, togo wij Lšs uthi Papper, gingo till Bajanerna, drŒpo een eller twŒ i theras Œsyn, hwilcket nŠr the sŒgo thet, gŒfwo the oss strax Penningar fšr them, och slŠpte them sŒ hŠr och ther uthi sine Huuss; Sammaledes giorde wij ock med Dufwor, som wij kšpte aff Moorerna. Foglarna Šro sŒ tamde hooss them, att the flyga bŒde uth och in hooss them, ja sŒ dristiga att the (snart sagt) taga Maaten aff Munnan pŒ them; Ther till blifwa the uppŒ alla Taaken dageligen spijsade, ja bŒde fyrfotade Diwr och Foglar. Ther the finna them siuka, taga the strax them till sig, skšta och ansa them, som the woro Menniskior.

          Uthi alla Huusen i thenna Staden, sŒ wŠl hoos Christne som Moorar och Benjaner lšpa uppŒ WŠggiarna smŒ Ickornar i sŒ stoor Myckenheet som hoos oss Flugor. SŒ snart een Christ eller een Mahometist rŒkar lijtet ršra (antingen med Willja eller ofšrwarandes) wid nŒgot aff theras Drickes- eller KokekiŠrel, skola the aldrig bruka det sedan, uthan strax kasta the det bort ifrŒn sig. Theras Qwinnospersoner

# 93 gŒ uthi lŒnga hwijta Kiortlar, hafwa stoora fšrgyllta Silwerbrickor uthi …rorna, then eena giord som een Sool, och then andra som een MŒna: €r itt mycket otijdigt Folck; Jag sŒg ther een Qwinnosperson, som pŒ sitt 5te hr hade hafft sin MŒnatztijd, och nŠr hon war 6. hr gammal, hade hon fšdt Barn, och sŒga jag bŒde Barnet och Modren.

Cap: LIV.

Om theras Prester och thes Prydning.

THeras Prester kalles Bramines, hwilcka gŒŒ med itt gohlt KlŠde om Kroppen, allenast hšgre Axlen och Armen Šr baar och blott; The see mycket bistert uth, i det att HŒret slŠpar lŒngt effter them, och alt fullslagit med KootrŠck eller Koodyngia, the smšrja sin Krop ther med, ja brucka them uthi sin Maat, och hŒlla thenna TrŠcken fšr Balsam, ty ehe seya, thet wara een mycken lycksalig SiŠl, som Šr flyttiat in uthi een Koo: The gŒŒ pŒ Gatorna, uthi then eena Handen hafwa the een TrŠpotta, och i then andra Handen een Qwast, hwar med the allestŠdes pŒ Gatorna soopa reent fšr sig, att the icke ofšrwarandes kunna trŠda nŒgo Matsk till dšdz. Det Šr itt sŒdant mootwilligt SŠlskap, att the ingalunda willa lŒta šfwertala sig, och ehuru wŠl, bŒde uthi Diu, Diwe och Daman, hwilcka alle Šro fasta StŠder, och aff Portugiser bebodde, hwar uthi Šro nŒgra

# 94 hundrade Catholiske PrŠster, sŒ hafwa the lijkwŠl aldrig kunnat omwŠnda nŒgon Benjan till then Christne Troon.

Cap: LV.

Om underlige stoora Ormar.

H€r uthi Suratte finnas Ormar, hwilcka hafwa twenne Hufwuden, itt pŒ hwar thera Šndan, och krypa med een Šnda fram Œt then eena MŒnaden, och med then andra then andra MŒnaden, och gšr Menniskian stoor Skada. Uthi Sišn, sŒsom och uthi Persiske Inloppet falla šfwerflšdigen grŒ Ormar een Aln lŒnga, hwilcka Šro treekantige, och thesse blifwer aff alle Menniskior sŒwŠl Christne som Moorer Štne. Oxar Šro hŠr myckit smŒ, och alla hafwa een Puckel eber Bult pŒ Ryggen, lijka som een Cameel, blifwa brukade fšr KŠrror, hwar uthinnan Œka bode Christne och Moorer; KŒŒr blifwa brukade att rijda uppŒ, och blifwer alt šfwerhŠngder med stoora BŠllror och SkŠllor. Detta Landskappat Sussaratte Šr mŠchta fruchtbaart, thet bŠr uthi šfwerflšd Hwete och Korn, Rijss, Kattun och Boomull. HŠr faller ock then bŠsta Indigo, Smšr och Wax, etc. I een Summa, uppŒ alla Štande Wahror Šr hŠr stoor Ymnogheet, och allahanda slagz Fisk. HŠr wanckar och itt slagz Wijn, hwilcket tappas aff een PalmtrŠŠ, och blifwer kallat Terij, det Šr

# 95 mycket sund att dricka, kšler myckit Menniskian uthi then stoora Heetan, och kan man aldrig blifwa drucken, eller fŒ nŒgot Ondt ther uthaff; Det hafwer een mŠchta liuflig Smack, benŠgen bŒde till sštt och suurt. Silfwer och Guld, Koppar, Teen, Bly, Swafwel, Sulpeter Šr hŠr šfwerflšdigt. HŠr slŒss och wackert Mynt aff Guld, hwilcket blifwer kallat Achab, sŒ stoor och wichtig som een Portugaleus; Itt annat Mynt aff Silfwer, blifwer kallat Ropia, och gŠller een halff Rijkzdaler; Itt mindre benembt Mamodie, aff wŠrdet 1. Rixorth; Och Œter itt mindre aff Silfwer, blifwer werderat fšr 6. …ra Silfermynt; Aff Kopper hafwa the Peijss, och gŠller sŒ mycket som een …re Koppermynt. The bruka ock Mandelnštter fšr Penningar, och gŠlla 6. itt Peijss, Kan man altsŒ fšr twenne Mandelnšter kšpa Olia, Lampa, Mišlck, etc. HŠr wŠxar ock then skšneste Boomull uppŒ hšga TrŠŠn, sŒ lŒnga och tiocka som stoora AspetrŠd, hwilcka Šro ludne alt ifrŒn Roten up till Toppen bŒde GrŠnar och Qwister, och nŠr Ullen Šr fullmŒgen, sŒ falla Bladen aff, altsŒ rijfwes lijka som MŒssa, och det twŒ gŒnger om Œhret.

Cap. LVI.

Om the StŠder Diu, Diwe och Daman.

UThi detta Landskapet liggia the trenne šfwerbemeldte Portugisiske StŠder Diu, Diwe och

# 96 Daman, och Šro sŒ faste, att the inthet kunne twingas aff Mogor, och boor hŠr mŒnga tusend Christne uthi. Allahanda slagz Folck mŒ frijt ther inkomma, undantagandes Judar och Benjaner. The HollŠndare hafwa offta fšrsšckt hoos then stoore Mogor, att antasta thesse StŠder, men aldrig blifwer det them effterlŒtit och bewilljat; Ty ther HollŠndaren hade them blefwit šfwermŠchtig, hade han wŠl warit the Moorer till stoort Meen.

Cap: LVII.

Om then Platzen Wingula.

WIngula Šr een lijten fšrfrisknings Platz, fšr the Sišfarande; Och ehuruwŠl hŠr Šr een Morisk Landzhšffding, sŒ Šro doch, the ther boo, alle Christne, och aff Portugiser aff komna, bŒde Musijser och Kastiiser. Theras Qwinfolck Šro mŠchta lšssachtige. HŠr rinner fŠrskt Watn Šnda upp fšr Berget emoot Naturen: Och ligger thenna Platzen 5. Mijl frŒn Goa. Och brukas ther itt slagz Silfwermynt, hwilcket gŠller 1. Marck godt Mynt, och kallas Larins, och Šr fatt som een Byxehake, eller som man hade bšgt een MŠssings TrŒd tillsammans, med nŒgra Moreske Characterers pŒ slagne.

Cap: LVIII.

Om then Staden GOA.

GOa Šr een mycken skšn och fast Stad, ehwarest

# 97 Konungsmannen ifrŒn Portugal wistas, och Šr i fšrtijden blefwen kallader Kalicut. HŠr begynnas nu Costa Malebar, och bestŒr uthi thesse twenne Konungarijken, nembligen Calicut och Dekan: Thesse InwŒnare Šro heel swarta, med lŒngt swart HŒŒr, och wackart skapade. The som boo wid Stranden, Šro mŠste parten Christne, och ther ibland mŒnga Portugiser, som afla Barn med theras Dšttrar. Och hafwa the Christne ther mŒnga Kyrckior in uthi Landet. Detta Folcket hafwer tillfšrende warit itt mycket argt och barbariskt Folck, men numycket tamde giordt aff the Portugiser: Och hafwa the, fšruthan Goa, hŠr pŒ Costa Malebar twenne faste StŠder, Cochin och Tutticore, hwilcka Anno 1657. Šro šfwergŒngne till HollŠndaren genom stormande Hand, som illa foro med InwŒnarena. HŠr faller i allsomstšrsta Myckenheet Peppar, isynnerheet lŒng Peppar. Kardimomma wŠxar hŠr ock, then som mycket skšn och stoor Šr, och lŒter han allestŠdas plantera sig, Men fšr Šn Malebarerna fšrsŠllja honom, sŒ koka the them i Watn, pŒ det han skal mista sin Krafft.

          HŠr Šro itt slagz Hanar, hwilcka Šro sŒ stoora som Calconiske Hanar; Och fara the mycket willa som meena, Kalkoniske Hšnss skulle wara komne ifrŒn Calicuth uthi Indien, ty pŒ ingen Platz uthi

# 98 heela Ostindien finnas nŒgra Kalikone Hšnss, ehuru wŠl the Engelske och HollŠndare esomofftast hafwa fšrdt Calkoner ifrŒn Europa till Ostindien, ty sŒ snart the Šro ankomne, Šro the blifna dšda.

          Thesse Malebarer lijda stoor Skada uppŒ sina TrŠgŒŒrdar, fšrty the Šro ther aldrig fšr Tigren, hwarcken NŠtter eller Dagar, isynnerheet the som boo pŒ Landzbygden.

          The gŒŒ bŒde MŠn och Qwinnor heel nackna, allenast skiula the sin Skamligheet med itt lijtet tunt KlŠde; Och theras hšgsta Prydnat, hwar med the smyckia sine Kroppar, Šro Silfwer- eller Myssingzringar om Armarna, Fingrarna och Fštterna; Ther till hafwa the sŒ lŒnga …ron, att the hŠngia them een halff Alln nŠder pŒ Axlen; Och att theras …ron sŒ lŒnga Šro, kan mŒngan till Šfwentyrs tŠnckia, att the sŒ aff Naturen fšdde Šro, ney, uthan the skŠra itt trint Hohl uppŒ …resnipporna, ther hŠngia the uthi tiocka Bly-Ringar, hwilcken Dageligen tŠnia och draga them stšrre och meera lŒnga, och pŒ then Wichten ška the Dageligen meer och meer tyngd, till thess …rorna blifwa sŒ lŒnge som the them wille hafwa, sedan taga the Blyringarna aff, och sŠttia GuldRingar uthi stŠllet. €fwen samma Maneer bruka the Cingulieser, eller the som boo pŒ Ceylon, the

# 99 hafwa och itt SprŒk, eenahanda Skrifft och BookstŠfwer. Uthi stŠllet fšr Papper bruka the gršna Blad aff PalmetrŠd, hwilcka uthi sig sielfwa Šro meer Šn 3. Allnar lŒnga, och inthet meer Šn twenne Finger breda, till hwilcket the inthet bruuka nŒgot BlŠck, uthan rijta in uthi Bladen BookstŠfwerna med een Stilet aff Jern, eller en hwass Sticka aff hŒrdt TrŠŠ: Detta brukas šfwer heel Indien, undantagandes i Persien och Mogor, ther hafwa the Papper aff Boomull; Men the Chineser och Japoneser aff Silke och Boomull, doch skrifwa the inthet med Penna, uthan med Pensel.

Cap: LIX.

Om then stoora …šn CEYLON.

CEylon Šr een …š, begrijper 500. Mijl uthi sin Omkretz, hafwer sin egen Konung, hwilcken boor uthi Staden Kandia; €r itt swart Folck, och alle Hedningar, som boo up i Landet, men the som boo wid Stranden pŒ wŠnstra sijdan om Landet, the Šro alle Christne. Thenna …šn hafwer tillfšrna warit fasta Landet med Costa Malebar. The Portugiser hafwer hafft hŠr trij šfwermŒtton fasta StŠder, Nigumbo, Columbo, och Fonte de Galle, hwilcka HollŠnderna med Wapn hafwer sig bemŠchtigat, och Portugisarna iagat ifrŒn Landet.

          Thenna Konungen kan upbringa pŒ een lijten

# 100 Tijd nŒgra 1000. Soldater, hwilcka inthet annat GewŠhr bruka Šn smŒ, korta, och krŒkotta Sabler, Pijlar och Hasagair. (det Šr Pijkar som the kastia med HŠnderna.) Han hŒller itt mŠchta skšnt Regimente uthi Landet, i synnerheet med allahanda StŒnd, sŒ att then som Šr een Adelsman, mŒste stadigt hŒlla sig ther wid, och taga Adelsmans Dšttrar till Hustrur; Een Kšpman mŒste icke heller gŒ ifrŒn sitt StŒnd, uthan blifwa een Kšpman, och taga sig Kšpmans Dšttrar, sampt hans Barn och alla hans Effterkommande: Een Bonde, een Tiggiare, Dansare, eller wara sig aff hwad HandwŠrck det sig wara mŒ, mŒste the stadigt med alla sina Effterkommande blifwa uthi, och aldrig šfwergifwa det , undantagandes om han will blifwa een Caskarin eller Soldat. SkrŠddare och Skomakare brukas hŠr aldrig, ty the lšpa alt nakna och barfota: Men aff alle StŒnd Šr ingen sŒ fšrachterligit Šn Smeder, och i synnerheet Guldsmeder, hwilcke aldrig under annors Tack fŒ komma, ey heller nŒgon annan under theras, myckit mindre dricke aff KiŠrel eller Šta i Faat med them, och lijka wŠl mŒste alle Mann lijta till them.

          NŠr them gifwes nŒgot Arbete, sŒ kastas them till som itt Been till Hunden, och nŠr the skola lefwerera Arbetet ifrŒn sig igen, mŒste the gŒ lŒngt emoot

# 101 moot them, och lŠggia sig framstupat uppŒ Jorden, hafwandes bŠgge HŠnderna fšr …gonen, och sŒ tala med them, seden gifwa the them fšr sitt Arbete som them behagar.

Cap: LX.

Om theras RŠttegŒngz-Process.

UThi RŠttegŒngz-Saaker gŒr det hŠr mycket strŠngt till, brukas ingen andrn Bšflar eller SkarprŠttare Šn Elephanter och Krokodiler, hwilcka the kalla Kaymans. Then Elephanten som ther till Šr fšrordnat, Šr een aff the stšrste Beestar uthi Landet, itt grufweligit grymt Creatur, hans TŠnder Šro beslagne med Koppar, och ther till skŠrpte: NŠr han nu antastar een Missgerningsman, tagar han honom fast uthi Snabel, och kastar honom hšgt up i WŠdret, och lŒter sŒ honom komma oskadder Œter uppŒ Snabelen igen, bŠrandes honom fšr …fwerheeten, lijka som han skulla frŒga, om inthet SkoonssmŒl fšr honom finnas kunde; Men Šr ther ingen NŒd, sŒ kastar han honom Œter i hšgden, och lŒter honom sŒ falla uppŒ Marcken: Sedan nŠr han ligger pŒ Jorden, slijter han med Snabelen Hufwud ifrŒn Kroppen, och grafwar sedan een Groop i Jorden, och begrafwa MisstrŠdaren ther uthi.AltsŒ gifwes honom aff …fwerheeten fšr sitt Omack nŒgra Kannor Arac, (det Šr BrŠnnewijn, brŠndt aff Rijssgryn,)

# 102 och ther till nŒgon Frucht. Nu hafwer GUD gifwet Elephanten det FšrstŒndet, och i Naturen inplanterat, att nŠr then som Dšden lijda skal, Šr osyldig dšmbder, sŒ skal han aldrig ršra honom det ringeste, ey heller nogonzin lŒta twinga sig thet till.

          Krokodijlerna hŒller the uthi een Dam, kring om med Stacketer besatt, att the inthet kunna komma ther uth, fšr hwilcka MissgerningsmŠn blifwa kastade; Thesse Šro grufweliga stoore; Then ringste ther Šr, Šr pŒ 24. eller 25. Foot lŒng, hafwer itt Gaap som Šr wijdare Šn een Karlefampn: Een Krokodijl hafwer 4. rader TŠnder i Munnen, twŒ ofwan och twŒ nedan i Munnen, och gŒ TŠnderna hwar emellan annan: Han kan med itt bijtande taga bort bŒde HŠst och Mann: Han hafwer och 4. …gon, twenne šfwer KiŠfftan och twenne under KiŠfftanr Hans mŠste Starckheet stŒŒr uthi Stierten, med hwilcken han mycket starckt slŒr, och Šr icke sŒ snŠller pŒ Landet som i Watnet, ty pŒ Landet kan han inthet wŠl wŠnda sig, fšr sin stoora Kropp och korta Been skull: Men uthi Wattnet liggia the gemenligen, och fšrhŒlla sig uthi fŠrska er, hwilcka hŠr uthi Landet finnas uthi šfwerflšd, ther mŒste Folck sig med smŒ Farkostar lŒta alltijd šfwersŠtja; hwilcka han med sin Stiert slŒr šfwerŠnda, och altsŒ borttager sŒ mŒnge som ther Šro. Han wŠrpar

# 103 ock och €gg, hwilcka Solen uthwŠrckar, och ther aff blifwer Ungar. HŠr uppŒ Ceylon, nŠr warmt WŠder Šr, hafwer jag sedt ther wid munnen uthi Stranden liggia 30. eller 40. tillsamman, och bada sig uthi Solen.

Cap: LXI.

Om twenne Bšnders RŠttegŒng

JAg hafwer hŠr ock seedt een underlig RŠttegŒngsSaak, och ther uppŒ strax fšlljande straff; Twenne Bšnder som woro Grannar, blefwo oense eller trŠttande om itt stycke SŠdesLand, uppŒ hwilcket plŠgade sŒŒss Cadien, det Šr itt slagz Korn, lijka som Hampa-fršš, hwilcket the koko pŒ FlŠsk; Och kunda detta Landet, the twistade om, wara ungefŠhr een fierdedeels-Tunne Landz uthsŠde, then een sade, honom tillkom det, och then andra tillŠgnade det sig, kunde altsŒ Saken inthet slutas, uthan ther bleffRŠttegŒng hŒllit under blŒttan Himmel; Saken bleff aff the ther till fšrordnade Domare nogsam skiŠrskodat och šfwerwŠgat, men giordes inthet annat Uthslag, Šn een Eeld bleff giorder, ther uppŒ ward itt Becken aff Leer satt, fult med Olio, nŠr dett bleff siudande heet, sŒ kastas ther uthi 3. Kopparpenningar, (hwilcka the kalla Pitkess, sŒ stoora som Kopperhalffšrar, them skulle then rŠtte Grundens- eller kerens €gare aff heeta Olien med bara HŠnderna

# 104 uptaga; Hwilcket the eena frijmodeligen uthan nŒgon Skada, eller det ringaste BrŠnnande gierde; NŠr then andra det sŒg, tordes han inthet gšra det effter; Uthan then som Penningarna aff then siudande Olian uptog, honom bleff Landet tilldšmbdt, then andra wid Hufwud tagen, och bundit wid itt TrŠŠ, och ther sattes itt kort Snšra šfwer hans Nacka och Panna, hwilcket the weedo med itt starckt TrŠŠ sŒ hŒrdt tillsamman, att HufwudskŒlen sprŒng synder, som itt €gg.

Cap: LXII.

Om thenna …šns Fruchtsamheet.

THenna …šn Ceylon Šr een aff the fruchtbaraste Land som uppŒ Jorden bekandte Šra; Och kallas therfšre det Jordiske Paradijset: Det gifwer een sŒdan liuflig Lucht ifrŒn sig uthi Sišn, nŠr man Šr 7. eller 8. Mijl ifrŒn Landet, att then Siuka kan fŒ ther igenom sin HŠlsa igen; Men nŠr man een Tijd ther uppŒ Landet wistat hafwer, befinnar man ther een fšrgifftig och mycken osund Lufft, sŒ att mna ther bekomma een Landzsiuka, hwilcken inthet stŒr till att bota med nŒgon Lekedom, fšr Šn man blifwer fšrder uthi een annan Lufft, sŒ bekommar man strax Fšrandring, antingen till Dšden eller Lijfwet; Och blifwer man ther mycket tiocker, kan och aldrig kŠnna sig mŠttan, ey heller hafwa nŒgon StoolgŒng,

# 105 och doch inthet kŠnna nŒgon WŠrck eller Sweda, uthan lijten HufwudwŠrck, men een fŒr sŒ kort Anda, att man inthet kan gŒ 3. Steeg, fšr Šn man mŒste hwijla sig.

Cap: LXIII.

Om det fšrbudna TrŠŠdt i Paradijset.

H€r Šr Jorden alltijd grššn, och bŠr alltijd heela hret igenom the skšneste Pomerantzer, Citroner, Lemoner, GranatŠplen, rc. I heela Indien wŠxer een slagz Frucht, hwilcken kallas Pisang eller Bananass, then ther Šr wŠlsmakande och skššn, det wŠxar mycket underlig, och Šr een sŠlsam Frucht; Sielfwa TrŠdet Pisang Šr wid pass fyra Fampnar hšgt, och nederst 2. Alnar tišckt; Det hafwer inga Greenar, uthan Blad, och hwar Blad sŒ lŒngt som sielfwa TrŠdet Šr hšgt till, och ther till 2. eller 3. Allnar breeda, men alt smalare emoot Šndan, och Šr sielfwa Toppen inthet TrŠ, uthan i hoop grodde Blad, och kan man med itt Bijl hugga aff TrŠdet uthi itt slag,Thess Frucht hŠngar uthi een Knippa under Bladerna sŒ stoor, att een Mann then knapt lyffta kan: NŠr Fruchtan mogan Šr, tŒ Šr hon rŠtt gohl, och Šr hwart BŠŠr meer Šn een halfft Qwarteer lŒng, och seer uth, rŠtt som Speenar uppŒ een Koo, med itt tunt Skaal eller Skin uthan om, hwilcket man affdragar med Fingrarna: Sielfwa Fruchten smaker

# 106 mŠchta sššt, men Šr inthet fast eller tŠtt, uthan lijka som man beeto uthi een Deeg: Jag troor, att i Werlden intet finnas liufligare och wŠlsmakeligare Frucht Šn thenna. The Christne, isynnerheet Portugiser kalla henne Figo, och skola aldrig skŠra henna med Knijff, uthan bryta then; Och ehuruwŠl hon Šr gohl, sŒ Šr lijkawŠl mitt uthi een swart KiŠrna, hwilcken nŠr man ther uthi skŠŠr, synes det lijka som een Man skulle hŠngia pŒ itt Korss; The sŠya, at det skal wara det fšrbudna TrŠdet, aff hwilcket Adam och Ewa uthi Paradijs Œto; Ty sŒ snart the hafwa Štit aff them fšrbudne Fruchtan, Šro theras …gon špnade, och hafwer skiult sig med Fikone-blad, sŒ Šro och thesse Blad mycket beqwemliga ther till, och kan med det mindste Bladet wŠl betŠckia heela Kroppen, bŒde fšr och baak; Detta TrŠdet, sŒ snart det hafwer burit een gŒng Frucht, sŒ bŠŠr det aldrig meer, uthan man mŒste hugga det aff niderst wid Rooten, sŒ wŠxar innan 4. MŒnader itt annat bŠrande TrŠd igen.

Cap: LXIV.

Om Canel och andre oss obekiende Frucht.

THen aldrabŠsta Caneel wŠxar hŠr i stšrste šfwerflšdigheet, ja hela wilda Skogarna fulle: och mŒ inga andra taga then aff TrŠden, uthan besynnerliga EmbetzmŠn, som ingen annan Handtering bruka Šn thenna, och blifwa kallade Skaliers: Then

# 107 yterste Barcken Šr grŒ, blifwer affskurin och bortkastat; Then innerste Šr askefŠrgader, blifwer uthi fyrkantige stycken skuren, och sŠdan sammanrullader; NŠr han sŒ litet liggia uthi Solen, blifwer han ršd, och uthi 3. hr tijd wŠxar Barcken igen: Detta TrŠdet bŠr ingen Frucht eller Blommor, thess Blad Šr som €pleblad, och inthet synnerligit hšgt. HŠr finnas allehanda slagz Œtskillige Fruchter, hwilcket oss Europeiskom Šro mycket obekandte. Det Šr och itt Bergachtigt Land, isynnerheet stŒr mitt uthi Landet itt mŠchta hšgt Berg, hwilcke the Christne kalla Piko, aff Adam, och fšrebŠra, att Adam skall liggia ther begrafwen; Men InwŒnarena som Hedningar Šro, kalla then Piko Oden, och kommo med alle Man Œhrligen then 3. 4. och 5. Aprill (hwilckat Šr theras NyŒhr,) till att offra sin Affgud, hwilcken the kalla Jacka, det Šr Sathan eller Diefwulen; Ty om man seyer till een till een Cingelicus Vade pro Deos, (det Šr) Gud wara med tig, stŒr han och grinar, och seer ondt uth; Men seyer man Pallia Jackan, (det Šr,) Gack Diefwulen i WŒld; Legger han sina HŠnder fšr thens andras Fštter, sŒsom tackandes honom fšr god šndskande. Fšruthan GrŒberg finnes och mŒnga stoora och hšga Christallberg, hwilcka gifwa itt sŒdant Wederskeen ifrŒn sig, isynnerheet nŠr Solen skijner, att mann inthet kan see uppŒ them: Om

# 108 Nattetijd nŠr Stierneklart Šr, kan man skšnia alla Stiernorna uthi Christallen som pŒ Himmelen synas.

Cap: LXV.

Om Elephanterna och huru man fŒnga them.

S fruchtbart skšnt som detta Landet Šr, sŒ Šr det och upfyllt med allahanda grymma och fšrgifftige Diwr, som isynnerheet wilda Elephanter, hwilcka hŠr falla the bŠsta och stšrsta; The blifwa pŒ itt underligt sŠtt fŒngade Œhrligen uthi  Septembr: och Octobr: MŒnad, nŠr theras Speel och Bruntz-tijd Šr: The hafwa tamma ElephantzKoor, hwilcka Šro sŒ lŠrda, att the om Nattetijd gŒ uppŒ een besynnerlig Platz uthi Skogen, ther the effterfšlja: UppŒ itt stoort och wijdt FŠlt Šr bugdt itt trŒngt Stall med mŠchta starcka Balckar och Bomar, inthet brŠdare Šn att een kan gŒ in effter then andra; Det besticka the med gršnt Lššff, att ingen kan rŠttare see, Šn det wŒro een tŠtter Skog, ther pŒ Koen fšrst in pŒ then eena Šnden, och sedan pŒ then andra Šndan uth igen, och blifwer strax starcka Boomar bŒde back och framman fšr them sluttne, sŒ att the inthet kunna ršra sig, och Fštterna i JernkŠdior slutne; Sedan lŒta the them ther blifwa stŒandes uthi 14. Dagar, i medler tijd gifwas them ingen

# 109 Maat eller Drijck, uthan dagelig sticka the them med skarpa Jern, till thess the blifwa sŒ uthmŠchtade, att de neppeligen kunda stŒŒ, tŒ hemptas tamme Elephanter fram, hwilckom TŠnderna Šro halfwe affsagade, emellan twenne Tamma blifwer een Otambd bunden, hwilcken, ther han steller sig mootwillig, och icke will lŒta tŠmja sig, stšte the honom i Sijdan med the stumpa TŠnderna, eller slŒ honom med Snabelen, tŒ mŒsta han spatzera bunden emellan them heela Dagen, och om Afftonen Œter infšres uthi Stallet: NŠr han nu nŒgra Dagar emellan them gŒtt hafwer, tŒ stijga ElephantzfŒngarena fšrst in till them, sŠttja sig jemwŠl uppŒ them, och slŠppa them sedan lššss uth med the andra: AltsŒ blifwer detta fassliga och grymma Diwret pŒ een lijten tijd, och ehuruwŠl the Šro the stšrsta Beestar uthi Werldenne bland alla fyrfotade Creatur, lijkwŠl sŒ bringa han hijt till Werlden mŠchta smŒ Foster: Sina Speenar hafwer hon emellan Fram-beenen, och nŠr hon skall gifwa Kalfwen dija, tŒ lyffter hon honom up med Snabelen, och bŠr honom alltijd ther uthi, nŠr hon gŒr. Een Elephant lšper aldrig, uthan gŒr, och med sitt stijgande tagar han up een HŠst,

# 110 fast om han luppo aldrig sŒ starckt. Hans Starckheet Šr inthet till att beskrijfwa, eller andra hans Egenskaper: Allenast thesse Elephanter som faller pŒ Ceylon, hŒllas fšr the Edleste och Fšrnembste; Ty nŠr Elephanter som blefwa fšrda ifrŒn andra Orter, komma tillhoopa med een Ceylonisk, tŒ falla the strax pŒ KnŠŠ, och sŠttja sin Snabel i hšgden, lijka som the wille Šhra och hŠlsa them fšr the Fšrnembste.

          Uthi Staden Battawia uppŒ Jawa, gick eengŒng een Ceylonisk Elephant, hwilcken dageligen tigde uthi alle MŒngelhuuss, isynnerheet hooss them som hade Sockar och andra Frucht till att sŠllja: I medler tijd kommo ifrŒn Siam 12. stycken grufweliga stoora Beestar, hwilcka baak om Slottet stodo uthi itt Stall, och dageligen blefwo redne igenom Staden till fŠrska Sišwijken, att twetta sig, sŒ offta the mštto eller fingo see thenna Lille, fšllo the pŒ sine KnŠŠ, sŠttiandes theras Slorper eller Tryner upp i WŠdret, hŠlsandes honom. The hafwa ock een sŒdan Wetenskap, (jag talar hŠr om the Tamma,) att ther han seer een Person aff Adel eller hšg HŠrkomst, fast om han Šr aldrig sŒ illa klŠdder, faller han strax neder, och gišr honom Šhra: Men twert om ther een Šr alldrig sŒ wŠl klŠdder och uthstafferadt, och Šr aff slŠtt Affkompst, then gŒŒ the rŠtt fšrbij,

# 111 lijka som the inthet sŒgo honom. I een Summa detta Creaturet hafwer uthi mŒnga stycken meer Šn Menniskeligit FšrstŒnd, sŒ att them inthet fehlar Šn allena MŒhlet eller SprŒket.

Cap: LXVI.

Om Apinior och Babianer.

TIgrar och Leoparder finnas hŠr inga, uthan Apinior och Babianer i stoor myckenheet, the ther gšra pŒ Frucht-sŠngarna mŠchta stoor Skada, ty InwŒnerna hinna inthet meer sŒ och plantera Šn thessa stiŠla bort; Och nŠr the gŒŒ uth pŒ Ršfwerij, samka the sig wŠl nŒgra 100. tillsamman, och om the treffa i medler tijd nŒgon Menniskia, gišra the strax aff med them; InwŒnarena kalla them Rullwaiss, och seya att the Šro Menniskior sŒ wŠl som the, och kunna wŠll tala om the wille, men the fruchta fšr Arbeta. Babianer, hwilcka the kallas OrangGutans, (det Šr SkogzmŠn,) Šro mycket stoora, och uthi alt lijka Menniskior, undantagandes att the Šro ludne, doch in uthi HŠnderna och pŒ Ansichtet bara; The antasta strax een Menniskia, om han Šr icke bewŠpnadt emoot them. Ehwarest han finner een Qwinnes-person, tager han henne med wŒld: Och hafwer jag sedt uthi Pelicatte een Qwinnosperson som gick hafwande med een Babians Foster, hwilcken och fšdde itt ludit Foster, sŒ snart det kom

# 112 ifrŒn Moderlijfwet, sprŒng det fšrst uppŒ een stŒng, sedan uppŒ een Dšrr, och sidst uppŒ itt hšgt TrŠŠ, sedan undkom det; Ty theras arth eller Natur Šr att springa strax sin kooss, nŠr the kommer pŒ Werlden.

          Apiniorna Šro hŠr sombliga beekswarte, och hafwer stoort hwijt SkŠgg, sŒ att the Šro pŒseandes som een Moor; Eendeel ršda, bruna, blackota och grŒŒ, aff Œtskillige stoorleken: NŠr the hšra een Crocodijl, drifwa the honom strax ifrŒn Stranden och i Watnet med sitt skrijkande och ropande.

Cap. LXVII.

Om Bufflar/ etc.

BUfflar hŒlla sig hŠr nŒgra hundrade tillsammans, the Šro alla iissgrŒ, och fšra sin Horn mŠchta tillbaka, sŒ att the med them kan inthet gšra Skada, men med Fštterna och theras skarpa Klšfwar stšta the igenom een Menniskia, och Šr fšr them ingen Undflycht, uthan ehwad them fšrekommer, trampa the neder, men then som nŒgon tijd ofšrwarandes in uppŒ them kommer, kan man them med een Hatt rŠddas; The hŒlla sig alltijd uthi Morass, isynnerheet undfly the then swŒra Middagzheetan, och blifwer mycket angrepna agg Iiglar; The hafwa inthet HŒŒr uppŒ sig, ty the rššta det aff sig uthi €fsian, KiŠr och sumpachtige Oorter. Leuwaen Šr itt fyrfottat Diwr, een Krokodijl inthet

# 113 olijk, men gršnachtigare till FŠrgan, och Šr then Stšrste inthet meer Šn twŒ Allnar lŒng, then ther hafwer mycket korta Fštter, han gišr ingen Menniskia ondt, och hŒller sig alt uthi hohla TrŠn, ther Myrer hafwa sitt Tillhold, hwilcka Šro hans Spijs, och andra smŒ krypande Mattkar pŒ Marcken; Han blifwer fŒngen och slachtader, effter han hafwer itt mycket hwijt och elliest wŠlsmackande Kštt; Thenne hafwer twenne Tungor i Munnen, then eena šfwer then andra. Dessmanmšss eller GrŒkatter lšpa uthi Huusen i stoor Myckenheet, och gšra ingen annan Skada, Šn ehwarest the lŒta falla sitt Watn, antingen pŒ Maat eller KlŠder, tŒ luchtar det ther aff mycket starckt. Iglar hŒlla sig uthi GrŠset sŒ tiockt, att det inthet stŒr till att uthtala eller skrijfwa; Hwar een Menniskia tŒ han ofšrwarandes (isynnerheet nŠr Daggen Šr i GrŠset,) sŠtter sig neder, tŒ angrijpa honom nŒgra hundrade, och suga Blodet aff honom, lŠgger han sig till att sofwa, sŒ tappa the Blodet aff honom, sŒ att han inthet fšrmŒ till att gŒ pŒ sina Fštter, hwarfšre taga alle Soldater (nŠr the skole gŒ i FŠlt) Salt med sig, och nŠr the befinna nŒgon pŒ Kroppen, lŠggia the itt Saltkorn uppŒ honom, sŒ faller han strax aff, men slijter man henne ifrŒn Kroppen, sŒ bolnar det strax ther effter.

# 114 Cap: LXVIII.

Om Kobra Kapel then fšrgifftigaste Orm.

KObra Kapel Šr een Orm, nŠstan itt Qwarter lŒng: Jag troor, att inthet fšrgifftigare Diwr i Werlden nŒgonzin kan finnas, han Šr swart, och hafwer itt spitzigt Hufwud, wid …rorna hafwar han som twenne Wingar, hwilcka Šra runda som twenne Glassšgon, them han kan draga in och sprijda uth nŠr han will; NŠr han blifwer een Menniskia warse, kastar han up sina Wingar eller Briller, och flyger in uppŒ henne, ehwar han tŒ ršrer wid henne, spricker hon strax, innan hon kan lŠsa itt Fader WŒr, och Šr emoot hans Beet ingen Boot, hwilcket jag sŒg uppŒ een Fendrick, som om Nattetijd uppŒ een Orth, benembd Mature, bleff bijten, then ther icke gick 3. Steeg fšr Šn han war dšd; Och innan wij fingo honom uthi Wachthunset sprack han emellan HŠnderna pŒ oss. Andre Dagan kommo the swarta Laskarin och slogo Orman ihiŠl, tŒ fick jag see honom, Men wij blefwo alfwarligen fšrmanat, att ingen aff oss skulle komma honom (till att undfly Fahra) alt fšrnŠr.

          Jag meenar fšrwist, att thenna skall wara then Basilisk, ther sŒ mŒnga Skribenterna weeta taala om.

          Skorpioner hŒlla hŠr sig mycket uthi Huusen,

# 115 och mŒste man sig wŠll om Nattetijd fšrwara, tŒ sška the som mŠst till Menniskiorna, men sŒ lŠnge han sofwer, ršrer han honom inthet, men sŒ snart han ršrar sig, sticker han honom: Jag Šr twenne gŒnger aff them stucken, och hafwer lijdit een sŒdan Pijna, att jag inthet wiste hwart uth jag mig wŠnda skulle, fšr Šn jag fick Skorpion Olia. The kunna aldrig fšrdraga Solennes Heeta, uthan, (det jag med mijna …gon sedt hafwer,) ther han kommar uthi Heetan, och inthet kan komma uthi nŒgot Hohl, wŠndar han strax StiŠrten upp och stickar sig sielff i Ryggen, hwar igenom han strax dššr; Hans sting Šr lijka som een Bijsting. Tusendbeen Šr een fšrgifftig Matsk, hwilcken med sitt stickande bringar een Menniskio stšrre Sweda Šn Skorpionen: Han Šr sŒ lŒng och tiock som een lagligt Mansfingar, och hafwer mŒnga Fštter tŠtt hooss hwar andra, alt ifrŒn Hufwudet och till Stierten, och ytterst ther uthi hafwer han fyra hwassa Pinnar, sŒ lŒnge och Šfwen som Iglekotz Taggar, thessa hŒlla sig och alt uthi Skuggan, kunna ey heller fšrdraga nŒgon Solskijn: UppŒ Skeppen finnas och thesse sŒ wŠl som Skorpioner, hwilcka ofšrwarandes fšlja med, nŠr man fšrar Godz om Bord.

# 116 Cap: LXX.

Om mŒngaslagz Ormar.

H€r Šro och itt slagz grŒŒ Ormar, inthet mycket tiocka, men een Alln lŒnga, the ther hŠngia sig wid TrŠŠn, isynnerheet ther Hiortar och Swijn hafwa sin dageliga wissa GŒng till Floder att dricka, tŒ the falla neder uppŒ them, tillfogandes them ther igenom Skada: Wid Torpan hŠngia the sig och up, om the nŒgo Menniskia treffa, lijder han stoor Pijna, och stŒr uthi stoor Lijffz-fahra, sŒ frampt hon icke bekommer nŒgot Boot. NŠr jag med flera andra esomofftast bleff befallt att gŒŒ up uthi Landet, och mŒste Nattetijd liggia uthi Skogar, under blŒttan Himmel, och alltijd hafwa Eeld fšr oss, tŒ skulle wij wŠl achta oss fšr itt slagz smŒ Ormar, hwilcka wŒra snišhwijta och blinda, (uthan twifwel att the mŒste hafwa hafft WŠder uthaff oss,) och kommo stiŠlandes krypande till Eelden; Then Menniskia som blifwer stucken eller bijtan aff them, mŒste strax hugga aff then Ledamoten eller dšš. Ther wŒro och itt slagz Ormar, hwilcka wŒra rŠtt GrŠŠssgršna, them tŒgo InwŒnarena och Œto, seyandes att the inthet wŒro fšrgifftige, ey heller giorde nŒgon Skada.

Cap: LXXI.

Om then fromma Kameleontem.

JAg mŒste ingalunda fšrgiŠtta then fromma och

# 117 dygdige Kameleontem: Han Šr inthet fult itt Quarter lŒng, men Šr fyrfota som een Agadiss, med een lijten Rumpa, hafwer itt Hufwud som een KlŒssa, och ther ofwan uppŒ een Kamb som een Hana, pŒ Ryggen hafwer han een lijten Puckel som een Cameel, hwar uthaff han bekommit hafwer sitt Nampn. Det the naturlige Wijse somblige skrijfwa, att han skal kunna lefwa allena aff WŠdret uthan Maat i 8. Dagar, somblige i 3. Weker, det Šr inthet sant, ty jag hafwer tagit honom, (effter the lupo inne i Huusen hooss oss uthi stoor myckenheet,) och sluten uthi een Buur, ther WŠdret pŒ alle sijdor fick blŒsa in uppŒ honom, men det arme Creatur leffde inthet lengre Šn uppŒ then andra Dygnet. Men det Šr sandt, som skrifwes, att han kan omskiffta sina FŠrgor, ty han fšrandrar sig uthi een Handwendning uthi blŒtt, grŒtt, gršnt, PurpurfŠrga, gohlt, hwijt, brandgohlt, ršdt, etc. undantagandes swart: NŠr han uthe pŒ Markcen finner een Menniskia sofwande, sŠtter han sig antingen brede wid eller uppŒ henne, och achtar att inthet nŒgot skadelig Diwr som Krokodijl, Orm, etc. skal komma henne nŠr; Blifwer han nŒgot sŒdant warse, lšper han uppŒ hans Ansichte, och stickar sin Stiert uthi NŠsebohrorna, att han skal wackna: Nattatijden uthi Huusen, (ty heela Natten brŠnnes Lampor,) achter han Folcken fšr Skorpioner, Tusendbeen och annat fšrgifftigt som fšrekomma kan.

# 118 Cap: LXXII.

Om thet Folck Rulis eller Dragare.

KUliss eller Dragare Šr aff thesse InwŒnarena itt sŠrdels slagz Folck, hwilcka inthet sŒ taga sig annat fšre Šn slŠpa och draga: Thesse, iw tyngre och swŒrare Bšrder the hafwa, iw snŠllare lšpa the: Men Šro the ledige, sŒ kunna the icke komma foot fšr foot; Therfšre hafwa the inthet annat bŠra, sŒ binda the twenne Steenar tillsamman, och legga them pŒ Nackan, hwar med the sedan lšpa som the Mišhundar. HŠr finnas och itt annat slagz Folck, aff hwilcka sombliga hafwa itt, och somblige begge Beenen, sŒ tiocka som een Timberstock eller Elephantz-been, och Šro sŒ hijt till Werlden fšdder; The bekenna sig ingen Swarheet hafwa uthaff them. Och effter Apostelen St. Thomas hafwer icke allenast uthi China och Costa Malebar predikat, uthan och hŠr pŒ Ceylon bygdt sig itt Capell, ther Apostelen een tijd skulle hafwa giordt sin Bššn, och tŒ Šr een hembligen baak uppŒ honom kommen, och med Pijk stucket honom i Beenet, hwar uthaff thenna Bofwens Been skulle strax hafwa blifwit sŒ stoort, och alla hans SlŠcht och effterkommande Šn i thenna Dagen fšdas med detta KŠnnetecknet; Och blifwer aff the Portugiser kallade Sanct Thom¾ Ršfware. The Catholiske fšrebŠra sig uppŒ Kosto Koromandel

# 119 uthi Staden St. Thom¾, hafwa hans Been. NŠr twenne Bršder aff Hedningarna pŒ Ceylon besškia hwar annan, ibland alla andra FŠgnader som then eena Brodren bewijsar then andra, mŒste han om NŠtterna liggia hoos hans Hustru sŒ lŠnge han ther Šr; Ty hwarjom och enom stŒr frijt att taga sig sŒ mŒnga Hustruur som honom behagar. The KrijgzmŠn hafwa then Frijheeten, att uthi hwad Huuss the komma, (undantagandes een Edelmans) hugga the sina WŠria eller Pijk fšr Dšren, och ropa Po, Po, Po, sŒ mŒste strax HuusswŠrden trŠda ther uth, och Soldater Œter in; Ther stŒr honom frijt att speela med hans Hustruur och Dšttrar, som han sielfwer will och bŠst behagar.

Cap: LXXIII.

Om Perlefiskare.

KEylepatan Peleback, Šr een stoor By eller Torp, hwar uthi mŒnga hundrade Perlefiskare boo; Och ligger sielfwa Perlebancken een lijten halff Mijl ifrŒn Landet, …ster ifrŒn Nigumbo: Thesse fŒnga Perlemusslor dageligen   aff grundet i allsomstšrsta Myckeheet, Šfwen pŒ samma Maneer som uppŒ Bancken wid Ormus: Men the gŒ hŠr nŠdre med allsomstšrsta Lijffzfahra; Ty pŒ Grunden liggia sig Krokodijler, och ingen Dag gŒr fšrbij med mindre the taga bort nŒgra aff them.

# 120

Cap: LXXIV.

Om the Malediwiske …yarna.

THe Malediwiske …yarna hšra Konungen uppŒ Ceylon till, och liggia WŠster ifrŒn Ceylon, the Šro Ellofwa Tusend, och liggia alla pŒ een Rad tŠtt tillsamman, somblige boor Folck uppŒ, och somblige kan ingen boo uppŒ, emŠdan the liggia mycket lŒgt: InwŒnarena Šro alle Hedningar, Šfwen som the Cingulieser: The drifwas ingen annan Handel Šn med Palmenštter, hwilcka wŠxa ther šfwermŒtton mycket, och bruka ingen andra NŠrings-medel, och spijsa thermed nŠstan heela Indien, som Šr belŠgen WŠster om Gangem: Fraset eller Bastet som sitter uthan pŒ Nštterna, bruka the fšr Hampa, hwar aff the gšra Kablar och TŒgwŠrck: Sina Faarkostar byggia the aff samma NšttetrŠ, hwilcka the binda i hoop med TŒg aff samma Hampa eller Bast giordt, icke brukandes ther uthi then ringeste Spijk eller JernwŠrck; Aff Bladerna gšra the sig Segel. In summa, alt hwad som behšfwas till hteras Faarkostar, bŒde Last och alt bestŒr aff the Palmenštter. Elliest Šro thesse …yar mycket Folckrijke; och ther till arae Sišršfware, nŠr the allenast see itt Sekpp uthi Sišn, begifwa the sig med nŒgra hundrade Farkostar emoot them, hafwandes Kalck med sig, altijd sŒ lagandes, att the komma i Winden up, sedan storma

# 121 the till med sine Farkostar, oachtandes att the fŒŒ Hug, och kasta Kalckan uppŒ them, att fšrblinda …gonen.

Cap: LXXV.

Om Capo de Camerin.

CApo de Camerin, Šr itt Promontorium eller een lŒng Udde, som strŠcker sig WŠster uthi Sišn, och …ster pŒ fasta Landet, skillier Malebar och Koromadel ifrŒn hwar annan: Och emŠdan uppŒ Koromadel Šro mŒnga StŠder, hwilcka hšra under Konungen aff Kolkunda: Aff hwilcka Šro mig allenast thesse effterskreffne bekandte. Thesse Landz InwŒnare blifwa kallade Gentiwer, aff Orsaak att the Šro mycket grofwa Hedningar, brukandes een underlig Gudztienst, i det the achta mycket effter FoglesŒng, och hwad Diwr them mšter om Morgonen: Ty fšrst the stiga upp om Morgonen, stŒ the uthi sine Dšrar, och flijtig achta effter hwad Fogel the see fšrst flyga, i synnerheet Hškar, som ther Šro i stoor Myckenheet, hwilckas SiŠlar the seya wara Soldaters SiŠlar som dšda Šro; Them lšpa the emoot uthi Flychten, och laga att the komma flygandes šfwer theras hšgra Axel, sŒ lyckas thet them ehwad the slŒ uppŒ then Dagen: Item nŠr them om Morgonen mšter een Cameel, HŠst, ssna eller Koo, som nŒgot hafwer att bŠra, det behagar them mycket wŠl, etc. med

# 122 mycket annat FŒfŠngia: Sin Gudztienst šfwa the mŠst om Nattetijd uthi Kyrkorna, och Affguden blifwer kallat Pogada, och Šr han gutin aff Koppar, fšr honom lŒta the brinna Lampor, bŒde NŠttar och Dagar, han Šr mŠchta faasslig till pŒseende, Šr giord med itt Elephantz Hufwud och Snabel, fyra Menniskio Armar; Hans Buuk och som een Menniskios, aff hwilckens Nafla uthgŒr een Orm; Fštterna med dubble Wingar: Uthan fšr Pogade eller Kyrckiodšren Šro stoore Figurer aff Leyon, Elephanter, Buflar, Koor, HŠstar, etc. aff Steen uthhugne, fšr hwilcka the arme Menniskior nederfalla och them tillbidia.

          NŠr theras Affgud, hwilcket esomofftast skeer, blifwer aff Templet aff hŠmptat och uppŒ een Wagn satter, hwilcken blifwer aff twenne Koor slŠpat, kasta the arma Menniskiorna sig under Hiwlen, och lŒta Wagnen gŒ šfwer sig, igenom hwilcket mŒnga komma om Lijfwet, fšrmeenandes sig ther med fšrwŠrfwa itt ewigt Lijff.

          The hafwa och itt serdeels Mynt aff Guld, hwilcket the och kalla Pogada, sŒ stoort som een Bšna, pŒ then eena Sijdan Šr inthet Mynt, men pŒ then andra theras Affgudz BelŠte.

# 123 Cap: LXXVI.

Om the trij StŠder Negeparan, Tegnepatan, Tranquebar, och Slottet S. Joris.

NEgepatan, Šr een lijten Stad, alt med TrŠŠhuuss bygdt, hwilcket Šr een serdeels Ahrt aff Rššr; Man finas och nŒgra Huuss aff Leer, ther the Fšrnembste uthi boo. Theras Handel Šr mŠst med Boomull och Kalck, hwilcken the brŠnna aff Mussleskaler.

          Tegnepatan, Šr och een AffgudeStad, hwarest inthet annat Šro Šn Kyrckior, dijt Almogen aff Landet alltijd tillsšker att offra sina Affgudar. Uthaff Offrande lefwa InwŒnarena, Och Šro mŠste Parten Affgudarnas Prester.

          Tranquebar eller Danskeborg, Šr grundet aff Konungen uthi Danmarck, med Staden Šr inthet bewŠnt: Uthan sielfwa Slottet war sŒ fast, att det stod inthet till att šfwerwinna aff nŒgon Hednisk Potentat: Men emŠdan the Danske KšpmŠn uthi mŒnga hr intet fingo nŒgon FšrstrŠckning ifrŒn Dannemarck; Och ther till hafwer the uthi Landet fšrlohrat sine Faarkostar, sŒ att the inthet meer kunde bruka nŒgon Handel uthi Landet; Ty nšdgades the att lefwa pŒ Credit, i synnerheet aff HollŠndarens FšrstrŠckning: Och tŒ han fšrnam, att the Danske uthi FŠstningen begynta blifwa fšrswaga,

# 124 tillbšd han them Danskom UndsŠttning med Folck, hwilcket the bejakade, Men sedan HollŠndaren fick besŠttia alla Porterna, tŒ bleff han Herr i Slottet, och the Danske (som wille,) stellte sig i Tienst hoos honom. Ther wŒro Negers som talade ferdigt Danske. The Danskas Prest benembd Herr Nils, satt pŒ then tijd jag ther war, uthi itt Torp, och hafwer tagit sig een Hednisk Hustru.

          Sancte Joris, Šr itt mycket wackert och befŠst Slott, hwilcket kommer the Engelske till, Och hte hŒlla een stoor uprichtigheet med InwŒnarena, hwilcka effterlŒta aldrig nŒgon annan handla med sig Šn the Engelske. Thenna BefŠstningen ligger wid een Hednisk Stad benembd Kaliotte, hwar uthi inga andra Šn LinwŠfware boo.

Cap: LXXVII.

Om Staden Narsingapatan, och huru the een Furstens

dšda Krop upbrŠnde.

NArsingapatan Šr Hufwudstaden uthi Narsinga, hwar uthinnan Konungen aff Gollunda hafwer een Furste, med hwilcken alle Christne som Portugiser, Engelske och HollŠndare alltijd mŒste hŒlla god WŠnskap, som ther handla willw: Staden Šr mŠst aff Leerhuuss, och uthan om med Huus aff Rššr, hwar uthi boo inga andra Šn LinwŠfware,

# 125 hwilcke det fineste Boomuls LŠrofft wŠfwa, som nŒgonstŠdes finnas kan.

          Uthaff thenne Fšrsten Šr mich een mŠchta stoor WŠlgerning bewijsat; I det jag hr 1654. bleff mycket illa Siuker uppŒ Ceylon, aff Landzsiukan, och kunde inthet finna nŒgon LŠkedom som mig hielpa kunde, uthan bleff skickat til Palikatte, ther jag igenom een friskare Lufft bleff (thess GUDI skee Loff) nŒgorlunda bettre igen, i det att thenna Lufften sŒ wŠrkade, att Flussen begynte flyta bŒde igenom NŠsa, …gon, och …ron. TŒ war uppŒ Slottet Palikatte een Regent benembd Lorentz Putt, fšdder uthi Stifft Bremen, uthi hwilckens Hoff jag mig mŠst fšrhšlt, och fšrwŠrfwade mig stoor Gunst hoos hans Sšner, hwilcka icke allenast šfwade sig i SprŒk uthan woro och mŠchta Šlskande bŒde till Music, SŒng och Speel, med hwilcken jag Dageligen dagz, (effter the mig gŠrna hade hoos sig) omgick.

          I then tijden hende det sig, att uthi Narsingapatan then gambla Neiko bleff dšd,och Sonen som effter honom till Regimentet skulle komma, bšd ofwanbemeldte Landz-Hšffding till sin Faders Brand: Ty hooss Hedningarna hŒllas fšr then stšrste WanŠhra att begrafwa sina Dšda; hwilckens Bud LandzHerren inthet gick fšrbij; Eendeels att intrŠda uthi nyt Fšrbund med then unge Neiko, Eendeels och att

# 126 anskoda thenna kosteliga Branden. NŠr jag sŒdant fšrnam, anhšlt jag med stšrsta flijt hooss LandzHšffdingz Sšner, att the wille gšrea een Fšrbšn fšr mig, att jag ock fingo fšlja them, hwilcket ock mig bleff effterlŒtit. Och emŠdan jag war Šnnu nŒgot siuklig, kunde jag inthet rijda, uthan bleff burin uthi een Stool. NŠr wij komme till Narsingapatan, blefwo wij om Afftonen effter Hedniskt wijss, wŠl fŠgnader, men fingo inthet see eller tala med then unge Neiko fšr Šn Branden war šfwerstŒnden. Dagen ther effter, emoot Middagen, blefwo wij beledsagade igenom Fšrstens Betiente till Platzen, ehwarest Lijkbranden skulle angŒŒ; Och war fšr oss Christne een serdels hšg Lafwa bestŠllt, hwaruppŒ wij obehindrade wŠl kunda anskoda heela Handelen.

          Fšrst wij ankommo, woro nŒgra tusende Menniskior fšrsamblade, hwilcka hade slagit sig uthi een Ring, hwar uthinnan lŒg torr Weed och Halm, alt šfwergutin med Olio, och ther rundt om kring alt med stoora Kruckor fulla med Olio: TŒ komma the med then Dšda fram, bŠrandes honom uppŒ een serdeels Stool, ther han satt rŠtter, uthi een hwijt KlŠdning, effter Morisck Maneer, med špne …gon, hafwandes een Pinang, (det Šr een serdeeles Frucht (aff hwilcken Indianerna Šta sig druckne,) uthi Munnen, och een stoor GuldkŠdia om Halsen,

# 127 fšr honom gingo allehande SpeelmŠn med Trummor, Handtrummor, Pipor, Œtskillige och underliggiorde Trumpeter, sombliga korta och sombliga wŠl 3. Fampnar lŒnga: Effter then Dšda fšlgde een stoor hoop Qwinnor, hwilcka gingo emellan Braminnes eller theras Prester: ThernŠst fšlgde then unge Neiko med sine RŒdzherrar: Och sidst een stoor hoop till HŠst med Pijlar och Bogar: Strax bleff then Dšda nedersatt, och alle Bramines stellte sig kring om honom; PŒ sidstone kastade een Prestman itt guhlt KlŠde šfwer honom, och sŒ satte Presterna honom uppŒ Halmen, och sedan Brand ther uthi: EmŠdan han stod i liuss LŒgo, begynte meer Šn šfwer 35. eller 36. Qwinnes-personer danssa rundt om kring Eelden, hafwandes hwar och een sin Oliokruka uppŒ Hufwudet, och nŠr the woro uthi fulle Danssen, sprungo nŒgra Stycken aff them then eena effter then andra uthi Eelden, hwaruppŒ strax uthi Hastigheet bleff slaget Olia och kastat Halm, men rŠtt som the gofwo Sprungen till, gofwo the med alle Man itt sŒdant Anskrij till, att wij fšrskreckter ther šfwer. Uhti then samma LŒgan redd 5. bewŠpnade MŠn, som hafwa warit han Lijfftienare, uthi full Sporstreck, icke een effter then annan, uthan alla tillijka; Hwar uppŒ kastades šfwermŒtton mycken Halm och Olio, att icke allenast Eelden och LŒgan, uthan och

# 128 det stoora Skrijkande och Roop aff OmstŠndarena stod hšgst uthi Lufften: Och sŒsom mŠst all Damben och Rššken dreff oss starckt uthi Ansichten, pŒ then Orten wij stodo, bleff mŠsta-deelen aff wŒrt SŠlskap siuka; Men jag, som siukeligen dijt fšrdes, bleff sŒ fšrandrat, och aff stšrre Siukdom antastadt, att ingen fšrwŠntade nŒgot Lijff hŠr i thenna Werlden aff mig: Ty sŒsom Landzhšffdingen sŒg att all Fšrhopning till Lijfwet war borto, fšrleet han mig ther qwar, och uthi sitt Affreesande befallte mig med grŒtande TŒrar uthi Gudz HŠndar: I medler tijd befalte han mig then unga Neiko eller Fšrsten, hwilcken leet strax hŒlla starck Wacht šfwer mig; Och ehwad jag Šskade (ja meer Šn jag behšfde,) šfwerskickade han mig, i synnerheet det skšnaste Wattnet, som man nŒgonzin begŠra wille: Men det som klageligste war, ingen fšrstod mig, ey heller jag them; Ty leet Neiko effter nŒgra Dagars Fšrloop upsškia mig een Portugisers DrŠng, som kunde Hedniskt SprŒŒk. TŒ jag nu uppŒ tridie Weekan ther legat hade, och undertijdan gick allena i Staden, i synnerhee i Neikos Hoff, ibland thesse Hedningar, som itt FŒŒr ibland Ulfwerna, besšckte mig esomofftast mŒnga Qwinnospersoner, fšrundrandes sig, ehuru det kunde wara mšgeligit att een Menniskia kunde aff Naturen wara sŒ hwijter, emŠdan jag alltijd gick

# 129 jag alltijd gick naken, allenast skiulandes mijn Skamligheet med itt lijdet KlŠde: The spŒttade uthi HŠnderna, och strško mig om Lijfwet, fšrmenandes att jag skulle hafwa fŠrgat mig. NŠr Tijden nu tillstundade, och jag lŠngtade till Pelikatte, emŠdan jag war wid temelig HŠlsa; Gick jag med mijn Tolck till Neiko, begŠrandes een gunstigt Geleidt igenom Landet, hwilcket han inthet wŠgrade, uthan kallade samman sine RŒdzherrar: Och fšr mig bleff uthi alles theras Œsyn satt kokat Rijss, Fisk och Frucht, aff hwilcket jag mŒste Šta; Doch fšrst begŠrade jag Watn att twŠtta mijna HŠnder, och sedan stŠllte jag mig uprŠcht fšr Maaten, och lŠsta hšgt, sŒ att alle hšrde Fader wŒr; Sedan satte jag mig neder pŒ Golfwet till att Šta; Och nŠr jag Štit hade, begŠrade jag Œter Watn till att twŠtta mig med, och Œter lŠste Fader wŒr.

          Effter Tolckens BerŠttelse hafwa thesse Hedniske Herrar hšgeligen sig fšrundrat, att jag uthi mijne Bšner hšlt HŠnderna tillsamman, och stadigt sŒg uthi Hšgden, och thet jag twŠttade mig, effter jag war hwijt och reen tilfšrende: SŒ lŠt tŒ strax Neiko klŠda mig uthi een hwijt Hednisk Morisk KlŠdning, ther till gaff mig 4. Pagoder, (effter wŒrt Mynt rŠcknandes een Ducat stycket,) och itt Pass, skrijfwet uppŒ itt PalmetrŠdz Blad, hwar med jag them effter

# 130 Christeligit Wijss bšd fara wŠl: Med mig blefwo 12. MŠn fšrordnade, fyra Trumpetare, och 8. Upwachtarel, och war ther beredd een Koo, pŒ hwilcken jag skulle rida, thenne war med een skšn TŠcke šfwerhŠngd, och ther uthi mŒnga BiŠlror och andra klingande Messingz PlŒtar. Uthi hwart Torp jag kom, bleff jag antagen som een lijten Fšrste; Alle bŒde stoora och smŒ sšchte att see mig, och ingen gick ifrŒn mig, uthan han jw fšrŠhrte mig nŒgot. NŠr jag kom emoot Palikatte, tŒ begynte Trumpeterna att blŒsa, hwar uppŒ Landz Hšffdingen skickade nŒgra Personer emoot oss, fšrmenandes att nŒgon Gesandte skulle komma, Och nŠr the oss nalkades, kiende the mig igen, tŒ fšlgde jag them altsŒ, rijdandes uppŒ een Koo alt intill Landzherrens Dšrr; Alla Soldater woro uthi GewŠhr, och nŒgra Stycken som pŒ Wallen woro, lossades. Jag bleff strax hemptader Till Landz-Herren, fšr hwilcken jag alt berŠttade, hwad mig wederfahrit war. Mitt Medfšlje bekommo stoora Skenckor, och drogo tillbaka med sin uthstoffered Koo.

Cap: LXXVIII.

Om S. Thom¾, Pelikatte, Masulipatan och Bengala.

S. Thome Šr een Portugisisk Stad, med fasta Murar och Wallar kring om, uthi hwilcken the hafwa mŒnga Kloster och Kyrckior, Och ibland

# 131 annat seya the, att then H. Apostelen Thomas skulle ther liggia begrafwen, hwars Been the Šnnu hafwa. HŠr uthi boo alt Christne, och ehuruwŠl HollŠndaren esomofftast hafwer sšcht att bemŠchtiga sig thenna Staden lijka wŠl hafwer Konungen ifrŒn Gollunda och Neiko uthi Narsingapatan inthet sŒdant tillstŒtt.

          Pelicatte Šr een lijten Hednisk Stad, hwar uthinnan boo LinnewŠfware, hwilcka allahanda granna Linnetyg wŠfwa, och artigt weeta att mŒla och trycka, men Slottet Šr mycket fast, och kommer HollŠndaren till. HŠr sŒg jag twenne Qwinnospersoner brŠnna sig lefwandes, och sedan the woro brŠnde, togo the theras Been, och begrofwo them, hwaruppŒ bleff satt itt lijtet Torn, och ther rundt om bleff Maat och Frucht satt, hwilcken Hškar och andra Foglar upŒto.

          Masulipatan, Šr een lijten Hednisk Stad, och hafwer the Engelske och HŒllŠndare allenast hwar sitt Huuss, ther the stadigt liggia och drifwas theras Handel.

          Bengala Šr itt Landskap, och ligger wid Gangen. Uthi Staden Piplepatan wistas een aff then stoore Mogors Sšner, hwilcken regerar Landet: Och hijt til streckar sig then stoore Mogors Regimente eller Indostan. Och Šr Ganges mycket breed

# 132 uthi Uthlopet, meer Šn šfwer 2. eller 3. Mijl. Uthi Piplepatan Šr och een Catholisk Biskop.

Cap: LXXIX.

Om Konungarijken Awa och Pegu.

NU kommer wij till Konungarijken Awa och Pegu, men emŠdan sŒsom jag ther inthet warit hafwer, kan jag och ther om inthet fšrmŠla: Men det Šr wist, att the Šro alla grofwa Hedningar; Och kallas the Orter som ther Šro, Awa, Pegu, Malaka, och Ophir, ther Salomon hafwer hemptat Guld och annat till Jerusalems Tempels byggiande, hwilcket effter alla OmstŠndigheeter synes ock lijkmŠtigt wara.

Cap: LXXX.

Om …šn Nicobaer

NIcobaer Šr een tŠmmelig stoor …š, och liggar nŠstan mitt uthi Faarwattnet, nŠr man seglar ifrŒn Bengala och till Sumatram eller Malackam, under samma …š nšdgades wij lŒta wŒrt Anckar falla, bŒde fšr Mootwind och Stršm: Strax kommo InwŒnarena till oss om bord, hafwandes een hoop grŒŒ Papegoijer, fšr hwilcka the begŠrade alt Jernredskap och gambla Spijker igen; Och nŠr ingen war som wille nŒgot byta med them, bršto the strax Halsen aff Papegoijerne, och Œto them rŒŒ up;

# 133 Ther kom een sŒdan Myckenheet, at wij pŒ sidstone begynte fruchta oss fšr them, mŒste altsŒ lšsa nŒgra Stycken, sŒ flydde tŒ mŠste Parten, men icke alle; The wŒro mycket dristige, lupo uthi alla Hohl, och hwad lššst Jern the fingo, togo the med sig: Thet war itt stoort och grymt Folck, till FŠrgan swartgola: The hade baak till een Rumpa hŠngiandes sŒsom een Katarumpa, men doch skallot, och kunde kasta henne hwart the wille, sŒsom een Katta. WŒr Styrman drog med een lijten BŒŒt jempte 5. Man till att besichta, om ther icke kuna finnas nŒgot, som woro nyttig eller tienligt till att Šta och wederqwekia sig med: Men effter han dršgde mycket šfwer tijden, fšrundrade sig alle ther šfwer, isynnerheet att the woro borto šfwer Natten: Om Morgonen skickade Skepparen wŒr stoora BŒŒt wŠl bemannat, med twenne smŒ Stycken fšr Bogen; Men nŠr wij kommo i Land, och begynte skiuta, tŒ lupo the alle till Skog; Fšrst funno wij wŒr BŒŒt all sšnderslagan, och Spikarne borttagne, och sedan sŒgo wij att det ršckte up i Berget; NŠr wij dijt kommo, funno wij Beenen aff the Dšda, hwilcka the hade slachtatt och upŠtit: Sedan drogo wij ombord igen, och giorde BerŠttelse šfwer det hwad hŠndt war.

# 134 Cap: LXXXI.

Om Malacka eller Gyldene Chersonesus.

MAlacka blifwer ock kallat Gyldene Chersonesus, Šr icke allenast itt stoor Landskap, uthan och een mycket fast Stad, hwilcken Portugiserna hafwa bygdt, och HollŠndaren sedan med stormande Hand intagit: Han Šr belŠgen rŠtt under Medel-Linien eller jembnan Dag- och Natz-strecket; Landet Šr mycket fruchtbaart, šfwerflšder aff Socker, Rijss, Bšner, Cadian, sampt allahanda Frucht och PalmetrŠŠ. Iband alla andra wŠxar hŠr och itt serdeeles TrŠŠ, hwilcket blifwer kallat det bedršfwade TrŠdet, hwilcket om Dagenen stŒr sŒ torrt, lijka som thet inthet Lijff hade, men off Afftenen sŒ snart Solen gŒr neder, begynnar det att bŠra sina Blommor, och om Midnatztijd Šro the fullblomstrade, strax begynnar the att falla sŒ smŒningen aff Bladerna, och alt som Natten begynnar att taga aff, sŒ falla och Bladerna aff, sŒ att nŠr Solen kommer up šfwer Landet igen, sŒ liggia alla Blomstren under TrŠŠt, Och detta hŒllar sig sŒ alla NŠtter hret igenom.

          Ibland andra Creatur som hŠr finnes, sŒ Šr hŠr itt Diwr, hwilcket blifwer kallat Effma, det Šr sŒ stoort som itt hrs-gammalt Swijn, och Šr skapt wid Munnen som een Haare, Framfštterna som GŒse-fštter, och baak som Menniskio-fštter; Det

# 135 hafwer hwasse Pinnar som een Igelkotte, och wid pass een Alln lŒnga, med hwilcke han gišr Menniskiorna Skada. Tiger, Krokodijlar, Buflar, Elephanter finnas hŠr ock, sampt Apinior, Hiortar, Kaniner, Steenbockar och Biurar. Ibland alla skadelige Diur finnas hŠr stoora Ormar aff 10. eller 12. Allnar lŒnga. HŠr fŒngas och stoor Myckenheet aff Fisk, hwilcken the uthan NŠŠt eller Krook fŒnga med HŠnderna; Ty emŠdan Landet Šr lŒgt, och Ebbe eller Floden wŠxer, sŒ gŒŒr Wattnet hšgt up pŒ Landet, hwar igenom Fisken stijger up, bŒde smŒ och stoore, och nŠr Wattnet Œter begynnar att falla, blifwer Fisken stŒndandes qwar uthi Gišler och Gropar, och kan inthet komm ther uth, fšr Šn Wattnet begynnar wŠxa igen: NŠr nu Folcket fšrnimmar, att Watnet begynnar falla, begifwa sig the uppŒ Stranden, och jaga them tillbaka igen, och sŒ kunna the lŠtteligen fŒngas med HŠnderna. Eentijd hŠnde det sig, att een Swerdfisk war och kommen uthi een Gišl eller Groop, ther han lŒg och wŠltrade sig, och icke kunde komma ther uth igen, effter Watnet wŒro honom ifrŒn lupit: Och sŒsom uthi Morassen hŒlla sig mŒnga Krokodijler, hwilcka achta uppŒ nŠr Watnet faller, och tŒ Šte the Fisk: AltsŒ kom een stoor Krokodijl gŒngandes, och bleff thenne Swerdfisken warse, tŒ rusar han strax uppŒ honom, i det samma

# 136 kastade Fisken sig om, och med sitt Swerd skaar strax up Buuken pŒ Krokodijlen: NŠr wij kommo dijt, funno wij Krokodijlen liggia dšd, hoos Swerdfisken, Men Fisken slogo wij och ihiŠl, och Œto honom sedan. Allahanda wŠlsmakande Skišlpfisk finnes hŠr: Och šfwermŒtton stoora RŒckor blifwer hŠr fŒngne. Uthi Sišn finnes een Fisk, hwilcken kallas SišŠple, han Šr skarpar uthan pŒ som HŠcklepinnor, och inthet stšrre Šn itt Šgg: Om een stijger ofšrwarandes uppŒ det, sŒ lijder han mycken stoor Pijna. InwŒnarena Šro hŠr gohlachtige och Mahometister, itt wackert och wŠlskapit Folck.

Cap: LXXXII.

Om Sumatra then Mindre:

SUmatra then mindre, eller Jawa, Šr een …š, uppŒ hwilcken allenast twenne Konungar boo, Then fšrnembste uthi Akin pŒ …stre Udden; Och then andra mitt uppŒ …šn uthi Jambe. Thenne …šn hafwer tillfšrende warit fast Landet med Malacka, och rŠcknat till Ophir, emŠdan hŠr sŒ wŠl som uthi Awa och Pegu faller Guld, Elphenbeen, och mŠchta skšna PŒfoglar, Men nu Šr det igenom Watn skurit ifrŒn fasta Landet, Šfwen som Ceylon ifrŒn Malebar, och kallas detta Sundet then gyllene Chersonesus, och Šr fšgo meer Šn een halff Mijl šfwer Wattnet emellan begge Landen: Uthan twifwel att

# 137 Œ then tijden Salomons Skepp ther hafwer warit, tŒ hafwer det warit een Wijck, och sedan igenom Ebbe igenomskurit, effter det Šr itt mycket lŒgt Land.

          Konungen pŒ Achin Šr een mŠchtig Konung bŒde till Sišss och Landz. LŒtar sig esomofftast šfwersŠttjs medh sina Elephanter, aff hwilke han hafwer een stoor Myckenheet in pŒ faste Landet, och fšrer stoor Krijg med Konungen aff pegu: Och Šr Konungen aff Jambe honom undergifwen.

          Thet Šr itt mycket Folckrijkt Land, the Šro till FŠrgan gohlachtige, och alle Mahometister, itt strijdbart Folck, bruka mycket fšrgifftige Puniarter, (hwilcka the kalla Critzer,) Pijkar och Hasagajir. Det Šr itt ymnogt Land, i synnerheet uppŒ Peppar, hwilcken kommer mŠst hŠr ifrŒn: Och Šr …ster pŒ Landet temelig sund, men wid Jambe Šr det sŒ osund, att om een Menniskia rŒkar sompna pŒ bara Marcken, blifwer han Dšdsiwk, ja somblige stijga aldrig lefwandes up igen.

          InwŒnarena, sŒ wŠl som pŒ stoore Jawa och Malocca, boo om Dagerna neder uthi Bambushuuss, men om NŠtterna hafwa the serdeels Huuss, som stŒ uppŒ fyra Stolper, och mŒste the klifwa uppŒ een Stega, och sedan draga them up till sig igen, att icke Tigern om Nattetijd skal kunna nŒŒ them.

          Her Šr och allahanda fšrgifftige Ormar, i synnerheet

# 138 aff the stoora, som upsluka bŒde Menniskior och Swijn. Jag hafwer hŠr och sedt een Spinnel, hwilcken war sŒ stoor som een Wallnštt, ludden, och hade stoora TŠnder uthi Mnnnen. Fisk faller hŠr šfwerflšdig aff allehande slag, i synnerheet allehanda Skšlpar, hwilcka skijna som Perlemoder, aff hwilcka the brŠnna Kalck, then the bruka till Pinang, det Šr een sŒdan Frucht, till pŒseande som een Muskat, hwilcken the med lijtet aff thenna Kalcken tugga, hwaruthaff the blifwa druckne; Ther finnas mŒnga, aff hwilcken Kalcken hafwer frŠtit bort alla TŠnderna sŒ at the inthet fŒ tala, uthan bruka GuldtŠnder i then stelle, och nŠr the Šta, taga the them uth.

Cap: LXXXIII.

Om thet mŠchta Konungarijket Siam.

SIam, Šr itt mŠchta skšnt Konungarijke uppŒ faste Landet, och ehuru wŠl han Šr een mŠchtig Konung, lijkwŠl gifwer han Tribut Œth Konungen aff China: Och om wŠl then mŠchte Tartaren hafwer med Wapn sig underkufwat heela China, lijkwŠl hafwer han Šn tŒ icke A: 1656 anfallit Siam. Han Hufwudstaden kallas Odia, men blifwer nembd Aiotheka och Judea. Han Šr een Hedning, och alle hans UndersŒtare Šro hwijtgohla, med flata Ansichten; The Šro och upnŠsota. Han lŒter hŠlsa sig fšr een Gud, och hafwer een hwijt Elephant, hwar uppŒ han untertijden

# 139 rijder. Jag troor att thesse InwŒnare Šro Trullkarlar, ty nŠr the see Krokodijler, kasta the sig uthi Watnet, simmandes emoot them, och speela med them, som the hade nŒgot tamt Creatur fšr sig, och kommo oskadde ther ifrŒn. HŠr faller allehande Wahror, bŒde Fetalier Silfwer, Koppar, Jern, Teen, Wax, Salpeter, Silke och Boomull uthi stoor Myckenheet. China hafwer warit och tillfšrende blifwit skattat fšr det skšnaste, stšrste och rijkaste Konungarijket uthi heela Werlden, myket Nampnkunnigt aff thess skšne HandwŠrkare, Inbyggares SnŠllheet, Klookheet och LŠrdom, i synnerheet theras Mandorins eller hšglŠrda LŠrare, hwilcka hŒrdt blifwa fšrhšrde uthi Lagen, Stiernkikare Konsten, LŠkiokonsten; Och nŠr the Šro komne till thet Upsteget, skola the aldrig meer gŒŒ, uthan blifwe burne uthi Stoolar. Om detta Konungarijket till att beskrijfwa, skulle een lŒng tijd behšfwas: Och emŠdan jag allenast pŒ nŒgre Platzer wid Stranden warit hafwer, fan jag ther inthet annat Šn Landet, fšrstšrdt att Tartaren, och hafwer han lijkawŠl effterlŒtit Inbyggiarom frijt att bruka sin Gudztienst, HandwŠrck och NŠringsMedel: Och Šro the Christne itt nŠrachtigt Folck, ofšrtrutin till att arbeta, det wara sig sŒ oreent som det nŒgonzin kan wara.

# 140             Muren som war emellan Tartaria och China, hwilcken war 400. Mijla lŒng, hafwa the nederrifwit, Konungen och alla Adelen fŒngne bortfšrat; Doch hafwer ingen aff Adelen giordt Tartaren nŒgot MootstŒnd eller AffbrŠck, uthan allenast een som heet Eeqwa, hwilcken slog Tartaren esomofftast; Och nŠr han bleff dšd, tog hans Son Kokockhinga Regementet effter sin Fader, men hade ingen synnerlig Lycka, uthan sedan bleff han aff Landet slagen, och begaff sig uppŒ een …š, benembd Aionam: Men i medler tijd brukade han med sine Faarkostar stoor Ršfwerij och …fwerwŒld uppŒ Chinesiske Sijdan, ibland sina egna LandzmŠn: Ty Anno 1655. tŒ wij tŒgo Fšrfriskning ther pŒ …šn, wille han endteligen hafwa nŒgon qwar hoos sig aff wŒrt Skepsfolck. HŠr brukas inga andra Penningar Šn aff MŠssing, hwilcka the hafwa hŠngiandes pŒ itt Band. The Portugijser hafwa hŠr uthi China een mŠchta wacker befŠst Stad, benembd Makaou, uthi hwilcken drifwes mycket stoor Handel: Och Šro hŠr mŒnga Kloster och Kyrckior, sampt mŒnga 100. Chineser, som the till Christendomen omwendt hafwa; Ja Konungen sielff, som aff Tartaren bortfšrder bleff, war med heela sitt Huuss dšpter; Honom hafwa the kallat Constantinum; Men emŠdan det fšll the Chineser fšrswŒrt att uthsŠya Constantin,

# 141 ty begynte the kalla honom Tamtim, (det Šr itt stoort Liws.) Thenna Staden hafwa esomofftast blifwit plŒgat aff Tartaren, men hafwer bekommit Hugg, och mŒste wijka ther ifrŒn.

Cap: LXXXIV.

Om …šn Ilia Formosa.

ILia Formosa, blifwer och kallader Tajowan, Šr een …š wid pass 300. Mijl uthi sin Omkretz: Halfwa …šn kom HollŠndaren till, Œ then tijden jag ther war 1655. Thet Šr itt mycket skšnt, sundt och fruchtbart Land aff Rijss, Boomull, Bšner, Hweete, Socjer, etc. I een summa aff allahanda Štande Wahror; Men then bŠsta Nytta HollŠndaren ther hafwa, Šr aff Sandgul, som the hemptar uthi rinnande Watn som flyter aff Bergen. The hafwa hŠr twenne starcka FŠstningar, then eena benemb Zelandia, och then andra Baramboy: InwŒnarena Šro swartgohla, och alla som hšra under HollŠndaren, Šro Christne, men the andra Hedningar; Och kunde aff HollŠndarena inthet twingas, effter the boo pŒ hšga Bergen, ehwarest the hafwa sin Boskap, RijssŒcker och alla TrŠgŒrder, och behšfwa icke nŒgot aff them, som boo neder pŒ Landet, uthan komma esomofftast till them, och sŠllja Sandgull, tagandes allenast Boomulls KlŠder igen. The som boo pŒ Bergen, hafwa itt annat SprŒk Šn the som boo under

# 142 der Berget, och kan ingen fšrstŒ then andra, och ehuruwŠl att HollŠndaren offta hafwa fšrsšckt, att komma pŒ Bergen till them, sŒ Šr the wŠl upkommen, men sŒ hafwa boerna strax lupit in uppŒ itt annat Berg, emellan hwilcket the hade een hŠngiande Brygga, samman-flŠttat aff Rottangs eller Spanska Rššr, och nŠr HollŠndaren kom effter, hšggo the Bryggan lššss, och the som ther woro, bršto Halsen aff sig. Alle InwŒnarena Šro mŠchta snŠlla Lšpare, och mycket wissa att kasta med sine Kastespessare, jagandes mycket effter Hiortar och wilda Swijn, hwilcka hŠr finnas uthi stoor Myckenheet, och gšra stoor Skada pŒ Folcket: Hiortekšttet Šta the rŒdt, och Bloden supe the med Skedar. HŠr hšrde jag att thenne Ertz-Sišršfwaren Kokockinga Šr An: 1659 med sina Flotta šfwerwarandes kammen baak om Landet, och ther med nŒgra tusende Chineser infallit, ty Landet war honom allestŠdes špet, och alla InwŒnarena, som icke pŒ Bergen bodde, nedergiorgt och ihielslagit bŒde Ung och Gammal, Qwinnor och Barn, och aff een slump fŒt BefŠstningen Baramboy bort; Sedan kunde han twinga det andra Slottet Zelandia, uppŒ hwilcket war StŒthŒllaren Fridrich Cojet, een Swensk fšdder, hwilcken wŠhrade sig sŒ lŠnge han kunde och hade Kruut och Lod; Men det som alldrawŠrest war,

# 143 the hade icke fŠrskt Wattn, ty Slottet lŒg uppŒ een lijten torr Sandholme, och kringsluten aff SaltaSišn; Ty alt hwad the skulle hafwa uthaff Landet bŒde Maat och Watn, mŒste hŠmptas aff Backsamboy. Hafwer han altsŒ mŒste sšckia sig Fredz-fšrdrag, hwilcket Chineserna richtigt hšllo, till thess the HollŠndske Skeppen kommo, och hŠmptade them tŠdan, fšrandes them till Battavia.

Cap: LXXXV.

Om then …šn Aionam.

AIonam Šr een lijten …š, wid pass 40. eller 50. Mijl uthi runden, ther fšrhšlt sig Kokockhinga An: 1655. med sitt Partij, och bleff oss effterlŒtit att hŠmpta Wattn, och war itt stycke ifrŒn Stranden een frisk Siš, hwarest war mycket Krabbor, lijka TaskekrŠfwetor, hwilcka, nŠr wij fingo them up aff Wattnet, och lijtet hade legat uthi Solen, blefwo the strax resolverade uthi Steen, sŒ att man kunde bryta aff them som een Tobacks-pijpa; Wij togo KŠppar eller Stockar, hwilcka wij stucko neder uthi Watnet, sŒ mycket som wŒt hade warit, bleff Steen, och det šfrige TrŠd: Alle wŒre Watnfaat och LŠglar blefwo till Steen. Wij dristade oss inthet lŠngre ther att liggia, ty wij fruchtade oss mycket fšr thenne Sišršfwaren, emŠdan han begynte oss beleggia med Faarkostar.

# 144 Cap: LXXXVI.

Om Then …šn Tharnado.

TArnado Šr een aff the Molucciske …ijar, hwilken hafwer sin eegen Konung. Konungen uthi Spanien hafwer fšrst upfunnit thesse …ijar, och hŠr uppŒ med BehŠndigheeter fŠst sin Foot, och kastadt up een BefŠstning, hwar med the sedan twingade InwŒnarena. TŒ HollŠndaren bleff med thesse InwŒnare bekant, stack han sig in med them, och fick Loff att byggia sig itt fast Huus; LŠrandes InwŒnare omgŒss med GewŠhr, isynnerheet Mussqueter och Stycken; Halp och mycket till att Spaniorn bleff ther uthdrifwen, Šfwen som uppŒ Amboina; InwŒnarena Šro alle Mahometister, wackert och wŠlskapadt Folck, rŠtt swart, hafwandes lŒngt nederhŠngiande HŒŒr, och Šro gode Soldater. Och sŒsom uppŒ thenne …šn fšga Šr nŒgot till finnandes som nyttigt kan wara, uthan nŒgot Neglikor, oansedt the icke heller mycket kan indraga. Men sŒ Šr hon Nycklen till the andra …ijorna. The bruka itt slagz Bršd, hwilcke the kalla Sagu, the gšra det aff KŠrnan som sitter innan uthi itt slagz TrŠd, aff hwilcket the och tappa een Drick, then the kallas Saguwer; Bršdet smaker lijka som man beto uthi annot mycket hŒrdt Bršd, som stŒlbackat Šr, men hafwer slŠt ingen Smaak. Orsaken att hŠr wŠxar sŒ lijtet Neglikor,

# 145 Šr, att HollŠndaren lŠt fšrderfwa alle TrŠerna, pŒ det att Spanierna (then tijd the war OwŠn med hwar andra,) inthet skulle hafwa nŒgot Gagn nthaff thesse Tartanater. Amboineser och alla Malajer Šro artige Danssare, hwilcket the kalla Sagalilla, och danssa alt med sine Sabler, hwilka Šro giorda uthaff hŒrdt TrŠd, gšrandes Œtskillige Hugg- och FŠchtare-sprŒng emoot hwar andra, brukandes alltijd een lŒng Skildt pŒ wŠnstra Armen. Detta Šr itt Bergachtigt Land, I synnerheet Šr thet itt mŠchta hšgt Berg, som brinner bŒde Natt och Dag; Om NŠtterna synes LŒgan blŒŒ, hwilken stŒr up i Skyen, Och dierffs ingen nŠrmare Šn pŒ een Mijl nŠr sŠttia med Skeppen ifrŒn detta brinnande Berget; Om Nattetijd nŠr stille WŠdret Šr, isynnerheet om Morgonen tijdeliga befinnar man …fwerlopet alt fullt med Aska; Under tijden flygar uthaff Berget stoora Klippor, som kan springa lŒngt uthi Sišn.

Cap: LXXXVII.

Om itt underligit slags Folck, som blifwer uthrotat

som Ohyra.

H€r finnas sŒ wŠl som pŒ Amnoina itt underligit slags Folck, hwilcka blifwa kallade Kakurlasko, thesse hŒllas och uthrotas sŒsom Ohyra ehwar InwŒnarena trŠffa them. The Šro snšhwijta, bŒde

# 146 till Hull och HŒŒr, ehuruwŠl InwŒnarena Šro swarta, och hŒlla sig uthi hemblige Jordekulor om Dagarna, ther ingen kan finna them uthan stoor Mšda; Och Šro the om Dagen heel blinder, lijka som wore …gonen uthstucken pŒ them; Ty nŠr the om Dagarne blifwa upgrafne, krypa the kring, som unga Hunder fšr Šn the špnas …gonen. Men om NŠtterne, iw mšrckare det Šr, iw bŠtter see the, och tŒ bruka the sig med Rapperij, och Tiufwerij, i det the affhŠnda InwŒnarenar Nattet-ijden alt hwad the planterat och sŒdt hafwa; The hafwa och itt serdeeles SprŒŒk, hwilcket the alt med pijpande framfšra, och inthet stemmer šfwereens med sielfwa LandzsprŒket: WŒr Skeppare begŠrte aff the Tarnataner, att han skulle bekomma een aff thesse Kakurlackos, och bleff honom gifwen een Qwinnospersohn, hwilcken uthi fšrstonne inthet kunde Šta nŒgoa kokat Maat, ey heller till det ringaste wiste att skiula sig, ty hon sŒg inthet: Men ju meer och meer hon bleff brukader eller drifwen uthi Solen och Dagzliuset, ju meer kom hon til Synen, men steeg hšgt up med Fštterna. HŠr uppŒ thesse Malucciske …ijorne faller mycket aff the stoora Berg-Ormar, som upsluka bŒde Menniskior och Creatur. Buflar, koor och andra sŒdanne Creatur finnas ther inga, uthan allenast Swijn, hwilcka the Tarnataner aldrig Šta, uthan allena the Christne.

# 147 Cap: LXXXVIII.

Om then …šn Amboina.

AMboina Šr een aff the Fornembste ibland the Molucciske …ijorna, hwilken spijsar heela Werlden med Neglikor; Och hafwer thesse InwŒnare tillfšrende lefwat under Konungen uthi Tarnado, Men sŒ hafwa the Amboiniske Orang-Kalas eller Adel giordt sig till een Regering, och skildt sig ifrŒn sin Konung. I medlar tijd the war oeense, och trŠtade sig imellan, tog Engelsmannen det i acht, och inrotade sig ther pŒ det bŠsta. SŒ hade och HollŠndaren ther sin Boning, och drefwo ther stoor Handel, och hade mŠst heela NŠglike Skogan pŒ sin Sijda; PŒ det sidste sŒ skedde det (pŒ hwad sitt weet jag inthet,) att HŒllŠndaren fick heela Handlingen sammastŠdes: Och hafwer nu bygdt ther mŒnga BefŠstningar, till att sška betwinga the Aboineser, hwilke doch Šro kecke Soldater; Men bruka inga andra GewŠhr Šn Pijkar och Spattor eller Pustrššr, sampt Sablar aff TrŠŠ. The smŒ Pijlar som the blŒsa aff Pustršren, Šro aff Fiske- i synnerheet Swerdfiske-TŠnder med een Krook; Och emŠdan alle Christne lšpa nackne, legga thesse InwŒnare, (nŠr the hafwa Kundskap, att the skola gŒ uth,) sig sŒdanne till redz, och nŠr the komma gŒandes, blŒsa the aff Pustršret een Spetz eller Pijl, hwilcken med starckt Fšrgifft

# 148 Šr bestruken, och ehwar han tŒ trŠffar nŒgon Menniskia, sŒ att Pijlan blifwer sittiandes inne uthi Kšttet, mŒste then Menniskia dšš, sŒ framt han icke strax bekommer Menniskio-trŠck till att Šta, (hwilcket the gemeenligen bŠra hooss sig uthi TrŠkŠrel med itt TŠcke šfwer,) ty thet wŠrcker Upkastelse, och drifwer altsŒ Fšrgifftet ifrŒn Hiertat. Elliest, sŒsom det Šr itt Berg- och Skogachtig Land, ja sŒ trŒngt, att ther icke kunne 2. mycket mindre 3. eller 4. uthi een Leed gŒŒ, utan Man effter Man alt uthi een raad, sŒ weeta wŠl InwŒnarena hwar theras Tropp skall gŒ igenom, altsŒ plŠga the hŠngia sig fast uthi hšga TrŠd, som stŒ hŒrdt wid WŠgen, hafwandes sin TrŠ-Sabbel med sig, och rŠtt som han fšrnimmar att the nalckas till Šndan, gifwer han gran acht uppŒ then Effterste, som sluter Troppen, strax han Šr honom fšrbij, lŠter han sig falla, och med itt slag hafwer han borte, antingen Hufwudet eller Armen, och sŒ begynnar han att lšpa. Alle Christne Hufwud som the bekomma, koka the Kštet uthaff, och HufwudskŒlen bruka the till DrickeskŠrel. HŠr uthi Skogen Šr sŒ mycket aff allehanda Papegoijer, Korpar, Luriss och smŒ Porqwiter, hwilcka hŒlla uthi Skogan itt sŒdant Skrij och Roop, att ingen kan hšra nŒgot annat. The InwŒnare, nŠr the wille hafwa them lefwandes, sŒ skiuta the them med trubbotte

# 149 Pijlar, sŒ att the falla neder, men komma sig strax till igen: Men the andra, hwilcka the wille hafwa till Maatz, them skiuta the strax till dšdz. HŠr finnas stoora Korpar aff Œthskille FŠrgor, hwilcka Šro the rŠtte Indianiske Korpar. Stoora Ormar hŒlla sig hŠr ock, hwilck gšra stoor Skada pŒ Swijnen och Menniskiorna.

Cap: LXXXIX.

Om then wijt beršmde …šn BANDA:

BAnda Šr een lijten …š, wid pass 5. eller 6. Mijl uthi runden, och šfwer alla …ijar uthi wijda Werlden beršmbder, emŠdan hŠr wŠxar Muskater, hwilcka spijsa heela Werlden, icke allenast med Bladen eller Blommen, uthan och then skšne UthwŠrckning, som ther aff drifwes, sampt Balsam och Ollia aff sielfwa Rštterna, them lijkawŠl oskadder. TrŠŠn ther the uppŒ wŠxa, Šro lijka PŠrontrŠŠ, allenast the Šro lijtet smalare. Muskaterna nŠr the wŠxe, Šro the med Fnaass sŒ stoora som eenss Manns twenne NŠfwer; Det ytterste Fnaset Šr pŒ seandes, lijkawŠl stšrre och blekare, aff hwilckat the koka Mooss, som betager een Menniskia, att hon blifwer sŒ sšmpnig, sŒ att han inthet kan weeta, om det Šr Dag eller Natt: Och nŠr thet ytterste Fnaset spricker aff Solen, (hwilcker Šr tŠckn att Fruchten mognas.)

# 150 lŒter Musskatblomman sig fšrst see, hwilckan fšrst wijsar sig ršd, sedan LijffŠrge, och sedan brandgohl, men fšr Blomman finnas een lijten Hinna, som sittar emellan sielfwe Skaalen och Blomman, hwilcken Šr sŒ hŒrd som itt annat Nšttaskaal, hŠr uthi liggar sielfwa KŠrnan eller Muskatet, hwilcken sedan ther blifwa aff Skalen uthklappade, blifwa the kastade uthi Kalckewatn, elliest kunde the inthet lŠnge wara. Thesse TrŠŠn hafwa een underlig Natur, sŒ att itt aff them Šr som Mankšn eller Han, hwilcket bŠr lŒnga Nštter, hwilcka hafwa ingen Smaak, uthan lijka som man beto pŒ een stycke Talg; Aff detta hafwa alle the andra som pŒ een Mijl eller meer Šro sitt SŠdet; Och om man wil hugga uthi detta TrŠdet, tŒ skola alle the andre som ther omkring stŒŒ, tillijka fšrgŒss och fšrtšrckas. Thesse TrŠŠn lŒta sig aldrig aff nŒgon Menniskia Hand planteras, utan hŠr Šr itt slagz Foglar, hwilka kallas Eme eller Cassawaros, thesse swŠlgia neder the Muskaten, med alt som the falla aff TrŠŠn, hwilcka strax gŒŒ igenom Lijfwet igen, och theraff wŠxar strax itt nyt TrŠd.

          Thenne Kassewaros eller Eme, Šr een Fogel stšrre Šn een Struss, hafwer 3. Kloor pŒ hwar Foot, Šr beekswart, och hafwer ingn Wingar och ingen Tunga, och itt skarpt Skaal uppŒ Hufwudet, kan fšrthenskul

# 151 inthet flyga uthan lšpa, sŒ starckt som een HŠst, och uthi Loppet faller šfwerŠnda alt hwad som honom emoot stŒŒr, bŒde Folck och andra Diwr. Jag hafwer och sedt them Tamma, the ther gingo ibland Folcken uthi Huusen; The kastade stoora Steenar som HšnssŠgg uthi theras Munn, them the sluckade up, och strax gingo ut igenom andra Šndan uth igen; Glšdande Kohl och ršdheeta Jernstycken slukade the in, och inthet gofwe sig ther wid: I een Summa, hwad Maat the Œte, then gick strax igenom them. Paradijssfoglar finnas hŠr allenast, hwilcka InwŒnarena som Šnnu ther Šro, (ehuruwŠl the Šro TrŠlar,) hafwa alt dšda till kšps: The bekŠnna och seya, (sŒsom och HollŠndare gšra, som ther mŒnge hr bodt hafwa,) att the aldrig hafwa sedt them lefwandes, uthan alt funnat them dšda uppŒ Jorden. Naturens Skribenter kalle honom Apodom; Effter han skall inthet hafwa hwarkan Wingar eller Fštter; Hwilket Šr Šfwen sŒdant, som the skrifwa om Elephanten, Leoparden, Krokodijlen, Cameleonten, rc. Ty hafwer jag med mig fšrdt twenne hijt till Swerige, hwilcka jag fšrŠhrade till fšrnŠmme Herrar, the hade bŒde Fšttar och Wingar.

          Konungsfoglen Šr itt litet Diur, som hafwer alle the FŠrgor, som finnas kunde uthe Werlden, och blifwer icke heller aldrig lefwandes funnen, uthan alt

# 152 dšder uthi Sišstranden, then skattas mycket kosteligare Šn Paradijssfogelen.

          HŠr uppŒ Banda finnos inga skadeliga eller fšrgifftige Creatur. Hwad nu sielfwa …šns boer och Inbyggiare anbelangar, sŒ hafwa the tillfšrende warit sina egna Herrar, och aff Gunst effterlŒtit the Engelske hoos sig boo; Sedan fick HollŠndaren och Frijheet att correspondera med them, och begynta sŒ smŒningen upkasta hŠr eller ther een FšrsŠkeringz-platz och dageligen meer och meer stŠrckte sig, pŒ sidstonne kom han med sin Flotta, och gišrde med Folcket LandgŒng, (effter the woro elliest oeense med the Engelske,) och bemŠchtigade sig altsŒ thenna …šn Banda, therfšre hafwer the nu then heela Muskathandelen sig fšrbehŒllen.

Cap: XC.

Om jawa Šr een …š eller icke?

THet twistas mycket om then stoore Jawa: Somblige seya det wara een …š, Men mesteparten meena thenna wara fast med thet Landet šster uth: Doch wara nu hŠr om huru det kan; Jag hafwer allenast besichtadt then Norre-stranden, och Šro pŒ then Sijdan 4. serdeles Konungar, hwilcka Šro mycket mŠchtige, och hafwa sina serdeeles Konungarijken: Then MŠchtigaste Šr Konungen ifrŒn Matram; (hwilcket Šr sŒ mycket som een Hierna,) Then

# 153 andra ifrŒn Japara. Thesso Šro begge grymme och hŠdske Tyranner them Christnom. The hafwa fšrdt Œtskillige Krijg med HollnŠdaren, och giordt them mycken AffbrŠck, i synnerheet nŠr the fšrst hade planterat Staden Battaviam uthi Konungarijket Jackatra, och fšrdrifwit thess Konung; Hwilckan sedan mŒste taga sin Tillflycht till thesse twenne ofwanbemeldte Konungar. Then trijdie Šr Konungen ifrŒn Bantam, hwilcken Šr mycket from, tillijka med Konungen aff Balumbam: The effterlŒte bŒde Engelske och Portugiser att handla med sig, ja the boo ther uthi sina Huuss frijt och sŠckert; Men aldrig effterlŒtas them anstŠlla nŒgon BefŠstning. Alle thesse InwŒnare, som boo wid Siškanten, Šro Mahometister, men in i Landet Hedningar. Detta Šr itt fruchtbart Land aff Maatwahror, som Rijss, Socker, Cadian: I een summa, allehanda slag bŒde Fisk och Wildt i synnerheet aff Foglar, PŒfoglar och Turteldufwor, sampt šfwermŒtton wilde Hšnss, hwilcka inthet liggia sina €gg uth under sig, uthan Solan wŠrckar them uth. Fyrfotade Diwr finnas hŠr ock sŒ, sampt Hiortar och Swijn, i synnerheet the Hiortar hwilcka inthet Šro itt Qnarter hšga, och till alle Ledemoter mŠchta suptilige, sŒ att man med stoora Lust them anskodar. The hafwa och tamma Bufle Koor, hwilke miolckas hwar Dag, och Šr theras Mišlck mycket

# 154 tunn och swag, i det the Šta aff Fruchter, som brukas till att lšsa Lijfwet, sŒsom Tamarinda, Kassia, Fistula, Senesblad, etc. Hwaruthaff the bekomma Dorchlopp. HŠr Šro skadeliga Cratur alt fšrmycket aff Œtskillige slag, som Krocodijler, Tigrer, Skorpioner, etc. I synnerheet Salamandra, hwilcken InwŒnarena kalla Jecko, emŠdan han fšrhŒllar sig uthi ihohla TrŠŠn och gambla Huuss, ther han om Nattetijd sitter och ropar Jecko, Jecko, Jecko; Han Šr fatter som een Groda, hafwer een Stiert som een Fyrfota. Hwad om honom skrijfwes, att han skal slŠkia Eelden, nŠr han kastas ther uthi, det Šr icke sandt, uthan han blifwer dšd och brinner aff Eelden; Doch kan han slŠckia nŒgre Eelkohl, fšrty han Šr mŠchta kall. Om han fŠller sitt Watn ifrŒn sig, och det kommer pŒ een Menniskia, sŒ mŒste han strax dšš. Een Jecko eller Salamandra war kommen ofšrwarandes in uthi Gouverneurs pŒ Batavien Rustkammer, och ther hade han ršrdt wid itt fšrgyllt Harnesk, hwilcket war fšrordnat Œth Konungen till Japara, och sŒ mycket som hade blifwit wŒtt, war allt fšrfallit, ty stoora stycken gingo ther uth. Jag sŒg och een uptorckat Jecko, som een Man hade fšr RaritŠt, Och ehuru wŠl han mŒnga hr hade warit toor, sŒ enŠr han lade honom uppŒ nŒgra warma Steenar, krššp han, som han skulle hafwa warit lefwandes.

# 155             Een Orm sŒg jag ther, som war 25. Foot lŒng eller 12. och een halff Alln, hwilcken hade slukat een Hiort i sig; I medler tijd bleff han fŒngen, (ty hans Natur Šr, att nŠr han hafwer upslukat, nŒgot stoort, kan han inthet komma aff stŠllet, fšr Šn thet smŠlter,) och brachta honom Gouverneuren, hwilcken strax lŠt upskŠra Munnen.

Cap: XCI.

Om det Edle PalmtrŠŠt, benembt Cocos.

SIdst kan jag detta Edle PalmtrŠŠ ey fšrbij gŒŒ, som šfwer heela Indien wŠxer, och kallas Cocos; Aff detta TrŠŠd hafwa the Indianer alt hwad till theras Nšdtorfft fordras, och i Huusen behšfwas. Fšrst wŠxar hŠr uppŒ NŠtter, bland hwilcke the stšrste ungefŠhr draga een Kanna, och hafwa een tišckt Fnaass uthan pŒ sielfwa Skaalen; Aff KŠrnan hafwa the Mišlck och Olia; Aff SkŒlan gišra the Slefwer och Skeder, och DrickeskŠrel; Aff Lawen eller MŠsen Reep, Togh, Lunta, och allahanda smŒ Band; Aff Palmiten eller Kronan then wŠlsmakeste KŒŒl; Uthaff sielfwa TrŠŠn tappa the Wijn, hwilcken smaker om Morgonen som Mišd, sedan i emoot klockan 8. som Renskt Wijn, och effter Middagen Šr det €ttika, hwilcken sig alltijd stadigt hŒller. Om Nattetijd komma hŠr mycken stoora Nattblasker, hwilcka Šro sŒ stoora, att een Man theras

# 156 Wingar knapt uthfamna kan, som aff thenne Safften dricka sig druckna, och blifwa sŒ under TrŠn uphŠmptade, dšdade och Šttne: Jah hafwer tagit them druckne upp, och spickat them pŒ WŠggiarna med enn ruten Spijk; Men nŠr the kommo tillsig igen, och hafwa Ruset bortsofwit, beto the aff Spikaran, Šfwen som the hade bijtit uthaff een Tobackzpijpa: The hafwa Munn lijka som een RŠff. Med Bladen aff PlametrŠŠn betŠckia InwŒnarena sine Huuss: Och aff sielfwa Stocken timbra the sine Farkostar.

Detta war nu sŒ korteligen hŠr om

thenne gŒngen talat

ANno 1656. satte jag mig aldeles uthi Sinnet, eengŒng effter lŒngwarige och mšdosamme Reesor besškia mitt kŠre FŠdernes-Land, bekom altsŒ mitt Affsked aff Generalen, som Œ then tijden war uppŒ Battawia, wid Nampn Herr Johan Matzsucker, Och bleff altsŒ befallt stijga uppŒ itt Skepp, benembd then hwijte Elephanten; AltsŒ lyffte wij i GUDZ Nampn Anckar, och gingo till Segels, och med oss twenne andre Skepp, nembligen Magd van Enckhysen och Rotterdam, then 3. Februarij. Wij hade nog Arbete, fšr Šn wij kommo igenom Streto Sunda,

# 157 fšrmedelst then starka Stršmen som faller emellan Pallumbam pŒ stšrre Jawa och Pepper Lerdam eller Sumatra: Wij kommo lijkwŠl innan nŒgre Dagars fšrlopp, till att sŠttja Anckar under itt hšgt Berg, benembdt Krakatou; HŠr tšrde ingen i Land fšr Ormars myckenheet. Detta Berget synas wŠl 16. Mijl uthi Sišn, och hafwa sŒwŠl HollŠndare som segla till Bataviam, som Engelske ther the segla till Bantam, nŠr the komma ifrŒn Europa, aff detta Berget een god Kienning, att the icke lšpa Streto Sunda fšrbij. Than 9. Februar: gingo wij till Sišss, och strax treffade wij det eena och stadigwahrande WŠdret, hwilcken Wind wij behšllo uthi 5. MŒnaders tijd, nŠstan in till thess wij kommo in emoot 8. Grader, nŠr jŠmnan Dag och Natzstrecket. Wij seglade under tijden 70. 60. 50. 40. ja aldrig under 30. Mijl om Dygnet; Och stellte wŒrt Lopp igenom then stoore Indianske Sišn, till stoora Udden pŒ Africa, ther wij oss wederqwechte: Sedan till S. Helena, ther wij togo Weed och fŠrskt Watn, sampt nŒgra wilda Swijn och Bockar; Och seglade sŒ til Upfarelssens Holmen, ther wij fŒngade een stoor myckenheet aff Skišldpaddor: Sedan lŒto wij gŒŒ fort igenom jŠmna Dag och Natz-strecket: Hwilcken wij sidste gŒngen fšrbij gingo Pinges dagz Natt, ty Pinges-dagen hade wij Solen om Midda

# 158 uthi fult Norden, och then andre Dagen ther effter om Middagen uthi fullt Sšder. UppŒ 6 grad om Nordstrecket fingo wij fšrst see Nordstiernan, om Nattetijd, hšgst uppŒ stoora Masten, mycket lijtet šfwer Jorden. SŒ reeste wij Canarie …ijoran fšrbij, Norden om Irrland, Scotland och Engeland, fšr Turckarna och andra Sišršfware, som gemenligen plŠga hŒrdt sškia effter the Ostindie-Fahrar. Doch GUDI skee Loff, kommo wij lyckeligen in uthi Ulie den 9. Septembr: NŠr wij seglade ifrŒn Jawa, woro wij 360. och nŒgra SiŠlar med Qwinnor och Barn, Och nŠr wij lŒto falla wŒrt Anckar uthi Ulie, wore allenast 140. beholdne, alle the andre dšda aff Watusiukan: Och aff thesso 140. funnos pŒ sidstonne icke meer Šn 14. Man, som kunde gŒŒ till Roors, och taga in Seglen.

          Sedan jag nu i 14. Dagar hade brukat LŠkedom i Amsterdam, for Watusiukan, begaff jag mig uppŒ een Faarkost benembd Sšderstiernen till Stockholm, dijt jag ock (thess GUDI skee Loff,) lyckeligen ankom then 22. Octobr: An: 1656. Tackandes GUD sommig then NŒde bewijsat hade, att jag Œ nyo war wŠrdig att hšra Gudz Helga och Saliggišrande Ord; Nyttia och bruka hans Hellige och hšgwŠrdige MŒltijd, hwilcket jag inthet hade fŒŒt niuta uti 8. hrs och 7. MŒnaders tijd.

# 159             I thesse 8. hrs och 9. MŒnaders tijd, hafwer jag 6. gŒnger gŒŒt under jŠmnan Dag och Natzstrecken, med begge Krewetans och Stenbockens Kretz.

          Hwad Wederwerdigheet jag i medler tijd uthstŒdt hafwer, heemsteller jag hwar redelig Christen att betrachta: Offta warit antastadt aff owanlige och fšrgifftige Siukdomer, oss Europeiskom heel obekante, sampt med stšrsta Lijffzfahra omgŒtz med barbariskt Folck, i synnerheet med the argste och grofweste Hedningar, hoos hwilcke jag i een ruum Tijd aldrig hafwer sedt, mycket mindre smakat …šl, Bršd eller Wijn, och undertijden hafwa mŒst lšpa nakn som itt annat oskŠligt Creatur, och šfwermŒtton blefwen twungen aff Solennes swŒra Heeta: I Skogar, Buskar och Berg aldrig gŒngit sŠker fšr Tigrer, Leoparder, Leijon, Elephanter, Wilda Buflar, Krokodijlar, Babianer, Skorpioner, och Œthskillige Arbete och Slachtningar till Sišss som jag uthstŒdt hafwer ibland fremmande Nationer, som HollŠndare, Fransoser, Portugijser, Œtskillige Barbariske och Indianiske Sišršfware, sŒ hafwer jag ock under min aldranŒdigste Herres och Konungs Caroli Gustavi, nu salig hoos GUD och glorwŠrdigst i minnelse Flagge, uthi twenne Slachtningar till Sišss fŠchtat: then een war emoot Konungen i Dannemarck, Anno

# 160 1657. hwilcken angick emellan then Swenske och Danske FlŒttan then 12. och 13. Septemb: emellan Ysted eller Cimbris-Hampn och Danske-Mššn. Then andre emellan the Swenske och HollŠndare uthi …resund Anno 1658. then 29. Octobr: Will alltsŒ hŠrmed uthi stšrsta Eenfaldigheet sluta, Och med Poeten sŠya:

Fšr Šn wij komma till att boo

I Roligheet och Stillheet,

MŒste wij hafwa stoor Oroo,

Och lijta pΠGUDZ Mildheet.

Psalm: LXVI.

Wij Šro komne genom Eeld

och Watn, men Tu hafwer uthfšrdt oss, och wederqweckt oss.

# 161 Palingius.

Then som Šr bepryd med Dygden,

Han kan reesa igenom šcknen,

Uthi Arabers Land:

Ey skal honom skee tΠFahra,

Om hooss Indjer han mon wara,

Eller Ethiopers Land.

NICOLAUS MATTHI® Kišping,

Westmannia Svecus.